Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1 Instuderingsfrågor Frågorna utgår från den litteratur som är aktuell under VT14. Observera att frågorna liksom tentamen täcker hela kurslitteraturen, inklusive Axplock och Frängsmyrs Svensk idéhistoria Redogör kortfattat för den betydelse språkstudier hade under renässansen, någon företrädare för detta studium samt något om dess konsekvenser. Vad innebar renässanshumanismen? Vad intresserade man sig särskilt för? Ge en kort karakteristik av Petrarca. Vad innebar renässansplatonismen och vilka var dess främsta företrädare? I renässansens Italien kunde synen på människan skifta mellan optimism och pessimism. Ge exempel på båda uppfattningarna. Ge några exempel på olika uppfattningar om kvinnan mellan 1400 och Redogör för Machiavellis politiska tänkande och hans människosyn. Vad är huvudtankarna i Machiavellis bok Fursten? Vilket verk är Thomas More känd för och vad handlade det om? I vilket avseende var reformationen en restauration men samtidigt också en revolution? Vad är innebörden av sola fide, sola scriptura och sola gratie?

2 Redogör kort för Luthers uppfattning om en kristen människas frihet. Redogör kort för Erasmus syn på kyrkan och religionen. Vad handlar Erasmus Dårskapens lov om? Hur kan den förstås? Ge några exempel på andra religiösa reformatörer än Luther och något om deras uppfattningar. Redogör kort för reformationen i Sverige och några av dess konsekvenser. Renässansen innebar ett stort intresse för historia. Ge exempel på intresset för gångna tider i Sverige på 15- och 1600-talen. Redogör för Montaignes tänkande och hans inspirationskällor. Ge exempel på boktryckarkonstens betydelse för det intellektuella livet under perioden. Varför bredde skeptiska tankegångar ut sig under 14- och 1500-talen? Ge ett par exempel på personer som gav uttryck för sådana tankar. Ge en kort karakteristik av den svenska göticismen och några av dess representanter. Vilka var de bärande idéerna inom den s.k. naturliga magin? Hur bidrog föreställningar om naturlig magi till studiet av naturen under perioden? Vad innebär metaforen om de två böckerna? Vilken roll kom den att spela under perioden? Varför var Kopernikus tankegångar så omvälvande? Brahe och Galilei gjorde observationer och upptäckter som stred mot den aristoteliska världsbilden. Vad var det för upptäckter och varför var de så viktiga?

3 Ge en kort presentation av Keplers verk. Ge en kort sammanfattning av Francis Bacons syn på vetenskap och filosofi. Vad innebar Bacons idé om tankens gyckelbilder och vilka var de? Diskutera förnuftets kontra erfarenhetens roll hos Bacon och Descartes. Likheter och/eller skillnader? Redogör för olika uppfattningar och experiment rörande vakuum. Redogör för alkemin (chymien) och dess betydelse under perioden. Mersenne var mycket ortodox katolik och samtidigt övertygad mekanist. Hur hänger det ihop? Ge några exempel på anatomiska rön och de naturfilosofer som låg bakom dem. Hur påverkade upptäckten av den nya världen synen på naturen? Ge några olika exempel på hur den nya vetenskapen innebar en ökad optimism rörande människans möjligheter. Stor oenighet rådde om huruvida kunskap om naturen bäst skulle sökas via sinnena eller med förnuftets hjälp. Ge exempel på representanter för bägge uppfattningar och varför de hävdade den ena eller andra uppfattningen. Ge en kort redogörelse för den mekanistiska filosofin, dess innebörd och förhållande till religionen, samt ett par representanter för den. Redogör för några viktiga konsekvenser av att naturen började uppfattas som en maskin. Vad skiljer denna syn från tidigare sätt att uppfatta naturen?

4 Klock-metaforen var en utgångspunkt för den mekanistiska världsuppfattningen. Vad innebär den och vilken betydelse fick den? När Bibeln ifrågasattes sökte man i stället belägg för religionen och Gud i naturen. Hur argumenterade man då? Vilka följder fick det? Varför var Newtons Principia ett så epokgörande verk och vad var dess huvudsakliga innehåll? Diskutera hur naturstudiet förhöll sig till religionen och Gudsuppfattningen under decennierna runt Vad innebär deism? Vad innebär det s.k. designargumentet? Vi lever i den bästa av världar, menade Leibniz. Varför? Och höll alla med? Vad handlade de kartesianska striderna i Uppsala om? Vad i Descartes verk var kontroversiellt? Diskutera kortfattat om och i så fall hur Descartes respektive Lockes filosofier är könsneutrala. Om de inte är det, varför inte? Varför var Newtons Principia ett så epokgörande verk och vad var dess huvudsakliga innehåll? Ge exempel på ett par franska 1600-talstänkare och deras tänkande (dock inte Descartes). Redogör kort för Descartes filosofi och naturuppfattning. Hur motiverar Descartes möjligheten till en säker kunskap och hur nås en sådan? Hur ser Descartes på själ och kropp?

5 Ge en kort karakteristik av Pascals tänkande. Hur såg Spinoza på Bibeln, dess tolkning och budskap? Redogör kortfattat för Spinozas filosofi. På vilket sätt är Spinozas filosofi en utveckling eller revidering av Descartes filosofi? Spinoza och Descartes brukar kallas för rationalister. Vad innebär det? Redogör kortfattat för Leibniz filosofi. Vad är en monad, enligt Leibniz? Redogör kortfattat för Lockes kunskapssyn och politiska filosofi. Hur levde människan i det s.k. naturtillståndet? Ge några olika exempel på det. Vad innebar föreställningen om ett samhällsfördrag? Diskutera olika tänkares syn på det. Jämför Hobbes och Lockes politiska filosofier. Likheter och skillnader? Redogör kort för Montesquieus viktigaste tankar. Ge en kort karakteristik av Voltaires tänkande och verksamhet. Redogör kortfattat för David Humes tänkande. Hur ser Hume på kunskapens möjlighet och på religionen? Ange några drag som kännetecknade den skotska upplysningen? Redogör kortfattat för natur- och materieuppfattningen i den sena upplysningen. Några tänkare bör tas upp. Redogör för Rousseaus politiska tänkande.

6 Hur såg den franska upplysningen på religionen? Ge exempel på några olika uppfattningar. Hur betraktades människan under upplysningen? Ge exempel på hur upplysningstänkandet förändrade synen på olika grupper människor. Vad innebar föreställningen om den ädle vilden? Några som diskuterade den? Hur skulle du karakterisera en typisk upplysningstänkare? Är Rousseau en typisk upplysningsmänniska? Ge argument för och emot? Jämför Astell och Wollstonecraft med Rousseau. Ge några exempel på svenskt naturstudium under 16- och 1700-talen. Vad vilar Linnés stora berömmelse på? Hurdan var Linnés naturuppfattning? Var Linné en typisk upplysningsmänniska? Ge argument för och emot. Diskutera den svenska upplysningen, dess nyttokult och några av dess representanter. Under hela den här perioden uppkom nya platser och nya institutioner där intellektuell verksamhet bedrevs. Ge exempel på några sådana från olika århundraden. Ge några exempel på hur geografiska upptäckter och resor i olika delar av världen kunde påverka det europeiska tänkandet i olika frågor under perioden

7

torsdag den 6 oktober 2011

torsdag den 6 oktober 2011 1600 Den nya tiden starten på det moderna Den nya vetenskapen växer fram Bacon dess profet, vetenskapen ska framåt och producera resultat! Astronomi: Copernicus, Brahe, Kepler, Galilei Från Aristoteles

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori? Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap

Läs mer

Vad är forskning? Varför forska?

Vad är forskning? Varför forska? Vad är forskning? Varför forska? Vetenskapens uppgift är att söka den sanna kunskapen om verkligheten Det är vetenskapens uppgift att bestämma graden av felaktighet i ett påstående (Nietzsche (1844-1900).

Läs mer

Ett nytt sätt att se världen på

Ett nytt sätt att se världen på Ett nytt sätt att se världen på. 1650 1800. Medeltiden Kungamakt Med hjälp av städerna. Kyrkan Feodalism Kunskapsmonopol Europeisk organisation Vad händer? Reformationen. Upptäckterna Arméer och länder

Läs mer

Fakta om Martin Luther

Fakta om Martin Luther LISETTE AGERBO HOLM SIDAN 1 Läraramaterial Vad handlar boken om? I boken presenteras en man vid namn Martin Luther. Han var en kristen man som ville förändra kyrkan. Han gillade inte allt som kyrkan gjorde

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kultur- och idéhistoria Renässansen. Prov. Kontext

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kultur- och idéhistoria Renässansen. Prov. Kontext Bild 1 Kultur- och idéhistoria Renässansen Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Prov Fredagen den 25 januari har vi prov på Renässansen. Bild 3 Kontext Ca år 1300-1600. Sjöfarten tog över en allt

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga!

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap/IEI 22 jan -10 Till stud. Statsvetenskap 1 Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Föreläsningar Datum

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Sven Ove Hansson svarar Robert Callergård Jag vill börja med att tacka Robert Callergård för en tänkvärd och konstruktiv

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Vetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk

Vetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk Vetenskapshistoria Vetenskapshistoria Vi behandlar naturvetenskap Vi gör en uppdelning efter olika ämnen Uppdelningen är delvis kronologisk De olika delarna Antiken Renässansen Den heliocentriska världsbilden

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Del I Klassisk politisk teori

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Del I Klassisk politisk teori LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap, IEI Politisk teori 1 Vt. 2011 Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Föreläsningar Datum Tid Lokal Ämne

Läs mer

En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT

En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT 1 En snabb resa i tiden DEN NATURVETENSKAPLIGA VÄRLDSBILDENS FRAMVÄXT 2 EN SNABB SAMMANFATTNING Naturfolken: statisk världsbild Grekerna filosoferade, romarna krigade Mäktig kristendom: bibeln redskapet

Läs mer

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,

Läs mer

Idéhistoria A History of Science and Ideas

Idéhistoria A History of Science and Ideas Idéhistoria A History of Science and Ideas Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1IH000 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke 1400-1700 var, politiskt sett, en tid då 1. det feodalt organiserade Europa blev nationalstaternas

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Planering Religionskunskap

Planering Religionskunskap Planering Religionskunskap Moment 1: Etik och moral följande innehåll utifrån ämnesplanen: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och

Läs mer

Världens största religion

Världens största religion Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16 Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Upplysningstiden. Bild 1. Bild 2. Bild 3. Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 20 april.

Upplysningstiden. Bild 1. Bild 2. Bild 3. Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 20 april. Bild 1 Upplysningstiden Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 2 Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 20 april Bild 3 Historisk kontext Perdioden låg omlott

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Översättning Lisa Sjösten

Översättning Lisa Sjösten Översättning Lisa Sjösten Innehåll Författarens tack 7 Illustrationer 8 Introduktion 10 1. En teaterns man 13 2. Den epikureiska poeten 31 3. Engelsmannen 47 4. Vetenskapsmannen 67 5. Hovmannen 80 6. Genèvebon

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Introduktion av kursen Deltagare Kurslitteratur Schema Tentamen Gruppövningar Översikt

Läs mer

Föreläsningar i religionsfilosofi

Föreläsningar i religionsfilosofi introduktion! Föreläsningar i religionsfilosofi Allmän introduktion David Humes Religionens naturhistoria och Om underverk Dialoger om naturlig religion (forts.) Humes Dialoger om naturlig religion Finns

Läs mer

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika Litteraturhistoria Under några veckor ska vi arbeta med litteraturhistoria på svenskan. Vi kommer att gå igenom alla sju tidsperioder från antiken fram till modernismen. Hur och vad ska vi arbeta med?

Läs mer

Barocken. Bild 1. Bild 2. Bild 3. Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 16 mars.

Barocken. Bild 1. Bild 2. Bild 3. Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 16 mars. Bild 1 Barocken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 2 Föreläsningar läs i boken parallellt Fördjupningsuppgift Prov fredagen den 16 mars Bild 3 Historisk kontext Perioden pågick ca 1580-1750.

Läs mer

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Planering för religionskunskap vårterminen 2009 Innan vi börjar läsa religion ska vi som vanligt ställa oss frågan: Varför då? Vad ska vi ha dessa kunskaper till? För att besvara frågan har jag kopierat

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

UPPLYSNINGEN. Innehållsförteckning UPPLYSNINGEN 1

UPPLYSNINGEN. Innehållsförteckning UPPLYSNINGEN 1 UPPLYSNINGEN Innehållsförteckning UPPLYSNINGEN... 1 VAD FINNS I KAPITLET?...2 NÅGRA SÄTT ATT INLEDA KAPITLET...3 ARBETA MED KAPITLETS BILDER...4 ETT SPÅR GENOM KAPITLET...5 EXTRAMATERIAL...7 LÄSTIPS...8

Läs mer

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande

Läs mer

SEKULÄR HUMANISM. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

SEKULÄR HUMANISM. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren Lärarhandledning: SEKULÄR HUMANISM Författad av Marit Lundgren Artikelnummer: KU41118 Ämnen: Samhällskunskap/Religion/Historia Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet Speltid: 8 min Produktionsår: 2018

Läs mer

8 Utan Jesus ingen mobil i fickan

8 Utan Jesus ingen mobil i fickan Inledning När jag var 14 år gammal var jag helt säker på att vetenskapen har bevisat att Gud inte finns och att Bibeln bara är en sagobok. Så var det. Det visste jag, och det visste alla mina kompisar.

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

LPP i religion ht. 2015

LPP i religion ht. 2015 Varför läser vi LPP i religion ht. 2015 Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

500 år av reformation

500 år av reformation 500 år av reformation Martin Luther inledde reformationen för 500 år sedan. Den förändrade både kyrkan och samhället på sin tid, och gör det fortfarande. Men vem var Martin Luther? Vad hände när han spikade

Läs mer

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen? Hur och varför utför man vissa ritualer och handlingar inom kristendomen? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen? Det här ska vi lära oss i det här arbetsområdet

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion VT 2015 Veckomål vecka 15 Man ska ha läst sidan 186-195 Svarat på frågor s. 195 fråga 1-15. Veckomål vecka 16 Tisdag genomgång frågorna sidan

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:

Läs mer

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer

Läs mer

KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM

KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM Ned Block: Troubles With Functionalism 1978 Teorier om medvetandet kan göra sig skyldiga till två typer av fel: de kan karakterisera m. på ett sätt som tillskriver

Läs mer

Upplysningen var antirasistisk

Upplysningen var antirasistisk DEBATT Upplysningen var antirasistisk Per Molander kommenterar David Alfvenhiertas Rasismen som begrepp och fenomen en översikt (Folkvett 2018/3). Ett tydligt exempel är där han beskriver hur Hams förbannelse

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

De tre allena Inledningsbetraktelse vid kyrkodagar 2014, 1-3/8 av pastor Jakob Fjellander, Lutherska Konkordiekyrkan

De tre allena Inledningsbetraktelse vid kyrkodagar 2014, 1-3/8 av pastor Jakob Fjellander, Lutherska Konkordiekyrkan De tre allena Inledningsbetraktelse vid kyrkodagar 2014, 1-3/8 av pastor Jakob Fjellander, Lutherska Konkordiekyrkan I Guds Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Amen. Låt oss börja med att bedja

Läs mer

Kunskapskrav i religion

Kunskapskrav i religion analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället Reflektera

Läs mer

Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen

Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan Hinduism & Buddhism Planering Läxförhör Inlämning v. 34-35 Hinduism v. 36 Buddhism v. 37 Jobba med inlämningar (textanalys och jämförande text) torsdag v.35

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

Kursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning.

Kursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning. Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I. 21.11 Vetenskapliga förklaringar II. 28.11 Tolkning

Läs mer

Kursinformation och momentschema 1

Kursinformation och momentschema 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap, 733G05 Politisk teori 1, VT-14 Kursinformation och momentschema 1 Kursens innehåll Kursen hålls samman av en

Läs mer

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism. Hinduism och Buddhism Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism. Fördjupa er i frågorna nedan och skapa en presentation som ni skall redovisa för en grupp som har

Läs mer

Hösten 2017 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen

Hösten 2017 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen Hinduism & Buddhism Planering Läxförhör Inlämning v. 46-47 Hinduism v. 48 Buddhism v. 49 Jobba med inlämningar (textanalys och jämförande text) tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen Analysen

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner Bedömningsfrågor Abrahamitiska religioner Frågor som främst bedömer kunskapskravet kring kunskaper om de centrala tankegångarna och urkunderna kopplade till konkreta handlingar och uttryck i de olika religionerna.

Läs mer

Tidslinje litteratur historia

Tidslinje litteratur historia Tidslinje litteratur historia av Simon Antiken 800 f.kr- 500 e.kr Tiden före Kristus kallas antiken. Antikens litteratur hade sitt centrum i Grekland. Grekland kom också på den moderna demokratin men man

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

världsreligioner och livsfrågor En introduktion världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära

Läs mer

Prövning i Religion 1 50 poäng

Prövning i Religion 1 50 poäng Prövning i Religion 1 50 poäng Rekommenderat läromedel En Mosaik av Olov Jansson och Linda Karlsson. Andra religionsböcker för gymnasiet fungerar bra. Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till

Läs mer

Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017

Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017 Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017 Grundläggande nivå Ockultism, satanism, new age och annan esoterism i västerländsk historia och nutid, 7,5hp (kurskod 790G11) Studenten övar sig i att

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

2. Vad menas med begreppet bhaktidyrkan inom hinduismen. Vilka gudar dyrkas och hur går det till?

2. Vad menas med begreppet bhaktidyrkan inom hinduismen. Vilka gudar dyrkas och hur går det till? Tentamen i Religionskunskap med didaktisk inriktning, termin 1 Delkurs 2: Syd- och Östasiens religioner (7,5p) Lördag 20.8.2011 Del 1: Hinduismen Besvara 3 av de följande frågorna (1-4) och 3 av de fyra

Läs mer

Elev 1 Kristendom. Religions frågor

Elev 1 Kristendom. Religions frågor Elev 1 Kristendom Religions frågor 1. Vilken roll har Jesus i kristen tro? Han var den så kallade messias den smorde som är gud som blir en människa, Jesus han visar sin kärlek som gud genom att offra

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

MNXA09 vt16. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Antal respondenter: 17. Antal svar. Svarsfrekvens: 70,59 %

MNXA09 vt16. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Antal respondenter: 17. Antal svar. Svarsfrekvens: 70,59 % MNXA09 vt16 respondenter: 17 : Svarsfrekvens: 70,59 % Kursen och dess delmoment Kursen överträffade mina förväntningar Kursen överträffade mina förväntningar Stämmer inte alls (5,0%) 4 (,%) Stämmer helt

Läs mer

Lärarhandledning lågstadiet

Lärarhandledning lågstadiet Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~ Frågor sid 188 INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~ 1. Varför förföljdes de kristna ibland i romarriket? Det fanns bara kristna församlingar på ett fåtal platser i Rom och vid den här tiden fanns

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började

Läs mer

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln) 7E Abrahams barn Judendom, kristendom och islam har mycket gemensamt, inte minst geografiskt och historiskt. Vi ska studera vad de har gemensamt och vad som är typiskt för var och en. Vi kommer att ta

Läs mer

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng Prö vning i Relrel01 50 pöä ng Prövningsansvarig lärare: Karin Bråberg (ht15) Anders Larsson (vt16) email: Karin.G.Braberg@vellinge.se Anders.M.Larsson@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du

Läs mer