Projektmaterial. INTERNET I UNDERVISNINGEN Mora folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial INTERNET I UNDERVISNINGEN Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Rapport av ItiS-projektet Internet i undervisningen eller Skeriolportalen. Lars Hodin Elisabeth Sigurdsson Marianne Cedervall Lars Eriksson Kjell Westerdahl

3 Bakgrund Vi är ett lärarlag på fem lärare; Lars Hodin, Elisabeth Sigurdsson, Lars Eriksson, Marianne Cedervall och Kjell Westerdahl som är ansvariga för allmän kurs på Mora folkhögskola. Vi arbetar tematiskt och ämnesintegrerat vilket bl a leder till att det finns väldigt få färdiga och passande läroböcker. Det mesta vi använder har vi skapat själva. Detta får till konsekvens att kursdeltagarnas arbete i högre grad handlar om att söka okända svar på frågor och i mindre grad att reproducera läromedlens svar på frågor. Detta är ju bra i sig och här har också Internet visat sig vara ett bra, men inte helt oproblematiskt, verktyg. Att Internet är ett användbart redskap för att söka information är vi alla i lärarlaget överens om. Det finns mycket bra där, men det mesta är ändå skräp och det krävs kunskap och vana för att hitta de användbara delarna. Vårt projektarbete har haft till avsikt att underlätta detta. Syfte Den största fördelen med Internet, den stora mängden information, är samtidigt dess största problem. Hur ska man hitta det man vill ha? Nästan vad som helst kan läggas ut på nätet och det krävs inte heller någon speciell struktur eller registrering av vad som läggs ut. Detta innebär att det inte finns något register eller katalog för vad som finns på Internet. Vi har märkt att det därför krävs ganska mycket arbete för att hitta något man söker efter. Kunskap, erfarenhet och tips från andra kan i stor utsträckning underlätta detta arbete. I ett pedagogiskt perspektiv är en positiv sida med att kursdeltagarna i högre grad använder Internet att en mer realistisk bild av världen med motstridig information och svårtolkade budskap växer fram. Det gör, tror vi i alla fall, kursdeltagarna bättre rustade att förstå det samhälle de lever i. Negativt är att det blir svårare att se sammanhangen och helheten. Vi som lärare behöver i större utsträckning, än när vi använde färdiga studiemedel, själva placera in informationen i ett förståeligt sammanhang. Detta kräver större krav på oss lärare och det är i detta sammanhang man ska se detta projekt. Vårt projekt har två huvudsyften: det ena är att göra oss själva bättre förtrogna med Internet, dvs ge oss en egen kompetensutveckling så att vi kan använda Internet som ett bra pedagogiskt verktyg i våra temastudier. Det andra är att arbeta fram en länkportal på vår hemsida som våra kursdeltagare förhoppningsvis kan använda som en bra startpunkt när de ska ut på Internet och hämta information. När de väl hittat något intressant på nätet är det också tanken att portalen kan hjälpa dem på traven i att kritiskt granska och värdera denna information. Ungefär så här har vi tänkt oss det: 1. En egen kompetensutveckling som gör oss mer förtrogna med tekniken, men framför allt ger oss idéer om hur vi på ett bättre sätt kan använda Internet som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen Att på vår hemsida skapa en plattform eller sk portal, där kursdeltagarna kan få förslag på bra och någorlunda faktagranskade utgångspunkter för att snabbt och förhoppningsvis effektivt komma igång med sitt sökande efter relevant information. Här ingår också att vi själva ska lära oss att sköta denna hemsida.

4 2.2. Till sist, men inte minst vill vi lägga ut någon sorts checklista där kursdeltagarna kan få hjälp att bedöma och kritisk granska den information de hämtat från nätet. Den ska bl a ge svar på frågor som: Hur får man reda på vilken som är ansvarig för en text på nätet? Vem är upphovsmannen? Vem har lagt ut den? Är dokumentet äkta? När skapades artikeln? Och till slut: Hur får man använda materialet från Internet? Hur skriver man referenser från Internet? Metod Utformandet av Skeriolportalen vad gäller både utseende och innehåll har skett i samarbete med våra kursdeltagare. Man kan närmast beskriva det som ett fortgående grupparbete där vi, dvs både lärare och kursdeltagare, i det dagliga arbetet har rapporterat vilka webbsidor vi besökt och sedan gett möjlighet för alla att se närmare på dessa. Därefter har vi diskuterat deras eventuella för- och nackdelar och slutligen bestämt oss för om sidan ska läggas in på portalen eller inte. För att underlätta detta arbete har vi på allmän kurs skapat oss en egen konferens på FirstClass. Där kan vi på ett enkelt sätt ge varandra tips om användbara sidor på nätet, eller för den delen varna för sidor man bör undvika. Att vi sedan även kunnat använda konferensen på FirstClass till att informera alla i klassen (även de som varit borta) om vad som gåtts igenom under dagen, vad som händer i morgon, vilka läxor som ska göras till nästa gång mm, har inte gjort saken sämre. Resultat Om vi ser på hur vi uppfyllt våra mål som vi uttryckte i syftet 2.1. och 2.2. så skulle ju slutresultatet bli Skeriolportalen, vilken skulle vara den givna utgångspunkten för våra kursdeltagare när de ska ut och söka information på nätet. Egentligen kommer den aldrig att bli färdig utan det är hela tiden en pågående process att förändra och göra portalen bättre. Skeriolportalen är i och för sig färdig att läggas ut på vår hemsida. Den existerar för stunden som en pappersupplaga (se bilaga jag har åt er bara lagt i första sidan) och det som återstår är av mer teknisk art, dvs att skriva över den på hemsidan. Det hela har börjat så smått genom att vi pga att vi deltar i detta projekt även blivit tvungna att tänka över hur vår hemsida ser ut i stort. Där har ett par av oss börjat förändringsarbetet vad gäller allmän kurs. Men ändå har nog det viktigaste resultatet varit det vi uttryckte med syfte 1, dvs det som gäller den egna kompetensutvecklingen. Genom att ha arbetat med detta projekt, genom de många

5 samtalen oss kollegor emellan eller mellan oss och kursdeltagarna, genom det dagliga praktiska arbetet med dessa frågor under terminen som gått, har det gett oss en medvetenhet om problemen och möjligheterna kring detta. Vi känner oss mer förtrogna med det rent tekniska, men framför allt har det gett oss kunskaper och idéer och genom detta en trygghet i att använda Internet som ett pedagogiskt hjälpmedel i vår undervisning. Diskussion Det som återstår innan vi på allvar kan diskutera resultatet av vårt projekt är naturligtvis att Skeriolportalen kommer ut på hemsidan och att den får användas under en tid och därmed får visa vad den går för. Det hela är, som jag tidigare nämnde, ett fortgående projekt och portalen kommer sannolikt att förändra sig allt eftersom nya teman kommer till och olika kursgruppers krav och önskemål ändrar sig.

6 Att använda information från Internet Det finns mycket bra information på Internet och som kan vara användbar för dig i dina studier. Men under vilka betingelser får du vidareanvända det som finns på nätet? Hur kvalitetsbedömer man och hur refererar man till den information man hittat? Det är några av de frågor vi tänkte se närmare på. Får man använda material från Internet? Denna fråga har tyvärr inget enkelt svar. Lagstiftningen häger inte med den tekniska utvecklingen och det finns många oklara punkter. En princip är ändå klar: Du får inte utan tillstånd vidare-använda text, bilder eller ljud från nätet för annat än personligt bruk. Detta kan uttryckas: Ja, om du använder det som källa på samma sätt som du använder tryckta källor. Ja, om du fått tillstånd av upphovsinnehavaren. Ja, troligen om du anger användbara länkar. Nej, om du utan tillstånd använder oförändrad text eller bild från Internet. Nu kan man anta att många som lägger ut information på nätet gör det i syfte att sprida informationen, men detta innebär inte automatiskt att kopiering eller mångfaldigande är tillåtet. Möjligen kan man tro att svenska myndigheter, internationella organisationer, föreningar, institut och universitet inte har några invändningar mot användandet för icke-kommersiellt bruk. Material från Internet i undervisningen Den intressanta frågan för lärare är väl om man får kopiera och dela ut material som man hittat på nätet. Det allmänna svaret är nej, eftersom det kopieringsavtal som reglerar kopiering av tryckt material i skolvärlden inte gäller material på nätet. Här kan man ändå anta att de flesta som lagt ut informationen inte hr något emot dess användning i undervisningen, men om inget särskilt anges på webbsidan att materialet får spridas kan det vara förbjudet. Vill man vara säker bör man alltså söka tillstånd. Om det anges att materialet får spridas anges ofta att det i så fall ska ske med angivande av källa. Då bör man naturligtvis göra detta. Eftersom informationen på nätet kan försvinna lika snabbt som den kom dit är det viktigt att ge ordentliga källhänvisningar med utförlig webbadress och datum. Hur skriver man referenser från Internet? Referenser skrivs av anledningen att man ska kunna kontrollera att det författaren har skrivit har stöd i den angivna referensen. Läsaren ska ges möjlighet att själv läsa och bedöma om författaren på ett rimligt sätt återgivit fakta eller tankegångar i det citerade verket. Referensen ska innehålla så mycket information att det är möjligt att hitta det citerade verket. Eftersom webbsidor ofta flyttas runt på servrar är det viktigt att ge all information man kan finna. Några goda råd till att börja med: 1. Om du hitar ett dokument på Internet som du tror att du kommer att vilja citera: gör ett bokmärke och ta en utskrift av sidan eller spara filen. Du kan inte lita på att sidan finns kvar på samma ställe och i samma utförande vid nästa besök. 2. På utskriften bör du skriva upp det datum du tog utskriften samt dokumentets Internetadress (dess URL). Det är möjligt att din PC är inställd så att dessa data automatiskt skrivs på varje utskrift, i så fall kan du hoppa över detta råd. 3. Frames! En varning för frames. De gör det svårare att direkt se dokumentets egen unika URL. Detta löser du genom att öppna dokumentet i ett eget fönster. Först då får du vete dokumentets egna unika URL.

7 Här är ett exempel på hur man skriver en referens: Lundmark, Bo. Samernas föreställningar om norrskenet. Samefolket < generella_dokument/artikel_typ/artikel_typ.asp?id=1032> Om du har frågor och funderingar vad gäller det här med att skriva referenser till dokument hämtade från Internet har universitetsbiblioteket i Umeå en bra sida om detta. Adressen dit är: < Kan man lita på det som finns på Internet? Det är svårare att bedöma kvaliteten på den information som finns på Internet än den som finns i tryckt form på papper. När publikationer ska tryckas görs en kvalitetsgranskning av den som publicerar. Den kan variera väsentligt i grundlighet, men medför ändå att en viss miniminivå upprätthålls. Någon motsvarande granskning finns inte på nätet. Vem som helst som har tillgång till plats på en server kan lägga ut i stort sett vad som helst. Därför kan du hitta en obegränsad mängd dokument på nätet som innehåller sakfel och propaganda eller andra mer eller mindre felaktigheter. Checklista för bedömning av information på Internet Nedan har vi listat en rad frågeställningar man bör fundera på när man försöker utröna om ett dokument man funnit på Internet är mer tillförlitligt än ett flygblad man fått på stan. Vem har skrivit? Ibland är det svårt att hitta en namngiven författare för ett webbdokument. Oftast kan man åtminstone få fram vilken organisation som lagt ut det. Namngiven författare? Om en författare finns namngiven kan man undersöka vem denna person är. Sökning med sökmotor, i bibliografiska databaser och bibliotek kan vara till hjälp. Om författaren är en känd auktoritet, har utgivit tidigare verk eller blivit flitigt citerad kan det vara tecken på att han eller hon är trovärdig. Vem har publicerat? Vilken organisation som publicerat informationen på nätet har stor betydelse. En personlig webbsida av en okänd privatperson kan naturligtvis innehålla korrekta uppgifter men om det inte finns några referenser är det omöjligt att veta detta. Däremot en sida som lagts ut av FN är troligen korrekt. Utgivarens autenticitet? Dokument publicerade av stater eller myndigheter finns ofta på många olika webbplatser. Man bör använda den version som finns på den utgivande myndighetens webbplats eftersom det inte finns något enkelt sätt att kontrollera om förändringar gjorts. Företräder en part?påverkbar? Om filen lagts ut av en part som behandlar något som ingår i dennes intresseområde bör man iaktta stor försiktighet. Likaså om webbplatsen drivs av någon som kan misstänkas stå i beroendeställning till en part som har intresse av hur informationen i denna fråga ser ut. Finns detta även i tryckt form? Finns dokumentet även tryckt på papper så har pappersversionen troligen gått igenom en granskningsprocess och detta ökar trovärdigheten. Konsistens? Inga givna fakta bör strida mot varandra. Om dokumentet har inbördes motstridiga uppgifter minskar trovärdigheten kraftigt. Aktualitet? När skrevs dokumentet? Vissa typer av information kan snabbt bli föråldrade varför det är viktigt att veta när dokumentet skrevs. Finns källorna angivna? Är källorna bra? Om dokumentet anger källor för det som skrivs ökar detta trovärdigheten, särskilt om källorna är kända och pålitliga.

8 SKERIOLPORTALEN Här har vi försökt samlat någorlunda seriösa och faktagranskade länkar till sidor vi tror kan vara matnyttiga i era temastudier. Jorden är rund Arkeologi & etnologi Ekologi Evolution Genetik Människokroppen Naturgeografi Religion Vetenskapshistoria/filosofi Uppslagsverk & ordböcker 1900-tal Industrialismen - ismer Folkrörelser Första Världskriget Mellankrigstiden Andra Världskriget - ideologier Sveriges styrelseskick under efterkrigstiden Välfärdsstatens framväxt 1900-talets litteratur Nedan har vi samlat sådant som inte direkt har med temastudierna att göra men som ända kan vara användbart. Andra länksamlingar Här hittar du andra länksamlingar inom skiftande ämnesområden. Att använda informa-tion från Internet Litteraturtips Massmedia Här får du tips och idéer hur du effektivare söker information på nätet, hur du kritiskt kan granska och värdera denna information och till slut hur materialet får användas och hur du refererar till detta i ditt skolarbete. Här har vi samlat tips på sådan litteratur som kan bredda, fördjupa och förnöja temastudierna. Dagstidningar och tidskrifter med artiklar av intresse för de tematiska studierna. Om du har några synpunkter eller tips om hur den här sidan ska bli bättre, skriv till: lars.hodin@swipnet.se lars.eriksson@xxxx.xxx@ssss.ss elisabeth.s@xxx