Rekryteringsundersökning

Transkript

1 Rekryteringsundersökning 2015 Rekryteringsbehovet inom trä- och möbelindustrin fram till 2020 TMF TRÄ & MÖBELFÖRETAGEN TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige. TMF företräder cirka 700 medlemsföretag med knappt anställda. Redaktion: E-post: Telefon: Robert Jarmula rj@prognoscentret.se Malin Zethraeus mz@prognoscentret.se DECEMBER 2015 Joel Jönsson jj@prognoscentret.se Jan von Essen jve@prognoscentret.se

2 Innehållsförteckning Förord 3 Total förändring i personalstyrka 4 Regionalt rekryteringsbehov 4 Rekryteringsbehovet totalt 5 Orsaker till rekryteringsbehovet 5 Behov av tjänstemän 6 Behov av yrkesarbetare 6 Utbildningsbehov för tjänstemän 7 Utbildningsbehov för yrkesarbetare 7 Nyanställningar (yrkeskategori och orsak) 8 Utbildningsbakgrund för nyanställda 8 Orsaker till rekrytering av tjänstemän 9 Orsaker till rekrytering av yrkesarbetare 9 Kännedom om yrkesintroduktionsavtalet 10 Tillämpning av yrkeyrkesintroduktionsavtalet 10 Yrkesintroduktionsavtalet och gymnasieutbildning 11 Matchning, yrkesutbildning mot behov 11 Summering 12 Appendix: Syfte och metod 13 PROGNOSCENTRET DECEMBER

3 Rekryteringsbehovet inom trä- och möbelindustrin fram till 2020 Förord från TMF Svensk trä- och möbelindustri är inne i en expansiv period. Många företag har en stabil efterfrågan och ser ett behov av att öka personalstyrkan. Den undersökning Prognoscentret gjort på uppdrag av Trä- och Möbelföretagen (TMF) visar att trä- och möbelindustrin i Sverige uppskattar rekryteringsbehovet de kommande fem åren till personer. Den starka marknaden gör att företagen bedömer att mellan och utgörs av nya tjänster. En stor del av detta består av yrkesarbetare medan efterfrågan på tjänstemän utgör 35 procent av behovet. För yrkesarbetare efterfrågas i första hand gymnasial yrkesutbildning. Många företag har svårt att hitta individer med rätt kompetens, där framförallt erfarenhet av CNCmaskiner lyfts fram. Genom andra undersökningar vet vi att mellan 200 och 250 personer per år utbildas inom de efterfrågade kompetenserna, vilket långt ifrån motsvarar behovet. Samtidigt finns stora möjligheter att utveckla samverkan med utbildningarna eftersom många företag upplever att befintliga utbildningar inte matchar deras behov. När det gäller tjänstemän kräver många jobb ingenjörskompetens eller annan eftergymnasial teknisk kompetens. Det har varit den mest eftersökta kompetensen under det senaste året och trenden ser ut att hålla i sig. Samtidigt finns många jobb där gymnasiekompetens bedöms som mest lämpligt. Rekryteringsbehovet för denna kompetens bedöms öka på sikt. PROGNOSCENTRET DECEMBER

4 Total förändring i personalstyrka Den totala sysselsättningen ökar med knappt personer fram till hösten 2020, vilket innebär en sammanlagd sysselsättningsförändring på platser i snitt på årsbasis. Det närmsta året förväntas sysselsättningen öka med cirka personer, vilket indikerar att sysselsättningen fortsätter öka i branschen. Diagrammet till höger visar förändring i personalstyrka för trä- och möbelindustrin på ett års sikt respektive fem års sikt samt det totala rekryteringsbehovet under hela undersökningsperioden. Regionalt rekryteringsbehov I undersökningen får vi svar på det regionala rekryteringsbehovet i branschen uppdelat i Sveriges län tillsammans med hur många svar som inkommit från företag hemmahörande i respektive län. Siffrorna för vissa regioner bygger på väldigt få svar och bör därför tolkas med försiktighet. Till exempel har endast två respondenter svarat i Gotlands och Jämtlands län. I Västra Götaland fick vi den största svarsfrekvensen, därigenom kan vi med större säkerhet dra slutsatsen att det där finns ett stort rekryteringsbehov på mellan 800 och 900 tjänstemän och yrkesarbetare. I undersökningen framkom att Hallands län skulle ha det, överlägset, största rekryteringsbehovet i riket. Men det ska tolkas med försiktighet då det är relativt få svar där och att, i synnerhet, ett företag har kraftiga expansionsplaner vilket får genomslag i resultatet. PROGNOSCENTRET DECEMBER

5 Rekryteringsbehovet totalt Branschens totala rekryteringsbehov beräknas uppgå till drygt anställningar fram till 2020, vilket är marginellt lägre än vid undersökningen som gjordes för ett år sedan. Det är framför allt behovet om ett till fem år som sjunkit. På kort sikt (inom ett år) finns ett fortsatt behov på ungefär samma antal personer som i förra undersökningen. Knappt 65 procent av behovet bedöms vara rekrytering av yrkesarbetare och 35 procent rekrytering av tjänstemän. Inom det närmaste året bedöms behovet av nyanställd personal uppgå till personer. Diagrammet ovan visar det rekryteringsbehovet på ett års sikt respektive fem års sikt samt det totala rekryteringsbehovet under hela undersökningsperioden. Orsaker till rekryteringsbehovet "Utökad verksamhet är fortfarande den stora orsaken till rekryteringsbehoven. Det näst vanligaste alternativet är "Pensionsavgångar", som beräknas ge upphov till en tredjedel av de totala nyrekryteringarna fram till På total nivå har rekryteringsbehovet sjunkit med cirka 4 procent sedan undersökningen som gjordes för ett år sedan. Diagrammet ovan visar orsakerna till rekryteringsbehovet totalt på ett års respektive fem års sikt. PROGNOSCENTRET DECEMBER

6 Behov av tjänstemän Det skattade totala rekryteringsbehovet av tjänstemän uppgår till cirka anställningar fram till år Inom ett år uppskattas anställningsbehovet av tjänstemän inom branschen till cirka 600 personer. Om behoven kommer motsvaras av anställningar så bör anställningstakten av tjänstemän ligga kring 500 personer om året, i snitt, fram till år Enligt den senaste mätningen ser behovet av tjänstemän inom branschen ut att ha sjunkit både på kort och lång sikt. Diagrammet ovan visar det rekryteringsbehovet av tjänstemän på ett års respektive fem års sikt. Behov av yrkesarbetare Inom den närmaste femårsperioden bedöms behovet av nyanställda yrkesarbetare uppgå till nästan personer. Behovet har sjunkit något på längre sikt, men ökat på kort sikt jämfört med motsvarande undersökning som gjordes för ett år sedan. På det stora hela så är behovet av yrkesarbetare relativt oförändrat. Diagrammet ovan visar rekryteringsbehovet av yrkesarbetare på ett års respektive fem års sikt. PROGNOSCENTRET DECEMBER

7 Utbildningsbehov för tjänstemän Av de tjänstemän som branschen behöver anställa på 1-5 års sikt bedöms gymnasiekompetens och högre teknisk utbildning vara en bra utbildningsnivå för cirka 70 procent av rekryteringsbehovet. Diagrammet ovan visar de önskade utbildningsnivåerna för rekryteringar av tjänstemän på ett års respektive fem års sikt. Utbildningsbehov för yrkesarbetare Behovet av gymnasieutbildning är den överlägset dominerande kompetensen som är betydande vid nyrekrytering av yrkesarbetare inom branschen. För att undersöka behovet av Yrkesintroduktionsavtalet samt lärlingsutbildning och se om det var en faktor att räkna med framöver vid nyanställningar så tillkom det som svarsalternativ. alternativet överskuggas dock av gymnasiekompetensen och ligger på samma nivåer som de andra. I stort sett samma resultat visades i förra undersökningen för ett år sedan. Diagrammet ovan visar de önskade utbildningsnivåerna för rekryteringar av yrkesarbetare på ett års respektive fem års sikt. PROGNOSCENTRET DECEMBER

8 Nyanställda senaste året fördelat på yrkeskategori och orsak till rekrytering Den viktigaste anledningen till nyrekrytering av tjänstemän är utökning av verksamheterna. Andelen tjänstemän som har fått anställning till följd av pensionsavgångar/uppsägningar var näst störst. Anledningen till det senaste årets nyanställningar av yrkesarbetare är framför allt att verksamheter expanderar. Diagrammet visar anledningen till att nyanställningar skett under det senaste året. Utbildning hos nyanställda fördelat på yrkeskategori Vid nyrekrytering av tjänstemän visar svaren i undersökningen att man efterfrågar personal med något högre utbildningsnivå än för yrkesarbetare. Högre teknisk utbildning samt Annan högre utbildning är de dominerande utbildningskategorierna för de nyanställda tjänstemännen. Medan de kategorierna är marginella för nya yrkesarbetare. Enligt svaren i undersökningen är utbildningskrav inget måste för yrkesarbetare och om det är krav på någon utbildning så verkar gymnasiekompetens vara det som är det viktiga. Diagrammet visar utbildningsnivåer hos de nyanställda under det senaste året. PROGNOSCENTRET DECEMBER

9 Orsaker till rekrytering av tjänstemän Utökad verksamhet är den vanligaste rekryteringsorsaken för tjänstemän, såväl på lång som på kort sikt. Däremot har Utökad verksamhet som orsak sjunkit på kort sikt medan nyanställningar på grund av Pensionsavgångar har ökat sedan förra undersökningen för ett år sedan. Diagrammet till höger visar orsakerna till rekryteringsbehovet av tjänstemän på ett års sikt respektive fem års sikt. Orsaker till rekrytering av yrkesarbetare För yrkesarbetare är det fortsatt utökad verksamhet som är den vanligaste anledningen till ett ökat rekryteringsbehov. Fördelningen av rekryteringsorsaker på kort sikt speglar väl de orsaker som finns på längre sikt. Av de som anställts det senaste året är även där de största orsakerna till nyanställningen pensionsavgångar samt utökade verksamheter. Behovet av ny kompetens har inte varit avgörande för verksamheternas nyrekrytering och ser heller inte ut att bli det inom de närmsta åren. Det är snarare branschens positiva utveckling samt en äldre arbetskraft som eventuellt håller på att bytas ut. Diagrammet till höger visar utbildningsnivåer hos de nyanställda under det senaste året. PROGNOSCENTRET DECEMBER

10 Kännedom om Yrkesintroduktionsavtalet Ny fråga i årets undersökning Cirka 55 procent uppger att de inte känner till Yrkesintroduktionsavtalet överhuvudtaget. Adderas alternativet att man känner till det men inte vet innebörden i Yrkesavtalet så uppgår andelen till drygt 80 procent. Det är tydligt att det är en stor andel i branschen som inte vet vad Yrkesintroduktionsavtalet är och vad det innebär. Diagrammet ovan visar antal svar per svarsalternativ Tillämpning av Yrkesintroduktionsavtalet Ny fråga i årets undersökning. Av de 34 som svarade att man känner till Yrkesintroduktionsavtalet har 9 företag (26 %) uppgett att det lett till anställning. Ett förhållningssätt till detta resultat kan vara att en ökad medvetenhet om Yrkesintroduktionsavtalet skulle kunna generera en ökning i nyanställningar. Dock bör detta tolkas med försiktighet då det är få observationer. Diagrammet ovan visar antal svar per svarsalternativ PROGNOSCENTRET DECEMBER

11 Yrkesintroduktionsavtalet och gymnasieutbildning Ny fråga i årets undersökning. Av de 34 som svarade att man känner till Yrkesintroduktionsavtalet fick då följdfrågan om det är viktigt med gymnasial utbildning innan en person får sysselsättning via Yrkesintroduktionsavtalet. 70 procent anser att gymnasieutbildning behövs som grund innan man går in i ett Yrkesintroduktionsavtal. Av dessa 70 procent tycker hälften att gymnasieutbildningen ska ha en yrkesinriktning mot branschen. Nästan en tredjedel tycker att det inte behövs någon gymnasieutbildning i grunden för att påbörja sysselsättning genom ett Yrkesintroduktionsavtal Diagrammet ovan visar antal svar per svarsalternativ Matchning av den gymnasiala yrkesutbildningen mot marknadens behov Ny fråga i årets undersökning. I undersökningen svarar nästan hälften av de tillfrågade företagen att de uppfattar att gymnasiets yrkesutbildningar inte matchar företagens behov av arbetskraft Diagrammet till höger visar andel svar per svarsalternativ PROGNOSCENTRET DECEMBER

12 Summering Resultatet från undersökningen visar att träindustrin kommer att behöva rekrytera drygt medarbetare på fem års sikt, vilket är en minskning med cirka 200 personer jämfört med det upplevda behovet i undersökningen för ett år sedan. Inom det närmsta året är storleken på behovet, i stort sett, lika som vid förra undersökningen. Det är på längre sikt (1-5 år) som den uppskattade minskningen i behovet av nyrekrytering verkar skett. Det är i synnerhet branschens positiva utveckling, men även ett behov av att byta ut den äldre arbetskraften som för tillfället styr rekryteringsbehovet. Det totala behovet av nyrekryteringar som har gymnasiekompetens är absolut störst. Men det skiljer sig något beroende på yrkeskategori (Tjänstemän eller yrkesarbetare). Till årets undersökning fanns önskemål om att undersöka huruvida Yrkesintroduktionsavtalet är välkänt eller inte, om det utnyttjas och om det har lett till fasta anställningar. Resultaten visar att det är en stor andel i branschen som inte vet vad Yrkesintroduktionsavtalet är och vad det innebär. Av de få som svarat att man känner till Yrkesintroduktionsavtalet så verkar man vara nöjd med hur upplägget är. På det stora hela ser det däremot inte ut att leda till några avgörande antal anställningar, förmodligen för att få företag vet vad Yrkesintroduktionsavtalet är. PROGNOSCENTRET DECEMBER

13 APPENDIX Syfte och metod Det primära syftet med undersökningen är att följa rekryteringsbehovet inom träindustrin. Undersökningen ska också visa vilken yrkeskategori och utbildningsnivå som kommer att efterfrågas samt vilka orsaker som skapar behovet. Till träindustrin tillhör följande verksamhetsgrenar efter SNI-kod: 16.2, 31, 32.2 (dock få medlemmar), (huvuddelen), delar av 32.4 och 29.2 (marginella delar). Utöver dessa rymmer träindustrin även mindre delar av bygghandeln Den här rapporten avser svar insamlade under november Branschstatistiken är uppdaterad med hjälp av SCB:s "Företagsdatabasen". För att skatta det totala rekryteringsbehovet i träindustrin har resultaten räknats upp för branschens cirka aktörer. Branschens övriga cirka företag saknar anställda och antas även sakna rekryteringsbehov. En webbenkät har gått ut till 635 medlemmar som är anslutna till TMF. Andelen som gav kompletta svar var 28 procent (175 st.). Svaren har viktats för att korrigera skillnader i TMF:s medlemsregister jämfört mot branschen i sin helhet. Denna viktningsmetodik gör att svaren kan appliceras på branschen totalt. TMF:s medlemsföretag är generellt sett större än genomsnittsföretaget i övriga branschen (sett till antalet anställda). Svaren viktas nu således för en given företagsstorlek i undersökningen upp mot motsvarande population i branschen vilket ska resultera i en skattning av branschens rekryteringsbehov. Det finns två viktiga aspekter att ta hänsyn till när resultaten i rapporten tolkas. Det ena handlar det om huruvida TMF:s medlemsföretag är representativa för branschen i stort. Det kan tänkas att mindre företag som väljer att ansluta sig till TMF har andra ambitioner än de mindre företag som väljer att stå utanför. Ju större företagen är desto mindre antas skillnaden bli mellan TMF-anslutna och icke TMF-anslutna företag. Det andra är att det finns en uppenbar risk för att mindre företag utan anställningsbehov i högre utsträckning väljer att inte svara på undersökningen. Det handlar inte endast om att jämföra svarsfrekvenser mellan olika företagsstorlekar (något som ger en indikation) utan främst att avgöra om svarsbortfallet är randomiserat eller systematiskt. Rör det sig om systematiska bortfall, t.ex. om det endast är medlemsföretag med anställningsbehov som väljer att svara, blir resultaten på branschnivå missvisande. Vi anser att risken för systematiska snedvridningar kopplade till anställningsbehovet är störst bland mindre företag. PROGNOSCENTRET DECEMBER