Plan för småbarnsfostran Tölö Daghem

Plan för småbarnsfostran Tölö Daghem 2015-16 Barnavårdsföreningen i Finland rf Tölö daghem Stenbäcksgatan 7 b 00250 Helsingfors

Innehållsförteckning 1. Om daghemmet... 2 2. Daghemmets värdegrund... 2 3. Våra målsättningar... 2 4. Vår verksamhet... 3 4.1. Dagens gång... 3 4.2. Vuxenledd verksamhet, Fostrarrollen... 3 4.3. Måltidssituationen på Tölö daghem... 4 4.4. Vilan... 4 4.5. Miljön... 4 4.6. Språkets betydelse... 5 4.7. Barnets sätt att fungera... 5 5. Föräldrasamarbete... 6 5.1. Dagvårdsstarten, egenvårdaren och hembesöket... 6 5.2. Fostringsgemenskap... 7 6. Barn med behov av särskilt stöd... 7 7. Samarbete inom olika nätverk, utvärdering och uppföljning av planen för småbarnsfostran... 8 8. Planering och utvärdering av verksamheten... 8 1

1. Om daghemmet Tölö daghem är grundat 1951 av Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Tölö daghem är centralt beläget med goda trafikförbindelser och har nära till både natur och kultur. Vi har förmånen att få vår mat tillagad i vårt egna kök som ligger i huset bredvid. Vi har 70 platser för barn i vårt daghem. Barnen är i åldern 1-6 och är indelade i fyra grupper, två grupper för1-3-åringar och två grupper för 4-5 åringar. Daghemmet erbjuder ingen lagstadgad avgiftsfri förskoleundervisning. Barnavårdsföreningen I Finland är en icke-vinstbringande organisation som erbjuder professionell service. Föreningen grundades år 1893 och är Finlands äldsta barnskyddsorganisation. Vi arbetar för en bättre barndom, ett stärkt föräldraskap och ett barnvänligare samhälle. 2. Daghemmets värdegrund Daghemmets värdegrund baserar sig på Barnavårdsföreningens värdegrund. Fyra grundläggande värden styr vår verksamhet. Personalen har diskuterat den praktiska betydelsen av dessa värden. Vi strävar efter att arbeta så att vi varje dag ska möta varje barn enligt dessa grundläggande värderingar. Barnets bästa Bestämd kärleksfullhet Bekräftad Individualitet Förtroende Öppen kommunikation Tillit och ärlighet Rättvist agerande Respekt och ödmjukhet Empati Sedd och hörd Visa hänsyn Trygghet Rutiner och gränser Att få vara sig själv Närvarande vuxna 3. Våra målsättningar Våra målsättningar är: att skapa trygghet, som är grunden för allt att vård, fostran och undervisning bildar en helhet att erbjuda mångsidiga konstupplevelser och möjligheter att uttrycka sig att jobba för en god självkänsla, positiv självbild, jaguppfattning och sociala färdigheter (t.ex. förstå känslor) 2

Dessutom vill vi i vår verksamhet arbeta för att: skapa välmående, glädje och tillfredställa varje barns grundbehov stöda utvecklingen av språket, förmågan att uttrycka sig och kommunicera ge möjligheter till LEK, främja det lekande lärande barnet bemöta alla individuellt skapa en genomtänkt miljö med möjligheter och utmaningar för utveckling och inlärning ha en bra atmosfär både bland personalen och i barngrupperna erbjuda mångsidiga konstupplevelser och möjligheter att uttrycka sig att vara bra fostrare: medvetna, engagerade, reflekterande och med bra attityd 4. Vår verksamhet 4.1. Dagens gång 7.00 Daghemmet öppnas 8.00-8.30 Frukost 9.00-11.00 Utvistelse/ ledd verksamhet/ smågruppsverksamhet/ samling 11.00/11.10 Lunch 12-13.45 Vila/ lugna lekar/ planerad, lugn verksamhet 14.00 Mellanmål 14.30- Inne- och utelek, sagostunder 17.30 Daghemmet stänger 4.2. Vuxenledd verksamhet, Fostrarrollen Det är viktigt att alla medarbetare på daghemmet är medvetna om sin roll som fostrare och förebild både i ord och gärningar. Barnets bästa, dess hälsa och välbefinnande styr vårt agerande. Vi visar känslighet för och förmåga att reagera på barnets känslor och dess grundläggande behov. Vi främjar en sund självkänsla, positiva självbild och tro på sig själv genom uppmuntran och ger tid för att utvecklas. Vi erbjuder möjligheter till mångsidiga upplevelser under daghemstiden i form av målmedveten verksamhet så som bla rörelse, musik, pyssel, lek, sagor, spel och kreativt tänkande. Vi agerar respektfullt och uppmuntrande och är engagerade. Vi reflekterar och utvärderar vårt arbete och använder oss i grupperna av arbetsmetoden gruppavtal. Dessa avtal inom arbetsgemenskapen uppdateras enl behov flera gånger per läsår. Vår roll som fostrare är att skapa sådana omständigheter och möjligheter där barnet utvecklas till att bli trygga individer som senare klarar sig i livets olika skeden. 3

4.3. Måltidssituationen på Tölö daghem Vi har ett eget tillredningskök som servar både daghemmet och BF:s administration, gäster samt ADHD-centers personal och kunder. Vi erbjuder god, från grunden tillredd och genomtänkt kost med beaktande av individuella allergier. Vi håller på att utveckla måltiderna och serveringssättet i enlighet med Martha-projektet Tack för maten bla så att vi övar att ta mat själv och att bedöma mängden man äter. Maten ska se aptitlig och vacker ut och serveras på ett inbjudande sätt. Barnavårdsföreningen alla enheter använder så långt det är möjligt inhemska och ekologiska råvaror. Vid måltider sitter vi vuxna i borden tillsammans med barnen, vilket ger möjlighet till att se och höra det enskilda barnet. Barnen uppmuntras att smaka på maten, men ingen blir tvingad att äta. Knäckebrödet är en viktig del av måltiden och den som av någon anledning inte ätit sin mat är i ännu större behov av brödet. Vi övar bordsskick och goda seder och ser matbordsdiskussionerna som pedagogiska möjligheter genom att själv vara goda förebilder. Vi vuxna jobbar för en god atmosfär i matsituationer och en positiv inställning till mat. 4.4. Vilan På Tölö daghem vilar eller sover alla barn. Sömn är viktig för hjärnans funktioner: minne, koncentration, känslolivets utveckling och fysiologi. Forskning visar att daghemsdagen ökar på barnens kortisol/stresshormonens utsöndring. Det är viktigt att få ner kortisolmängden, för att inte orsaka stresskador på lång sikt. Vi vill helst inte väcka barn från dagsvilan för det påverkar barnets utveckling negativt. Barnet som väcks mitt i en djup sömnfas känner sig trött, disorienterat och på dåligt humör. Föräldrarnas information om sena kvällar beaktas med barnets bästa i åtanke. Vi strävar efter att skapa en lugn atmosfär under vilan. Vi ser till att utrymmet är lämpligt, att det är vädrat och att alla har en egen plats att vila på. De äldre barnen får höra en längre saga utan bilder och de som är vakna stiger upp efter ytterligare en stunds vila till lugn musik. De yngre barnen har ofta egna trygga mjukisar i sängen och vid varje vila strävar vi efter att ge varje barn en stund av vuxen närhet. 4.5. Miljön Den fysiska miljön lever med gruppens behov inom de ramar som utrymmena tillåter. Utemiljön bjuder på fina fysiska utmaningar iom sin varierande natur med gräsmatta, berg, träd, buskar, sand och stenläggning. Vi vill uppmuntra barnen till att utveckla sin kreativitet med det som naturen erbjuder. Nya lösningar i innemiljön utarbetas för att gagna den verksamhet och de behov som finns just nu. Vi strävar efter att erbjuda barnen en miljö där de har möjlighet att utveckla sitt lärande, att vi tar vara på varje barns intressen samt ger dem tid att utveckla dessa. Lärande är lustfyllt. 4

Hörnstenarna för miljön skapas av: Trygga människorelationer Möjligheter till mångsidig lek Tillfredställa och beakta barnens individuella behov 4.6. Språkets betydelse Flerspråkighet är en rikedom och den största delen av barnen på Tölö daghem är tvåspråkiga. I samspel med vuxna och andra barn bereder vi barnen möjlighet att uppleva och göra saker tillsammans samt att ge ord för det som händer. Vardagssituationerna bjuder på goda möjligheter att stimulera språket. Lek, sagor, rim och ramsor, så kallade språkpåsar, sång och musik stöder språkutvecklingen enormt mycket. Leken formas efter språket och barnet lär sig att använda språket i kontaktskapande syfte. Barns egna erfarenheter och upplevelser när de får möta ord och begrepp i deras rätta sammanhang är en viktig länk till att barnet vågar uttrycka sig, använda språket och lära sig att lyssna och förstå. De äldre barnen har en egen aktivitetsstund där även det pedagogiska materialet Stegvis används regelbundet. På daghemmet strävar vi till att i alla situationer använda ett korrekt, nyanserat och rikt språk i samtal med både barn och vuxna. Under vilostunden får barnen höra sagor av olika karaktär och svårighetsgrad. Sagoböcker och annan tidskrift finns inom räckhåll för barnen i de flesta rum. På detta sätt vill vi ge det enskilda barnet möjlighet att berika sin fantasi och sitt intresse för sagovärlden och språket. Under vårterminen kommer vi att få glädjen att ha en språkinspiratör i någon eller några grupper. Detta förverkligas genom ett samarbete med Folkhälsan. 4.7. Barnets sätt att fungera Glädje är att upptäcka och mötas, att kunna uttrycka sig, förstå och lyssna på andra. Att lära sig förstå och ta hänsyn till andras känslor är viktigt. Leken är barnets sätt att lära upplevelserna och fostran skapar en helhet. I leken löser och behandlar barnet sina erfarenheter och bekymmer samt bearbetar sina känslor. Barnet lär sig bl.a. att verka målmedvetet tillsammans med andra barn och att dela med sig, med andra ord lär sig barnet att lyssna, diskutera, förhandla, välja, överväga, beakta och respektera olikheter, hjälpa, uttrycka sina åsikter och motivera dem och dess jaguppfattning stärks. På vårt daghem strävar vi till att ge barnet tid, rum och medel för lek genom att ordna olika lekvrån och att leka i mindre grupper med tillhörande rekvisita. Den vuxne fungerar som vägledare och inspiratör. 5

Koncentration Delaktighet Inlevelse Planering Könsroller Finmotorik Kroppsuppfattning Besvikelse Problemlösning Begreppsbildning Glädje Turtagning Grovmotorik Sinnesförnimmelse Kommunikation Har ni bara lekt idag? Vänskap Jämlikhet Uppmärksamhet Rumsuppfattning Regler Normer Flexibilitet Fantasi Hänsyn Identitet Frigörelse Trygghet Självständighet Konfliktlösning Kreativitet 5. Föräldrasamarbete 5.1. Dagvårdsstarten, egenvårdaren och hembesöket I alla Barnavårdsföreningens daghem används ett sk. egenvårdarsystem. Detta innebär att varje barn har en egenvårdare. Egenvårdaren är länken mellan hemmet och daghemmet. Barnets och egenvårdarens relation etableras redan innan dagvårdsstarten på ett hembesök. Hembesöken sker alltid tillsammans med föreståndaren, vars uppgift bla är att ge nödvändig information till föräldrarna och även skapa en god grund för fortsatt kontakt under daghemstiden. Egenvårdaren ger en trygg bas både för föräldrarna och för barnet. Under mjuklandningstiden, som sker under 1-2 veckor, arbetar egenvårdaren särskilt intensivt för att det nya barnet ska utveckla en trygg anknytning till egenvårdaren. Detta känslomässiga och varaktiga band hjälper sedan både 6

barnet och föräldrarna i separationen och vardagen. Separationen stöds t.ex. av en lugn överlämningstid, ritualer, egenvårdarens aktiva roll och övergångsobjekt. Ett tryggt barn vågar forska och leka. 5.2. Fostringsgemenskap Fostringsgemenskap innebär att föräldrarna och personalen tillsammans stöder barnets fostran, utveckling och inlärning. För att kunna göra detta behövs ett bra, jämbördigt, tillitsfullt och respektfullt förhållande. Föräldrarna har i första hand rätten och ansvaret för sina barns uppfostran. Föräldrarna är de som känner barnet bäst. Vi stöder föräldrarna med vårt yrkesmässiga kunnande och med de erfarenheter vi samlat om barnet i dagissammanhang. Det är på personalens ansvar att skapa ett bra samarbete och en sådan atmosfär att också svåra saker kan behandlas. Byggstenarna för en bra fostringsgemenskap är först och främst de dagliga samtal vi för med föräldrarna. Årliga föräldrasamtal förs 1-2 gånger per år och samtalen dokumenteras som barnets individuella plan för småbarnsfostran. Detta är sedan ett arbetsredskap för att vi ska kunna följa upp barnets utveckling. Vid behov hålls ännu fler uppföljningssamtal med föräldrarna. Varje höst ordnas ett föräldramöte, som antingen kan ha ett tema eller behandla allmänna saker. I början av varje termin delges föräldrarna information om höstens händelser och fester. Grupperna har egna anslagstavlor med information om verksamheten i tamburerna. Föreståndaren sänder ut månadsbrev till alla föräldrar och barnträdgårdslärarna informerar den egna gruppens föräldrar om deras verksamhet. Information som gäller alla familjer skickas vi e-post. 6. Barn med behov av särskilt stöd Barnavårdsföreningen har en egen specialbarnträdgårdslärare som regelbundet kommer till varje grupp för att iaktta och observera gruppens barn och dynamiken i gruppen. Hon kartlägger behov av särskilt stöd, konsulterar och stöder personalen med sitt specialkunnande. Specialbarnträdgårdsläraren fungerar också som en länk till staden när det gäller anordnande av stödåtgärder. Målet med särskilt stöd är att trygga en möjlighet till social delaktighet och växelverkan med jämnåriga samt skapa lämpliga inlärningsmiljöer, habilitering och hjälpmedel som stöder en integrering av barnet i barngruppen. Vi satsar på tidig observation och en tidigt insatt välfungerande stödåtgärd. I samråd med föräldrarna görs en individuell, skriftlig habiliteringsplan upp. Vid behov görs även en plan för intensifierat stöd för det enskilda barnet. Planen uppföljs då regelbundet. Hela familjens behov av stöd och välbefinnande är av största betydelse och vi kan vid behov hänvisa dem till annan expertis. 7

7. Samarbete inom olika nätverk, utvärdering och uppföljning av planen för småbarnsfostran Samarbete sker i olika sammanhang och med olika samarbetspartners. Familjen är vår närmaste samarbetspartner och den dagliga kontakten till hemmet är av största betydelse. På samma adress som vi finns Barnhemmet och ADHD-center samt Barnavårdsföreningens specialbarnträdgårdslärare och administration. Specialkunnande inom föreningen utnyttjas när det finns behov för det. Vårt daghem samarbetar med de nätverk som betjänar barnet och familjen. Till dessa hör bla barnrådgivningen, Folkhälsan, Helsingfors stad (andra daghem, bibliotek, teatrar, muséer, förskolor, barnskyddet, krishjälp mm) och föräldraföreningen på vårt daghem. Ett samarbete sker även i och med olika utbildningar för personalen. (tex Arbis eller Sydkusten) Daghemsköket är involverat i ett långtidsprojekt för att främja måltiden och glädjen i att äta. Marthaförbundet är inkopplat i detta projekt och en näringsterapeut ska se över våra matlistor för att få dem så heltäckande som möjligt. 8. Planering och utvärdering av verksamheten I början av terminen har personalen en planeringkväll. Då gör vi i grova drag upp hur terminen skall se ut, vi börjar göra en verksamhetsplan för varje grupp och diskuterar behoven i gruppen. Denna verksamhetsplan uppdateras kontinuerligt under året och enligt behoven i grupperna. Ett veckomöte hålls av föreståndaren varje vecka för att gå igenom den kommande veckans program, förmedla information och vid behov organisera annat praktiskt. Alla grupper har en egen planeringstid varje vecka. Daghemmets barnträdgårdslärare utgör tillsammans med föreståndaren styrteamet på vårt daghem och beslut som gäller hela daghemmet behandlas i det forumet. Barnträdgårdslärarna hämtar tankar från de övriga i arbetsteamet till dessa kontinuerliga möten. Nio gånger per år har vårdpersonalen en utomstående handledare som i samråd med föreståndaren ger arbetshandledning. Handledningarna är målinriktade och där behandlar vi aktuella saker, diskuterar vårt daghems målsättningar, handlingssätt och arbetar för att tänka lösningsinriktat. Arbetshandledningen ger oss ett viktigt forum för kommunikation och reflektion över vårt arbete. Vi utvärderar också vårt arbete i detta forum och gör beslut för framtiden. Utvecklingsdag ordnas en gång per termin och då sköts de barn som behöver vård av vikarier. Planen för småbarnsfostran är en del av utvecklingsdagens program. Säkerhet och tidigt familjestöd är också återkommande teman på dessa värdefulla dagar. 8