Prö vning i Relrel01 50 pöä ng

Transkript

1 Prö vning i Relrel01 50 pöä ng Prövningsansvarig lärare: Karin Bråberg (ht15) Anders Larsson (vt16) Karin.G.Braberg@vellinge.se Anders.M.Larsson@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida, skall du inom en vecka mejla ansvarig lärare och etablera kontakt. Om inte detta görs stryks din anmälan per automatik. Efter att du bekräftat din anmälan går du och ansvarig lärare igenom vad som förväntas av dig. Du får information om det centrala innehållet samt kunskapskraven för kursen. Ansvarig lärare informerar dig om lämpligt läromedel för inläsning av kursen. Ramverket för en prövningsperiod är 4 veckor. Rekommenderat läromedel En Mosaik av Olov Jansson och Linda Karlsson. Andra religionsböcker för gymnasiet fungerar bra. Prövningens innehåll och tillvägagångssätt Prövningens delar: Vad prövas i de olika delarna? Vad ska jag göra? Skriftligt prov Hinduism och buddhism. Förmåga 1, 2. Max C Instuderingsfrågor Skriftlig inlämning Judendom, kristendom och islam. Förmåga 1, 2, Fördjupningsuppgift 3. Max A. Muntlig Etik och Moral. Förmåga 4, 5. Max A redovisning För mer info om respektive uppgift, se nedan. Uppgift om moraliskt dilemma och de etiska teorierna. Centralt innehåll: Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden. Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner. Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten. Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.

2 Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden. Del 1: Prov Hinduism och buddhism. Förmåga 1, 2. Max C Del ett är ett prov som skrivs vid bestämda skrivningstillfällen, fråga din handledare om när du ska skriva. Instuderingsfrågorna nedan är ett stöd i studierna. Hinduism Beskriv följande inom hinduismen: Stiftare/grundare Gudsuppfattning Heliga skrifter Människosyn Utbredning Symboler Förklara hur man inom hinduismen ser på: Jaget/själen Karma Buddhism Återfödelse Ge exempel på att hinduism ser tillvaron som ett kretslopp eller ett hjul. Vad menas med att hinduismen är en polyteistisk religion? Vad menas med att hinduismen är en panteistisk religion? Vad menar en hindu när han säger att målet är att nå Brahman? Vilka är de tre vägarna som finns att nå befrielse från det eviga kretsloppet? Beskriv följande inom hinduismen: Heliga skrifter Människosyn Heliga symboler Gudsuppfattning Utbredning Förklara hur man inom hinduismen ser på: Jaget/själen Karma Återfödelse Vilken religion tillhörde Buddha från början? Varför flydde Buddha (Siddharta) från sitt bekväma liv i palatset? Vad betyder ordet Buddha? Vad menar Buddha med första sanningen att allt är lidande? Vad är lidandets orsak enligt Buddha? Vad skall människan släcka för att slippa lidandet? Vilken är vägen som leder bort från lidandet? På vilka vis kan Buddhismen sägas vara en religion utan Gud? Vad menas med Nirvana? Var finns dessa riktningar av Buddhismen - Mahayana - Hinayana eller Teravada? - Lamaism eller Vajrayana? Förmågor som testas på denna del 1. Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och E Fakta Eleven kan översiktligt redogöra för hinduism och buddhism: För deras kännetecken och uttryck då och nu, här och på andra platser. För likheter och skillnader mellan C Fakta Eleven kan utförligt redogöra för hinduism och buddhism. För deras kännetecken och uttryck då och nu, här och på andra platser. För likheter och skillnader mellan

3 perspektiv. 2. Kunskap om människors identitet i relation till religioner och livsåskådning. världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Analys: Eleven kan översiktligt analysera hinduism och buddhism: I sin analys förklarar eleven enkla samband samt drar enkla slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika Eleven kan underbygga sina resonemang med enkla argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning Eleven gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Analys: Eleven kan utförligt analysera hinduism och buddhism: I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika Eleven underbygger sina resonemang med välgrundade argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning Eleven gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Del 2: Skriftlig fördjupning. Förmåga 1, 2, 3. Max A I denna uppgift ska du fördjupa dig i och diskutera de abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam) ur olika aspekter. Uppgiften har tre olika delar, som var och en besvaras separat. Till varje del hör en förmåga. Tänk på arbetets struktur, att de olika delarna tydligt framgår. Förmåga Uppgifter 1. Fakta Du ska titta på vilken syn man har på Gud samt hur man ser på människan i de tre Abrahamitiska religionerna. Hur beskrivs Gud? Egenskaper? Hur beskrivs människan? Ansvar? Tyngdpunkten ligger på diskussion snarare än faktaredovisning. Diskutera likheter och skillnader mellan religionerna och resonera kring vad dessa kan bero på. Hur kan man förklara dem? 2. Identitet Diskutera hur en trosuppfattning (judisk, kristen eller muslimsk) kan forma ens identitet. Hur kan tron påverka ens åsikter, vad man äter, hur man lever? Påverkar någon eller några av religionerna mer än andra ens identitet? Finns det skillnader mellan olika inriktningar inom respektive religion? Hur? Hur förhåller sig religionerna till aspekter som kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet? Diskutera och jämför hur de olika religionerna formar hur man är som människa. För de högre betygsstegen behöver man göra jämförelser mellan religionerna. 3. Vetenskap Förklara följande tre begrepp kortfattat: Evolutionism, kreationism, intelligent design. I den kristna och judiska bibeln finns en känd skapelseberättelse som beskriver hur jorden och människan blev till. Denna finns sammanfattad nedan. Hur kan man tolka denna text? Kan vi använda den som en källa till hur jorden skapades? Hur kan man som troende tolka och uppfatta dem? Kan man kombinera dem med modern vetenskap? Hur? Diskutera! Hur kan de tre begreppen i punkten ovan tillämpas i diskussionen? I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.

4 Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. Gud sade Ljus, bli till! Och ljuset blev till. Gud såg att ljuset var gott och han skilde ljuset från mörkret. Gud kallade ljuset dag och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen. Gud sade: i vattnet skall ett valv bli till, och det ska skilja vatten från vatten. Och det blev så. Gud gjorde valvet och skilde vatten under valvet från vattnet ovanför valvet. Gud kallade valvet himmel. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den andra dagen. Gud sade: Vattnet under himlen skall samlas till en enda plats, så att land blir synligt. Och det blev så. Gud kallade det torra landet jord, och vattenmassorna kallade han hav. Och Gud såg att det var gott. Gud sade: Jorden skall ge grönska: fröbärande örter och olika arter av träd med frö i sin frukt. Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den tredje dagen. Gud sade: På himlavalvet skall ljus bli till, och de skall skilja dagen från natten och utmärka högtider, dagar och år. De skall vara ljus på himlavalvet och lysa över jorden. Och det blev så. Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna. Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den fjärde dagen. Gud sade: Vattnet skall vimla av levande varelser, och fåglar skall flyga över jorden, under himlavalvet. Gud skapade de stora havsdjuren och alla olika arter av fåglar. Och Gud såg att det var gott. Gud välsignade dem och sade: Var fruktsamma och föröka er och uppfyll sjöar och hav. Och på jorden ska fåglarna föröka sig. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den femte dagen. Gud sade: Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och vilda djur av olika arter. Och det blev så. Gud gjorde de olika arterna av vilda djur, boskap och markens kräldjur. Och Gud såg att det var gott. Gud sade: Vi ska göra människor som är vår avbild, lika oss. De ska härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden. Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla andra djur som myllrar på jorden. Gud sade: Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta ska ni ha att äta. Åt de vilda djuren, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har liv i sig, ger jag alla gröna örter att äta. Och det blev så. Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen. Den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt verk, och han vilade på den sjunde dagen efter allt han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den helig, ty på den dagen vilade Gud sedan han utfört sitt skapelseverk. Detta är berättelsen om hur himmel och jord skapades. Förmågor som testas på denna del 1. Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv. E C A Fakta Eleven kan översiktligt Fakta Eleven kan utförligt Fakta Eleven kan utförligt och redogöra för judendom, redogöra för judendom, nyanserat redogöra för kristendom och islam: kristendom och islam. judendom, kristendom och islam. För deras kännetecken och För deras kännetecken och För deras kännetecken och uttryck då och nu, här och på uttryck då och nu, här och på uttryck då och nu, här och på andra platser. andra platser. andra platser För likheter och skillnader För likheter och skillnader För likheter och skillnader mellan världsreligionernas mellan världsreligionernas mellan världsreligionernas människosyn och människosyn och människosyn och gudsuppfattningar. gudsuppfattningar

5 2. Kunskap om människors identitet i relation till religioner och livsåskådning. 3. Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa. Analys: Eleven kan översiktligt analysera judendom, kristendom och islam: I sin analys förklarar eleven enkla samband samt drar enkla slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika Eleven kan underbygga sina resonemang med enkla argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning Eleven gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Eleven kan göra en enkel analys av de olika uppfattningarna. Analys: Eleven kan utförligt analysera judendom, kristendom och islam: I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika Eleven underbygger sina resonemang med välgrundade argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning Eleven gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Eleven kan göra en välgrundad analys av de olika uppfattningarna. gudsuppfattningar. Analys: Eleven kan utförligt analysera judendom, kristendom och islam: I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Eleven underbygger sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning. Eleven gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Eleven kan göra en välgrundad och nyanserad analys av de olika uppfattningarna Del 3: Muntligt. Etik och moral. Förmåga 4 och 5. Max A Denna del är muntlig. Förbered dig genom att välja ett av fallen nedan och läs in dig på de etiska teorierna samt hur två olika religiösa livsåskådningar hade resonerat. Redovisning sker genom en diskussion utifrån frågorna nedan med handledaren. Fall 1 Du har fått en gammal guldkedja i present av din mormor. Den har gått i arv i släkten i fyra generationer. Till din stora sorg tappar du guldkedjan. När du hälsar på din gamla mormor ser hon dig i ögonen och frågar: - Du är väl rädd om kedjan jag gav dig? Vad svarar du? Eller Fall 2

6 Grannens fyraåring kommer hem till dig med en teckning och överlämnar den stolt med orden: Jag har ritat en häst åt dig, tycker du den är fin? Själv ser du knappt vad bilden föreställer. Vad svarar du 1. Svara på fall 1 eller 2, Ljuga eller tala sanning?, som du vore a) Pliktetiker b) Konsekvensetiker c) Avsiktsetiker 2. Välj två religiösa livsåskådning. Hur skulle en person som har dessa livsåskådningar svarat på fallet? 3. Dra slutsatser : Vad du själv anser om svaret på uppgiften och om de olika etiska resonemangsmodellerna? Etisk teori Konsekvensetik (Teleologisk etik) eller effektetik) En handling är rätt om den leder till de bästa konsekvenserna eller följderna Pliktetik (Deontologisk etik) eller regeletik En handling är rätt om det är min plikt att göra den. Vad är plikt? Det Gud säger: 10 budorden Det lagen säger (Svea rikes lag) Det mitt förnuft säger: Kants kategoriska imperativ: Din handling skall kunna gälla som en allmän regel. Sinnelagsetik eller avsiktsetik En handling är rätt om den bakomliggande avsikten är god Förmågor som testas på del 3 4&5 Förmåga att använda etiska begrepp, teorier Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar. Eleven beskriver översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier Eleven genomföra en enkel analys av modellerna. Eleven använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Eleven beskriver utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier Eleven genomför en analys av modellerna. Eleven kan använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Eleven beskriver utförligt och nyanserat vad som utmärker några normativa etiska teorier Eleven genomför en komplex analys av modellerna Eleven kan använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.