Rekryteringsbehov i s medlemsföretag t o m våren 2020 är bransch- och arbetsgivarorganisationen för den grafiska industrin. Våra 450 medlemsföretag med ca 14 000 anställda utvecklar, förpackar och distribuerar budskap för hela samhället. Den grafiska industrin som omsätter ca 38 miljarder kronor har en viktig uppgift i marknadsekonomin, demokratin och i utbildningen. inspirerar till nytänkande och företagsamhet. April 2016 Joel Jönsson och Malin Zethraeus Prognoscentret 2016
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Total förändring i personalstyrka 4 Orsak till nyanställda senaste året, per yrkeskategori 4 Utbildning hos nyanställda senaste året, fördelat på yrkeskategori 5 Rekryteringsbehovets storlek, fördelat på yrkeskategori 6 Orsak till rekryteringar framöver, fördelat på yrkeskategori 7 Utbildning hos personal framöver, fördelat på yrkeskategori 8 Trång sektor för ökad produktion 9 Yrkesintroduktionsavtalet 10 Syfte och metod 11 2
Sammanfattning De företag i den grafiska industrin som är medlemmar i kommer att växa något framöver. Den totala sysselsättningen ökar med 700 personer till och med 2020. Nyrekryteringarna uppgår till 1 400 stycken på fem års sikt. Det är nära på lika många tjänstemän som yrkesarbetare som kommer att anställas framöver (drygt 600 tjänstemän och knappt 800 yrkesarbetare) Det är färre tjänstemän som kommer rekryteras under det kommande året jämfört med nyanställningarna förra året. På sikt rekryteras tjänstemännen med anledning av pensionsavgångar, att verksamheten växer samt att det finns ett behov av ny kompetens. Minst gymnasial utbildning krävs för tjänstemännen och gärna en allmän högre utbildning, då en högre andel svarande angav att annan högre utbildning önskas jämfört med teknisk eftergymnasial utbildning eller yrkeshögskola. Även för yrkesarbetare är förväntningarna på nyanställningar det närmsta året lägre än antalet som nyanställdes förra året. Framöver vill företagen anställa personer till följd av pensionsavgångar eller expanderande verksamhet men ny kompetens är inget vanlig orsak till nyanställningar. Företagen eftersöker främst personal med eller utan gymnasieutbildning men utan högre utbildning. Yrkeshögskola var det tredje mest eftertraktade alternativet för nyanställda. Vad gäller marknadsläget är det fler som är positiva till utvecklingen framöver. Det är dock inga större förändringar på ett års sikt. Vi har kunnat se en tendens till att anställningarna på 1-5 års sikt ökar i snabbare takt jämfört med rekryteringstakten det närmsta året. Detta antyder att branschen går något bättre på lite längre sikt. Det beror delvis på pensionsavgångar men även på att fler företag vill utöka sin verksamhet. Efterfrågeläget är det som anses vara det främsta hindret för ökad produktion framöver (ca 50 % av svaren). Det är dock bara ca 8 % som anser att brist på personal är ett problem. Yrkesintroduktionsavtalet är relativt nytt på marknaden och de allra flesta respondenter vet inte vad avtalet innebär (80 %). Av de som vet vad avtalet innebär är de flesta positivt inställda till utformningen, men relativt få har nyanställt personer som genomgått en yrkesintroduktion i dagsläget. 3
Total förändring i personalstyrka Den totala sysselsättningen ökar med knappt 700 personer fram till våren 2020, vilket innebär en sammanlagd sysselsättningsförändring på 140 platser i snitt på årsbasis. Det närmsta året förväntas sysselsättningen öka med cirka 108 personer, vilket indikerar att branschen fortfarande växer. En tolkning av diagrammet är att utsikterna ser något bättre ut på sikt. Det handlar dock inte om några större skillnader i sysselsättningsnivåer från ett år till ett annat. Nyanställda senaste året fördelat på yrkeskategori och orsak till rekrytering Den viktigaste anledningen till nyrekrytering av tjänstemän är pensioner/ anställda som slutar (38 %). Andelen tjänstemän som rekryteras i syfte att utöka verksamheten utgör knappt 25 %, vilket är högre än motsvarande andel för yrkesarbetarna (ca 9 %). Anledningen till det senaste årets nyanställningar av yrkesarbetare är pensioner/ anställda som slutar tillsammans med att verksamheter utökas (knappt 40 % vardera). Bilden visar orsakerna till nyrekryteringar under det gångna året i antalet nyrekryteringar. 4
Utbildning hos nyanställda det senaste året, fördelat på yrkeskategori Vid nyrekrytering av tjänstemän visar svaren i undersökningen att företagen efterfrågar personal med något högre utbildningsnivå än vad fallet är för yrkesarbetare. Annan högre utbildning tillsammans med gymnasiekompetens är de dominerande utbildningskategorierna för de nyanställda tjänstemännen. Även Högre teknisk utbildning är relevant. Yrkeshögskola verkar dock inte vara prioriterat. Enligt svaren i undersökningen är utbildningskrav inget måste för yrkesarbetare och om det är krav på någon utbildning så verkar gymnasiekompetens räcka i stor utsträckning. Nytt för årets undersökning var svarsalternativ som berörde Yrkesintroduktionsavtalet. Detta gäller dock inte tjänstemännen, varför dessa staplar är nollade. Än så länge ser vi inte någon större effekt av yrkesintroduktionsavtalet. Det blir dock intressant att följa utvecklingen framöver. Lärlingsplatser är mer förekommande. Bilden visar utbildningsnivåer hos de nyanställda under det senaste året. Utan utbildningskrav Gymnasiekompetens Antal nyanställda inom pågående yrkesintroduktionsavtal Antal nyanställda som genomgått yrkesintroduktionsavtal med anställning som följd Antal nyanställda med lärlingsplats Högre teknisk utbildning Antal nyanställda med krav på yrkeshögskola (efter gymnasial) Annan högre utbildning 5
Rekryteringsbehovet totalt Branschens totala nyrekryteringar beräknas uppgå till knappt 1 400 anställningar fram till våren 2020. Nyrekryteringstakten är mer tilltagande på sikt. Inom det närmaste året bedöms behovet av nyanställd personal uppgå till 227 personer, eller drygt 16 % av rekryteringarna under en femårsperiod. Bilden visar det rekryteringsbehovet i antal nya anställningar på ett års respektive fem års sikt, samt det ackumulerade totala rekryteringsbehovet under hela prognosperioden. Behov av tjänstemän framöver Det skattade totala rekryteringsbehovet av tjänstemän uppgår till ca 620 anställningar fram till våren 2020. Inom ett år uppskattas anställningsbehovet av tjänstemän inom branschen till cirka knappt 100 personer. Om behoven kommer motsvaras av anställningar så kommer takten att öka något på sikt. Bilden visar det rekryteringsbehovet av tjänstemän på ett års respektive fem års sikt. Behov av yrkesarbetaren framöver Inom den närmaste femårsperioden bedöms behovet av nyanställda yrkesarbetare uppgå till knappt 800 personer. Även för yrkesarbetare kommer behovet av nyanställningar att öka på sikt. Bilden visar det rekryteringsbehovet av yrkesarbetare på ett års respektive fem års sikt. 6
Orsaker till rekrytering framöver, för tjänstemän och yrkesarbetare "Utökad verksamhet är den mest populära anledningen till rekryteringar framöver tätt följd av "Pensionsavgångar", som beräknas ge upphov till drygt en tredjedel av de totala nyrekryteringarna fram till våren 2020. Pensionsavgångarna i branschen ser ut att öka under den närmaste femårsperioden. Bilden visar orsakerna till rekryteringsbehovet totalt på ett års sikt respektive fem års sikt. Orsaker till rekrytering av tjänstemän Det är färre tjänstemän som kommer rekryteras under det kommande året jämfört med nyanställningarna förra året. Behov av ny kompetens är den vanligaste rekryteringsorsaken för tjänstemän på kort sikt. På längre sikt är dock pensionsavgångar och utökad verksamhet mer förekommande svar vilket dels speglar demografin i branschen men även förväntningarna på marknadsläget. Bilden visar orsakerna till rekryteringsbehovet av tjänstemän på ett års sikt respektive fem års sikt. Orsaker till rekrytering av yrkesarbetare Även för yrkesarbetare är förväntningarna på nyanställningar det närmsta året lägre än antalet som nyanställdes förra året. Utökad verksamhet är den vanligaste anledningen till rekryteringsbehovet framöver. Behov av ny kompetens är inte en lika viktig anledning till nyrekryteringar för yrkesarbetare som den är för tjänstemän. Framöver är det fler nyrekryteringar som kommer till med anledning av pensionsavgångar. Bilden visar orsakerna till rekryteringsbehovet av yrkesarbetare på ett års respektive fem års sikt. 7
Utbildningsbehov för tjänstemän Gymnasiekompetens tillsammans med Annan högre utbildning är de absolut mest frekventa svaren för utbildningsbehovet hos nyrekryterade tjänstemän framöver. Exempel på annan högre kompetens kan vara ekonomiutbildning, IT-utbildning, marknadsföring och kommunikation mm. Det nya svarsalternativet Yrkeshögskola är inte en kompetens som eftersöks vid anställning av tjänstemän på kort sikt. Utbildningen väntas dock bli mer populär framöver. Bilden visar antalet nyanställningar över tid fördelat på önskad utbildningsnivå för tjänstemän Utbildningsbehov för yrkesarbetare Behov av ny personal med eller utan gymnasieutbildning dominerar kompetensbehovet framöver. Detta tyder på att personal tillhandahålls yrkeskunskap efter anställning. Detta förklarar även intresset för lärlingsutbildningar. Även personal med högre (eftergymnasial) kompetens från en yrkeshögskola efterfrågas framöver. Antalet rekryteringar med yrkeshögskola som behörighetskrav är lika många för yrkesarbetarna som för tjänstemännen. För att undersöka efterfrågan på Yrkesintroduktionsavtalet samt lärlingsutbildningar framöver tillkom fler svarsalternativ i undersökningen för yrkesarbetare. Lärlingsplatser är något mer efterfrågade på kort sikt. I takt med att Yrkesintroduktionsavtalens utformning blir mer känd i branschen kan denna typ av anställningsform komma att öka, eventuellt på bekostnad av lärlingsplatserna. Bilden visar antalet nyanställningar över tid fördelat på önskad utbildningsnivå för yrkesarbetare 8
Trång sektor för ökad produktion Det är tydligt att efterfrågeläget är det största hindret för ökad produktion framöver. Det kan även sättas i relation till hur branschen upplever marknadsläget (bilden ovan), där flertalet svarande anser att läget just nu är stillastående. Bilden blir något mer positiv framöver. Tillgång till arbetskraft är inte en starkt bidragande faktor till hinder i produktionen i dagsläget. Observera att procentsatserna i diagrammet nedan inte summerar till 100 %, eftersom de svarande företagen kunnat kryssa i fler alternativ en ett. Bilden visar upplevda hinder för ökad produktion i nuläget. Främsta hindret för ökad produktion När vi istället frågar om det främsta hindret för ökad produktion (endast ett valbart alternativ) förändras bilden något. Färre uppger att efterfrågan är ett problem (men fortsatt en majoritet) samtidigt som fler svarande uppger att det inte finns något hinder. Det är även färre som uppger att arbetskraft är ett problem. Bilden visar främsta hinder för ökad produktion i nuläget 9
Kännedom om Yrkesintroduktionsavtalet Ny fråga i årets undersökning Drygt 50 % uppger att de inte känner till Yrkesintroduktionsavtalet över huvudtaget. Adderas alternativet att man känner till avtalet men inte vet innebörden så uppgår andelen till ca 80 %. Av de som känner till Yrkesintroduktionsavtalet är det bra många fler som anser att de är nöjda med utformningen (17 st. svar) jämfört med de som inte är nöjda (4 st. svar). Det är tydligt att det är en stor andel i branschen som inte vet vad Yrkesintroduktionsavtalet är och vad det innebär. Bilden visar hur väl respondenterna i undersökningen känner till yrkesintroduktionsavtalet. Antal svar per svarsalternativ Tillämpning av Yrkesintroduktionsavtalet Bilden visar i vilken utsträckning yrkesintroduktionsavtalet har resulterat i nyanställningar, fördelat på de som är nöjda respektive ej nöjda med utformningen på avtalet. De som uppgett att de inte känner till yrkesintroduktionsavtalet har inte fått frågan. Ny fråga i årets undersökning. Av de 21 som svarade att man känner till Yrkesintroduktionsavtalet har 3 företag uppgett att det lett till anställning. Ingen av de som känner till Yrkesintroduktionsavtalet, och som inte är nöjda med det, har anställt personer genom avtalet. Bilden visar i vilken utsträckning yrkesintroduktionsavtalet har resulterat i nyanställningar, fördelat på de som är nöjda respektive ej nöjda med utformningen på avtalet. Antal svar per svarsalternativ Med tanke på att många är positivt inställda till Yrkesintroduktions-avtalet samtidigt som de ännu inte har anställt någon kan vi förvänta oss att fler anställningar kommer ske framöver. Yrkesintroduktionsavtalet och gymnasieutbildning Bilden visar gymnasieutbildningens relevans för yrkesintroduktionsavtalet. Endast de som känner till utformningen av avtalet har fått frågan. Antal svar per svarsalternativ. Ny fråga i årets undersökning. Vi ser att ungefär hälften av de tillfrågade anser att yrkesutbildningen behöver föregås av en gymnasieutbildning. Bilden visar gymnasieutbildningens relevans för yrkesintroduktionsavtalet. Endast de som känner till utformningen av avtalet har fått frågan. Antal svar per svarsalternativ. 10
SYFTE Syftet med undersökningen är att följa rekryteringsbehovet för s medlemmar. Undersökningen visar även vilka yrkeskategorier och utbildningsnivåer som kommer att efterfrågas framöver samt vilka orsaker som skapar behovet. I årets undersökning görs ingen ansats till att uppskatta hela grafiska branschens rekryteringsbehov. Anledningen är att den offentliga statistiken avseende den grafiska branschen inte är relevant nog i förhållande till hela den grafiska industrins rekryteringsbehov. METOD En webbenkät har under februari 2016 gått ut till 411 medlemmar inom. Andelen som gav kompletta svar var 24 % (98 st.). Svarsfrekvensen var därmed ungefär densamma som vid mättillfället 2014, då 27 % svarade. Generellt kan det sägas att företag med mindre än 50 anställda har lägre svarsfrekvenser än företag med fler anställda. För att skatta det totala rekryteringsbehovet för s medlemmar har resultaten från respondenterna räknats upp och viktats efter företagens antal anställda. 11