IT i Sverige 2006. En bok om trender och utveckling inom IT i Sverige

Johan L andeström Derya von Knorring Martin Johansson Hans Werner Mats Löfström IT i Sverige 2006 En bok om trender och utveckling inom IT i Sverige

Beställning Exido International AB Birger Jarlsgatan 20 114 34 Stockholm Fax. 08-545 043 51 order@itisverige.se Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t ex kommuner och högskolor/universitet. Förbudet gäller hela verket såväl som delar därav och inkluderar lagring i elektroniska medier, visning på bildskärm samt bandupptagning. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan enligt 53 åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upptill två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Inlagan är tryckt på miljövänligt papper. Exido och Dataföreningen 2006 Tryck: Fingraf Tryckeri AB, Södertälje 2006 ISBN 91-

Innehåll 1. Inledning........................................................ 7 2. Snabbfakta om IT i Sverige.................................... 8 3. Marknadens utveckling.......................................12 Ökade budgetar..................................................12 Ökad efterfrågan.................................................13 Prisutveckling på hårdvara, mjukvara och tjänster.................16 Hård- och mjukvara.............................................17 IT-tjänster......................................................18 4. IT och sysselsättning..........................................21 Positivt under 2006...............................................21 Sysselsättningen inom IT tar fart...................................22 Kompetensbehov.................................................24 Kompetensförsörjning förflyttning, utflyttning?..................26 5. IT: värdeskapare eller kostnadsdrivare.....................29 Ökad produktivitet...............................................31 IT-investeringar, produktivitet Sverige...........................32 Investeringar i IT för att skapa värde inga garantier för avkastning.34 Kommodiseringens förbannelse; verklig effektivitet bara relativt konkurrenterna...........................................37 Leda IT, att skapa värde för affären................................39 Gör IT någon skillnad............................................40

6. IT-branschen...................................................41 Konsolidering....................................................41 Positionering.....................................................42 Låg kundnöjdhet, signum för branschen...........................43 Bakgrund till missnöje alla inblandade drar åt olika håll?...........45 Förändringar i branschen.........................................49 Outsourcing.....................................................49 Kunskapsdelning: business intelligence..............................53 7. Kommande tillväxtområden?.................................55 Embedded Technology, eller inbäddade system....................56 Standardiserade komponenter.....................................58 Några svenska förebilder..........................................60 Vad kommer att hända framåt....................................64 Funktioner som tjänst, eller IT på kran............................66 Nya aktörer i ekosystemet.........................................68 Marketing Resource Management, MRM...........................70 Saas, början på en generell förändring?.............................74 8. Vad händer 2006...............................................78 Utmaningar 2006.................................................81 Bilaga 1 - Förteckning över uttryck och förkortningar...............83 Bilaga 2 - Källförteckning..........................................91 Bilaga 3 - Figurförteckning.........................................92

Förord Dataföreningen i Sverige har nu för andra året tillsammans med det oberoende analysföretaget Exido bidragit till att denna bok har skrivits. Exido står bakom IT-barometern, och boken är också till en del baserad på resultatet från den undersökningen. Vi har fått många positiva omdömen om vår förra bok IT i Sverige 2005. Det visar att det behov som låg bakom denna bok var lika stort som vi hade trott. Det behövs en årlig publikation som beskriver trenderna och utvecklingen av IT i Sverige på en övergripande nivå: Var står vi, vart är vi på väg, och hur kommer framtiden att te sig? Dataföreningen har som ett av sina ändamål att verka för en sund användning av IT i Sverige. Vi bidrar genom denna bok till att IT bedöms på ett oberoende sätt och att IT-frågor på hög nivå görs tillgängliga för både beslutsfattare som normalt inte arbetar med IT och IT-proffs. Exido och Dataföreningen tycker att det är viktigt att särskilt lyfta fram frågor som vi anser är av stor vikt för Sverige, som IT-klyftan och e-medborgarna, kundnöjdheten i IT-branschen och satsningen på IT inom offentlig förvaltning. Detta är också några av de viktiga frågor som behandlas i boken. IT-klyftan och e-medborgarfrågan har lyfts upp på politikernas och riksdagens bord, och vi väntar nu med spänning på hur de frågorna kommer att hanteras under 2006. När det gäller e-medborgaren kommer vi att arbeta vidare med att höja kunskapen till det som fordras för att vi alla ska bli e-medborgare.

Kundnöjdheten i branschen är låg, och det är något som missgynnar alla. Vi hoppas att den uppåtgående trend som man kan se i underlaget till boken kommer att hålla i sig. Satsningen på IT i offentlig förvaltning är något som diskuteras mycket. Det vilar ett stort ansvar på regeringen att arbeta med frågan så att Sverige kan fortsätta att befinna sig i IT-toppen bland världens länder. Vi har ett bra läge, men det är många frågor som måste hanteras på ett bra sätt för att vi ska kunna behålla vår position. Exido och Dataföreningen hoppas att Du ska ha mycket nytta av att läsa boken och att den kommer att ge Dig nya insikter eller förstärka de insikter Du hade redan när Du började läsa. Trevlig läsning önskar Dataföreningen i Sverige Exido International AB Rolf Berndtson Ordförande Hans Werner affärsområdeschef IT

1Inledning Exido hoppas som ledande svenskt IT-analysföretag att genom denna bok kunna ge information samt underlag till insikt och kunskap om IT-situationen i Sverige. Vår bild är att Sverige står sig väl som en av världens ledande IT-nationer när vi tittar bakåt på år 2005. Det nya året, fullt av löften och utmaningar, kommer återigen att sätta oss på prov, men det för med sig den viktigaste av förutsättningar, nämligen en sund investeringstillväxt. År 2006 kommer att bli ett spännande IT-år. För första gången upplever vi ökad efterfrågan inom samtliga segment, samtidigt som prognoserna visar på en fortsatt gynnsam ekonomisk tillväxt. Ungefär 70 miljarder kronor kommer att omsättas inom marknaden för IT-produkter och tjänster. Som vi ska se fungerar dock denna marknadsplats inte fullt ut på det värdeskapande sätt som är önskvärt, vilket är en utmaning för såväl leverantörer som köpare. Under året kommer vi att känna av trender som driver på en IT-relaterad förändringsprocess med påverkan på oss alla: fortsatt konsolidering, ökad konkurrens från offshore och nearshore samt nya affärsmodeller, där man exempelvis i ökad omfattning köper funktion i stället för att utnyttja den traditionella licensförsäljningen. Vidare kommer nya krav på rätt kompetens att skapa ändrade förutsättningar för alla som är verksamma inom branschen eller arbetar med IT-relaterade frågor.

2Snabbfakta om IT i Sverige Sverige gick efter IT-bubblan in i en period där tilltron till IT var låg och vinklingarna i regel negativa. Under 2005 har vi känt av en ökad IT-efterfrågan, och en del stora förvärv har gjorts. Det har fått tilltron i de bredare leden att öka igen. Det syns inte minst på att IT-aktierna har gått starkt på börsen under 2005. Bland dem som är verksamma inom IT-marknaden har nyttan av IT aldrig varit ifrågasatt. I Sverige har vi fortsatt att investera i IT, och vår position är stark internationellt sett det samlade värdet av IT-budgetarna motsvarar ca 5 procent av BNP. Vi har 900 555 registrerade företag, och av dessa bedriver 32 132 företag IT-relaterad tjänsteverksamhet. Den privata sektorn kommer att stå för 76 procent av omsättningen inom IT under 2006 och den offentliga sektorn för 24 procent, trots att 8 av de 10 största arbetsgivarna i Sverige finns inom den offentliga sektorn. De 10 största arbetsgivarna i Sverige är: Stockholms stad Västra Götalands läns landsting Göteborgs kommun Stockholms läns landsting Posten AB Skåne läns landsting Volvo AB Samhall AB Malmö kommun Ericsson

Snabbfakta om IT i Sverige Svenska verksamheter placerar sig alltså i Europas framkant när det gäller IT-mognad, och vi befäster vår position som Europas mest e-integrerade ekonomi. Exempelvis blev Sverige nyligen världsmästare på att använda så kallade e-recept. I november 2005 överfördes drygt 1 350 000 recept elektroniskt från läkare och andra förskrivare direkt till apoteken. Sverige har därmed passerat den tidigare världsettan Danmark i antal e- recept. Antalet företag som bedrev IT-relaterad tjänsteverksamhet uppgick i Sverige år 2004 till 32 132. De omsatte 316 071 miljoner kronor och sysselsatte 131 447 personer. Senast tillgänglig statistik visar att tillgången till och användningen av IT inom det svenska näringslivet är mycket utbredd. Bland företag med fler än tio anställda använder hela 96 procent IT i sin verksamhet, och tillgången till Internet är 95 procent. Internet används av ca 90 procent av användarna för att läsa e-post, söka information, använda servicetjänster, såsom finansiella transaktioner, ladda ned filer samt köpa och sälja olika typer av produkter. Användningen skiljer sig inte mycket mot året innan. Däremot kan vi se en betydande ökning av antalet företag som använder någon form av höghastighetsanslutning. År 2005 använde 82 procent av företagen bredband, vilket kan jämföras med år 2001, då andelen var 44 procent. Anslutning till Internet via mobiltelefonnätet användes av 25 procent av företagen år 2005 mot 10 procent år 2001. Drygt 8 av 10 företag, det vill säga 85 procent, hade år 2005 en egen webbplats. Det är en ökning från år 2003, då andelen var 79 procent. Det finns en tydlig koppling mellan företagsstorlek och förekomst av egen webbplats. Bland företag med 10 19 anställda hade 75 procent en webbplats, medan hela 98 procent av företag med fler än 200 anställda hade en webbplats. 4 av 10 företag med egen webbplats erbjuder information på främmande språk på den. Dessa företag motsvarar 32 procent av samtliga företag med tio anställda eller fler. Även här finns en tydlig skillnad mellan företag av olika storlek. Ca 78 procent av företag med minst 500 anställda erbjuder information på främmande språk på webbplatsen, medan motsvarande andel är endast 30 procent för företag med 10 19 anställda. Företagen använder i allt större utsträckning olika säkerhetsanordningar för att skydda sig mot bland annat dataintrång och virusangrepp.

Snabbfakta om IT i Sverige Framför allt har användningen av brandväggar och backuplösningar utanför driftmiljön ökat från 62 procent år 2003 till 82 procent år 2004. Den vanligaste säkerhetsanordning som företagen använder för att skydda sig är viruskontroll och andra programvaror för säkerhet, som används av 92 procent av företagen. Företag med 100 anställda eller fler har nästan alla någon form av säkerhetsanordning. År 2003 hade 75 procent av privatpersonerna i åldern 16 74 år tillgång till persondator i hemmet. Ett år senare hade tillgången till persondator ökat till 84 procent, medan tillgången till Internet i hemmet var 77 procent. Över 90 procent av alla i åldern 16 44 år använde Internet under första kvartalet 2005. Bland 45 54-åringarna var andelen 85 procent, men bland 55 74-åringarna var andelen bara drygt hälften. Skillnaderna mellan kvinnor och män var små utom i gruppen med högst ålder, där andelen kvinnor var klart lägre. Figur 2.1 Internetanvändnigen i hemmet Källa: WII 10

Snabbfakta om IT i Sverige Enligt Post- och telestyrelsens bedömning har hushållens möjlighet att ansluta sig till bredband ökat med 40 procent under året, mot 30 procent under året innan. Detta har gjort det möjligt för 1,2 miljoner hushåll att använda bredband, jämfört med 0,9 miljoner året innan. År 2005 fanns det 5 683 000 fasta telefonabonnemang i Sverige. 4 254 000 av dessa innehades av hushållskunder. Antalet abonnemang för IP-baserad telefoni var 126 000, vilket är en ökning med 125 procent från föregående år, då antalet abonnemang uppgick till 56 000. Tabellen beskriver ändring av samtalstjänster från 2004 till 2005 Tjänst 1:a halvåret 2005 Ändring Fast telefoni (tusental abonnemang) 5 683-1 % IP-telefoni (tusental abonnemang) 126 125 % Källa: Post- och telestyrelsen 2005 Svenskar använder mobiltelefoner alltmer. År 2005 uppgick antalet abonnemang till drygt 9 miljoner. 92 procent av befolkningen i åldern 16 74 år använder mobiltelefon. Orsaken är att det har blivit billigare att ringa från mobil, eftersom konkurrensen mellan operatörerna har blivit allt hårdare. Hela 45 procent av den svenska befolkningen i åldern 16 74 år kan tänka sig att avstå från fast telefon och använda enbart mobiltelefon. Under första halvåret 2005 skickade svenskarna drygt en miljard SMS en ökning med 4 procent från år 2004. MMS-användningen ökade med hela 241 procent år 2005 antalet MMS uppgick till 36,5 miljoner. Den kraftigaste ökningen har skett inom trafiken för mobila datatjänster, med en ökning på över 500 procent. Den totalt överförda datamängden uppgick till drygt 12 000 Gbyte. Tabellen beskriver ökningen av tjänster från 2004 till 2005 Tjänst 1:a halvåret 2005 Ökning SMS (miljoner) 1003 4 % MMS (miljoner) 36,5 241 % Mobila datatjänster (Gbyte) 12 895 528 % Källa: Post- och telestyrelsen 2005 11

3Marknadens utveckling Efter en period av låg tilltro och debatt kring hur och om IT spelar någon roll är tilltron och förtroendet tillbaka hos branschens aktörer. Under 2006 kommer vi att uppleva en ökad efterfrågan inom samtliga segment, för första gången sedan IT-bubblan sprack. Av de som är sysselsatta i IT-företag eller inom IT-avdelningar uppger mer än 60 procent att de har mer att göra nu än tidigare. Tron på framtiden är god, och mer än 70 procent tror att efterfrågan kommer att öka ytterligare. Smolket i glädjebägaren är möjligen att de samtidigt upplever att de har halkat efter i kompetens. Hela 95 procent av dem som är sysselsatta med IT bedömer att de måste utveckla sin kompetens för att möta nya krav, medan 10 procent anser sig ha fel kompetens för sitt framtida arbete. Ökade budgetar Sveriges totala IT-budget ligger på en nivå som hävdar sig väl i internationell jämförelse. Drygt 5 procent av vår BNP omsätts i IT-budgetarna, med en tillväxt som har växlat mellan 3 och 5 procent under de senaste åren. Till detta ska läggas att verksamheterna idag upphandlar funktioner med högt IT-innehåll och att delar av utveckling och testning drivs av ett högt IT-innehåll. Det innebär att det finns ytterligare IT-verksamhet som inte mäts inom ramen för de budgetar som vi diskuterar här men som driver och påverkar utnyttjandet av IT för tillväxt. IT-budgetarna ökar med 4,3 procent under 2006. Tillväxten sker framför allt inom små och medelstora företag, medan vi kan skönja en viss avmattning i tillväxten inom de stora verksamheterna, där tillväxten kommer att 12

M arknadens ut veckling stanna på 2 procent. Offentlig sektor har en tillväxt som är lika stark som privat sektor, med undantag för landstingen. Under 2005 ökade budgetarna och investeringarna inom landstingen mer än i övrig offentlig sektor. För 2006 ligger landstingen kvar på samma nivå, utan tillväxt. Kommuner och statliga myndigheter ökar däremot sina budgetar med något över 4 procent. Tabellen beskriver ökningen av den totala IT-budgeten 2006 jämfört med 2005 Privat sektor Offentlig sektor Snitt Ökning av IT-budgeten 4,4 % 4,1 % 4,3 % Källa: EXIDO, IT-barometern våren 2006. Ökad efterfrågan Budgetökningar som är stora som de angivna kommer att ge märkbara effekter också på efterfrågan i marknaden. Efter en relativt svag avslutning av 2005, som var ett år med en samlad ökning av efterfrågan på 2 procent, kommer nu en ökning av efterfrågan inom samtliga segment under 2006. Effektivitetsvinsterna inom IT-verksamheten låg i snitt på närmare 8 procent under den senaste tolvmånadersperioden. Detta berodde framför allt på prisminskningar på hårdvara samt en generell kostnadsminskning på konsulttjänster med i snitt 2 procent. Detta innebär en förskjutning av hur budgetarna spenderas, vilket skapar möjligheter att investera ännu mer pengar utanför den egna organisationen. Efterfrågan för 2006 växer nu starkare än vi någonsin upplevt sedan IT-erans glada dagar före år 2000, och vi har att räkna med en nettoökning av efterfrågan under 2006 med över 3,5 miljarder kronor. Efterfrågan på konsultbolagens tjänster kommer alltså att öka i samtliga segment under 2006. Intressant är att ett område som IT-strategitjänster, som har befunnit sig i nedgång ända sedan IT-bubblan sprack, nu står inför en ökad efterfrågan för första gången sedan 2001. Samtliga segment visar på en kraftig uppgång av efterfrågan jämfört med andra halvan av 2005, som efterfrågemässigt var den svagare halvan av året. 13

M arknadens ut veckling Tabellen beskriver ökningen av de budgeterade inköpen per segment 2006 jämfört med 2005 Konsulttjänster 2006 Ökning av efterfrågan Strategitjänster 8 % Systemutveckling 4 % Implementation och integration av plattformar 8 % Implementation och utrullning av standardsystem 11 % Outsourcing 10 % Källa: EXIDO, IT-barometern våren 2006. Efterfrågan på strategitjänster växer starkast i små företag med färre än 50 anställda. Det beror på att man i företag av denna storlek har lägre grad av egen kompetens inom IT och att effekter som säkerhetsproblem flyttar ner i storlek på företag allteftersom verksamheten digitaliseras, vilket ökar behoven av säkerhetsstrategier inom IT-området. Inom offentlig sektor driver införandet av tjänster för 24-timmarsmyndigheten på en ökad efterfrågan. Inom systemutveckling finns en efterfrågeökning som är starkt framdriven av offentlig sektor. Bristen på standardiserade mjukvaror för behoven inom detta område leder till ökad efterfrågan. Även här är effekterna av 24-timmarsmyndigheten påtagliga. Vi ser en stark tillväxt av efterfrågan på verksamhets- och affärsstödjande lösningar, dock inte på bekostnad av fokus på infrastrukturen. Efterfrågan på konsulttjänster som avser implementation och integration av mjukvaruplattformar i anslutning till infrastruktur växer starkare än på länge. Det är fortfarande inom de stora företagen som ökningen är störst. Som har nämnts ökar även efterfrågan på konsulttjänster som gäller affärs- och verksamhetsstödjande system och lösningar. Tillväxten är mycket kraftig och drivs av en ökad volym nyinvesteringar inom framför allt affärssystem. Utvecklingen är dock svag inom offentlig sektor, där motsvarande efterfrågan i stället i stor utsträckning leder till systemutvecklingsprojekt. Outsourcing är det segment som har befunnit sig i tillväxt längst, och det fortsätter att växa. Det finns en tydlig avmattning av efterfrågan i företag med fler än 1 000 anställda, medan efterfrågan har flyttat ned till 14

M arknadens ut veckling företag av mindre storlek. Inom offentlig sektor är effekterna av samverkan mellan olika kommuner fortfarande tydliga. Efterfrågan inom kommunerna för outsourcing som leveransmodell ökar fortfarande kraftigt, men ökningen kommer att avmattas snabbt när samverkanseffekterna börjar göra sig gällande. Efterfrågan på mjukvara och hårdvara varierar i viss utsträckning. Generellt sett ökar efterfrågan starkt inom samtliga mjukvaruområden. Nyförsäljningen av mjukvara för affärs- och standardsystem visar en stark uppgång. Tabellen beskriver ökning av efterfrågan på mjukvara 2006 jämfört med 2005 Mjukvara 2006 Ökning av efterfrågan Mjukvaruplattformar 7 % Standardsystem 8 % Källa: EXIDO, IT-barometern våren 2006. Att behov av ökad effektivitet fortfarande är den starkaste drivkraften för IT-investeringar vet vi sedan tidigare. Men inför 2006 har fokus flyttats något från medarbetarstöd och pc och blivit mer verksamhetsorienterat, vilket driver upp efterfrågan på verksamhets- och affärsstödjande mjukvara. Tabell beskriver inköpsindex i Sverige för mjukvara med 2005 som basår Mjukvara Index (2005 = 100) Pc-klient 83 Pc-officepaket 96 Servermjukvara 93 Affärssystem 108 Business intelligence 104 Dokumenthantering 102 Säkerhet 110 Källa: EXIDO, IT-barometern våren 2006. 15

M arknadens ut veckling Behovet av fortsatta investeringar i mjukvara för att hantera säkerhetsproblem tycks öka, medan vi under 2006 ser störst tillväxt i efterfrågan för affärssystems- och verksamhetslösningar. Efterfrågan på hårdvara ligger i stort sett kvar på samma nivåer som tidigare. Priserna kommer att fortsätta att minska under 2006, om än i lägre takt än tidigare. Tabellen beskriver inköpsindex för hårdvara med 2005 som basår i Sverige Hårdvara Index (220=100) Bärbara pc:ar 98 Stationära pc:ar 101 Servrar 102 Mobiltelefoner 104 Skrivare 102 Lagringsenheter 106 Nätverk 104 VoIP-lösningar 100 Källa: EXIDO, IT-barometern våren 2006. Prisutveckling på hårdvara, mjukvara och tjänster Mängden IT-leverantörer på den svenska marknaden är mycket hög i internationell jämförelse. Antalet aktörer har dessutom ökat inom vissa områden, speciellt inom segmentet implementation av plattformar, systemutveckling och outsourcing. Det beror på att kompetens nu är det viktigaste kriteriet vid val av leverantör, till skillnad mot tidigare, då lågt pris var högst prioriterat, vilket lett till ökad konkurrenskraft för nischade företag. Vi ser således en hög konkurrens mellan leverantörerna, vilket borde pressa priserna nedåt. Detta ska ställas mot tillgång och efterfrågan, där ökad efterfrågan samt risk för begränsad tillgång av viss kompetens kommer att pressa priserna uppåt. Andra faktorer som påverkar är ökad möjlighet att jämföra priset samt 16

M arknadens ut veckling ett ökat inslag av offshore-leveranser, det vill säga att hela eller delar av en tjänst levereras från länder med avsevärt lägre lönenivåer än i Sverige. Det ökade intresset för prenumerationsbaserade inköp av IT att man köper IT som en prenumerationstjänst mot en förbrukningsbaserad betalning påverkar också prisbilden. Vår bedömning är att intresset för dessa typer av leveranser kommer att öka och påverka dynamiken i marknaden. Slutligen ser vi exempel på stark konkurrens där priset är det främsta konkurrensmedlet i vissa upphandlingar. Ett illustrativt exempel är en outsourcingaffär inom den offentliga sektorn som genomfördes under 2005, där det vinnande budet låg mer än 35 procent under det närmast konkurrerande budet (18 miljoner mot 28 miljoner). Hård- och mjukvara Tillväxttakten för persondatorer har från rekordnivån år 2000 avtagit år från år, för att under år 2006 nå en ny försäljningstopp. Försäljningen av servrar och kringutrustning ökar också i antal. Marknadens totalvärde har dock inte ökat i samma omfattning, eftersom priserna på datorer har minskat drastiskt. År 2006 kommer marknaden att fortsätta vara köparens marknad, och priserna kommer att fortsätta sjunka. Konkurrensen är hård mellan leverantörerna på marknaden, vilket skapar marginalpress. Tabellen visar den genomsnittliga prissänkningen på hårdvara i Sverige 2006 Kategori Prisminskning 2006 Bärbara datorer 30 % Stationära datorer 10 % Servrar 20 % Nätverk 10 % Källa: EXIDO, IT-barometern våren 2006. Mjukvaruleverantörerna utmanas av både open source-mjukvaror, med annan intäktsmodell, och funktionsleverantörer, som erbjuder funktionalitet såsom tjänst med rörlig prismodell. 17

M arknadens ut veckling I det korta perspektivet kommer priserna på standardiserade mjukvaror att sjunka med några procent. I det längre perspektivet kommer licensmodeller och intäktsmodeller för den traditionella mjukvaruindustrin att driva fram priselasticitet och ökad villighet till risktagande hos slutkunderna. IT-tjänster Den svenska marknaden har fler leverantörer i konsultledet än våra nordiska grannar har. Låg kundnöjdhet talar för relativt hög rörlighet, sannolikt beroende på att inträdeströsklarna är låga. Vi kommer att få se en ökad konsolidering bland konsultbolagen på den svenska marknaden. Acando- Frontecs köp av Resco är ett tydligt exempel. Färre aktörer tar över större delar av marknaden, samtidigt som alternativ växer fram och nya företag snabbt etablerar sig genom förvärv eller genom att erbjuda nya leveranseller affärsmodeller. Detta kan delvis motverka effekterna av en ökad konsolidering. Ökad efterfrågan på konsulttjänster kombinerad med en viss kompetensbrist som redan finns kommer att skapa en överhettning i fråga om vissa kompetensprofiler som kan driva priserna uppåt. Som motvikt till detta står en ökad aktivitet från offshore- och nearshore-aktörer samt ett intresse för en leveransform där man undviker licensinvesteringar och projektrisker genom att köpa ett väl definierat IT-stöd som en funktionsleverans. Under 2005 sjönk snittpriserna i Sverige inom samtliga segment med i genomsnitt någon procent. De kraftigaste prissänkningarna fanns inom strategi, där marknaden har krympt värdemässigt för varje år, samt inom systemutveckling, där låg konsolideringsgrad och prispress från offshore har varit mer kännbara än i andra segment. För år 2006 kommer prisbilden att plana ut, eftersom alla segment kommer att se en ökad efterfrågan men ligga kvar på samma snittnivåer som under 2005. Under 2005 fanns det en kompetenskategori som redan då bröt mot trenden med sjunkande snittpriser. Det var systemutvecklare. Priserna för denna kompetens ökade med någon procent inom systemutveckling, 18

M arknadens ut veckling 0% Strategi Infrastruktur Affärssystem Systemutveckling Outsourcing -2% -2% -1% -1% -4% -6% -8% -7% -10% -12% -14% -14% -16% Figur 3.1 Snittprissänkningen inom olika segment 2005. inom olika segment 2005. Källa: EXIDO, EXIDO, IT-barometern våren 2006. våren 2006. Kraftigast prissänkningar var det inom strategi, där marknaden värdemässigt krympt för varje år, samt inom systemutveckling, där låg konsolideringsgrad och prispress från offshore infrastrukturprojekt varit mer kännbara och än affärssystemsprojekt i andra segment en trend som sannolikt För fortsätter 2006 kommer på grund prisbilden av ökad att plana efterfrågan. ut då alla Under segment 2006 kommer finns det att se därför en ökad viss efterfrågan risk för överhettning. men ligga kvar Det på leder samma till snittnivåer prishöjningar som under för konsulter 2005. Under inom 2005 dessa så fanns det kategorier. en kompetenskategori Eventuellt kan som prispress redan då och gick pristransparens mot trenden med från sjunkande offshore snittpriser samt och det nya var leveransformer systemutvecklare. motverka Priserna detta. för denna Det kompetens gäller framför ökade allt med inom någon systemutveckling, systemutveckling, där det finns infrastrukturprojekt många leverantörer samt på affärssystemsprojekt. marknaden. En trend som procent inom såväl sannolikt De genomsnittliga kommer att fortsätta prisnivåerna beroende för på olika en ökad kompetenskategorier efterfrågan under 2006. redovisas Under 2006 finns i tabell därför 7. viss risk för överhettning vilket i så fall kommer att leda till prishöjningar för konsulter inom dessa kategorier. Prispress och pristransparens från offshore och nya leveransformer kan eventuellt motverka detta framförallt inom systemutveckling där det finns många leverantörer på marknaden. De genomsnittligt prisenivåerna för olika kompetenskategorier redovisas i tabell 7. Tabellen anger genomsnittliga priset på konsulter Sverige 2005 Segment Kategori Pris Strategi IT-strateg 1075 kr 19

M arknadens ut veckling Tabellen anger det genomsnittliga priset på konsulter Sverige 2005 Segment Kategori Pris Strategi IT-strateg 1075 kr Affärsutvecklare 1030 kr Affärssystem Projektledare 1 075 kr Utvecklare 830 kr Plattformar Systemspecialist 950 kr Utvecklare 880 kr Systemutveckling Systemutvecklare 840 kr Systemarkitekt 900 kr Outsourcing Applikationsutveckling 780 kr Drift 685 kr Källa: EXIDO, IT-barometern våren 2006. Ovanstående priser indikerar genomsnittspriser för inhyrda resurser snarare än kostnader för olika kompetenser kopplade till projekt eller program. Det finns fortsatt en mycket stor variation mellan högsta och lägsta pris för eftertraktade kompetenser, särskilt IT-arkitekter och verksamhetskonsulter. Det kan även skilja uppemot 20 procent på betalda genomsnittspriser från samma leverantör beroende på geografiskt område och bransch. Som köpare och leverantör måste man ha god insikt i prisutvecklingen samt kunskap om konkurrenter och alternativa affärsmodeller för att kunna utnyttja den priselasticitet som nu finns i marknaden och som kommer att kunna påverka priserna åt båda hållen. 20

4IT och sysselsättning 4. IT och sysselsättning Positivt under 2006 Under 2005 har en allmän stabilisering skett på arbetsmarknaden, och vi Positivt kan också under se att 2006 efterfrågan på arbetskraft har ökat. Det är framför allt Under 2005 har en allmän stabilisering skett på arbetsmarknaden och vi kan också se att inom den privata sektorn som det finns större efterfrågan. Privata tjänster efterfrågan på arbetskraft har ökat. Det är framförallt inom den privata sektorn som en större främst efterfrågan uppdragsverksamhet finns. Privata tjänster, men främst även uppdragsverksamheten partihandel ökar men och även beräknas partihandeln, sysselsätta ökar 30 000 och beräknas fler under sysselsätta 2006. Byggkonjunkturen 30 000 fler under 2006. fortsätter Byggkonjunkturen att expandera, och att expandera branschen och sysselsätter 12 12000 000 fler fler under under 2006. 2006. Däremot Däremot fortsätter fortsät- fortsätter industrijobben ter industrijobben att minska att men minska, i lägre takt fast än i lägre tidigare. takt än tidigare. 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Total Privat sektor Offentlig sektor -0,1-0,2-0,3 Våren 2002 Hösten 2002 Våren 2003 Hösten 2003 Våren 2004 Hösten 2004 Våren 2005 Hösten 2005 Våren 2006 Figur 4.1. Bedömning av rekryteringsbehovet inför 2006 för olika sektorer, index -1 +1. Källa: EXIDO Rekryteringsbarometern hösten 2005 21 Figur 4.1. Bedömningen av rekryteringsbehovet inför 2006 per sektor, index 1 +1. Källa: EXIDO Rekryteringsbarometern hösten 2005 Företag i hela landet är utbrett optimistiska när det gäller nyanställningar, framförallt i Stockholm, Uppsala och Norrbotten. Länsarbetsnämnderna gör bedömningen att