Raster en glädjefylld och hälsosam mötesplats

Raster en glädjefylld och hälsosam mötesplats CECILIA HENRIKSSON AKTIONSLÄRANDE Forskande lärare i skolans vardagsverksamhet 1

2

CECILIA HENRIKSSON Raster en glädjefylld och hälsosam mötesplats Aktionslärande 2003-2004 3

4 Aktionslärande 2003-2004 2005 Cecilia Henriksson

Innehåll Inför min aktionsforskning... 9 Inledning... 9 Fråga... 10 Vilka förutsättningar finns på skolan?... 10 Skolans styrdokument... 10 Litteratur som inspirerat mig... 11 Aktionslärande i skolan... 12 Planering och genomförande av min aktion... 13 Projektplanering... 13 Enkätundersökning bland våra elever i år 4-6... 13 Inledning på mitt arbete... 13 Skapa ett utlåningsrum... 14 Arbetsschema för eleverna... 15 Personal ute på rast... 15 Arbetsschema på dörrarna... 15 Invigning av Norrbackas sport- och spelhåla... 16 Det fortsatta arbetet i sport- och spelhålan... 16 Vår nya sport- och spelhåla... 16 Utvärderingsdags... 17 Elevernas utvärderingar... 17 Personalens utvärderingar... 17 Skolans närmiljö... 18 Sommarlov... 18 Höstens arbete... 19 Sammanfattning... 20 Framtidsplaner... 22 Referenslista... 23 Pensumlista... 24 Bilagor... 25 Bilaga 1... 25 5

6

Förord Dette heftet inneholder en prosjektoppgave som er skrevet våren 2002 på studiet i Aksjonslæring i regi av Universitetet i Tromsö.Studentgruppen har bestått av 24 lærere i grunn-og videregående skoler,førskolelærere og fritidspedagoger fra Gotland kommune. Studiet er på 10 vekttall (20 poeng)og har vært organisert som et deltidsstudium over tre termin.studiet har bestått av tre studiesamlinger og fire videokonferanser. Mellom samlingene har studentene vært organisert i lokale samarbeidsgrupper. Arbeidet i disse gruppene har bestått i å re flektere over egne praksiserfaringer i møte med teori som har vært presentert på samlingene.studentenes eget utviklingsarbeid på sin arbeidsplass har vært utgangspunktet for prosjektoppgavene. Prosjektoppgavene utgjør den skriftlige delen av eksamen på studiet. Mellom samlingene har Tjelvars datanett värt flittig brukt som kommunikasjonskanal. Det har vært spennende for oss på Universitetet i Tromsö å samarbeide med studentene. De har vært engasjerte og aktive medspillere under hele studiet. Tromsø den 16.6.2005 Eli Moksnes Furu Prosjektleder Tom Tiller Professor 7

EXAMENSARBETE Aktionslärande 20 p Ht 2004 TROMSØ UNIVERSITET Institutionen för lärande och praktisk pedagogik Cecilia Henriksson 8

Inför min aktionsforskning Inledning På min arbetsplats, Norrbackaskolan i Visby, går det ca 200 elever från förskoleklass till och med år sex. Särskola och språkskola har klasser lokaliserade både på vår skola samt i en angränsande förskola. Norrbackaskolan är en stadsskola och skolgården är relativt liten med mycket asfalt. Vi har nära till andra miljöer t ex en stor fotbollsplan (Norrbackaplanen) på andra sidan av en trafikerad väg och Öster- och Nordergravar med möjlighet till att leka exempelvis olika kullekar men vi är väldigt dåliga på att nyttja dessa närområden. Skoldagarna indelas i olika långa tidsintervall. Mellan varje intervall är raster inlagda. Personalen på skolan delar upp rasterna mellan sig och på Norrbackaskolan har vi bestämt att vi har två rastvakter ute vid de tillfällen när många elever har rast samtidigt. Dessa rastvakter ska försöka överblicka hela skolgården och räcka till åt alla. Vi har en förmiddagsrast för de flesta klasserna kl 09.20-09.40. Ibland måste vissa klasser ha rast vid ett annat tillfälle t ex om man har ett övningsämne vars lektionstid krockar med rasten. När alla elever är ute samtidigt kan det vara mer än 200 personer ute på vår skolgård. Vi har därför blivit vakter och de rastverksamheter som finns är sådant som en del elever startar upp exempelvis fotboll. På vår lilla grusplan spelar alltid någon fotboll och ibland är det mer än femtio barn som spelar. Vid vissa tillfällen finns det inga bollar eller andra hela saker som eleverna kan använda. Tid går åt att leta efter något att göra och plötsligt kan rasten vara slut och irritationen hög bland barnen. Förutom fotboll så finns det några andra aktiviteter som pågår t ex kullekar och hopprep. Det finns även en grupp elever som går runt och skapar irritation genom att lägga sig i kamraternas pågående aktiviteter eller samtal. Dessa elever är inte intresserade av fotboll och har svårt att komma på något annat att göra. De vill ha uppmärksamhet från sina kamrater men deras metoder accepteras inte och ofta uppstår konflikter. För något år sedan gjorde elevrådet en undersökning bland våra klasser där de ville veta vad eleverna ville göra på rasterna. Detta resultat har jag inte kunnat hitta utan det är försvunnet och undersökningen har runnit ut i sanden. På en av förra läsårets (03/04) arbetsplatsträffar pratade personalen om alla projekt som skolan påbörjar men som sedan aldrig blir riktigt avslutade. Elevrådets undersökning var en av dessa påbörjade men ej avslutade projekt som sedan glömts bort. Det finns ett stort rörelsebehov hos mig och idrott har alltid haft hög prioritet i mitt liv. Detta intresse ligger till grund för mina tankar kring en aktionsforskning d v s utveckla något på min arbetsplats som har med idrott att göra. Jag vill med enkla medel i samråd med elever, skolledning och personal utveckla våra raster bl a genom att bygga upp ett rastmaterielrum där eleverna får vara med och ta ansvar. Det har kommit direktiv från Skolverket (SKOLFS 2003:17 ) som påbjuder trettio minuters fysisk aktivitet per dag och eftersom idrott endast finns på schemat två till tre gånger per vecka för våra klasser så måste fysisk aktivitet förekomma på rasterna. Genom att erbjuda inbjudande rastaktiviteter så blir vägen till uppfyllandet av direktivet en morot istället för en piska. 9

Fråga Hur kan eleverna bli mera aktiva på rasterna? Detta arbete utgår utifrån de resurser som finns och kan utvecklas avseende skola, skolgård, skolans närmiljö, elevers engagemang och delaktighet, personal och skolledning samt tillgång till rastmateriel. Vilka förutsättningar finns på skolan? På Norrbackaskolan är alla klasser knutna till ett eget fritidshem. Det har varit en skarp uppdelning mellan skola och fritidshem då det gäller rastmateriel. Pengar har varit en bidragande faktor till uppdelningen mellan skola och fritidshem. Vi har aldrig lyckats prata ihop oss om hur vi kan hjälpas åt så att materialet gagnar eleverna både på skoltid och fritidstid. Alla pengar kommer trots allt ur en och samma ursprungliga pengapott. När det var rast tycktes de flesta av eleverna hålla på med någon sportaktivitet och vår grusplan användes flitigt till att spela fotboll. Den stora bristvaran på bollar och andra rastmateriel grundade sig bland annat på att ny materiel gärna tas ut på skolgården men kommer sällan in på sin rätta plats igen. Diskussioner har förts under våra arbetsplatsträffar hur vi ska få eleverna att vara rädda om och ta ansvar för saker som tillhör alla. Aktiviteten bland oss personal för att förändra rastverksamheten har vid tidigare tillfällen bara runnit ut i sanden. Vi har pratat om det men inget har skett. Detta kan bero på att det inte funnits tid, möjlighet och tillräckligt engagemang bland personalen att driva frågan. På vår arbetsplats brukar det för det mesta vara samma personer som tar tag i saker som behöver förändras. I skolans elevråd deltar alla klasser från år två med två representanter per klass. Rektor och en personal från fritids deltar. Vid upprepade tillfällen har elevrådets representanter önskat nya bollar, linbana, nät runt vår fotbollsplan mm. Dessa frågor har även tagits upp på skolrådet där föräldrar har haft med sig liknande önskemål. Denna fråga har därför haft hög prioritet hos vår rektor så förutsättningarna var de bästa när jag skulle inleda mitt arbete. Skolans styrdokument Skollagen omnämns i Lpo 94, vår nuvarande läroplan. Under den första punkten står det:... verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Skollagen 1 kap, 2 ) Betoning på elevinflytande och ansvar har lyfts fram i Lpo 94. Under punkten 2.3 Elevens ansvar och inflytande står det bland annat: Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön. ( Lpo 94 ) Ett av strävansmålen under punkten 2.3 är att elever tar större ansvar för sina studier men även för sin arbetsmiljö. Det förutsätter att de som arbetar i skolan skall: främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska miljön. (Lpo 94) 10

I Lpo 94 poängteras att genom att ge eleverna mer eget ansvar med allt mer inflytande över den dagliga verksamheten kan de t ex delta i planering och utvärdering av bl.a. ämnen och aktiviteter. Detta kan även inkludera rastaktiviteter då hela skoldagen ingår i läroplanen. Den 27 februari 2003 beslutade Sveriges Regering att i Lpo 94 skriva in att skolan har ansvar för att erbjuda daglig regelbunden fysisk aktivitet. Denna skrivning finns införd i Statens Skolverks författningssamling SKOLFS 2003:17 och lyder som följer: Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. (SKOLFS 2003:17 ) Uppdraget riktar sig till hela skolan och ska ses som en del i arbetet med att utveckla goda hälsofrämjande läromiljöer för alla barn. Litteratur som har inspirerat mig När min aktion skulle inledas kom det direktiv från Sveriges Regering att alla elever skulle erbjudas 30 minuters fysisk aktivitet varje skoldag (SKOLFS 2003:17 ). Detta gav min aktion en bra start. Med hjälp av Gotlands Idrottsförbund så läste jag litteratur som deras utbildningsförbund SISU publicerat. Vid ett stort riksidrottsforum år 1998 sammanställde Riksidrottsförbundet en verksamhetsidé- en gemensam värdegrund som bland annat tar upp barns behov av att röra sig genom att idrotta och leka. Genom att erbjuda alla möjlighet till lustfylld fysisk aktivitet bidrar idrottsrörelsen aktivt till en bättre folkhälsa, med allt positivt detta innebär för såväl den enskilda individen som samhällsekonomin. (Riksidrottsförbundet, 1998:11) Arbetet med att erbjuda daglig fysisk aktivitet kan inte bara ligga på idrottslärarnas ansvar. Eleverna har idrott vid två till tre tillfällen per vecka på Norrbackaskolan och det täcker inte en hel skolveckas rörelsebehov. För att arbetet ska på fotfäste på vår skola och inte bara bli ett projekt som pågår under en begränsad tid och sedan rinner ut i sanden så måste arbetet förankras bland elever och personal. Gunvor Selbergs bok Främja elevers lärande genom elevinflytande (2001) inspirerade mig. Hon poängterar behovet av att få eleverna delaktiga i sin egen lärandeprocess. Hon skriver även att dialog och samtal både med personal och elever får betydelse för projektets fortsatta arbete. Om det ska bli ett framgångsrikt koncept så måste ett brett intresse för vår rastverksamhet finnas bland både elever och personal. Avslutningsvis måste jag skriva några rader om Tom och Rita Tillers bok Den andra dagen (2003 ). Där beskrivs elevers behov att ha förförståelse för sitt arbete och att arbetet tar sin utgångspunkt i det som är känt för barnen. Jag måste därför börja mitt projekt utifrån en nulägesbeskrivning och sedan involvera eleverna att tycka och tänka till. Om Norrbackaskolans sport- och spelhålan ska ha en framtid så måste deras önskemål tas på allvar. Aktionen startas och handleds utav mig men det måste finnas ett intresse från framförallt våra elever för att min aktion ska lyckas. 11

Aktionslärande i skolan Målet med Aktionslärandet är att jag under en begränsad tid ska genomföra en aktion dvs. en förändring på min arbetsplats och skriva ned mina reflektioner i en uppsats. Aktionen sker i en för mig känd miljö, det vill säga Norrbackaskolan, med en frågeställning som känns aktuell i mitt arbete. Trots begränsning i tid så bör inte arbetet avslutas bara för att kursen är slut. Arbetet förändras under tiden som det pågår och det finns alltid nya vägar att gå. Karin Rönnerman skriver: Aktionsforskning kännetecknas av en metod där förståelse och aktion träder fram i en cyklisk process en process som inte tar slut utan där nya frågor uppträder som i sin tur fokuserar behov av nya aktioner (Rönnerman 1998:76) När jag har tagit mig igenom en del av aktionen så uppstår nya saker att lösa. Arbetet förändras under resans gång. En av Aktionslärandets hörnstenar är minnesanteckningar eller loggbok. Utan dessa anteckningar så är det i princip omöjligt att minnas allt som skett. Anteckningarna påbörjar ständigt en ny reflektion. Tro nu inte att det har känts betungande att föra ner tankar i en bok. Det behövs ibland bara något ord som ger stöd till framtida idéer. Det är inte mängden bokstäver som gör det utan innehållets innebörd kvalitet. Tiller (1 999:111) skriver: I loggboken skriver man i kortform ner det man gör, hur man är, vad som sker. 12

Planering och genomförande av min aktion Projektplanering Under året ville jag först och främst observera vad som sker på våra raster. Sedan ville jag ta reda på vad eleverna hade för önskemål. För några år sedan genomfördes en enkätundersökning bland barnen på Norrbackaskolan men den har tyvärr försvunnit och ingen i personalen vet var den finns eller vad resultatet visade. För att önskemålen skulle vara aktuella ville jag göra en enkätundersökning med frågor som hade öppna svarsalternativ. Utifrån önskemålen ville jag få igång en grupp elever i framförallt år 4-6 som arbetar fram ett bra rastkoncept. Detta skulle sedan gå en remissrunda bland lärarna på skolan och se över vad som var möjligt att göra. För att få inspiration från andra skolor gällande rastaktiviteter så ville jag lägga ut en fråga på vårt interna skoldatanät Tjelvar. Detta är en ypperlig möjlighet att på ett snabbt och enkelt sätt nå ut till alla skolor. Enkätundersökning bland våra elever i år 4-6 Det var tre frågor som förmedlades till våra elever, ca 80 stycken. 1. Vad tycker du om att göra på rasterna? 2. Finns det något/några saker som du skulle vilja göra på rasterna men som ej går att göra? 3. Det finns möjlighet att köpa in rastsaker. Vad skulle du vilja köpa in? Sammanställningen visade att eleverna gillade att spela boll av olika de slag t ex fotboll, basket och landbandy. Leka lekar och vara med kompisar fick även de många röster. Bland önskemålen vad de ville göra på rasterna står önskan om att spela bordtennis inomhus på första plats. I övrigt så var många av eleverna nöjda och de hade inte några önskemål. Desto fler förslag kom det till inköpslistan. Trettiosex elever önskade fotbollar. Detta följs av önskemål om att köpa in nya basketbollar, bandyklubbor och tennisbollar. För att stimulera ett livslångt idrottsintresse ska vi erbjuda barnen möjligheter att pröva på flera idrotter. (Riksidrottsförbundet 1998:16) Det var många bollsporter som önskades men det var och är fortfarande viktigt att hitta saker som passar till de flesta. Det ultimata är att hitta saker som kan få alla elever aktiva. Det är viktigt att skolan skapar en miljö som stimulerar till lek och rörelse för så många barn som möjligt. På en och samma skolgård måste olika miljöer skapa utmaningar för barn i olika åldrar. Norén- Björn (1993) betonar vikten av att börja förändra i det som finns. Genom att inventera vad som finns på en skolgård så kan arbetat ta sin utgångspunkt i detta. Detta sker lämpligast tillsammans med barn ur olika klasser. Barnen ser sin skolgård ur olika perspektiv beroende på hur gamla de är och vilka intressen som finns hos eleverna. Inledning på mitt arbete Vid vårterminens start diskuterade jag mina planer med min rektor. Hon tog glatt emot mitt förslag om att skapa ett rastmaterielrum där eleverna själva sköter utlåning. 13

Lokalmässigt hade vi ett rum i källaren som vid detta tillfälle användes till kvarglömda kläder. Genom att flytta kläderna till ett angränsande rum så kunde vi få tillgång till detta. Detta samt ett pengabidrag till nytt materiel godkändes av rektorn. Vid samma tidpunkt lade jag in en fråga på Tjelvar där jag vill ha lite tips och förslag på hur andra skolor arbetade med raster. Jag fick direkt ett svar från en landsbygdsskola som hade ett gott samarbete med Hem och skola. Skolan fick ekonomiskt bidrag av Hem- och skolaföreningen till att köpa in nya saker några gånger per år. Föräldrarna hjälpte även till med att bygga och fixa nya saker på skolgården exempelvis en linbana. En personal på min skola tipsade mig om en grannskola som hade en fungerande rastutlåningsstuga. När jag hade fått tag i berörd personal på denna grannskola gjorde jag ett studiebesök under deras rasttid. Två fritidspedagoger hade köpt in saker som de samlat i en friggebod på skolgården. När eleverna ville låna en sak skrev en vuxen upp namn och sak på ett papper. På denna skola hade detta system varit ett lyft. De hade numera minimalt med trasiga saker eftersom deras elever hade blivit mer aktsamma om den gemensamma egendomen. Jag hade hoppats på flera svar via Tjelvar men jag hörde bara av ytterligare en skola som berättade om sin unika skolgårdsmiljö. Skolan låg nära skog och hav och eleverna hade tillgång till detta. Vid en kommande arbetsplatsträff där all personal på både skola och fritids deltog berättade jag om mitt kommande rastprojekt. Personalen fick i mindre grupper spåna vidare på hur vi kunde använda den befintliga närmiljön till att förbättra våra raster. Det blev genast hög aktivitet och grupperna hade olika infallsvinklar. Några grupper diskuterade olika aktiviteter och utbytte tankar kring dessa. En grupp pratade om vuxenansvar samt vilka platser runt vår skola som kunde vara tänkbara att använda. Det var fem olika grupper som avslutningsvis redogjorde för vad de hade diskuterat. Klimatet var positivt och jag fick stöd från framförallt storbarnsfritids som tar hand om de äldre barnen efter lektionernas slut. Skapa ett utlåningsrum På sportlovet dvs. vecka 9 ägnade jag en dag åt att rensa ur och städa det tilltänkta rummet. Med hjälp av personal från storbarnsfritids påbörjades ihopsamlandet av material. Det visade sig att det fanns mer saker att låna ut än vad personalen själva visste. Vi hittade jätteplockepinn, enhjulingar, kubb, boccia, nya bollar med mera. Allt detta bars ned till vår blivande sport och spelhåla. Utifrån barnens önskemål från enkätundersökningen gjorde jag en shoppingrunda och köpte in ännu mera bollar, kortlekar, leksaksbowling och andra saker som kunde passa elever i olika åldrar. Det var nu dags att engagera sexorna. Fem av eleverna som hade visat intresse för att hjälpa till fick några timmar till förfogande då vi möblerade, märkte upp alla nya saker samt skrev en innehållsförteckning som vi satte upp på dörren. Vi planerade även för en kommande invigning. Namnet hade redan bestämts av mig och sexans elever. Vårt rastmaterielrum skulle heta Norrbackas sport och spelhåla. 14

Arbetsschema för eleverna För att bemanna vår sport och spelhåla så passade det bra att fråga runt bland våra elever om de ville hjälpa till. Ju fler som ville hjälpa till desto bättre. Jag gick runt till eleverna i år 4-6 och skrev upp namnen på dem som ville hjälpa till i vår sport och spelhåla. Intresset var stort hos fyrorna och femmorna. Sexorna var lite mer reserverade. Åtta stycken ställde upp och de andra eleverna ville hellre ha rast själva. När jag gick runt och berättade om sport- och spelhålan så var det viktigt att framhålla att detta var ett frivilligt uppdrag. Jag skapade ett arbetsschema där förmiddagsrasten kl 09.20-09.40 samt lunchrasten för de äldre barnen kl. 11.50-12.20 fanns med. (se bilaga 1) Dessa raster prioriterades. Jag kontrollerade vilka klasser som kunde vara tilltänkta att ta hand om utlåningen under dessa raster. Under lunchrasterna var det inga problem för då har vi alltid rast tillsammans. På förmiddagarna kan det ibland vara vissa klasser som har tidigare eller senare raster och då kan inte dessa klasser jobba i sport- och spelhålan. När detta var klart visade det sig att en förmiddagsrast var obemannad. Det fanns inte någon av våra mellanstadieklasser som kunde ta hand om denna. Det som kändes mest naturligt var då att fråga de barn som under denna rast var äldst och det var våra treor. Även här frågade jag runt bland samtliga elever och sa att det var frivilligt. Det visade sig att många ville hjälpa till och detta blev en bra inledning för dessa elever inför år fyra. Schemat var därmed för klart för våra elever. Nu var det dags att prata med personalen. Personal ute på rast Vid höstterminens start brukar vi dela upp rastvakterna inom personalgruppen. Vi försöker dela upp tiderna så jämnt fördelat som möjligt. Jag utgick därför från detta rastvaktsschema. Jag frågade de som hade rastvakt på de ovan nämnda rasterna om de kunde hjälpa till med att låsa upp samt låsa till vår sport- och spelhåla. Det var inga problem att få ett positivt svar. För att lägga lite ansvar på eleverna kring att rummet hålls öppet så måste eleverna söka upp rastvakten och be om hjälp med att låsa upp eller till. Detta kan vara bra om man som rastvakt är stressad och glömmer bort det. Man blir då påmind av elever som antingen ska sköta utlåningen eller låna saker. Arbetsschema på dörrarna Min uppgift blev nu att skriva i ordning arbetslistor/scheman. På varje rast var det minst två elever som skulle arbeta tillsammans ibland kunde det vara tre eller fler. Jag försökte variera vem man arbetade med. Eleverna fick inte själva välja vem de skulle jobba med. Det fanns en risk med att vissa elever i varje klass blev utan arbetskompis om det fria valet hade varit aktuellt. Jag skötte indelningen och det var inte några större diskussioner kring dessa. Däremot har eleverna frågat om de får ta med en annan kompis om den ordinarie på arbetsschemat varit frånvarande. Dessa scheman sattes sedan upp på mellanstadiets ingångar. Schemat talade om vilka elever som skulle vara ansvariga samt vilka vuxna som hade rastansvar. Schemat visade en hel vecka. När dessa har satts upp så har jag valt att sätta upp scheman för minst tre veckor framåt i tiden. Om en elev blir sjuk så måste någon annan hjälpa till och då har eleverna antingen själva bytt raster mellan varandra eller som jag skrev ovan, någon annan har fått hjälpa till. 15

Invigning av Norrbackas sport och spelhåla Tisdag den nionde mars var det premiär för vår sport- och spelhåla. Klockan 12.00 klippte sexorna av ett blågult invigningsband och berättade stolt att hålan var invigd. Alla åtta sexor som ville vara med från början arbetade denna dag. De passade även på att bjuda på en karamell. Eftersom vår spelhåla var belägen på källarplan så var det trafikstockning i trappan ner. Många ville låna saker medan vissa elever ville kolla läget. Invigningen blev en stor succé. Aktiviteten på rasten var enorm. Det for bollar av olika de slag åt alla håll. Det var även premiär för bordtennis inomhus. Eleverna spelade rundpingis trots att vi hade för få racketar. Vi fick låna ett par extra racket av ett fritidshem. Invigningen dokumenterades av en personal och dessa bilder fanns sedan till beskådan på vårt nätverk på skolan. Det fortsatta arbetet i sport- och spelhålan Invigningens succé visade sig inte vara en engångsföreteelse. Det var fortsatt full fart nere i sport- och spelhålan. De elever som arbetade där hade fullt upp med att skriva upp vem som lånade och vad de lånade. Allt som lånades ut, lämnades sedan tillbaka när rasten tog slut. De som arbetade i sport- och spelhålan hade en ypperlig möjlighet att lära sig namnet på de elever som de ej kände när de skrev i låneboken. I framförallt särskolan och språkskolan går det elever som åker taxi från sitt hem. Dessa elever finns bara på Norrbackaskolan under skoltid och eleverna möts dagligen ute på rasterna och i matsalenmen de möts sällan i andra situationer. Under den kommande veckan så tog fritids och skola upp sport- och spelhålan till diskussion på våra respektive konferenser. Fritids ville låna ut saker till gårdsaktiviteter på eftermiddagstid men de skulle sköta om denna utlåning själva. Trots denna härliga succé så kan saker förbättras. Vår sport- och spelhåla var belägen på källarplan och det fanns bara en trappa ner till denna. Ibland var det många elever som rörde sig upp och i denna trappa under samma period. Ur brandsynpunkt så kändes det inte rätt. Under det fortsatta tiden så fortgick utlåningsverksamheten med full styrka men mitt arbete övergick till att hitta en alternativ lokal. Bredvid vår träslöjdssal fanns ett rum som Fastighetskontoret förvarar lite materiel i. I dagens besparingstider så har vi ingen fastighetsskötare som kommer kontinuerligt utan bara vid behov. Fastighetskontoret har även förvarat en gräsklippare i detta rum men nu kör de hit den när gräsmattan ska klippas. Jag kontaktade Fastighetskontorets områdeschef för skolorna i Visby och uppgav mitt ärende. Han i sin tur tog kontakt med dem som berördes av den eventuella förändringen för att se hur de ställde sig till denna. Detta gällde framförallt Gatukontoret och Fastighetskontorets vaktmästare som besöker vår skola. Ingen hade något att invända mot detta. Vi fick tillgång till detta rum den 22 mars 2004. Vår nya sport- och spelhåla Två dagar senare diskuterades detta på fritidshemmens gemensamma möte. Fyra stycken av fritidspersonalen ville hjälpa till med att städa ur den nya lokalen och sedan flytta över allt materiel. Detta skulle ske under vecka 14. När denna vecka dök upp så blev det av olika skäl inte mer än två som kunde hjälpa till. Vi städade ur rummet och med hjälp av sju elever från sexan bars allt materiel upp i det nya rummet och placerades på lämpliga ställen. Eleverna markerade upp vart sakerna skulle ligga så att det skulle kunna underlätta för dem som arbetade i sport- och spelhålan. 16

Elevernas entusiasm smittade av sig på oss alla. De samarbetade och diskuterade olika lösningar vart sakerna skulle placeras. Vi hade nu fått ett nytt rum som låg i utkanten av vår skolgård. Tillgängligheten hade ökat och det var fortfarande eftertraktat att låna saker i Norrrbackas sport-och spelhåla. Önskemål från elever och personal droppade in emellanåt och jag hjälpte till med det som gick att ordna. Utvärderingsdags Efter två månader med en sport och spelhåla var det dags att be elever och personal att skriva ned sina synpunkter på min aktion. Jag valde Gunnar Bergs (1999) brevmetod. I ett brev riktat till elever och personal bad jag dem att skriva ned sina tankar om sport- och spelhålan. Jag önskade kommentarer om hur de tyckte att det fungerat, bör fungera och något om sport och spelhålans framtid. De flesta eleverna skrev kortfattat ned sina synpunkter men några valde att skriva längre brev till svar. Från personalen kom det i huvudsak långa utförliga svar. Elevernas utvärderingar Jag fick brev från elever ur våra mellanstadieklasser. De flesta skrev att det hade fungerat bra. De kände att det ainns mer att göra och att man kunde välja olika saker. En elev skrev: Till sporthålan går man när man har tråkigt. Då går man dit och lånar något. Flera framtida förslag dyker upp. Till exempel nya inköp eller att köpa in fler av de saker som lånas ut mycket exempelvis pingisracket använda Norrbackaplanen till fotbollsmatcher eleverna måste stå i kö när de ska låna saker sakerna ska lämnas tillbaka så fort det har ringt jobba med elever ur andra klasser inte bara sina egna klasskamrater sport- och spelhålan ska vara öppen på alla raster med bemanning av någon elev anställa en vuxen som sköter om arbetet eller kanske en robot som skriver i utlåningsboken vara mer rädda om sakerna Personalens utvärderingar Från mina kollegor kom bland annat följande kommentarer: Jag tycker att det har fungerat jättebra. Hade trott på mera svinn och slarv av de elever som sköter uthyrningen I en jämförelse med bodar och lådor på gården som vi hade tidigare så känns utlåningssystemet i sport och spelhålan självgående Bra att alla resurser ( saker,spel mm ) som finns på skolan finns tillgängliga Barnen är mer rädda om sakerna med utlåningssystemet och att de själva har ansvaret för spelhålan ibland. Barnen lånar och sysselsätter sig bra med sakerna. Det är nästan så man känner sig överflödig. Även här kom det upp saker som måste förändras eller lösas på något sätt. En del elever har dålig koll på när de ska jobba. Kan bli struligt vid byten av arbetspass. Pengafrågan togs upp hos några. En fritidspersonal hoppades att skolan skulle bistå med pengar och hjälpa till med nya inköp. 17

Ett annat förslag var att: eleverna kunde vara med och tillverka saker Några på fritidshemmen kände sig ännu lite ovana med utlåningssystemet och behövde mer tid på sig för att hitta praktiska lösningar med att öppna och låsa till. Även ordningsfrågor togs upp. Ibland var det stökigt i sportoch spelhålan. Däremot nämndes det hos många på fritids att de hade fått mindre med saker att plocka in när dagen började lida mot sitt slut. För att från en dag i veckan haft en timmes jobb med att plocka grejer på gården till att titta in i hålan Skolans närmiljö Ett av mina mål var att bredda vår skolgård så att vi blev bättre på att tillvarata de platser som var lämpliga i vår närmiljö. Tvärs över en trafikerad väg (30 km/ h) ligger en stor och på dagtid ej använd fotbollsplan, Norrbackaplanen. Efter kontakt med Kultur och Fritidsförvaltningen, som bokar in plantider, samt med planens vaktmästare så kunde vi få tillgång till nedre delen av planen från och med maj månad. Detta passade oss bra eftersom det finns gott om grönytor nedanför fotbollsplanen. Det enda som i övrigt behövde fixas var att be någon av lunchrasternas vakter att följa med till fotbollsplanen. Det var ett par stycken som gärna gjorde detta. På arbetsschemat skrev jag till vilken rast och veckodag som vi kunde erbjuda fotboll på Norrbackaplanen. Där kunde även eleverna se vilken personal som skulle möta upp utanför matsalen och följa med eleverna till andra sidan vägen. Fotbollsplanen besöktes av ett stort antal elever vid varje tillfälle. Detta erbjudande riktades till mellanstadiets elever på lunchrasten två gånger per vecka. Beroende på de rastvakter som ville följa med till fotbollsplanen så blev det varje tisdag och torsdag. Sommarlov Under en av terminens sista arbetsveckor hade mellanstadiets personal en arbetsenhetskonferens i Gothem. För en gångs skull var jag på plats i god tid och tog mig därför ner till stranden vid Åminne. Ombyggnation av Åminnes minigolfbana hade påbörjats och jag såg verkligen en möjlighet att förflytta någon av deras gamla banor till vår skola. Min arbetskamrat som bor i Åminne träffade ägaren några dagar senare och frågade om vi kunde få deras numera förbrukade banor. Vi fick gärna ta så många vi orkade enligt honom. Sagt och gjort! Vi var tre starka kvinnor som lånade en släpkärra och åkte ut och lyckades med förenade krafter lyfta på två väldigt tunga banor och transporterade dem till skolan. Vi ställde dem mot staketet med tanke på att renovera dessa vid höstterminens start. Tilläggas bör att vi hade kontakt med Tekniska förvaltningen innan vi hämtade dessa så att inte vaktmästarna skulle bli irriterade på dessa banor t ex vid gräsklippning och snöskottning. När höstterminens upptaktsdagar inleddes så var dessa minigolfbanor fixade och snyggt placerade på vår skolgård. Några på fritids har under sommarlovet ordnat detta. Det ser numera riktigt trevligt ut. Vi kan dessutom flytta dessa banor vid behov. Under sommaren hade vissa fritidshem bytt lokaler. Ett flertal nya och gamla rastmateriel hade hittats eller köpts in och de förflyttades till vår sport- och spelhåla. Vi kunde bl a glädjas över två enhjulingar med hjälm, en liten studsmatta samt två pingisbord. 18

Höstens arbete Ibland blir vissa saker självklara och det gäller bland annat Norrbackas sportoch spelhåla. När skolan har sin första stängda dag brukar vi fördela alla gemensamma ansvarsuppgifter mellan all personal. Vår rektor hade vid skolårets (04/05) första stängda dag tagit med sport- och spelhålan som en ny punkt. Jag är fortfarande en av de ansvariga men får numera hjälp utav en fritidspedagog. Det känns numera som om inte allting vilar på mina axlar längre utan vi har ett gemensamt ansvar. Denna aktion har fått hög prioritet både hos vår skolledare och bland personalen. För att kunna upprätta ett nytt arbetsschema så frågade klasslärarna i år 3-6 sina elever vilka som ville hjälpa till. Årets treor valde att vänta ett tag. Nästan alla i fyran ville vara med och hjälpa till. Från år sex fick jag ett papper av deras klasslärare där alla elever fanns med men de hade själva satt ihop olika arbetsgrupper. I klass fem var det endast åtta stycken som ställde upp vid det första frågetillfället. Efter en diskussion med klassen enades vi om att dela in vår klass i färdiga arbetslag precis så som sexorna hade gjort. Eleverna tyckte att det var OK. Alla elever lånade saker från sport- och spelhålan och då kunde man hjälpa till med utlåningen några gånger per termin. Ett nytt arbetsschema kunde nu sättas upp. Det hade redan gått en månad av höstterminen så det hade periodvis varit kaos i utlåningsrummet. Bordtennisintresset hade vuxit enormt under hösten så ibland kunde det vara 20-25 elever som försökte spela tillsammans i trapphallen. En personal hade under sommaren lyckats skaffa två begagnade bordtennisbord. Dessa tog alltför stor plats i vår sport- och spelhåla så vi valde att flytta upp ett till femmans grupprum. Våra femmor hade därför tillgång till att spela bordtennis vid ett eget bord två gånger per dag dvs. första långrasten samt lunchrasten. Vid det bord som fanns i trapphallen spelade framförallt sexorna men även fyrorna. Mellan dessa bord var det jämnt fördelat med elever. 19

Sammanfattning På vår skola hade rastaktiviteterna under en längre period varit rätt begränsade. Jag gick ut på mina rastvaktstider och fanns behjälplig för eleverna om så behövdes men jag kände mig många gånger som en polis. På rasterna spelade många elever fotboll men det var ofta någon elev som hade tagit med sig en boll hemifrån för de visste att skolans inköpta bollar försvann hela tiden. Förutom någon enstaka boll så bestod skolans rastmateriel av en trälåda med sandsaker samt några cyklar som endast var till för de yngre eleverna. På våra arbetsplatsträffar diskuterade vi ofta varför våra elever inte var mer aktsamma med de saker som fanns. Det var mycket prat men lite som hände. Eftersom idrott ligger mig varmt om hjärtat såg jag min chans att utveckla vår rastverksamhet och samtidigt få arbeta med min främsta hobby, idrott. Barns möjligheter att få ha rörelse och fysisk aktivitet inom skolvärlden har stärkts efter regeringens förslag om att erbjuda trettio minuters daglig fysisk aktivitet. Det finns många böcker som poängterar betydelsen av att röra sig för att må bra. Lena Brorsson Alminger inleder sin bok Rörelse (2001:1): Liv är rörelse. Rörelsen finns i himlakropparna och i vårt blodomlopp [ ] Rörelsen skapar våra liv. Vi mår bra om vi rör oss. Vinsterna av att röra sig och motionera visar sig både idag men även när man blir äldre. Fördelar med motion skriver Porsman (2001) är bland annat att hjärtat blir starkare och orkar pumpa ut mera blod, kroppen blir bättre på att ta upp syret, muskelmassan ökar och minskad nivå av stresshormon. Riksidrottsförbundet (1998) skriver att idrott innebär fysisk, psykisk, social samt kulturell utveckling. Fysisk utveckling innefattar träning för att se till att kroppen mår bra. Den psykologiska utvecklingen svarar mot djupt liggande mänskliga behov. Detta finns även beskrivet av Nationella Folkhälsokommittén (2000). Några av de psykologiska effekterna enligt denna bok är bättre humör, bättre självuppfattning och självförtroende samt minskning av stress. Den sociala utvecklingen nås genom att man får känna en trygg social gemenskap. Detta kan exempelvis vara i en klass eller idrottsklubb. Avslutningsvis så nämns den kulturella utvecklingen. På en ort bidrar idrotten till att bygden utvecklas och skapar en gemenskap. Detta sker även inom skolans miljö. En fotboll förenar elever ur olika klasser. Med enkla medel skapas rörelse och barnen bygger upp sina kroppar för framtiden. Det har känts bra med det stöd som jag har fått från min rektor men framför allt av de kollegor som sett en hälsosam vinning i detta arbete. Alla kan inte brinna lika mycket för mitt projekt men det krävs att stöttning av någon person för att orka genomdriva projektet. I mitt fall kom räddningen från det fritidshem som mina elever går till. Med en oerhörd stöttning och hjälp så fick mitt projekt en bra start. Aktionen har fortsatt utvecklas under vår- och hösttermin. Allt fler kollegor har hjälpt till. Jag har med hjälp utav dessa personer skapat ett utlåningsrum där nästan allt rastmateriel som Norrbackaskolan kan erbjuda finns samlat. Med gemensamma krafter har detta rum blivit en central punkt på våra raster. Elever ur våra tre mellanstadieklasser ställer upp och arbetar där under minst två längre raster per dag. Våra treor kommer under kommande vårtermin att skolas in och börja hjälpa till. Eleverna hjälper till och tar ansvar för att skriva upp namnet på dem som lånar samt vad som lånas ut. Elevernas medverkan har varit väldigt viktigt. De tar ansvar och märker att om vi är ansvarsfulla med våra saker så finns det mer material som de kan använda sig av på rasterna. Gunvor Selberg (2001) skriver att lusten för lärandet ökar om man får möjlighet att vara med och påverka det man ska arbeta med och hur det arbetet ska se ut. Per Settergren (2003) skriver att de som har inflytande över sin arbetssituation gör ett bättre jobb. Selberg 20

(2001) säger vidare att eleverna vill ha mer inflytande över sin situation i skolan, inte bara för trivselns skull utan även för lärandet och dess kvalité. Selberg tar även upp betydelsen av dialog mellan elever och vuxna. Ett elevinflytandelikt arbete i skolan leder till dialog och diskussion. Värderingar om rätt och orätt tas upp liksom viktigt och oviktigt. För att kunna utveckla en verksamhetsidé där elever blir kunskapsauktoriteter, behöver skolan utvecklas till ett hus som blir allas arbetsplats. Hela huset ska vara tillgängligt och de rika möjligheter som en skola äger bör vara allas rätt. ( Selberg 2001:26 ) Vår sport och spelhåla har blivit en angelägenhet både för barn och vuxna. Intresset är större hos en del elever. Behovet av ett rastmaterielrum har visat sig större än jag någonsin kunnat ana. Det är numera en självklarhet att elever ska få tillgång till sport- och spelhålan så fort det är rast och det finns ett par elever i varje klass som tagit på sig rollen att vara en övervakare eller fadder till sportoch spelhålan. Dessa elever lägger gärna ner extra tid på att fixa till eller sköta om utlåningen. Skolans rastmateriel finns samlat på ett ställe och det fylls på efterhand. Visst förstörs det saker ibland men det har varit mindre saker som t ex förstörda pingisbollar samt tennisbollar som har fastnat på något tak. Eleverna har själva kommit fram och berättat när något har gått fel. När höstterminen 2004 startade upp så hade jag inte ordnat några arbetslistor för jag ville veta vilka som kunde tänka sig att hjälpa till. Efter ett par veckor så blev detta ohållbart. Jag fick gå till sport och spelhålan och städa vid ett par tillfällen per vecka. Under dessa veckor hade eleverna själva skrivit i sina namn i boken och sedan visade det sig vara alltför lätt att bara slänga in lånesakerna i rummet när rasten var slut. Det har legat bollar och studsmattor om vartannat. Alla lärare fick i uppgift att diskutera denna oordning med sina elever. Min uppgift blev att göra listor och trycka upp en lista per klass så att eleverna innan respektive rast kunde se vem som skulle sköta om sport- och spelhålan. På två dagar så blev det en helt annan ordning både med dem som ska arbeta och ordningen i spelhålan. Det ser väldigt ordentligt ut där numera. Det visade sig vara viktigt att ta upp de regler till diskussion som förut hade varit en självklarhet. Under året hade det börjat både nya elever men även ny personal. Både för deras skull men även för oss som är kvar så är det viktigt att lyfta frågan angående sport- och spelhålan. Det är lätt att ta vissa saker för givet och genom att ta upp saker till diskussion på arbetsplatsträffar, klassråd och elevråd så får alla en chans att vara med och påverka men även informeras om läget. Ur rastvaktssynpunkt så kan vi vuxna definitivt märka en stor skillnad. Vi har gått från att ha varit rastvakter till att vara rastvärdar. Vi hinner delta i aktiviteter och det är sällan man behöver reda ut problem. Höstens större problem har för min del handlat om några småskador med omplåstring som följd samt trängsel i studsmattans kö. Vi hade under föregående läsår stora problem i mellanstadiets korridor speciellt efter varje rast. Det var många hårda ord som yttrades samt tacklingar. Numera så diskuteras rastens match eller lek och det hinner sällan uppstå några sammandrabbningar. Vår sport- och spelhåla har verkligen lyckats aktivera eleverna och samtidigt skapa ett lugn i bland annat korridorerna. Att det finns ett stort rörelsebehov var det ingen tvekan om men att sport och spelhålan skulle göra så mycket gott för elever och personal kunde jag bara drömma om. 21

Framtidsplaner Under arbetets gång har det varit viktigt att det inte bara har varit mitt projekt. Om jag byter arbetsplats så ska inte sport- och spelhålan vila på mina axlar utan alla ska känna sig delaktiga. Alla smådelar har tillsammans skapat en socialt viktig mötesplats för våra ca 200 elever varje dag. När vi inte har hunnit låsa upp så står det alltid några elever och väntar på hjälp. Från vårterminen 2004 finns det mycket att utveckla. Vi kommer bl. a att använda oss av Norrbackaplanen igen. En planerad byggnation är på gång på fotbollsplanen men vi har blivit lovade en lite mindre men inhägnad fotbollsplan inom samma område. För våran del känns det bättre. Vi behöver inte boka upp tider för att använda planen utan vi får tillgång till den året runt. En annan framtidsplan är att skapa ett rastråd där elever och personal diskuterar aktuella frågor. Detta råd skulle bland annat kunna hjälpas år att göra arbetsscheman. Om man betänker vad som har skett under åtta månader så ska det bli spännande och se vad som händer under de kommande åtta månaderna. 22

Referenslista Berg, Gunnar. 1999. Skolkultur- nyckeln till skolans utveckling. Stockholm: Förlagshuset Gothia. Brorsson Alminger, Lena. 2001. En bok om rörelse. Stockholm: SISU Idrotten vill. Riksidrottsförbundet. 1998. Stockholm: Arvidsson & Yrild Information Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklasssen och fritidshemmet. Lpo 94. Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet. 1998 Motion och idrott- fördelar eller faror för hälsan? 2000. Stockholm: Nationella Folkhälsokommittén Norén-Björn, Eva. 1993. Uteboken. Stockholm: Liber Utbildning. Porsman, Camilla. 2001. En bok om energi. Farsta: SISU Rönnerman, Karin. 1998. Utvecklingsarbete- en grund för lärares lärande. Lund: Studentlitteratur Selberg, Gunvor. 2001. Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur Settergren, Per. 2003. Bättre skola. Solna: Ekelunds Förlag Statens Skolverks författningssamling SKOLFS 2003:17. Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet. 2003 Tiller, Tom. 1999. Aktionslärande. Forskande partnerskap i skolan. Hässelby: Runa Förlag. Tiller, Tom och Rita. 2003. Den andra dagen. Stockholm: Runa Förlag 23

Pensumlista Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet. (1998) 20 sidor Norén-Björn, Eva (1993): Uteboken. Liber utbildning. 40 sidor O. Wahlström, Gunilla (1993): Gruppen som grogrund. Liber. 50 sidor Riksidrottsförbundet (1998): Idrotten vill. Arvidsson & Yrild Information. 46 sidor Selberg, Gunvor (2001): Främja elevers lärande genom elevinflytande. Studentlitteratur. 163 sidor Settergren, Per (2003): Bättre skola. Ekelunds Förlag. 20 sidor Skolbarn nr 2. Årgång 10 (2000): Elevinflytande i lärandet. S. 5-28 Statens Skolverks författningssamling (2003): SKOLFS 2003:17 Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet Tiller, Tom och Rita. (2003): Den andra dagen. Runa förlag. 169 sidor 24

Bilaga 1 Norrbackas sport- och spelhåla Vecka MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Kl 9.20-9.40 Vuxen Kl.11.50-12.20 Vuxen 25

26

27

Ny kompetens i en ny tid Universitet, högskolor och forskning är utomordentligt viktiga komponenter i skolutvecklingen. Samverkan mellan lärare och forskare behöver därför stärkas och intensifieras. Att integrera forskning och utvecklingsarbete i skolans vardagsverksamhet blir därför utomordentligt viktiga inslag i lärarnas kompetensutveckling. Detta är vidare av stor betydelse för att stärka läraryrkets profession och attraktivitet. Mötet mellan lärare och forskare, mellan praktik och teori, erbjuder spännande möjligheter till lärande, skolutveckling och kvalitetshöjning, något som på sikt kan leda till nya utvecklings och karriärvägar för lärare. Barn- och utbildningsförvaltningen på Gotland har, i samarbete med Högskolan på Gotland och Universitetet i Tromsö i Norge och professor Tom Tiller utarbetat och genomfört en 20-pängsutbildning i aktionslärande för lärare på alla stadier. Förutom studier i aktionslärandets teori och praktik utgår utbildningen från lärarens eget forsknings/utvecklingsprojekt i den egna vardagsverkligheten, dvs utvecklingsprojekt som är av vikt för rektorsområdet/förskoleområdet. Barn- och utbildningsförvaltningen i Gotlands kommun vill således, i nära samarbete med forskare vid universitet och högskola, ta ett unikt samlat grepp över skolutveckling på lång sikt och etablera nätverk för skolutveckling. Ambitionen är att påbörja en kontinuerlig process som gör utvecklingsarbetet till någonting ständigt pågående i verksamheten. Drivkraften i denna utveckling ligger i samarbetet mellan lärare och forskare. Genom att på detta sätt stimulera skolans egna aktörer att utforska verksamheten och reflektera över den ökar intresset för skolutveckling väsentligt. Aktionslärande ger lärarna redskap för kontinuerlig utvärdering av och reflektion över den egna undervisningens kvaliteter. Att reflektera på djupet över undervisningen i dag är en utomordentligt viktig insats för att kunna möta morgondagens krav på undervisning och lärande. Hans-Erik Ekengren Rektor och kompetensutvecklare Utvecklingsavdelningen Barn- och utbildningsförvaltningen Ann-Kristin Munter Rektor Annika Svensson Hörsne skola Cecilia Henriksson Norrbackaskolan Charlotte Thellman/ Maria Evensen Fole skola Gunnel Samuelsson BUF Henrik Hammarskjöld Alléskolan Jan Luthman/Thomas Karlsson Christopher Polhemgymnasiet Karin Ek-Olofsson Förskolan Bullerbyn Karin Sandqvist Sanda skola Kerstin Nielsen-Mårderyd Garda skola Kerstin Österberg Rone skola Maud Milton Hejde skola Monica Bäckstsäde Klinteskolan Siv Häglund Högbyskolan Stefan Einarsson Christopher Polhemgymnasiet Stina Montan/Lizz Jillhed Terra Novaskolan Vicky Lindeborg Stånga skola Wiola Sirland Södervärnsskolan Rapporter Hur kan man utveckla rektors pedagogiska roll genom pedagogiska samtal med lärarna? Prata på papperet - att synliggöra ett lärande Raster - en glädjefylld och hälsosam mötesplats Är du dum, eller? - en rapport om intelligenser Musikens betydelse för förskolebarnens språkutveckling Matematikutndervisningen enligt Skolverket - hur ser den ut i verkligheten? Infärgning av kärnämnena svenska och engelska på Fordonsprogrammet Christopher Polhemgymnasiet i Visby - en infärgning av kunskaper med glädje och nyfikenhet Mårten Myra. Ett sätt att arbeta med matematik i förskolan Lyckans fågel - ett aktionsarbete om vägen att utveckla och använda barns bildarbete med nya hjälpmedel och i nya sammanhang Att arbeta med specifika matematiksvårigheter OBS! SEKRETESSBELAGD Temarbete nationella prov - med elevmedverkan Lust att lära i ett tematiskt arbetssätt Vad ska jag göra när det oväntade händer? OBS! SEKRETESSBELAGD Du duger - ett aktionsforskningsarbete om självförtroende Vad håller vi egentligen på med? Lisa: Se mig för den jag är OBS! SEKRETESSBELAGD Motivera elever genom inflytande Integrering mellan Svenska - Bild - No Hemsidor: Attraktiv Skola Gotland: www.gotland.se/attraktivskola Attraktiv Skola Centralt: www.skola.se Högskolan på Gotland Produktion: Ulf Nygren, Utvecklingsavdelningen/BUF aug 2005