Projektmaterial MIND-MAP Klarälvdalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Mind-map - Ett ITiS-projekt Historia? Geografi Sport Politik Kultur Arbetsliv/ ekonomi Klarälvdalens folkhögskola, VT 2002 Ewa Jacobsson Monica Lundin Pär-Eric Thörnquist Kjell- Arne Sundén Maria Jansson 1
Innehållsförteckning Bakgrund/syfte... 3 Beskrivning... 3 Diskussion... 4 2
Bakgrund/syfte Idén till vårt projekt väcktes vid en ITiS-träff med Johnny Andersson den 28 januari 2002. Vi diskuterade då olika förslag, bland annat hur de båda arbetslagen på skolan skulle kunna samverka kring det gemensamma temat Miljöcertifiering, eftersom en sådan stundar inom kort för vår skola. Förslaget vann inte riktigt gehör och blev inte av. Vårt arbetslag var mer inne på hur IT kan användas i syfte att systematisera, visualisera och inspirera i klassrummet. Alltså kom vårt ITiS- projekt att gå under namnet Mind-map och handla om hur man med datorns hjälp kan strukturera sina kunskaper och anteckningar på ett tilltalande sätt. Det har genomförts under vårterminen 2002. Arbetslaget har bestått av fem lärare med olika ämnesspecialiteter. I projektet har en allmän klass med 15 personer engagerats. Deras uppgift var att göra tankekartor, sk mind-maps, på ett speciellt tema och att hålla ett kort föredrag med hjälp av dessa. De främsta målen för kursdeltagarna var att utveckla följande färdigheter: att lära sig söka information att lära sig använda datorns ritverktyg att strukturera kunskaper att presentera dessa kunskaper muntligt I viss mån har dessa mål också gällt för arbetslaget, eftersom vår datorvana varierade mycket vid projektets början. Metod ITiS-projektens fyra hörnstenar, dvs IT-användning, ämnesövergripande tema, problembaserat lärande och elevorienterat upplägg har utgjort ramen för vårt arbete. Det övergripande temat, som föreslogs av arbetslaget och godkändes av klassen, blev Norge. Eftersom klassen har gjort två studieresor dit under vårterminen var det inte svårt att motivera varför de skulle lära sig något om landet. Klassen delades in i fyra grupper om 3-4 personer och fick därefter inrikta sig på ett ämnesområde knutet till Norge. Arbetslaget gav några förslag på ämnen (historia, kultur, geografi, politik, arbetsliv/ekonomi, sport) men lämnade också öppet för egna förslag. Sammanlagt 25 lektioner avsattes för grupparbeten och varje grupp fick sedan en timme för muntlig presentation. Innan klassen sattes i arbete provade lärarlaget på att göra mind-maps, dels för att bli vän med tekniken, dels för att få idéer och inspiration. Vi har inte använt särskilt mycket litteratur under arbetet. Nämnas kan dock Ingemar Svantessons häfte Mind-maps den nya anteckningstekniken (Bokförlaget Seminarium) och Studieteknikhandboken (Kunskapsförlaget) av Mattias Kellquist och Rose-Marie Lundin. Beskrivning De 15 kursdeltagarna har mycket varierande bakgrund och studievana. Här finns alla nivåer representerade, från grundskola till universitet. De flesta kan beskrivas som lågutbildade och ovana vid både studier och datorer. Två av kursdeltagarna är utländska gäststudenter som läser svenska på universitet i sina hemländer. En kvinna är norskfödd och har kunnat bidra med en hel del sakkunskap. Klassens heterogena sammansättning var något vi tog hänsyn till vid gruppindelningen. Vår ambition var att göra någorlunda jämnstarka grupper, så att inte arbetet skulle stranda på grund av bristande datakunskaper eller andra svårigheter. Det skulle visa sig 3
vara ett klokt beslut: alla fyra grupperna nådde de uppsatta målen, även om kvaliteten på deras arbete skiftar. Att arbetslaget har så olika ämneskompetens (data, samhällskunskap/historia, svenska/litteratur, engelska och hantverk) får betraktas som positivt. Det har fallit sig naturligt att utnyttja såväl data- som samhälls- och svensklektioner till ITiS-projektet. Arbetsgången kan i korthet beskrivas så här: Faktasökning Sortering och bearbetning av material Sammanställning och databehandling Muntlig presentation med datorstöd För att hitta fakta om Norge utnyttjades olika kanaler, framförallt skolans bibliotek och Internet. Den litteratur som användes föranledde också en mycket viktig diskussion om vikten av att vara källkritisk. Man kan alltså konstatera att deltagarna fick en viss övning i att värdera den information de använde, och även om detta inte var ett uttalat mål får det betraktas som en nyttig sidoeffekt av projektet. En annan nyttig aspekt har med databearbetningen att göra. Många fick klart för sig att det inte bara handlar om att kunna hantera datorn och ritverktygen för att åstadkomma en mind-map. En viss känsla för färg och form är också nödvändig. De muntliga presentationerna hölls i datasalen, där varje grupp visade sin mindmap med hjälp av storbildsprojektor, vilket var en ny erfarenhet då ingen av deltagarna hade begagnat sig av denna teknik tidigare. Efter varje presentation ägnades några minuter till att kommentera resultatet. Den kritik som framfördes handlade till största delen om att färger var för grälla, att text var för liten eller otydlig etc. Alla hade inte heller hunnit färdigställa samtliga bubblor helt och hållet. Detta upplevdes emellertid inte som ett problem, eftersom den övergripande strukturen med rubriker och underrubriker fanns på plats. Man kunde se och förstå hur det färdiga resultatet skulle bli. En del tips och idéer kom också upp: Tänk om ni skulle länka en ljudfil med norsk folkmusik till den där rubriken och en bild på en hardangerfela där borde ni ha en karta Det är med andra ord uppenbart att alla förstod poängen med arbetet och såg vilka möjligheter tekniken kan erbjuda, även om tiden var för knapp för somliga. Å andra sidan fanns det de som tyckte att det var gott om tid. Deltagarnas olika förkunskaper och motivationsgrad avspeglar sig naturligtvis också i deras arbete. Diskussion På det stora hela är vi nöjda med projektet. Som vi ser det har målen nåtts. Hemligheten är förstås att lägga ribban på en rimlig nivå. Hursomhelst har alla, såväl kursdeltagare som lärare, förbättrat sina datafärdigheter i någon mån. Bruket av datorer har ju varit av tre slag: för sökning av information, för produktion och för presentation av material. Alla tre momenten har följt logiskt på varandra och ingen har ifrågasatt vitsen med det hela. Kunskap om vårt broderland i väster har alla inblandade också fått, även om just det ämnet känns uttömt för tillfället. Det betyder att vi nog ser oss om efter nya teman nästa gång, trots att flera av grupperna skulle kunna jobba vidare på sina mind-maps om Norge. Förhoppningsvis har vi blivit bättre pedagoger också. Om inte annat har vi lärt av våra misstag, så att det går ännu bättre nästa gång. Naturligtvis finns det en hel del som skulle ha kunnat göras annorlunda. Kanske var tidsplanen väl snäv. Nackdelen med att låta projektet löpa över både vår- och höstterminen hade varit att många av kursdeltagarna byts ut vi skulle i så fall ha haft två klasser involverade. Därför beslutade vi att låta årets klass, som ju hade gått på folkhögskola i åtminstone en termin, delta. 4
Kursdeltagarna har gjort det vi har förväntat oss av dem, dvs deltagit efter förmåga. Att det förekom en viss styrning från vår sida när det gäller ämnesval och avgränsningar kan möjligen kritiseras, men det har onekligen underlättat arbetet för de datoroch studieovana, som troligen inte hade kommit igång annars. Några av deltagarna skulle nog ha behövt ännu mer styrning och handledning när det gäller faktaurval och strukturering det är något vi lärare får ta på oss. Flera av deltagarna uttryckte faktiskt sitt gillande över ämnesvalet och påpekade att det kan bli precis hur stort som helst. I praktiken blev det kanske tvärtom för vissa precis så litet och hanterbart att de mäktade med det. För oss lärare har projektet varit inspirerande. Vi har fått idéer om hur man kan göra eget informationsmaterial och läromedel som ser inbjudande ut. Kort sagt: det har varit kul. 5