Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar"

Ulla-Britt Svensson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som växer fram i antikens Grekland, närmare bestämt i Aten. Vilka frågor ställde sig Platon och Aristoteles om staten, medborgaren, moralen och politikens mål? Hur argumenterade de för sina respektive statsläror? För en rättvisande förståelse av deras tänkande, är det avgörande att inse betydelsen av polis, och det värde som gavs livet i den lilla stadsstaten. Under senantiken sker en idémässig brytning, när livet i polis övergår i ett liv i kosmopolis; en förutsättning för naturrättens utveckling. Vad fokuseras av de filosofer som framträder under århundradena runt Jesu födelse? Kristendomen växer snart fram som den dominerande religionen i Europa och på 300-talet blir den det romerska rikets officiella statsreligion. Vilka konsekvenser får det för det politiska tänkandet? Augustinus och Thomas av Aquino brottas båda med relationen kyrka-stat och central blir frågan om Guds roll i det politiska livet. Litteratur Instuderingsfrågor Korta videoföreläsningar Textmaterial Fördjupning Det är med början i den aktuella perioden som politisk filosofi först uppkommer och temats syfte är att följa den politiska idéhistorien från 500-talet f.kr. till ca 1300-talet e.kr.. Utifrån förståelse av det tidiga politiska tänkandet byggs själva grunden för statsvetenskapliga studier och vidare tillhandahålls själva hörnstenarna i den statsvetenskapliga begreppsapparaten. Relevanta länkar

2 Litteratur En universitetskurs utgår alltid från kurslitteratur. Den är kursens hjärta. Men det hindrar inte att man kan komplettera med andra texter och sin egen förförståelse. Komplettera är ok, men inte ersätta. Nordin, Svante, Det politiska tänkandets historia, Studentlitteratur, Lund 1999, s Instuderingsfrågor till tema 1. Vad består Sokrates och Platons kritik av sofisterna i? Platons idealstat är uppdelad i tre klasser. Vilka är klasserna, vilka funktioner har respektive klass och vilken dygd kännetecknar respektive klass? Aristoteles skiljer sig från Platon vad gäller ontologi och epistemologi. Karakterisera de båda, tag fasta på skillnader och likheter. Aristoteles kan benämnas den förste empiriske statsvetaren; vilken uppdelning av statsskick gör han och vad utmärker respektive statsskick? Beskriv kortfattat Platons idélära och betänk vilken betydelse denna har för Platons statslära? Förklara gärna med hjälp av ett platonskt exempel. Vilka motiv ligger bakom Platons regler för egendom? Likheter respektive skillnader mellan Aristoteles och Platon rörande medborgare, stat, egendom och frihet? Vilken betydelse får övergången från polis till kosmopolis för det politiska tänkandet? Vad skiljer stoikerna från de antika tänkarna vad gäller Beskriv stoikernas naturrättslära.

3 människosyn, synen på politikens mål och rättvisa? Förklara kortfattat relationen mellan Gudsstaten och djävulens stat hos Augustinus. Beskriv vilket förhållande mellan kyrka och stat som enligt Augustinus är det rättfärdiga. Thomas betraktas som den som återuppväckte den aristoteliska filosofin. Vilka skill-nader respektive likheter finns mellan Aristoteles och Thomas; tag fasta på männi-skosyn och politikens mål? Augustinus människosyn får betydelse för hans politiska filosofi. Vad består hans människosyn i och vilka slutsatser drar han gällande statens roll? Thomas av Aquino vidareutvecklar idén om naturlagen. Hur då? Beskriv också på vilket sätt som ståndssamhället kan härledas från naturlagen. Beskriv Thomas fyrdelade lagsystem och vilken relation som lagarna har till var-andra. För dig som vill läsa lite mer! Förhoppningsvis har Du blivit lite mer intresserad i dessa frågor och vill läsa lite mer. Nedan har jag lite tips och idéer om hur Ni ska kunna förkovra Er ytterligare. Har Du tips och idéer som gått mig förbi, så hör gärna av Dig. Två bra böcker som utgår från ett utpräglat idéhistoriskt perspektiv och som ger bra beskrivning av samhälle och samhälleliga förändringar är: Ambjörnsson, Ronny, Människors undran - Europas idéhistoria, antiken, Natur och Kultur, Stockholm Ambjörnsson, Ronny, Tankens pilgrimer - Europas idéhistoria, medeltiden, Natur och Kultur, Stockholm Två populärvetenskapliga, lättillgängliga böcker där Gunnar Fredriksson berättar om några av de viktigaste (politiska) filosoferna i historien, varav åtminstone den förstnämnda finns i billig pocketutgåva: Fredriksson, Gunnar, 20 filosofer, Fredriksson, Gunnar, 20 politiska filosofer,

4 Norstedts, Stockholm Norstedts, Stockholm Ett ambitiöst verk är den antologi i fem band som innefattar originaltexter av filosofins klassiker (således inte endast den politiska filosofin) i svensk översättning. Tidigare kursbok med vissa förtjänster som finns i flera tidigare upplagor: Mer politologiskt inriktad är: En klassiker inom statsvetenskaplig litteratur är: De norska filosofiprofessorerna Skirbekk och Gilje gör en bra, kritisk läsning av det filosofiska tänkandet och ställer viktiga frågor. Originaltexter i engelsk översättning, finns även tillgängliga hos: Filosofin genom tiderna 1-5, red. Konrad Marc-Wogau, Thales, Stockholm. Liedman, Sven-Eric, Från Platon till kommunismens fall, Bonniers, Stockholm Malnes, Raino, och Midgaard, Knut, De politiska idéernas historia, Studentlitteratur, Lund Sabine, George H., A history of political theory, Holt- Saunders, Hinsdale Skirbekk, Gunnar och Gilje, Nils, Filosofins historia, Daidalos, Göteborg Förlaget Penguin Classics Relevanta länkar På databaser nedan finns publicerat en stor mängd originaltexter, vilka kan läsas direkt på nätet eller skrivas ut, kostnadsfritt. Dock är allting på engelska, varför ni måste tänka på att vid sökning ange författarens namn på engelska (t ex Platon blir Plato, Aristoteles blir Aristotle).

5 Tipsa om mer länkar!

Relevanta dokument

Föreläsning 3, medeltiden och renässansen

Föreläsning 3, medeltiden och renässansen Strax före 400 e.kr. blir kristendomen den dominerande religionen i det då delade romerska riket. Under 400-talet vidtar folkvandringarna och romarriket splittras.