Kvalitetsredovisning Förskolan Skattkammaren 2016 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se
Innehållsförteckning Inledning... 1 Vetenskapligt perspektiv... 1 Tillgång till bra utomhusmiljö... 1 Rörelse både fysiskt och mentalt... 1 Mål och lärdomar... 3 Övergripande mål från läroplanen... 3 Nedbrutna mål... 3 Spår i vardagen... 3 Att ha en planerad gemensam aktivitet per dag... 3 Att ha med utevistelsen i planeringen av verksamheten... 4 Att vara närvarande vid barnens lek... 4 Att ha genomtänkta uteleksaker... 4 Att synliggöra matematik ute... 4 Att möjliggöra en samlingshörna innanför det vita staketet... 4 Lärdomar... 5 Barnens delaktighet... 5 Analys och nya utvecklingsmål... 6 Referenser... 7 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se
Inledning Under föregående läsår arbetade vi med barns lek där vi utvecklade lekmiljöer, observerade hur barnen lekte och hur det påverkade gruppen, samt hur vi pedagoger och barnen sinsemellan kunde påverka leken på ett positivt sätt. När vi då bland annat pratade om lekmiljöer upplevde vi att vi under året mest tänkt på leken inomhus och att vi tar med utomhusvistelsen i vår planering i väldigt liten utsträckning. Vi valde därför att under läsåret 15/16 vill satsa mer på arbetet kring utomhusvistelsen, så att den blir en del av planeringen och att utevistelse inte enbart ska vara samma sak som fri lek. Visst är den fria leken viktig även utomhus, men det är inget som säger att det endast behöver vara fri lek så fort man kommer ut. Vår förskola är uppdelad på två avdelningar. På Juvelen, där barn mellan 1-3 år går, har det under året varit många små barn, vilket visat sig i leken. De leker inte så mycket tillsammans utan bredvid varandra och väldigt utspridda, samt vill oftast leka i närheten av en vuxen. På Diamanten går barn mellan 3-6 år, en grupp som under året lekt väldigt mycket och ofta flera tillsammans. De har mestadels haft en fungerande lek, där barnen lekt vidare själva, utan att vuxna behövt leda leken vidare. Vetenskapligt perspektiv Tillgång till bra utomhusmiljö Det finns inte mycket forskning kring barns vistelse utomhus i förskolan. Däremot finns det lite forskning kring barns utevistelse i stort. I en rapport som Botaniska trädgården har gett ut, tillsammans med folkhälsoinstitutets kansli i Västra götalandsregionen (Ekvall 2012), så menar de att flera undersökningar visar att barn skulle vilja tillbringa mer tid utomhus och att de värdesätter möjligheten att ha kontakt med naturen, vilket även styrks av barnens föräldrar. Hos oss kan vi se att de flesta barn gillar att vara ute, vilket vi i större utsträckning borde ta vara på. Några kanske inte vill gå ut, men sedan, då de är ute, vill de inte gå in. En bra utemiljö, menar Ekvall, är inte lika med dyrköpt lekutrustning. En mycket viktig sak är en småbruten struktur av många mindre platser, t ex dungar och buskar utspridda över ett vidare landskap som gärna får vara kuperat. De menar att man har sett att sådana rymliga och varierade gröna miljöer ger goda chanser till lek. Vi kan utifrån detta se att vi har en ganska bra lekmiljö, då vi har träd som barnen ser som små rum, eller små hus, vilket stimulerar leken. Lite kuperat har vi också, med en backe ner, bland annat till ett fantastiskt klätterträd, där barnen leker mycket. Vi kan se att barnen övervägande leker fantasilekar ute, vilket säkerligen påverkas av den naturliga miljön. Rörelse både fysiskt och mentalt Ekvall berättar om att Miljöpsykologiska teorier beskriver hur naturens distraktion i form av lövprassel, skuggspel och porlande vatten är sådant som fascinerar människan. Intrycken från naturen bidrar till att barns fantiserande blir mer associativt. De sociala sammanhangen blir mer öppna och flexibla och möjliga för det enskilda barnet att påverka, t ex genom att växla mellan olika lekteman, roller och platser. 1
Den fysiska aktiviteten som äger rum utomhus tenderar också att bli mer äventyrlig och innehålla moment av risktagande och en skräckblandad förtjusning förknippad med sådant som höga höjder och olika naturelement. Ekvall menar att utevistelse ett par timmar per dag kan ge rejäla nivåer av fysiskt aktiv lek om utemiljön ligger i direkt anslutning till lokalerna. Där barnen är beroende av att vänta in varandra och ledsagas av vuxna kan de få lägre nivåer av fysisk aktivitet trots betydligt fler timmars utevistelse. På Skattkammaren är vi oftast utanför huset, men vi kan här se att en variation av utemiljön ibland kan ge inspiration för barnen, men det Ekvall menar är ju den vardagliga varje-dag-utevistelsen. I Naturvårdsverkets rapport 6407 - Den nyttiga utevistelsen, menar man att det inte räcker med att se till att barn vistas utomhus i den friska luften, utan att det måste handla om den positiva naturupplevelsen. Barn gör estetiskt, existentiella och emotionella upplevelser vid naturkontakt som är förknippat med välbefinnande och lärande, men också kan lägga grunden till en livslång relation med naturen. I rapporten från Naturvårdsverket menar de även att många barns uppväxt idag innehåller mycket av förflyttningar, miljöbyten och ibland också storskaliga omvandlingar av deras närmiljö. Det blir viktigt att fundera över hur barn under sådana omständigheter får chans att utveckla och bearbeta sina sinnliga, estetiska, och efterhand existentiella, relationer till det omgivande landskapet. En viktig förutsättning är troligen tillgången till en intressant utemiljö som barnet får gott om tid och möjlighet att utforska på egen hand. Gällande detta kan vi på Skattkammaren se att vi numera är bättre på att ta tillvara dessa stunder tillsammans med barnen, då vi är närmre barnen än tidigare. Ett exempel; Ett barn hittar en död humla. Vi kan då prata om den, hur den ser ut, vad den lever av, men även om existensiella frågor som döden, mitt i den fria leken utomhus. Mats och Åsa Ottosson har med Naturvårdsverket bakom sig, skrivit NATUREN som kraftkälla om, hur och varför naturen påverkar hälsan. Här menar de att vardagen domineras av den riktade uppmärksamheten, som kräver mycket energi. Om den belastas för mycket menar de att det kan leda till mental utmattning. I naturen dominerar däremot vilsamma sinnesintryck som hanteras med spontan uppmärksamhet, vilket leder till att vistelse i naturen ger vila och återhämtning för den riktade uppmärksamheten. En annat viktigt genombrott var professor Roger Ulrichs rön om att utsikt mot natur från sjukhusfönstret kan leda till att patienter mår bättre och snabbare blir friska. En rad studier har på olika sätt bekräftat att blotta anblicken av natur kan verka stressdämpande och hälsofrämjande. Denna rapport redogör vidare för vetenskapliga studier som visar att tillgång till natur leder till mindre stress och ökad kreativitet på arbetsplatser, till bättre motorik och koncentrationsförmåga hos förskolebarn och till bättre återhämtning efter stress för gamla på ålderdomshem. Vi på Skattkammaren har denna fantastiska utemiljö, där vi ser vattnet och hör dess vågor, lövprassel och grönt överallt. Vi har ingen asfalt alls på vår gård - vi vistas i en park. Detta tror vi, precis som Ulrich också menar, har en positiv inverkan på barnens och personalens både fysiska och psykiska hälsa. Det är, som de också skriver, befrämjande för alla människor att vistas utomhus. Vistelsen i denna miljö är ju det som vi har arbetat med särskilt mycket under hela detta läsår, men aldrig kommer att sluta med. 2
Mål och lärdomar Övergripande mål från läroplanen Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter. (Lpfö98 rev 2010) Det är viktigt att förskolans miljö är utformad så att den både stödjer och underlättar det pedagogiska arbetet. För att personalen ska kunna arbeta i enlighet med förskolans uppdrag enligt skollagen och förskolans läroplan behöver inom- och utomhusmiljön vara utformad så att det går att bedriva en varierad verksamhet anpassad till alla barn som deltar i verksamheten. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer - förskolan) Inne- och utemiljön sätter ramar för det pedagogiska arbetet i förskolan, på så sätt blir miljön en aktiv part i det pedagogiska arbetet. Lärande sker i samspel med omgivningen, med människor såväl som fysisk miljö, vilket innebär att det är viktigt vad barnen möts av i förskolans rum (Lärande och fysisk miljö). (Skolverkets allmänna råd med kommentarer - förskolan) Nedbrutna mål Att ha en planerad, gemensam aktivitet per dag. Att ha med utevistelsen vid planering av verksamheten. Att som vuxen vara närvarande vid barnens lek. Att ha genomtänkta uteleksaker. Att synliggöra matematik ute. Att möjliggöra en samlingshörna innanför det vita staketet. Spår i vardagen Att ha en planerad gemensam aktivitet per dag Under hösten provade vi att ha en planerad uteaktivitet för de barn som ville vara med. Ju mer hösten gick så såg vi att barnen valde bort att vara med i den gemensamma aktiviteten. De ville hellre leka själva. De önskade mest bestämma över sin utelek, använda sin fantasi, leka fritt och vara kreativa själva. Dock har vi fortsatt att ta till gemensamma lekar eller annan aktivitet, om vi sett att barnen inte haft något att göra, vilket inte är särskilt ofta. Ibland har vi även fortsatt att erbjuda något gemensamt för de som vill och då brukar några barn hänga på en stund. Vi har även valt att ha våra samlingar i större utsträckning ute, då vädret har tillåtit detta. Vi tänkte då i stället att vi har en planerad aktivitet på lager och plockar fram vid behov. Men inte heller detta har behövts särskilt ofta. 3
Att ha med utevistelsen i planeringen av verksamheten Vid planeringen för veckan har vi tänkt in uteverksamheten. Däremot har dagsläget gjort att vi flera ggr har fått tänka om och ändra planerna. Båda avdelningarna har haft detta som en del av sin planering, men på Diamanten minskade det framåt jul av någon anledning. Att vara närvarande vid barnens lek Vi har på ett naturligt sätt delat upp oss och spridit ut oss på gården, så att vi har kunnat finnas nära barnen då de lekt. Vi har blivit bättre på att påminna varandra om att sprida ut sig, ifall vi ibland hamnat i vuxensamtal, flera vuxna tillsammans. Att ha genomtänkta uteleksaker Det är mycket positivt att vi fått en fungerande markyta innanför vita staketet tack vare konstgräsmattan. Vi har bett parkarbetarna att låta grenar ligga kvar så barnen kan bygga kojor m.m. Vi har sett, att vid tillgång till vatten, är vattenlek något som alla barn tycker om och vi vill utveckla det vidare. Vi har under flera personalmöten diskuterat önskemål om vad vi skulle vilja ha för material ute och vad vi inte vill ha. Vi har pratat om att inte ha för många tillrättalagda leksaker, utan att istället uppmuntra till att leka med det som finns runtomkring i naturen, då vi ser att det utvecklar barnens kreativitet och fantasi. Prioriteringen har gjort att vi haft svårt att bestämma oss för vad vi ska införskaffa, eftersom vi inte har möjlighet att skaffa allt vi önskar, men nyinköp kommer att göras. Att synliggöra matematik ute Det har diskuterats vad vi skulle kunna göra kring detta på personalmöten. Dock har kommunen tidigare satt stopp för att ha fast material utomhus, eftersom vi är i en park. Därför har vi styrts mycket av detta och inte riktigt vågat. Vi försöker tänka på uteleksaker och liknande som inte syns. Vi har i verksamheten även försökt att fånga tillfällen i barns lek för att synliggöra matematik ute. Naturligtvis har det förekommit ett mattetänk i de vardagliga situationerna vid sandlådelek etc. Att synliggöra matematik ute bör vi nog bli ännu bättre på. Att möjliggöra en samlingshörna innanför det vita staketet Vi har här diskuterat på personalmöten hur vi ska kunna skapa en samlingshörna. Olika förslag har kommit upp, men även här har vi känt oss lite begränsade eftersom vi är i en park och kommunen hela tiden behöver vara med och tycka om det vi ska göra. På grund av detta tar det mesta gällande utevistelsen lite längre tid eller blir inte av eftersom vi ofta får ett nej. En samlingshörna har inte åstadkommits ännu, men möjligtvis är det på gång. Med hjälp av en presenning som ska sättas fast över ett stakethörn och bli till en koja, tänker vi att det kanske även kan användas som samlingsplats. Vi har också tänkt att vid samling ute kan vi ta med sittprickarna ut, som vi annars använder inne. Eventuellt kan vi även ha små bänkar som kan flyttas för ev. samling eller liknande, samtidigt som man även kan använda dem som balansgång och annat i leken. Här är vi på gång i tänket, även om det inte är klart. 4
Lärdomar Under hösten började vi att ha utevistelsen avdelningsvis, före, resp. efter lunch. Diamanten är ute på förmiddagen och Juvelen är ute under eftermiddagen. För oss har detta varit enbart positivt. Det har blivit en bättre lek, med mer lekro och tryggare barn. Det blir färre barn ute samtidigt och de större barnen får leka mer ifred, utan att de mindre barnen stör deras lek och de mindre får mer utrymme att leka fritt, utifrån sina förutsättningar. Efter mellanmålet händer det ganska ofta att alla går ut och då blir det också roligt att vara tillsammans. Det har blivit lättare för oss vuxna att finnas nära barnen i leken, eftersom vi har haft färre barn att ansvara för och för Diamantens personal har det inneburit att man kunnat ägna sig åt Diamantens barn mer än tidigare, eftersom de inte behövt ha koll på de mindre barnen som ännu inte har lärt sig gränserna, där de får vara, eller distraheras och därför går för långt bort. Under hösten hade vi en planerad, gemensam lek per dag för att få ihop gruppen och för att utveckla utevistelsen. När barnen märkte att denna tid tog av deras egen fria lek ute, valde de oftare bort det. De ville bara leka och kunna få leka färdigt. Då vi såg att barnen inte riktigt ville göra något gemensamt utan hellre ville leka, valde vi att plocka bort denna gemensamma aktivitet, men ändå ha något i bakfickan vid behov istället. Detta fungerade väldigt bra. Eftersom vi valde att plocka bort den fasta gemensamma aktiviteten, så försvann den även från planeringen. Här skulle vi kanske ha tänkt nytt, för att ha andra typer av samlingar för barnen istället för enbart lek. Vi tänker att vi framöver kanske i större utsträckning ska försöka lämna gården för att skapa nya lekmöjligheter och nya lekmiljöer. Att finnas nära barnen har varit en tydlig målsättning för oss alla i personalen och vi har sett bra resultat i spontana lärsamtal. Vi ser också att det är lättare att få till dessa goda samtal när vi har en mindre barngrupp och full personalstyrka samt en begränsad yta, framför allt med de yngre barnen, t ex innanför vita staketet utomhus. Då vi är utspridda kan vi bättre se vad barnen leker, vilka som bestämmer och hur de behandlar varandra. Vi kan även se vad barnen behöver hjälp med att utveckla och kanske vad vi behöver arbeta vidare med under samlingar och liknande. Det har också resulterat i färre och kortvarigare konflikter, då vi finns nära och kan stötta upp med målet att de själva ska kunna lösa ev. konflikter. I vissa situationer händer det att vi vuxna behöver prata om något, men då det är färdigpratat, är vi i större utsträckning än tidigare utspridda över området, vilket vi har sett lett till tryggare och lugnare lek. Gällande inköp av uteleksaker, synliggöra matematik ute och att skapa en samlingshörna innanför staketet, så har vi pågående samtal för att göra en så bra prioritering av inköp som möjligt, utifrån det vi önskar och behöver. Här tänker vi att vi kanske mer regelbundet behöver införskatta material, för att få det så bra som möjligt, eftersom det i vissa fall tar lång tid till beslut, via kommunen och sedan ska det köpas in. Dock är inköp på gång och en del kommer att köpas in nu under sommaren 2016. Barnens delaktighet Vi har försökt att få in barnens önskemål i utevistelsen. Vi anpassade utevistelsen, så att det blev mer fri lek, med spontanare lärsituationer, istället för att ha en samling av traditionellt slag ute varje 5
dag, eftersom barnen inte verkade uppskatta detta. Vi har efter att vi sett barnens sökande efter vatten i pölar och vid vattenutkast, bestämt att vi ska införskaffa en vattentunna, med tappkran, för att barnen ska ha tillgång till vatten i större utsträckning än tidigare. Barnens möjligheter att gå undan en stund har upplevts lättare ute. Därför har vi sett till att den möjligheten finns, när det har funnits behov av det. Analys och nya utvecklingsmål Vi har under året som gått satsat mycket på utevistelsen. Eftersom vi under detta år lärt oss att finnas nära barnen vid deras lek har vi lättare kunnat möta barnen utifrån deras förutsättningar. Gruppen vi har haft på diamanten har varit en välfungerande grupp och på Juvelen har det varit en rörigare grupp, med flera barn som har stort rörelsebehov. Vi har utökat utevistelsen på båda avdelningarna, vilket har gynnat barnen, gällande ljudmiljö, lekytor, och allt annat som har framkommit som gynnande effekter av utevistelse. Vi har våra begränsningar gällande utemiljön då vår förskola ligger i Stadsparken. Kommunen vill behålla den ursprungliga stilen vilket innebär att vi inte kan tillföra fasta lekredskap eller bygga nya lekmiljöer. Utifrån detta behöver vi ändå tänka till på vad vi kan göra för att få en utvecklande och inspirerande utevistelse för barnen. Denna diskussion kommer att fortsätta naturligare nu, efter att vi satsat på detta under året. Diskussionen kan inte avslutas bara för att kvalitetsmålet är färdigarbetat. Vi har under de senaste åren insett mer och mer att mycket handlar om hur vi är mot barnen och hur viktigt det är att hela tiden finnas nära barnen. Om barngruppen är väl fungerande, så fungerar det mesta att göra i verksamheten, både ute och inne. Eftersom vårt sätt att vara och bemöta barnen påverkar detta, så har vi under nästkommande läsår bestämt oss för att satsa på SPSMs studiepaket kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), då vi tror att det kan innebära en utveckling av vårt förhållningssätt till alla barn och att se till barnens möjligheter istället för hinder. Detta ger oss även en beredskap då vi får barn till oss med denna typ av funktionsnedsättning. 6
Referenser Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Rev.2010). Stockholm: Fritzes Skolverket (2013). Skolverkets allmänna råd med kommentarer Förskolan. Stockholm: Fritzes Ekvall. H. (2012). Friskare, gladare och smartare med utomhuspedagogik? En forskningsöversikt. Rapport från Göteborgs botaniska trädgård i samarbete med folkhälsokommitténs kansli i Västra götalandsregionen. Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Rapport 6407 Naturvårdsverket Ottosson, M & Å. (2006) NATUREN som kraftkälla - Om hur och varför naturen påverkar hälsan. Stockholm: Naturvårdsverket 7