Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län

Transkript

1 Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län Utveckling av antal företag i Kronobergs län fördelat över bransch Index 1998 = Telekommunikation Handel med IT-varor Datakonsult/Dataservice Elektronisk industri Media

2 Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län ISSN , meddelande 2003:27 Utgiven av:

3 Förord Syftet med rapporten är att ge en översiktlig och aktuell bild av strukturen och utvecklingen inom IKT-sektorn (Informations- och kommunikationsteknik) mellan 1998 och 2003 inom Kronobergs län. Den är tänkt att fungera som ett underlag för diskussioner om olika insatser som kan bli aktuella för branschen inom de närmaste åren. Rapporten har finansierats av IT-klustret InternetCity, och utarbetats av Emma Thornström och projektledaren för InternetCity Robert Kitanovski, i samarbete med Urmas Kömmits på Länsstyrelsen i Kronobergs län. Robert Kitanovski Projektledare InternetCity

4 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Definitioner och avgränsningar 3 4. IKT-sektorn i riket och Kronobergs län 4 5. Utvecklingen branschvis i riket och 7 Kronobergs län 6. Utvecklingen branschvis i kommunerna IT-relaterade Tjänsteföretag a Telekommunikation b Handel med IT-varor c Datakonsult/Dataservice Elektronisk industri Media Produktion av radio- och 16 TV-program Bilaga 1 SNI-koder

5 1. Sammanfattning Rapportens syfte är att förmedla en aktuell bild av IKT-sektorns (Informations- och kommunikationsteknik) struktur och utveckling sedan 1998 och fram till 2003 i Kronobergs län. Avsikten med denna rapport har även varit att urskilja förtätningar av företagens lokalisering i länet. Därmed finns det möjligheter att uppmärksamma klusterbildningar med fortsatta analyser som följd. IKT-sektorn står exempelvis för den största identifierbara delen av nyföretagande av alla branscher i regionen år IKT-sektorn står också som enskild bransch för den största sysselsättningsökningen i regionen. Tyvärr finns historiskt inga liknande rapporter framtagna över just IKTsektorn i Kronobergs län vilket än mer understryker vikten av denna rapport. Områden som också skulle kunna belysas under fortsatta utredningar är bland annat IKT-branschens samt andra branschers kompetensbehov med avseende på informations- och kommunikationsteknik. InternetCity som utarbetat rapporten är ett IT-kluster bestående av 65 IT-företag i regionen. Målet är att etablera och profilera regionen som ett IT-centrum med fokus på informationsteknologin och alla dess tillämpningar. InternetCity skall verka för tillväxt i de befintliga deltagande företagen men även skapa förutsättningar för nya företag inom profilområdet. Samverkan med Växjö universitet är en av grundpelarna för InternetCity. Tillsammans med universitetet utvecklar och stimulerar klustret utbildningar, kurser och kompetensförsörjning för IT-området. InternetCity är tänkt att fungera som ett nätverk som sammanbinder deltagarna i InternetCity och på så sätt skapar samverkan, tillväxt och ytterligare regional, nationell och internationell konkurrenskraft. InternetCity är idag ett av regionens viktigaste projekt och regionen har genom det fått ett nätverk som aktivt stödjer Internet- City-företagen och det övriga näringslivet i deras utveckling och tillväxt. Regionen har idag drygt 650 IT-företag som sysselsätter mer än personer. I regionen drivs även större utvecklingsprojekt inom IKT-området samt ett flertal utbildningar med IT-inriktning där det nya universitetet i Växjö är en viktig motor. Rapportens resultat visar att antalet företag inom IKT-sektorn i stort har ökat i nästan samtliga kommuner inom Kronobergs län mellan åren 1998 till Den största delen av ökningen inom IKTsektorn ligger inom datakonsult/dataserviceområdet, vilken har ökat kraftigt i länet från år 2000 och framåt. Mellan år 2000 och 2002 ökade antalet inom detta område med 119 företag, vilket innebär en ökning med 78 % i Kronobergs län. Inom övriga områden inom IKT-sektorn har utvecklingen varit positiv förutom för telekommunikationsområdet, som gått svagt tillbaka under den studerade tidsperioden. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Informations- och kommunikationstekn. utv. Sid 1

6 Inom ett flertal kommuner kan man se att antalet företag ökat kraftigare mellan åren 2000 och 2001 än under tidigare år. Flest företag inom samtliga områden i IKT-sektorn finner man i Växjö kommun. År 2002 fanns det 349 företag inom IKT-sektorn i Växjö kommun, vilket utgör 67 % av det totala antalet företag inom IKT-sektorn i Kronobergs län. Antalet företag som är moderkoncernbolag samt antalet företag som är filialer har varit relativt stabilt under den studerade perioden. Ökningen av antalet företag inom IKT-sektorn i länet ligger alltså inte inom dessa två kategorier, utan främst inom andra företagsformer (enskild firma, handelsbolag). Inom de övriga företagsformerna har antalet företag ökat med 71 % mellan åren 1998 och Sysselsättningsutvecklingen för IKT sektorn har varit mycket stor om man jämför med andra sektorer i länet under den studerade perioden. Troligen är det förtätningar/samlokaliseringar som bidragit till att IKT-branschen som helhet klarat konjunkturnedgången bra i Kronobergs län. Områden som skulle behöva belysas och studeras närmare är IKTbranschens nätverk, med InternetCity i spetsen samt olika branschers kompetensbehov inom informations- och kommunikationsteknik, som inte studerats i denna rapport. Nätverk/Kluster såsom InternetCity är ett starkt konkurrensmedel som ger många fördelar när marknaden omstruktureras. IT-användningen har de senaste åren ökat kraftigt i den traditionella industrin och öppnar också dörrar för intressanta samarbetsformer mellan kluster/nätverk inom IKT-sektorn och industrin. Noteras bör dock att merparten av de medelstora, stora samt de specialiserade IT-företagen i länet inte har regionen som någon viktig marknad. Samtidigt ökar kraven på IT-kompetensen inom industrin. Flera arbetsintensiva industrisektorer har på senare år blivit mer kunskapsintensiva, vilket ställer högre krav på arbetskraftens IT-kompetens. 2. Bakgrund I denna rapport vill InternetCity i samarbete med Länsstyrelsen i Växjö förmedla en aktuell bild av över IKT-sektorns struktur och utveckling sedan 1998 i Kronobergs län. Även den geografiska spridningen av företagen redovisas, för att ge möjlighet att se förtätningar av företagens lokalisering. Detta ger möjlighet att uppmärksamma klusterbildningar. Ett kluster innebär ett nära samarbete mellan företag som är samlokaliserade, som ligger nära varandra geografiskt. Ett bra exempel på ett kluster är InternetCity som består av drygt 65 IT-företag I regionen. Sedan starten 1998 har klustret genererat ett antal större IT-projekt och tillsammans med Sid 2 Informations- och kommunikationstekn. utv. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

7 universitetet utvecklar och stimulerar InternetCity utbildningar, kurser och kompetensförsörjning för IT-området. Att verka för att kluster ska bildas är ett aktuellt sätt att bedriva regional näringspolitik. I rapporten används genomgående benämningen företag, oavsett om det gäller företag eller arbetsställe. 3. Definitioner och avgränsningar I denna rapport definieras IKT-sektorn enligt följande branschindelning. Kategori 1. IT-relaterade tjänsteföretag 1.a Telekommunikation 1.b Handel med IT-varor 1.c Datakonsult/Dataservice Kategori 2. Elektronisk industri Kategori 3. Media - Produktion av radio- och TV-program Indelningen av branschen är baserad på den indelning av IKTsektorn som SIKA (Statens institut för kommunikations analys) använder i sin rapport om IKT-sektorns utveckling i Sverige Rapporten finns tillgänglig på SIKAs webbplats på Internet: IKT (Informations- och kommunikationsteknik) är ett samlingsbegrepp för teknik för insamling, lagring, bearbetning, återfinnande samt kommunikation av data, text, bild och tal. IKT sektorn delas av SIKA upp i två olika kategorier. Dessa är IT-relaterade tjänsteföretag och elektronikindustri. De IT-relaterade tjänsteföretagen innefattar i sin tur tre underkategorier, dessa är telekommunikation, parti- och detaljhandel med IT-varor samt viss uppdragsverksamhet, som datakonsulter och dataservice. Med elektronisk industri avses företag som producerar elektronikprodukter. I denna rapport redogörs dessutom för en tredje kategori vilken kallas media, och som innefattar produktion av radio- och TV-program. I detta avseende skiljer sig denna rapports branschindelning något ifrån SIKAs indelning som inte inräknar produktion av radio- och TV-program i IKT-sektorn. Statistiken som ligger till grund för rapporten är till största delen är hämtad från UC Select, för åren 1998 till , med utgångspunkt i de SNI-koder som SIKA räknar till IKT-sektorn i sin rapport från All statistik där åren 1998 till 2002 anges är hämtad ifrån UCs register för dessa år. I det fall där år 2003 anges i statistiken är uppgifterna från UC Select för år kompletterade med uppgifter ifrån andra källor för att ge en aktuell bild av IKT-sektorn i länet för detta år. Denna komplettering ifrån andra källor har varit nödvändigt eftersom materialet ifrån UC Select t ex inte innefattar IT-företag LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Informations- och kommunikationstekn. utv. Sid 3

8 som är registrerade under en annan SNI-kod än de som SIKA använder för IKT sektorn och därför ger ett mörkertal för de IKT-företag som inte finns angivna under rätt SNI-kod. Information ifrån Patent och Registreringsverket har använts för att materialet även ska innefatta nystartade företag i länet. Även information ifrån kommunerna i Kronobergs läns företagsregister har använts för att ge en mer rättvisande bild av IKT-sektorn för år Kartbilderna som presenteras i rapporten bygger på uppgifter för år Den övervägande delen av materialet för år 2003 är dock hämtat ifrån UCs register. För information om de SNI-koder som har använts för statistiken som hämtats ifrån UC på IKT-sektorn för åren se bilaga I-V. Uppgifter gällande antalet sysselsatta inom de olika branscherna i IKT-sektorn i länet är hämtade ifrån RAMS för år Samma uppgifter för år 2002 är en beräkning av antal sysselsatta baserad på uppgifter om företagen från UC Select Sysselsättningsuppgifterna för år 2003 är hämtade från UC Select samt från de ytterligare företag som detta material kompletterats med. 4. IKT-sektorn i riket och Kronobergs län År 2002 fanns det i Sverige företag inom IKT-sektorn. Av dessa företag var 88 % IT-relaterade tjänsteföretag och 5 % elektronikföretag, d v s tillverkare av elektronikprodukter. Mediebranschen utgjorde 7 % av IKT-sektorn i riket. I Kronobergs län år 2002 fanns det 530 företag som var verksamma inom IKT-sektorn. Av dessa företag var 87 % ITrelaterade tjänsteföretag och 7 % elektronikföretag. Mediebranschen utgjorde 6 % av IKT-sektorn i länet. Utveckling av antal företag inom IKT-sektorn i riket och Kronobergs län Länet % Riket % Under tidsperioden 1998 till 2000 var utvecklingen inom IKTsektorn i både Kronobergs län och riket relativt svag. Kronobergs läns utveckling var under denna tidsperiod något mer stabil än rikets utveckling, där antalet företag först sjönk något fram till 1999 för att sedan ökat något starkare än utvecklingen i länet. Under tidsperioden 2000 till 2001 ökade antalet företag inom IKT-sektorn kraftigt i både Kronobergs län och i riket. I länet ökade antalet företag under denna tidsperiod med 40 %, motsvarande ökning för riket var 42 %. Under slutet av den studerade tidsperioden, år 2001 till 2002 har antalet företag i Kronobergs län fortsatt att öka, medan utvecklingen i riket varit svagt negativ. Sid 4 Informations- och kommunikationstekn. utv. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

9 Utveckling av antal företag inom IKT-sektorn Riket och Kronobergs län - Index 1998 = Länet Riket Enligt SIKAs rapport 2003 sysselsatte de IT-relaterade tjänsteföretagen år 2000 ca personer i Sverige, motsvarande 72 % och elektronikföretagen sysselsatte ca personer, motsvarande 28 %. Hela IKT-sektorn sysselsatte sammanlagt ungefär personer i Sverige under samma år. IKT-sektorn i Kronobergs län sysselsatte år 2001 ungefär 2654 personer, varav 2238 personer motsvarande 85 % inom de IT-relaterade tjänsteföretagen, 170 personer eller 6 % inom den elektroniska industrin och 246 personer inom mediebranschen, motsvarande 9 %. Sysselsättningsutvecklingen i länet har varit positiv under den studerade tidsperioden, då den ökat med 66 %. Den kraftigaste ökningen av antalet sysselsatta kan man se inom datakonsult/- dataservicebranschen som ökat med 109 % mellan 1998 och Antal sysselsatta inom IKT-sektorn fördelat över bransch i Kronobergs län Bransch % Elektronisk industri % Telekommunikation % Handel med IT-varor % Datakonsult/dataservice % Media % Totalt % Fördelningen av antal företag över storleksklasser på arbetsställe år 2003 i Kronobergs län visar att majoriteten av företagen 74 % befinner sig inom storleksklassen 1-4 sysselsatta. Inom denna storleks- LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Informations- och kommunikationstekn. utv. Sid 5

10 klass finns det uppskattningsvis 640 sysselsatta, vilket motsvarar 15 % av det totala antalet sysselsatta inom IKT-sektorn i Kronobergs län. Storleksklassen sysselsatta utgör endast 0,5 % av det totala antalet företag, men sysselsätter uppskattningsvis 910 personer vilket motsvarar 22 % av alla sysselsatta inom IKT-sektorn i Kronobergs län. Även storleksklassen sysselsatta har en stor del av det totala antalet sysselsatta i länet med 16 % motsvarande 657 sysselsatta, trots att denna storleksklass endast innefattar 3 % av det totala antalet företag i länet. Fördelning av antal företag och antal sysselsatta per storleksklass - Kronobergs län % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% % av totalt antal sysselsatta % av totalt antal företag 1-4 sys. 5-9 sys sys sys sys sys sys. Uppgift saknas Av det totala antalet företag i IKT-sektorn år 2002 var ca 5% koncernmoderbolag, 17% filialer och 78% företag registrerade under övriga företagsformer i Kronobergs län. I kategorin övriga företagsformer finns företagsformer som enskild firma, handelsbolag och kommanditbolag. I Kronobergs län har antalet koncernmoderbolag och filialer varit i stort sett oförändrat mellan åren 1998 och Däremot har en ökning skett inom de övriga företagsformerna. Inom denna kategori har antalet ökat med 185 företag mellan åren 1998 och 2002, en ökning med 50 %. Den största ökningen för antalet företag i kategorin övriga företagsformer inträffade mellan åren 2000 och 2001, då denna kategori ökade med 155 företag, vilket motsvarar 40 %. Sid 6 Informations- och kommunikationstekn. utv. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

11 Utveckling av antal företag inom IKT-sektorn fördelat över företagsform Kronobergs län Övriga Koncernmoderbolag Filialer Utvecklingen branschvis i riket och Kronobergs län Utvecklingen inom IKT-sektorn i riket har varit relativt stabil inom branscherna telekommunikation, handel med IT-varor och elektronisk industri under den studerade tidsperioden. Den elektroniska industrin ökade med 440 företag mellan 2000 och 2001, motsvarande 31 %, men har sedan dess varit stabil. Antalet företag inom branschen handel med IT-varor har varierat under den studerade tidsperioden. Fram till 1999 minskade antalet företag inom branschen med 18 %, för att sedan öka igen med 42 % mellan 1999 och Under det sista året av den studerade perioden minskade antalet företag inom branschen åter med 15 % för att år 2002 ligga på ungefär samma antal företag som En mer positiv utveckling av antalet företag kan man se inom branscherna datakonsult/dataservice och media. Inom båda dessa branscher kan man se en stark ökning av antalet företag mellan åren 2000 och Datakonsult/dataservicebranschen ökade under denna tidsperiod med 80 %, medan mediebranschen ökade med 69 %. Motsvarande ökning mellan 2001 och 2002 för datakonsult/dataservicebranschen var 5 % och för mediebranschen 7 %. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Informations- och kommunikationstekn. utv. Sid 7

12 Utveckling av antal företag i riket fördelat över bransch Index 1998 = Telekommunikation Handel med IT-varor Datakonsult/Dataservice Elektronisk industri Media I Kronobergs län har utvecklingen av antalet företag inom branscherna telekommunikation och elektronisk industri varit i relativt stabil. Den elektroniska industrin har ökat med 7 företag, medan telekommunikationsbranschen har minskat med 6 företag mellan åren 1998 och Den stora förändringen inom IKT-sektorn i Kronobergs län har skett inom branschen datakonsult/dataservice. Den mest positiva utvecklingen kan man se i ökningen av företag inom branschen datakonsult/dataservice. Inom denna bransch har antalet företag ökat långsamt mellan åren 1998 och 2000, för att sedan öka kraftigt fram till år Mellan år 2000 och 2002 ökade antalet inom branschen med 119 företag motsvarande 78 %. Inom branschen handel med ITvaror hade man svag minskning av antalet företag fram till 1999, följt av en ökning av antalet företag mellan åren 1999 och Från 2001 till 2002 har antalet företag varit stabilt i branschen. Mediebranschen har ökat med 14 företag i länet under den studerade tidsperioden, en ökning motsvarande 78 %. Sid 8 Informations- och kommunikationstekn. utv. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

13 Utveckling av antal företag i Kronobergs län fördelat över bransch Index 1998 = Telekommunikation Handel med IT-varor Datakonsult/Dataservice Elektronisk industri Media År 2003 fanns det 650 företag inom IKT-sektorn i Kronobergs län. Majoriteten av dessa företag fanns inom datakonsult/dataservice branschen som utgör 63 % av det totala antalet företag i länet. Branschen handel med IT-varor utgör 21 % och branschen telekommunikation 5 % och elektronisk industri 6 % av det totala antalet företag i länet. Mediebranschen utgjorde 5 %. Flest företag inom IKTsektorn finner man i Växjö kommun i vilken 435 företag, motsvarande 67 % finns. Antal företag fördelat över bransch 2003 Bransch Antal företag % av totala antalet företag Telekommunikation 35 5 % Elektronisk industri 39 6 % Handel med IT-varor % Datakonsult/Dataservice % Media 32 5 % Totalt % Antal företag fördelat över kommun 2003 Kommun Antal företag % av totala antalet företag Alvesta 30 5 % Lessebo 26 4 % Ljungby % Markaryd 15 2 % Tingsryd 22 3 % Uppvidinge 11 2 % Växjö % Älmhult 43 7 % Totalt % LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Informations- och kommunikationstekn. utv. Sid 9

14 6. Utvecklingen branschvis i kommunerna Samtliga kommuner i Kronobergs län utom Markaryds kommun har haft en positiv utveckling med en ökning i antalet företag inom IKTsektorn från år 1998 till Det största antalet nya företag finner man i Växjö kommun som år 2002 hade 349 företag motsvarande 67 %. I Växjö kommun har det tillkommit 114 nya företag mellan 1998 och Orsaken till denna ökning ligger främst i branschen datakonsult/dataservice där ökningen av antalet företag varit störst. Den största procentuella ökningen kan man se i Uppvidinge kommun, där antalet företag ökat med 150 %, vilket dock endast motsvaras av 6 nya företag. Utvecklingen av antalet företag inom IKT-sektorn i kommunerna Kommun % Alvesta % Lessebo % Ljungby % Markaryd % Tingsryd % Uppvidinge % Växjö % Älmhult % Länet % Utvecklingen av antalet företag inom IKT-sektorn har visat en positiv trend i nästan alla kommuner i Kronobergs län från 1998 till Endast Markaryds kommun har haft en negativ utveckling av antalet företag under den studerade tidsperioden. Mellan åren 1998 och 2000 sjönk antalet företag i flera kommuner. Alvesta, Lessebo och Ljungby kommun hade en minskning av antalet företag under dessa år, men i samtliga av dessa tre kommuner har antalet företag ökat sedan dess, för att år 2002 ligga på ett större antal än Även i Älmhults kommun hade man en minskning av antalet företag mellan år 1999 och Inom ett flertal kommuner, bl.a. Älmhults och Lessebo kommun har det skett en kraftigare ökning än tidigare av antalet företag mellan 2000 och 2001, en ökning som sedan kom att mattas av fram till år Sid 10 Informations- och kommunikationstekn. utv. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

15 Utveckling av antal företag inom IKT-sektorn i kommunerna Kronobergs län - Index 1998 = Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Antal företag inom IKT sektorn fördelat över kommuner % 6% 6% 4% 11% 1% 3% 2% Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult I Kronobergs län år 2002 utgjorde de IT-relaterade tjänsteföretagen med sina tre delbranscher telekommunikation, handel med IT-varor och datakonsult/dataservice den största delen av IKT-sektorn. De ITrelaterade tjänsteföretagen utgjorde 87 % av det totala antalet företag i Kronoberg. Av de IT-relaterade tjänsteföretagens delbranscher är det inom datakonsult/dataservice branschen som det största antalet företag finns med 51 %, följt av handel med IT-varor som ligger på 30 %. Flest företag inom IKT-sektorn finner man i Växjö kommun. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Informations- och kommunikationstekn. utv. Sid 11

16 Antal företag i branscher inom IKT sektorn i Kronobergs län % 6% Telekommunikation 7% Elektronisk industri 51% 30% Handel med IT-varor Datakonsult/Dataservice Media 6:1 IT-relaterade Tjänsteföretag Till IT-relaterade tjänsteföretag räknas branscherna telekommunikation, handel med IT-varor och datakonsult/dataservice. Utvecklingen inom IT-relaterade tjänsteföretag har varit positiv i alla kommuner utom Markaryds och Tingsryds kommun, där antalet minskat med ett företag per kommun under den studerade tidsperioden. Flest antal nya IT-relaterade tjänsteföretag kan man se i Växjö kommun där det bildats 102 nya företag mellan ch 2002, en ökning på 50 %. I huvudsak är det branschen datakonsult/dataservice som har påverkat ökningen av antalet IT-relaterade tjänsteföretag i Växjö kommun, vilket även stämmer för de andra kommunerna. Även Ljungby och Alvesta kommun har haft en mycket positiv utveckling under den studerade tidsperioden. I Ljungby har antalet företag ökat med 23 stycken, motsvarande 74 %. I Alvesta har en ökning skett med 12 företag, motsvarande 63 %. Utvecklingen av antal företag inom IT-relaterade tjänsteföretag i kommunerna Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet Sid 12 Informations- och kommunikationstekn. utv. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

17 6:1a Telekommunikation Inom branschen telekommunikation kan man se en svag negativ utveckling i antalet företag i Kronobergs län under den studerade tidsperioden. I Kronobergs län har man totalt förlorat 6 företag mellan 1998 och 2002, en minskning motsvarande 15 %. Antalet företag har minskat i alla kommuner utom Växjö och Älmhults kommun där antalet företag år 2002 var det samma som år Det största antalet företag finns i Växjö kommun som har 21 företag inom branschen, motsvarande 64 % av det totala antalet företag i branschen inom länet. Utvecklingen av antal företag inom telekommunikation i kommunerna Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet :1b Handel med IT-varor Utvecklingen inom branschen handel med IT-varor har varit positiv i alla länets kommuner utom Tingsryds kommun. Största antalet företag inom branschen handel med IT-varor finner man i Växjö kommun som 2002 hade 94 företag inom branschen, motsvarande 60 %. Det är i Växjö kommun man även finner den största ökningen av antalet företag i branschen. Under den studerade tidsperioden har det tillkommit 10 nya företag i kommunen, en ökning på 12 % Det totala antalet företag i branschen inom Kronobergs län minskade mellan 1998 och LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Informations- och kommunikationstekn. utv. Sid 13

18 1999 med 8 %, men ökade igen fram till år Under hela den studerade tidsperioden har en ökning av antalet företag skett inom branschen med 18 % i Kronobergs län. Utvecklingen av antal företag inom handel med IT-varor Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet :1c Datakonsult/Dataservice Utvecklingen inom datakonsult/dataservicebranschen har varit mycket positiv i Kronobergs län. En markant ökning av antalet företag har skett där det bildades 136 företag mellan 1998 och 2002, motsvarande 101 % i Kronobergs län. Flest antal nya företag finns i Växjö kommun där en ökning skett med 92 företag, motsvarande 93 %. Även i Ljungby kommun har man haft en stark tillväxt inom branschen som ökat med 20 företag under den studerade tidsperioden. I ett flertal kommuner har det skett en minskning av antalet företag inom datakonsult/dataservice mellan åren 1998 och Det är från år 2000 och fram till år 2002 som den största ökningen av antalet företag har kunnat ses. Antalet företag inom hela Kronobergs län ökade mellan 2000 och 2002 med 119 företag, motsvarande 78 %. Motsvarande ökning i länet mellan åren 1998 och 2000 var 17 företag, en ökning med 13 %. Sid 14 Informations- och kommunikationstekn. utv. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

19 Utvecklingen av antal företag inom datakonsult/dataservice i kommunerna Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet :2 Elektronisk industri Utvecklingen inom den elektroniska industrin har varit positiv i alla länets kommuner med undantag av Ljungby och Markaryds kommun där antalet företag minskat något under den studerade tidsperioden i Kronobergs län. Även inom denna bransch har det totala antalet företag i Kronobergs län varit stabilt fram till år Mellan 2000 och 2001 ökande antalet med 13 företag, motsvarande 43 %. Mellan åren 2001 och 2002 sjönk sedan åter antalet företag i länet i stort och minskade med 14 %, dock inte till samma nivå som innan ökningen år Om man ser till hela den studerade tidsperioden har utvecklingen för branschen varit positiv i Kronobergs län, med en ökning av det totala antalet företag på 23 % mellan 1998 och LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Informations- och kommunikationstekn. utv. Sid 15

20 Utvecklingen av antal företag inom elektronisk industri Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet :3 Media - Produktion av radio- och TV-program Utvecklingen inom mediebranschen har varit positiv i Kronobergs län mellan 1998 och Under den studerade tidsperioden har antalet företag ökat med 14 företag, en ökning som motsvarar 78 %. Det största antalet företag inom branschen finner man i Växjö kommun där 63 % av det totala antalet företag i länet ligger. Under den studerade tidsperioden har antalet företag i Växjö kommun ökat med 8 företag, motsvarande 67 %. Sid 16 Informations- och kommunikationstekn. utv. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

21 Utvecklingen av antal företag inom media Kommun Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Länet LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Informations- och kommunikationstekn. utv. Sid 17

22 Bilaga 1 SNI-koder för kategorisering av IKT-sektorn Kategori 1 IKT-företag (IT-relaterade tjänsteföretag) 1a Telekommunikation b Handel med IT-varor c Datakonsulter/Dataservice Kategori 2 Elektronisk industri Kategori 3 Media