Idéhistoria A History of Science and Ideas

Transkript

1 Idéhistoria A History of Science and Ideas Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1IH000 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Högskoleexamensnivå Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd Utbildningsområde: Humaniora 1. Beslut om fastställande Kursen är godkänd av studierektor vid Institutionen för Idé- och samhällsstudier och fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet att gälla från Innehåll Kursen ger en grundläggande orientering om livs- och samhällsåskådningarnas, världsbildernas och vetenskapernas historia från antiken fram till idag, samt sätter in det europeiska tänkandet i dess globala sammanhang. Kursen förmedlar även ett idéhistoriskt och problematiserande betraktelsesätt på såväl historien som nutiden. I kursen ingår övningar i att självständigt söka information och lösa uppgifter i tolkningsarbete av historiska texter (källtextanalys) samt i vetenskapligt skrivande. Kursen består av 4 moment á 7,5 högskolepoäng. Moment 1. Idéhistoria: antiken, medeltiden och renässansen Momentet ger en grundläggande idéhistorisk orientering från tidiga högkulturer fram till mitten av 1500-talet. Tyngdpunkterna ligger på den grekiska antiken, tidigkristen tid, medeltida idémiljöer samt renässans och reformation. Under momentets gång kommer även de europeiska kulturernas förhållande till andra kulturer att belysas. Moment 2. Idéhistoria: upplysning och romantik Momentet ger en grundläggande idéhistorisk orientering från mitten av 1500-talet fram till och med romantiken under 1800-talets början. Tyngdpunkten ligger på idéhistoriskt viktiga intellektuella strömningar som upplysningen och romantiken. Vidare behandlas talets vetenskapliga revolution samt det intellektuella livets förändrade samhälleliga förhållanden under så kallad tidig modern tid. Tyngdpunkten i momentet ligger på det europeiska tänkandet men det diskuterar även dess förhållande till övriga delar av världen.

2 Moment 3. Idéhistoria: moderna tider Momentet innehåller en övergripande idéhistorisk orientering om och 1900-talet. Tyngdpunkten ligger på perioden ca Här behandlas bl.a. politiska ideologier och sociala rörelser, kolonialism, människosyn samt vetenskapernas expansion, institutionalisering och tillämpning. Under momentets gång belyses kunskapens sociala och könsmässiga förutsättningar och begränsningar, vetenskapens förändrade roll i samhället samt såväl bejakande som kritik av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Moment 4. Idéhistoria: svensk idéhistoria Momentet ger en grundläggande orientering om svensk idé- och vetenskapshistoria i dess europeiska sammanhang. Bland de ämnen som behandlas märks idémiljöer som bildades av kloster/kyrkan, universitet, ämbetsverk m.fl. institutioner, men även den folkets idéhistoria som kommit till uttryck inom äldre föreställningsvärldar och senare inom folkrörelser och andra sociala rörelser. Tyngdpunkten ligger på och 1900-talet samt idéer bakom det moderna Sveriges framväxt. Eftersom idélivet studeras i det avgränsade svenska (men samtidigt europeiska) kulturella och historiska sammanhanget innebär momentet en fördjupning och tydligare forskningsanknytning av teman från tidigare moment och den allmänna idéhistorien. 3. Förväntade studieresultat Efter avslutat moment 1 ska studenten: från tidiga högkulturer fram till och med renässans och reformation, - ha kännedom om de europeiska kulturernas förhållande till andra kulturer - ha kännedom om källtextanalysen som metod Efter avslutat moment 2 ska studenten: från mitten av 1500-talet fram till och med romantiken - ha kännedom om idéhistoriskt viktiga begrepp som den vetenskapliga revolutionen, upplysningen och romantiken - på en grundläggande nivå kunna genomföra en källtextanalys Efter avslutat moment 3 ska studenten: under och 1900-talet - övergripande kunna beskriva kunskapens sociala och könsmässiga förutsättningar samt såväl bejakande som kritik av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen - kunna genomföra en källtextanalys av en längre idéhistoriskt relevant text samt presentera den muntligt och/eller skriftligt

3 Efter avslutat moment 4 ska studenten: i Sverige i dess allmänna sammanhang - övergripande kunna beskriva och diskutera idéer vilka medverkat till att forma det moderna Sverige - kunna genomföra en idéhistorisk källtextanalys av ett svenskt skön- eller facklitterärt arbete. Efter avslutad kurs ska studenten: - övergripande kunna beskriva livs- och samhällsåskådningarnas, världsbildens och vetenskapens historia, framför allt i västerlandet, från antiken fram till idag. - ha kännedom om Europa och Sverige i dess globala sammanhang. - kunna tillämpa ett idéhistoriskt och kritiskt betraktelsesätt på såväl historien som nutiden. - ha uppnått elementära färdigheter i att tolka och analysera idéhistoriska texter samt kunna uttrycka sig tillfredsställande i såväl skrift som tal. 4. Förkunskapskrav Standardbehörighet A 5. Undervisningens uppläggning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, fördjupningsuppgifter och övningar. 6. Examination Kursen examineras skriftligt och/eller muntligt. Med muntlig examination avses i första hand muntlig tentamen men kan också vara muntliga redovisningar av källtexter, litteratur och fördjupningsuppgifter. Med skriftlig examination avses exempelvis hemtentamen, salstentamen eller skriftliga källtextanalyser. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. 7. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande av hel kurs görs på särskild blankett och ställs till Humanistiska fakultetsnämnden. Blanketten skickas till Umeå universitet, Registraturen, Umeå. Prövning görs alltid individuellt. Regler för tillgodoräknande återfinns i Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr ).

4 8. Kurslitteratur Kurslitteratur: Moment 1 Ambjörnsson, Ronny, Människors undran (Stockholm: Natur och Kultur, 1997). Ambjörnsson, Ronny, Tankens pilgrimer (Stockholm: Natur och Kultur, 2002). Liedman, Sven-Eric, Från Platon till kommunismens fall. De politiska idéernas historia (Stockholm: Bonniers förlag, 1993). Moment 2 Liedman, Sven-Eric, Från Platon till kommunismens fall. De politiska idéernas historia (Stockholm: Bonniers förlag, 1993). Sörlin, Sverker, Världens ordning (Stockholm: Natur och Kultur, 2004). Sörlin, Sverker, Mörkret i människan (Stockholm: Natur och Kultur, 2004). Moment 3 Framstegets arvtagare, red. Nils Runeby (Stockholm: Natur och Kultur, 1998). Liedman, Sven-Eric, Från Platon till kommunismens fall. De politiska idéernas historia (Stockholm, 1993). Sörlin, Sverker, Världens ordning (Stockholm: Natur och Kultur, 2004). Sörlin, Sverker, Mörkret i människan (Stockholm: Natur och Kultur, 2004).

5 Moment 4 Frängsmyr, Tore, Svensk idéhistoria: Bildning och vetenskap under tusen år, del I och II (Stockholm: Natur och Kultur, 2000). Larsson, Jan, Hemmet vi ärvde: Om folkhemmet, identiteten och den fortsatta framtiden (Stockholm, 1995). Uppsatser i svensk idéhistoria (Umeå, 2009). Alla källtexter kommer att vara tillgängliga via Internet. De studerande förväntas även självständigt (men efter handledning) söka material och litteratur via bibliotekskataloger och databaser. Referenslitteratur (rekommenderad läsning som kompletterar/fördjupar kurslitteraturen) Eriksson, Gunnar, Västerlandets idéhistoria (Stockholm: Gidlunds, 1986) Eriksson, Gunnar & Frängsmyr, Tore, Idéhistoriens huvudlinjer, 3:e rev. Upplagan (Stockholm, Wahlström & Widstrand, 1992). Högnäs, Sten, Idéernas historia: En översikt (Lund: Historiska media, 2003). Umeå universitet, institutionen för Historiska studier, Umeå Telefon: Telefax: Texttelefon: