KVALITETSREDOVISNING Hushagsgymnasiet 2005/2006
Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUNDSFAKTORER... 3 1.2 KVALITETSARBETE... 3 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 2.1 PERSONAL... 4 2.2 MATERIELLA RESURSER... 4 2.3 EKONOMISKA RESURSER... 5 2.4 ANALYS OCH BEDÖMNING... 5 2.5 BESLUTADE ÅTGÄRDER... 6 3 ARBETET I SKOLAN... 6 3.1 LEDARSKAP OCH PERSONALENS YRKESUTVECKLING... 6 3.1.1 Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt... 6 3.1.2 Resultat av medarbetarenkäten 05/06... 7 3.1.3 Analys och bedömning... 8 3.1.4 Beslutade åtgärder... 8 3.2 NORMER OCH VÄRDEN... 8 3.2.1 Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt... 8 3.2.2 Analys och bedömning... 9 3.2.3 Beslutade åtgärder... 9 3.3 ELEVERS INFLYTANDE... 9 3.3.1 Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt... 9 3.3.2 Resultat enkät åk 2...10 3.3.3 BRUK... 11 3.3.4 Analys och bedömning... 12 3.3.5 Beslutade åtgärder... 12 3.4 ELEVENS UTVECKLING OCH LÄRANDE... 13 3.4.1 Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt... 13 3.4.2 Studieavbrott/byte av studieinriktning... 13 3.4.3 Analys och bedömning... 14 3.4.4 Beslutade åtgärder... 14 3.5 KVALITETSSÄKRING AV BEDÖMNING OCH BETYGSSÄTTNING... 15 3.5.1 Analys och bedömning... 15 3.5.2 Beslutade åtgärder... 15 4 RESULTAT... 15 4.1 UTBILDNINGSRESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL DE NATIONELLA KUNSKAPSMÅLEN... 15 4.1.1 Nationella prov/kursprov ht 2005 och vt 2006... 15 4.1.2 Betyg I (Prel.statistik för 05/06 ur Procapita).... 17 4.1.3 Betyg II (Prel.statistik för 05/06 ur Procapita)... 17 4.1.4 Genomsnittlig betygspoäng... 18 4.1.5 Analys och bedömning... 18 4.1.6 Beslutade åtgärder... 19 5 SAMVERKAN... 19 5.1 SAMVERKAN MED GRUNDSKOLAN... 19 5.2 SAMVERKAN MED ANDRA GYMNASIESKOLOR (INOM OCH UTANFÖR KOMMUNEN)... 20 5.3 SAMVERKAN MED POSTGYMNASIAL UTBILDNING (T EX FOLKHÖGSKOLA, HÖGSKOLA/UNIVERSITET)... 20 5.4 SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET... 20 5.5 SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER... 21 2
1 Inledning 1.1 Bakgrundsfaktorer Program Antal elever Totalt Andel flickor Andel med utländsk bakgrund åk1 åk2 åk3 Byggprogrammet 40 47 41 128 9% 4 % Energiprogrammet 18 17 15 50 0% 2 % Hotell och Restaurangprogrammet 47 37 29 113 69 % 3 % Industriprogrammet 31 27 20 78 0 % 8 % Livsmedelsprogrammet 30 28 20 78 83 % 3 % PRIV 2 3 1 33 % IV heltid 5 5 40 % Totalt 173 159 126 452 35 % 4 % (*med utländsk bakgrund avses elever födda utomlands eller elever med båda föräldrarna födda utomlands) 1.2 Kvalitetsarbete Arbetsplanen med mål för verksamheten fastställs för Hushagsgymnasiet i början av höstterminen utifrån utvärderingen från föregående läsår. Arbetslagen utarbetar verksamhetsplan med mål för den egna verksamheten. Vid utvecklingssamtal i grupp fastställs mål som arbetslagen ska arbeta med under läsåret. Rektor deltar i den processen. De målen stäms av vid samtal under våren vid uppföljningssamtal i grupp och det noteras vilka mål som uppfyllts och vilka kvarstår. På hösten genomförs Quicksearchundersökning med personalenkät och enkät till samtliga elever i årskurs 2. Resultatet från dem används vid förbättringsarbetet under året. Under det här läsåret har en ny ordning för utvärdering införts. Arbetslagen har fått uppdraget att skriva utvärdering för respektive arbetslag utifrån det BRUK- material som vi servats med. Det är en mall där varje arbetslag beskriver hur målen nåtts under året. Den beskrivningen lämnas till rektor senast den 12 maj i år. Med dem som underlag gör rektor en sammanställning av Hushagsgymnasiets resultat som presenteras för arbetslagen och bearbetas av dem vid ständigt lärande på tisdag den 23 maj. Arbetslagen ger feed back till respektive rektor för vidare bearbetning. Slutligen fastställs utvärderingarna i början av juni. Med den som underlag utarbetas den nya arbetsplanen för det kommande läsåret. Processen är densamma för både de nationella programmen som för de individuella programmen där Bo Floresjö ansvarar för de nationella och Isa Hansy-Olander för de individuella. 3
2 Förutsättningar Prioriterat målområde: En individanpassad skola med ett stort utbud av utbildningar Skolplanen: Borlänge - Säter gymnasieskola har ett stort utbud av program, inriktningar och kurser. Skolans samtliga elever har möjlighet att få en meningsfull utbildning, som bildar en god grund för såväl arbetsliv som fortsatta studier Frågor gällande internationalisering, miljö, kultur och idrott beaktas och har hög prioritet i skolans verksamhet 2.1 Personal Lärartäthet: 2005/2006 2004/2005 2003/2004 Antal heltidstjänster per 100 elever 9,1 9,0 8,2 Lärarnas utbildning: 2005/2006 2004/2005 2003/2004 Andel lärare med pedagogisk utbildning 69 % 71% 74% Andel lärare med specialpedagogisk 4 % 4% 5% utbildning *Uppgifter om lärares utbildning inhämtas till lärarregistret via registret över examinerade och bygger på inrapportering av examina från landets högskolor. Lärare som inte tagit ut sin examen eller lärare som har s.k. lokal behörighet i kommunen kommer inte med i SCB-statistiken. Personal utöver den undervisande personalen (under mätvecka 41) Vaktmästare Vägledare Kurator Bibliotekarie Cafeteriavärd Kanslist Antal heltid Antal heltid Antal Helti Antal Helti Antal heltid Antal heltid d d 1 1 1 1 1 0,5 1 1 1 1,0 2 1,25 Husmor ITtekniker Antal heltid Antal heltid 1 1 1 1 2.2 Materiella resurser De materiella resurserna skiftar för programmen och bland annat beror det på att intagningen under de senaste två åren har utökats på programmen. HR har ökat med största andel 16 elever, ht 05, BP 8 elever, EN 2 elever och IP med 8 elever. IP har klarat utökningen med en inriktning tack vare att Yrkesakademin flyttade ut under sommaren 2005. En del program har utrymmesbrist och även brist på material. Biblioteket fungerar bra vid skolan. Behovet av IT och datautrustning ökar hela tiden och här råder brist för EN, HR och tidvis för anläggarna på Arkitekten. Skolan saknar 4
egen samlingslokal för större grupper. Samarbetet med Erikslundsgymnasiet behöver intensifieras för att samnyttja deras aula. Byggprogrammet har gott samarbete med branschen, det behövs bättre ljus i lokalerna. Vi önskar bättre belysning (dagsljus) på kontoret. Programmet behöver komplettera med kanon och bärbar dator. Anläggarna ska flytta ur sina lokaler till nya under hösten. Det finns behov av bättre övningsområde för maskinförarutbildningen. Energiprogrammet är inne i en omflyttningsfas. Ny verkstadslokal håller på att byggas upp och ska tas i bruk under hösten. Det kommer att förbättra utbildningen. Läsåret 2005/06 har varit ett provisorium, där man planerat och skissat på den nya verkstaden. Hotell och Restaurangprogrammet har trångt och det krävs disciplin för att klara av att nyttja lokalerna på ett bra sätt. Det är främst brist på elevarbetsplatser i karaktärslokalerna. Upplever lokalbrist, främst elevarbetsplatser. Tillgängligheten begränsad för användandet av bibliotek, datasalar och karaktärs lokaler på udda tider. Industriprogrammet är under intensiv utvecklingsfas. Samarbetet med industrin har utvecklats. Nu behöver programmet komplettera med mer utrustning för att klara av att hålla den höga kvalité som krävs av branschen. Livsmedelsprogrammet har behov av att få en vägg uppbyggd i bagerilokalen för att man ska kunna utveckla konfektyrutbildningen på programmet. Arbetet måste genomföras under kommande läsår. Idrott och hälsa Vi saknar utrymmen för att nå fram till alla elever. Det behöver kompletteras med mer utrustning för att man ska möta elevernas behov av individualisering.. 2.3 Ekonomiska resurser Hushagsgymnasiet Budget 2006 Utfall 2005 Utfall 2004 Bruttokostnader, tkr 45 335 46 146 41 800 Andel personalkosnader 52 % 49 % 49 % Andel lokalkostnader 18 % 23 % 24 % Genomsnittskostnad, Kronor per elev 96 061 101 509 101 717 2.4 Analys och bedömning Skolans lokaler är i bra skick tack vare att personal och elever är rädd om lokalerna och de underhålls delvis med elevers arbetsinsatser. Det är brist på studierum för elever att arbeta ostört i. Vi har för lite yta till verkstadsverksamheten på Energiprogrammet och en del av våra verkstadslokaler behöver förbättras. Elevökningen på HR medför att verksamheten har högt tryck på lokalerna. Här behövs omdisponering. Bageriet har 5
svårigheter ifråga om temperatur för att klara av kvalitetshöjningen på choklad- och konfektyrinriktningen. Våra läromedel har hyfsad kvalité, men vi har en brist när det gäller IT.- utrustning. Trots kvalitetshöjning behöver vi förbättra tillgången på datorer för eleverna. De senare åren har elevantalet ökat, men kostnadstäckningen har inte följt med i samma takt. Det medför på sikt försämrade möjligheter att klara bibehållen kvalité. För industriprogrammet behövs fler investeringar för att vi ska klara av att kvalificera oss inom teknikcollege. Vi når inte upp till baskravet på en elevkostnad på 120 000 kr/elev och år. 2.5 Beslutade åtgärder Under året har en lokalutredning genomförts och i mitten av februari fattades beslut om förändringar. De förändringarna innebär att EN får ny verkstadslokal på en våning. IV Bas flyttar till större lokaler. Arbetsplatser ordnas i grupprum för eleverna. Rum ordnas i korridoren med glasväggar till arbetsrum för eleverna. Ett gemensamt materialförråd för böcker mm. ska iordningställas i ett av skolans skyddsrum. Samarbetet med STAR och Tension med stöd från Ljungbergsfonden har lett fram till att vi till hösten kommer at ta en ny simulatorstation för grävmaskinsarbete i bruk. En datasal ska iordningställas för den verksamheten på Arkitekten, som flyttas till Ritaren när lokalerna blir klara där. 3 Arbetet i skolan Prioriterat målområde: Kvalitetssäkrade utbildningar Skolplanen: Borlänge/Säter gymnasieskola kännetecknas av hög kvalitet på sina utbildningar 3.1 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Prioriterat målområde: Kompetent, utvecklingsinriktad och engagerad personal Skolplanen: Personalen ser skolan i sin helhet som en lärande organisation där utveckling och förändring är en naturlig konsekvens av ett snabbt föränderligt samhälle 3.1.1 Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt En stor förändring i ledarskapet för Hushagsgymnasiet under året är att ledarskapet för de nationella programmen skilts från det individuella programmet. Det har medfört att skolledningsresursen för de nationella programmen begränsats. Från att ha varit 2 heltidsskolledare vid Hushagsgymnasiet för nationella och IV- programmen har det under året varit 1,75. Ledarskapet har som följd av det och med en medveten strategi inriktats mot att leda med uppdrag. Skolan leds av rektor med stöd av framtidsgruppen. En bas för all utveckling är arbetslagen där verksamheten planeras och genomförs. Rektors samverkanspersoner 6
med arbetslagen är samordnare som utsetts av rektor. Rektor träffar framtidsgruppen 4 gånger per termin. Rektor träffar samordnarna vid behov, ofta en gång per vecka. En gång per termin träffar rektor hela arbetslaget för att gå igenom målen för verksamhetsåret och uppföljning av dessa. Arbetslagen träffas varje vecka för att planera och följa upp verksamheten. De frågor som behandlas är elevvård, utbildningens innehåll, utvecklingsfrågor, planering av projekt, samverkan med näringsliv, samverkan med andra arbetslag och skolor mm. Arbetslagen arbetar med uppdrag utifrån de mål som antagits i verksamhetsplanen. Rektor har dokumenterade medarbetarsamtal under hösten och lönesamtal under våren med all personal. En gång per månad samlas hela skolan för arbetsplatsinformation där frågor som har angelägenhet för hela skolan tas upp. Under året bedrivs kompetensutveckling på skolan i form av ständigt lärande där skolledning, specialpedagogerna eller annan personal som på skolledningens uppdrag bedriver kompetensutveckling. Framtidsgruppen var på konferens för GY-07 i december i Karlstad arrangerad för yrkesförberedande utbildningar. Myndigheten för skolutveckling informerade om de beslut som fattats vid den tiden och ansvariga för programmålen informerade om de utformade programmålen. I mars var en representant från respektive program och språkgruppen i Örebro för uppdatering av GY-07 arbetet. Det administrativa arbetslaget är ett stöd för skolledningen att driva verksamheten för skolan. Skolassistenter, vaktmästare och SYV träffar skolledningen varje vecka för att stämma av och planera verksamheten. Där dateras information för kalendariet, Hushagsbladet upp och de aktualiteter som ska ut på intern-tv. Samverkansmöten har genomförts vid sex tillfällen under året. Där stäms verksamheten av med de viktiga beslut som behöver tas för framtiden. 3.1.2 Resultat av medarbetarenkäten 05/06 7
3.1.3 Analys och bedömning Effekterna av det förändrade ledarskapet syns i medarbetarenkäten där uppskattningen av ledarskapet minskat med 18 %. Effekterna av den minskade ledningsfunktionen syns tydligt i resultatet. Ledarskapet och strategierna för ledararbetet behöver förtydligas. Delaktighet är honnörsord för verksamheten och ska befästas. Det finns starkt stöd i arbetslagen för att ta ansvar och vilja att bedriva verksamhetsutveckling. För detta behövs öppenhet och genomskinlighet i ledningsarbetet. Trivseln vid skolan är fortsatt mycket hög och personalen upplever glädje i sitt arbete. Vår personal är motiverad att arbeta med GY-07 under det kommande läsåret. Det är det området vi ska kraftsamla kompetensutvecklingen mot under året. Vi har goda förutsättningar att klara av det arbetet genom det arbete som genomförts fram till idag ifråga om samverkan med näringsliv i utbildningsråd mm. Det vi ska vidareutveckla är infärgning av kärnämnena i karaktärsämnena. 3.1.4 Beslutade åtgärder - Skolledningsorganisationen för Borlänge-Säters Gymnasieskola har utretts och förslag till ny organisation är framlagd. - Kompetensutveckling ska koncentreras på GY-07 under läsåret. 3.2 Normer och värden Prioriterat målområde: Trygghet och ömsesidig respekt Skolplanen: Skolans fostrande roll leder till att alla tar till sig grundläggande begrepp som alla människors lika värde, rättskänsla, ansvarstagande, tolerans och generositet. 3.2.1 Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt Arbetet med skolans värdegrund står på fast grund. Genom ett dagligt arbete där all personal aktivt arbetar med att diskutera normer, värden, rätt och fel i vardagssituationerna befästs den gemensamma värdegrunden. Ansvar, hänsyn, delaktighet, likvärdighet, trygghet och trivsel står som hörnpelare i det här arbetet. Introduktionsveckan för eleverna vilar på den här basen och i arbetet med de nya elevgrupperna får eleverna kunskap om vår värdegrund, vara med i övningar och leva med våra normer. Efter introduktionsveckan möter skolledningen alla nya elever och repeterar åter vår skolas värdegrund. Till det här läsåret bestämde vi att alla mentorer för årskurs 1 ska ha ett introduktionssamtal med elev och förälder före september månads utgång. Flertalet mentorer genomförde samtalen och utvärderingen från dessa visar att samtalen var mycket bra. Skolans personal är indelad i arbetslag och programmen är grund för 5 av de 8 arbetslagen vid de nationella programmen. Arbetslagen arbetar med värdegrund, elevvård, pedagogisk utveckling och samarbete med näringsliv och andra skolor. Det arbetet ger bra förutsättningar för utbildningen att utvecklas och förbättra kvalitén i undervisningen. 8
3.2.2 Analys och bedömning Vårt arbete med värdegrunden ger mycket gott resultat. Det är ett arbete som måste fortgå hela tiden och aldrig avmattas. Introduktionssamtalen med elever och föräldrar i åk 1 har introducerats för att stanna. Det ger avsett resultat. Under våren har vi märkt tendenser till motsättningar mellan olika grupper på skolan och här behövs ytterligare insatser för att klara det arbetet. 3.2.3 Beslutade åtgärder - Arbetet med värdegrunden ska fortgå. Under hösten 2006 ska vi arbeta med hur vi förebygger motsättningar mellan olika elevgrupper på skolan. 3.3 Elevers inflytande Prioriterat målområde: Delaktighet, inflytande och ansvar Skolplanen: Alla elever har ett verkligt inflytande och tar ansvar för sin egen utbildning. 3.3.1 Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt Förhållningssättet på Hushagsgymnasiet är att vi alla är på en arbetsplats där alla har ett gemensamt uppdrag oavsett om vi är personal eller studerande. Uppdraget är att alla ska arbeta för att våra studerande når de mål som de ställt upp vid utbildningens start. Det här förhållningssättet präglar vår samvaro och alla arbetar och löser uppgifter med respekt för varandra oavsett vilken roll vi har. Skolan har ett elevråd som består av en representant från varje klass. Respektive klassråd utser sin representant vid det första klassrådet vid höstterminsstarten. Elevrådet väljer inom sig en styrelse för året. Ordförande, sekreterare och kassör väljs redan vid det sista elevrådet på våren, för att den nya styrelsen ska fungera från första dag. Elevrådet och styrelsen möts en gång var tredje vecka under året. På hösten medverkar SVEA vid en elevrådsutbildning i september och ger eleverna en grund för elevrådsarbetet. Alla möten protokollförs. Rektor har deltagit i hälften av elevrådets och elevrådsstyrelsens möten under året. Klassråd ska hållas i klasserna en gång per vecka. De kan sammanfalla med mentorstiden Tiden för de mötena ska vara schemalagda. Minnesanteckningar från klassråden lämnas till rektor för att vara grund till elevrådet. Mentorstiden är avsedd att vara tillfälle för mentor att följa upp elevernas studiesituation och få en bild av elevernas trivsel och upplevelse av skolsituationen i stort. Mentor har introduktionssamtal med varje elev och dennes förälder vid höstterminsstarten i år 1 och utvecklingssamtal under de påföljande terminerna. Vid de mötena följs studierna upp och planer för elevens fortsatta studier fastställs. För elever som har behov upprättas åtgärdsprogram där föräldrar deltar för elever som är under 18 år. Ansvarig för åtgärdsprogrammets uppföljning ligger delat mellan förälder, elev och undervisande lärare. Mentor har ett övergripande uppföljningsansvar. 9
Vid nystartade kurser går respektive lärare genom mål för kursen och vilka betygskriterier som gäller med eleverna. Eleverna ska ha en tydlig bild av vad kursen innehåller. Det kan vara svårt för eleven att ha ett inflytande över hur arbetet läggs upp under de grundläggande kurserna. Efter hand som eleven utvecklat färdigheter för att utföra arbetsuppgifter, har eleven ansvar för uppläggning, planering och genomförandet av arbetet. Målet är att eleven ska ta hela ansvaret för sina arbetsuppgifter under år 2 och 3 i utbildningen. Ett mål som flera program ställt upp är att göra eleverna medvetna om yrkesstolthet, skicklighet och duglighet inom det valda yrkesområdet. En metod för det är att delta i olika former av yrkestävlingar på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med det här är att visa eleverna att utmaningar är en viktig morot för att nå uppställda mål och att alla våra elever på vår skola har utvecklingsmöjligheter. Med rätt stöd, inställning och motivation klarar man utmaningar. 3.3.2 Resultat enkät åk 2 10
3.3.3 BRUK Under hösten 2005 genomförde Elisabeth Hugard, kvalitetsutvecklare vid gymnasieförvaltningen, en kompetensutveckling med samtliga arbetslag i hanteringen av BRUK. Det är ett kvalitetsutvärderingsprogram som bygger på självvärdering utifrån bestämda områden med beskrivna nivåer för att arbetslaget själv ska värdera i vilken mån man når uppställda mål. Utbildningen är grunden för det kvalitetsvärderingsarbete som vi kommer att genomföra varje år för att beskriva vår verksamhet och kunna formulera mål för det fortsatta arbetet under kommande året. 11
3.3.4 Analys och bedömning Vår samvaro präglas verkligen av att vi alla är på en arbetsplats med ett gemensamt uppdrag. Det finns tillfällen där vi har konflikter som handlar om på vilket sätt bemöter och stöttar elever som har svårigheter. Det är situationer vi ska utvärdera och ta lärdom av för att utveckla våra verktyg för att förbättra vårt arbete ytterligare. Elevrådet har haft svårt att fungera på ett bra sätt under läsåret. Stödet från rektor har inte varit tillräckligt för att eleverna ska klara av att arbeta effektivt och nå de mål som man fastställt. Det behövs en vuxen som deltar och stöttar elevrådsarbetet under hela året. Klassråden har fungerat bra för de klasser som har mentorer som stöttar verksamheten. De grupper som saknar stödet har svårt att få en bra verksamhet. Det är nödvändigt att klassråden blir schemalagda under skoldagen så att eleverna vet när och var de ska samla. Mentorsstödet är viktigt för att få till stånd goda rutiner och lära eleverna hur ett demokratiskt arbete fungerar. Utvecklingssamtalen fungerar bra vid skolan. De introduktionssamtal som genomförts visar att de har stort värde. De ska genomföras på alla program till hösten och ersätta det första utvecklingssamtalet på hösten i åk 1. Processen med åtgärdsprogram fungerar olika i vår verksamhet. Åtgärdsprogrammen ska skrivas tillsammans med eleven och fram till dess eleven är 18 år ska även förälder involveras. Så sker inte i alla delar. För att nå högsta möjliga resultat för eleven är det nödvändigt att eleverna är med i processen så att eleven känner att det är denne som har ansvaret för sitt lärande. Det är många elever som anser att de inte har inflytande över sitt arbete. Vi behöver tydliggöra för eleverna att de har inflytande över sitt lärande. Eleverna är inte medvetna om att de äger och har ett starkt inflytande och ansvar för sitt lärande. Vi måste tydliggöra vad och hur de påverkar sitt lärande och vilka val de har i olika situationer. Enkätsvaren blir inte trovärdiga när eleverna uttrycker att de inte har varit med och haft inflytande över arbetets uppläggning. I de projekt och temaarbeten som genomförs äger eleverna stort inflytande över uppläggningen. Här måste vi tydliggöra tillfällena för inflytande. Kursutvärderingar behöver tydliggöras. Även här är eleverna kritiska till vårt arbete. Det behöver genomföras på samma sätt som planeringen. 3.3.5 Beslutade åtgärder - En plustjänst för uppehållsrum deltar vid elevråds- och elevrådsstyrelsemöten för att stötta. - Klassråden schemaläggs och mentor stöttar för att eleverna ska få rutiner i klassrådsarbetet. - Introduktionssamtal genomförs i alla program med elever och föräldrar i årskurs 1före september månads slut. - Eleverna ska medvetandegöras att de har inflytande över planering och uppläggning av sina arbeten genom att undervisande lärare informerar om att eleven kan påverka arbetet vid kursens start. 12
- Elever ska vara med i processen när åtgärdsprogrammen upprättas för att kunna ha ett verkligt inflytande över sitt lärande. - Efter att kurserna genomförts utvärderas de av eleverna tillsammans med undervisande lärare. 3.4 Elevens utveckling och lärande 3.4.1 Nuläge, vidtagna åtgärder, arbetssätt Elever med reducerat/utökat program Av de elever som fått slutbetyg år Elever, andel med reducerat program 2006* 2005 2004 2003 (%) Byggprogrammet - 0 0 0 Energiprogrammet - 0 0 0 Hotell och Restaurangprogrammet - 0 0 0 Industriprogrammet - 0 0 0 Livsmedelsprogrammet - 0 10 0 * blir tillgänglig först i februari 2007 Av de elever som fått slutbetyg år Elever, andel med utökat program (%) 2006* 2005 2004 2003 Byggprogrammet - 80,6 80,8 52,2 Energiprogrammet - 6,7 7,1 0 Hotell och Restaurangprogrammet - 84 96,7 90,5 Industriprogrammet - 76,9 56,3 68,2 Livsmedelsprogrammet - 66,7 60 93,3 * blir tillgänglig först i februari 2007 Elever väljer flera kurser i individuellt val inom karaktärsämnena för att uppnå hög kvalité i utbildningen. Flera elever väljer även att utöver de ordinarie individuella valen inom programmet att även läsa B- kurser i matematik och engelska. Det leder till att eleverna får utökat program. 3.4.2 Studieavbrott/byte av studieinriktning Program Antal Antal byten Avbrott till IV till IV(skola) till övriga Byggprogrammet 0 3 0 0 Energiprogrammet 1 0 0 0 Hotell och 3 8 1 Restaurangprogrammet Industriprogrammet 0 0 0 1 Livsmedelsprogrammet 8 4 0 0 13
3.4.3 Analys och bedömning Elevers frånvaro har stort inflytande på studieresultaten. Skola 24 är ett verktyg som hjälper både elever, föräldrar och personal att snabbt se tendenser av ogiltig frånvaro. Våra handlingsplaner är tydliga att vid första ogiltiga frånvaron kontakta målsman om eleven är under 18 år. Det fungerar inte på ett bra sätt. Elevhälsan servar med stöd till all personal för att eleverna ska nå målen på ett bättre sätt. Handlingsplanen med samtal, varningar, åtgärdsprogram och ytterst rapport till CSN måste fungera över hela skolan. Vi behöver utveckla vår förmåga att samtala med elever och föräldrar och på ett öppet och tydligt sätt. Det är lätt att säga att man ska ha gott samarbete med berörda, men vi behöver verktyget samtalsmetodik för att göra ett bra arbete. De motiverande samtalen är viktiga för elevens tilltro till sig själv och den egna förmågan. Eleverna ska medvetandegöras att de har inflytande över planering och uppläggning av sina arbeten genom att undervisande lärare påvisar vad eleven kan påverka vid kursens start. Elever ska vara med i processen när åtgärdsprogrammen upprättas för att kunna ha ett verkligt inflytande över sitt lärande. Programmen har olika sätt att fungera och utvecklingen är olika. Den gemensamma inriktningen är tydlig i att alla program arbetar för kvalitetshöjning. Ett tydligt tecken för det är att alla program deltar i nationella tävlingar där elever från vår skola tävlar mot andra elever inom yrkesområdena. Den här inriktningen har ökat elevernas motivation att vara duktiga i sin utbildning och prestera bättre och bli skickligare. Det behövs resurser för och bra utrustning för att konkurrera på nationell nivå. 3.4.4 Beslutade åtgärder - En kompetensutveckling i samtalsmetodik genomförs under hösten. - Uppdatering av handlingsplanen för elever som har svårigheter eller hög frånvaro. - Repetition av hur Skola 24 fungerar för personal som behöver det och utbildning för nyanställda. - Arbetslagen arbetar genom rutinerna för planering med eleverna av kurser, uppföljning och utvärdering av kurserna och elevernas arbeten. - Uppföljningssamtal med elever och formen av dokumentation för att eleven ska vara delaktig i arbetsprocessen. - Ett stöd för verksamheten är specialpedagogerna som stöttar lärare, mentorer och arbetslag med förslag till lösningar för att eleverna bättre ska klara av målen med undervisningen. Specialpedagogerna kommer under nästa läsår att genomgå en kompetensutveckling om den salutogena skolan. 14
3.5 Kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning 3.5.1 Analys och bedömning Arbetet med betygskriterier pågår, men här finns fortfarande mycket att göra. Trots utvecklingsarbete och insatser för att öka medvetenheten om hur man kommunicerar betygskriterier är det svårt att tydliggöra dem så att eleverna har klart för sig vad som krävs för att uppnå betygen G, VG eller MVG. För kurser som är direkt kopplade till certifieringar blir det mycket tydligt, som exempelvis svetskommissionens eller VVScertifieringar. Det pågår arbeten i arbets- och ämneslag för att tydliggöra kriterierna. 3.5.2 Beslutade åtgärder Fortsatt arbete med kurserna inför GY- 07 och arbete med de nya ämnesbetygen. Det ska genomföras kompetensutveckling och tid ska avsättas i arbetslag och ämnesgrupper för att bygga upp kompetens, rutiner och kvalitetssäkring av betyg. 4 Resultat 4.1 Utbildningsresultat i förhållande till de nationella kunskapsmålen 4.1.1 Nationella prov/kursprov ht 2005 och vt 2006 OBS Siffrorna anges i %. Matematik A Program IG G VG MVG Ej delt Totalt BP 22 9 3 8 42 EN 2 7 3 4 16 IP 17 10 4 4 35 HR 20 7 1 1 2 31 LP 11 4 1 10 26 Totalt 72 37 12 1 28 150 Betyg på kursen matematik A Program IG G VG MVG Ej betyg Totalt BP 5 28 9 42 EN 14 2 16 IP 24 1 1 31 HR 3 24 7 34 LP 6 19 1 26 Totalt 14 109 20 1 149 15
Svenska B Program IG G VG MVG Ej delt Totalt BP 3 9 2 EN 14 1 15 IP 6 13 1 20 HR 19 10 29 LP 17 4 21 Totalt Betyg på kursen åk 3 Program IG G VG MVG Ej betyg Totalt BP 1 26 12 40 EN 14 1 15 IP 1 18 1 20 HR 3 16 10 29 LP 14 7 21 Totalt 5 88 31 124 Engelska A Program IG G VG MVG Ej delt Totalt BP 3 15 10 1 29 EN 2 7 8 17 IP 10 9 6 1 27 HR 1 7 7 1 1 17 LP 8 16 4 28 Totalt Betyg på kursen åk 2 Program IG G VG MVG Ej betyg Totalt BP 17 8 4 EN 8 8 1 17 IP 2 15 4 2 2 27 HR 16 11 6 2 35 LP 17 3 3 28 Totalt 16
4.1.2 Betyg I (Prel.statistik för 05/06 ur Procapita). Läsår Program Antal elever med slutbetyg (och andel %) Andel elever behöriga till högskola (G i 90% av de 2500 gyp) Andel elever som i slutbetyget är godkända i Ma A En A Sv A 03/04 BP 26/ 97 % 92,3 96,2 92,3 96,2 04/05 BP 36/ 88,6 % 91,7 94,4 100 100 05/06 BP 37/93% 97,3 97,2 100 03/04 EN 14/ 86,7% 100 100 100 100 04/05 EN 15/ 93,3 % 100 100 100 100 05/06 EN 15/100 % 100 100 100 100 03/04 HR 30/ 84,6% 96,7 90 100 100 04/05 HR 25/ 87,5% 96 92 96 100 05/06 HR 29/100 93 97 97 03/04 IP 16/ 96,7 % 87,5 75 100 100 04/05 IP 13/ 86,7% 100 92,3 76,9 100 05/06 IP 20/100 % 95 75 100 03/04 LP 10/ 66,7% 80 100 100 04/05 LP 15/ 61.1% 86,7 100 100 100 05/06 LP 19/ 95 % 79 89 100 4.1.3 Betyg II (Prel.statistik för 05/06 ur Procapita). Läsår Program Kurs Andel elever som i slutbetyget är godkända i Kurs X Kurs Y Projektarbete 03/04 BP X= BYT 1201 100 100 92,3 04/05 BP X= BYT 1202 100 100 97,2 05/06 BP 100 100 100 03/04 EN X= MÄTE1207 100 100 100 04/05 EN Y= ENTE1201 100 100 100 05/06 EN 100 100 100 03/04 HR X= MAKU1210 96,7 93,3 100 04/05 HR Y= SERK1205 100 100 96 05/06 HR 96,6 100 96,6 17
03/04 IP X= VER1209 100 93,8 68,8 04/05 IP Y= PRT1201 100 92,3 100 05/06 IP 100 100 70 03/04 LP X= LMK1204 100 100 60 04/05 LP Y= LMK1206 100 100 46,7 05/06 LP 94,7 94,7 78,9 4.1.4 Genomsnittlig betygspoäng Genomsnittlig betygspoäng* Av de elever som fått slutbetyg år Program 2006* 2005 2004 2003 BP - 11,9 11,5 12,6 EN - 12,8 12,3 11,8 HR - 13,2 12,8 11,7 IP - 12,6 12,6 11,6 LP - 13,3 13,1 14,4 * blir tillgänglig först i februari 2007 4.1.5 Analys och bedömning Vi kan konstatera att andelen elever som når slutbetyg ökat särskilt mellan 2004/05 och 2005/06. Den största ökningen står Livsmedelsprogrammet för. Det är mycket positivt och ett resultat som till stor del beror på uppföljningen av elevernas resultat och insatser genom åtgärdsprogram. Specialpedagogernas arbete ger bra resultat. Det skiljer mycket mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen och det bekräftar att de nationella proven behöver revideras och anpassas till programmålen för att ge en verklig bild av hur eleverna når utbildningsmålen. Det blir särskilt viktigt när GY-07 genomförs eftersom man trycker ytterligare på infärgning av kärnämnena i karaktärsämnena. Det skiljer mycket mellan programmen och resultaten. Det avspeglar elevernas förutsättningar från tidigare skolgång i grundskolan, intagningspoängen slår genom. Eleverna på bygg- och energiprogrammen har betydligt högre intagningspoäng jämfört med särskilt industri- och livsmedelsprogrammen. Det ska bli intressant at se förändringar framöver när även de programmen har högre intagningspoäng. En intressant notering är att eleverna överlag har bättre betyg i engelska och svenska än i ämnet matematik. Det bekräftar det nationella problem svenska skolan har att nå målen i matematik och vi behöver arbeta för att förbättra våra undervisningsmetoder i ämnet för att stärka elevernas resultat i matematik. Även i svenska och engelska behövs förbättringar. Under läsåret 2005/06 startade vi ett läsprojekt för att höja elevernas läsintresse och läsförståelse. Det övergår till reguljär verksamhet från hösten 2006. 18
I ämnet matematik behövs helt andra insatser. Matematikdelegationen har många förslag och ett är bland annat at öka medvetenheten om räknandet i vardagen. Vi gör hela tiden olika överslag och räkneoperationer, men vi lyfter inte upp det till ytan. Det här behöver vi arbeta med för att utveckla vårt matematiska tänkande och problemlösningsförmågan. Den frågan vi ska arbeta med i ämnesgruppen matematik. 4.1.6 Beslutade åtgärder Vi går nu vidare och inför läsning på schemat som en ordinarie verksamhet från hösten 2006. Vi utökade satsningen på matematik genom att lägga ut mer tid för stödundervisning. Pga. resursneddragningar minskas stödet. Genom uppbyggnad av en stödstudio för stödundervisning kommer vi att ge möjlighet till arbete i matematik i mindre grupper och hoppas på det sättet ge eleverna med sämre förutsättningar möjlighet att arbeta i matematik i mindre grupper. Vi ordnar med fler arbetsrum för elever att arbeta i under självstudietid och hoppas på det sättet ge eleverna möjlighet att arbeta mer med olika arbetsuppgifter. Under läsåret fortsätter arbetet med planering av kurserna för GY-07. Kravet är att kärnämneskurserna ska infärgas av programmålen och det ger oss möjlighet att arbeta mer med uppgifter som eleverna ser verkliga anknytningar till utbildningen och får ökad motivation för att klara kursmålen. Vi sätter stor tilltro till det. Utbildning i mentors uppdrag och uppföljning av elevens närvaro och resultat förväntar vi oss leder till ytterligare förbättrade resultat. 5 Samverkan Prioriterat målområde: Samverkan med grundskola, högskola, näringsliv och andra kommuner Skolplanen: Skolan samverkar med grundskolan och högskolan I skolans undervisning finns ett nära och meningsfullt samarbete med näringsliv och arbetsliv Samverkan med andra kommuner har hög prioritet 5.1 Samverkan med grundskolan Vi genomför gemensam kompetensutveckling med grundskolan under oktoberdagarna. En översyn av SYV-verksamheten har gjorts under 2005/06 som resulterat i gemensam studiedag i maj för SYV i grund- och gymnasieskolan samt gymnasiepersonal om GY- 07. Det fortsätter med kompetensutveckling för SYV i grund- och gymnasieskolan i Dalarna i september. Årskurs 8 i Borlänge, Säter och Gagnef besöker vår skola för att få en första presentation av våra utbildningar. Vägval genomförs ute i grundskolorna i Borlänge, Gagnef och Säter. Marknadsföring genomförs även av BP anl., EN, IP och LP i övriga kommuner i länet på vägvalen. Det är ett viktigt inslag för att sprida kunskap om vår skola och rekrytera elever. Under året har lärare och rektor besökt Domnarvets skola för att informera personalen om Hushagsgymnasiets utveckling. 19
Under året har en samverkan mellan grundskolans och gymnasieskolans rektorer bedrivits med möten på initiativ från gymnasieskolan. Det har bland annat lett till ökad förståelse för våra uppdrag. Samverkan kommer att fortsätta under det kommande året. 5.2 Samverkan med andra gymnasieskolor (inom och utanför kommunen) Gemensam kompetensutveckling bedrivs mellan gymnasieskolor. Under året har vi deltagit i GY-07 konferenser i Karlstad och Örebro. Ett samarbete har påbörjats mellan Leksand, Gagnef, Borlänge, Säter, Falun och Hedemora om Teknikcollege. Under hösten 2006 kommer en styrgrupp att arbeta vidare med att skapa förutsättningarna för ett teknikcollege i samverkan mellan våra kommuner och näringslivet. Samverkansavtal mellan kommunerna är upprättat för samtliga våra program Byggprogrammen i Dalarna har två lärarkonferenser och en rektorskonferens per läsår för att planera utbildningar och samverkan. Nätverk mellan gymnasieskolorna och högskolan verkar för kompetensutveckling och VFU. Programmen har gemensamma nätverksträffar med andra gymnasieskolor. Energiprogrammet vid Hushagsgymnasiet stod värd för en höstkonferens för personal från Energiprogrammen i Svealand med branschorganisationerna under oktoberstudiedagarna. Det var en konferens med 35 deltagare. 5.3 Samverkan med postgymnasial utbildning (t ex folkhögskola, högskola/universitet) VFU-verksamheten ger många samverkansarenor med högskolan. Det gäller lärarutbildning, kompetensutveckling och pedagogisk utveckling. Gemensamma projekt, exempelvis projekt Yrkesbaserat lärande. Det är ett projekt som startar hösten 2006 med gemensamt lärande hur ett lärande går till i arbetslivet. Studiebesök har genomförts på solforskningscentret på högskolan. Vi diskutera samverkan med komvux om KY-utbildningar som kan bedrivas i våra lokaler. Vi har samarbetat med Industriledarhögskolan för att stötta dem med samarbete med näringslivskontakter. 5.4 Samverkan med näringslivet Utbildningsråd finns för samtliga program. Under läsåret har Industriprogrammet delat upp sig i 4 underråd för att utveckla samarbetet med näringslivet ytterligare om utbildningarna. Vi bedriver projekt tillsammans med näringslivet. Ett exempel är simulatorprojektet som gått i mål under våren 2006. Det har resulterat i att vi kommer att bygga upp en simulatorstudio för anläggarutbildningen under hösten 2006. Industriprogrammet har genomfört kompetensutveckling för anställda vid SSAB under läsåret i utbyte mot utvecklad APU, material och kompetensutveckling för våra lärare. Branscherna sponsrar vår skola vid deltagande i olika tävlingar. Målarbranschen har bekostat deltagandet i SM-tävlingen i Göteborg för Emil Grönholm och våra lärare 20