Temaarbete nationella prov med elevmedverkan

Transkript

1 Temaarbete nationella prov med elevmedverkan KERSTIN ÖSTERBERG AKTIONSLÄRANDE Forskande lärare i skolans vardagsverksamhet 1

2 2

3 KERSTIN ÖSTERBERG Temaarbete nationella prov med elevmedverkan Aktionslärande

4 4 Aktionslärande Kerstin Österberg

5 Innehållsförteckning Inför min aktionsforskning... 9 Bakgrund... 9 Frågeställning...10 Mina och skolans förutsättningar för aktionen...10 Litteratur som har inspirerat mig...10 Styrdokumenten...11 Min planläggning...12 Vad jag vill ändra och varför...12 Hur jag har tänkt att genomföra detta...12 Genomförandet av aktionen...14 Elevmedverkan...14 Arbetet med proven...16 Mina reflektioner...16 Elevmedverkan...16 Utvärderingsboken...16 Rättning med genomgång...18 Föräldramedverkan...19 Lärarvinst...19 Individuella läxor Utvecklingssamtal Höstterminen och år Sammanfattning Framtiden Referenser Valfri litteratur Bilagor Bilaga Bilaga

6 6

7 Förord Dette heftet inneholder en prosjektoppgave som er skrevet våren 2002 på studiet i Aksjonslæring i regi av Universitetet i Tromsö. Studentgruppen har bestått av 24 lærere i grunn-og videregående skoler,førskolelærere og fritidspedagoger fra Gotland kommune. Studiet er på 10 vekttall (20 poeng) og har vært organisert som et deltidsstudium over tre termin.studiet har bestått av tre studiesamlinger og fire videokonferanser. Mellom samlingene har studentene vært organisert i lokale samarbeidsgrupper. Arbeidet i disse gruppene har bestått i å re flektere over egne praksiserfaringer i møte med teori som har vært presentert på samlingene.studentenes eget utviklingsarbeid på sin arbeidsplass har vært utgangspunktet for prosjektoppgavene. Prosjektoppgavene utgjør den skriftlige delen av eksamen på studiet. Mellom samlingene har Tjelvars datanett värt flittig brukt som kommunikasjonskanal. Det har vært spennende for oss på Universitetet i Tromsö å samarbeide med studentene. De har vært engasjerte og aktive medspillere under hele studiet. Tromsø den Eli Moksnes Furu Prosjektleder Tom Tiller Professor 7

8 EXAMENSARBETE Aktionslärande 20 p Ht 2004 TROMSØ UNIVERSITET Institutionen för lärande och praktisk pedagogik Kerstin Österberg 8

9 Inför min aktionsforskning Bakgrund Vårterminen 1996 kom de nationella proven för första gången och jag var först ut på min skola att få genomföra dessa, eftersom jag då hade en femma. Jag var full av entusiasm och levde större delen av vårterminen tillsammans med ämnesprovpärmen och elevernas prov. Jag tyckte egentligen att det var rätt kul och såg det som en utmaning att sätta mig in i detta arbete. Eftersom jag i stort bara har jobbat på mellanstadiet, 4: an till 5: an till 6: an och så om igen, har det blivit några gånger sedan dess, närmare bestämt tre gånger enbart för mig. De år som jag inte har haft en femma har jag ej satt mig in i provmaterialet. Jag har enbart hållit mig till att vara med i diskussionen kring eleverna och hur det gått för dem, framför allt de som behöver stöttning och uppbackning. När man jobbar på en mindre skola känner man till de flesta elever rätt väl, åtminstone de klasser som går på mellanstadiet. Rone skola som jag jobbar på har under detta läsår 2003/ elever, men bara för några år sedan var vi uppe i ungefär 125 elever. Som lärare lägger man ner åtskilliga timmar på dessa prov. Jag ska sätta mig in i dem, sedan genomför jag dem med elever, rättar, analyserar, har genomgångar o.s.v. Ibland är proven inte heltäckande. Om jag då vill ha dessa heltäckande får jag leta reda på uppgifter ur föregående års prov. Utifrån proven och allt annat som eleven presterar lägger jag ribban för eleven, om han eller hon nått upp till målen för årskurs fem. Därefter är det dags att ha utvecklingssamtal med eleven och föräldrarna där vi går igenom målen för år fem och ser huruvida de är uppnådda eller ej. Utifrån den diskussionen gör jag/vi upp en handlingsplan för eleven vad han eller hon behöver träna på för att bl.a. nå dessa mål. Oftast har dessa elever redan en eller flera handlingsplaner sedan tidigare. Efter år fem har jag och eleverna ett år på oss att jobba tillsammans, i sexan. Därefter lämnar eleverna mig och min skola för högstadiet. Under detta år måste jag och mina kollegor göra det bästa för de elever som inte nått upp till målen. Jag är av den uppfattningen att proven och innehållet i dem är bra, eleverna får visa vad de kan och de mäter det de ska. Det jag däremot är frågande inför är om det är värt allt det arbete som det tar för den/de lärare som genomför dem. Under dessa tre gånger som jag gjort alla prov med mina elever har jag inte kommit fram till något nytt om mina elever. Det jag ser som positivt med proven och kunskapsprofilen som hör ihop med varje ämne är att det blir konkret för eleven och föräldrarna var någonstans eleven befinner sig vad det gäller målen och sin kunskapsutveckling. Vi har en målstyrd skola, där vi pedagoger i Gotlands kommun är ålagda att genomföra de nationella proven och att bedöma eleverna. Jag känner också att det för elevernas del under vårterminen i femman handlar om att mycket tid går åt till prov. Det är prov på prov och så återigen prov. Det dagliga arbetet i klassrummet blir så sönderhackat. Bengt Fredén skriver i en artikel Det innebar att de prov och det material som på Skolverkets uppdrag togs fram av olika universitets- och högskoleinstitutioner redan från början skulle kunna användas under hela sista 9

10 terminen av det femte skolåret. Tanken var att proven skulle kunna integreras i undervisningen och bli en del av den (Att visa vad man kan 2004 s. 13). Det första året som jag genomförde proven upplevde jag mycket nervositet bland eleverna, säkerligen beroende på att ingen hade varit utsatt för en provtermin tidigare och att de inte visste vad det handlade om. Frågeställning Hur kan jag underlätta arbetet med de nationella proven genom integrering i den vanliga undervisningen och hur får jag eleverna delaktiga? Genom att integrera proven i det vardagliga arbetet så har jag en förhoppning att eleverna kan se detta provarbete som vilket skolarbete som helst. Om jag dessutom kan få dem delaktiga i arbetet så tror jag att de förhoppningsvis kan se proven som ett naturligt moment i den dagliga undervisningen. Jag vill inte att de ska känna att de är utsatta för en massa prov. Mina och skolans förutsättningar att genomföra aktionen Detta läsår 2003/2004 jobbar jag i 5-6: ans arbetslag. Femman består av 13 elever och sexan av 18 elever, allt som allt 31 elever. Min kollega och jag har kommit fram till att i möjligaste mån ha klasserna delade, ibland måste vi på grund av resursbrist vara båda grupperna tillsammans och ibland vill vi göra saker tillsammans. Två pass i veckan, ett på 50 minuter och ett på 30 minuter är vi tre resurser i gruppen. Jag är ansvarig för år 5 och den av oss som ska genomföra de nationella proven tillsammans med de 13 eleverna i år 5. Ser vi på tiden så har jag ganska mycket tid till mitt förfogande som jag fritt kan disponera tillsammans med elevgruppen. Litteratur som har inspirerat mig För några år sedan fick vi i skolan en skrift, Lyssna på eleverna! Om elevinflytande i praktiken. I den kan man läsa att det formella elevinflytandet med t.ex. elevråd fungerar förhållandevis bra i många skolor. Att det däremot är betydligt svårare att få det informella elevinflytandet, d.v.s. den vardagliga delaktigheten i undervisningen, att fungera bra. Vidare kan man läsa vad som menas med elevinflytande och det ges också lite tips på hur man kan göra. Denna skrift har funnits med mig och påminner mig om hur viktigt det är att ha eleverna delaktiga i sitt arbete. Under arbetets gång har jag blivit inspirerad av Gunvor Selbergs doktorsavhandling Elevinflytande i lärandet. Hon har forskat på sambandet mellan medinflytande och elevernas sätt att tillägna sig kunskap i skolan. I sin forskning har hon undersökt hur lärandet går till i skolor där eleverna har stort inflytande över undervisningens utformning. Hon har även gjort jämförande studier mellan skolor med olika grad av elevinflytande och undersökt hur det avspeglas i elevernas lärande. Det Selberg kommit fram till är att det finns ett påtagligt samband mellan elevernas inflytande över studierna och kvaliteten på lärandet. Vad eleverna lär sig och hur de lär sig står i direkt relation till graden av medinflytande. När det gäller att få eleverna aktiva och att ta eget ansvar för sitt lärande pekar hennes undersökning på att lärarens erfarenhet av elevinflytande och lärarens förhållningssätt i undervisningen spelar en mycket viktig roll. Elever med hög grad av inflytande över sina studier lär sig att göra självständiga val om vad de ska lära sig, hur de ska lära och hur de bäst kan redovisa kunskaperna. De kan också argumentera för sina val, tänka kritiskt i förhållande till vad de lär sig och deras kunskap finns kvar på lång sikt. 10

11 Styrdokument I våra olika styrdokument kan man läsa en del om ämnesprov: I grundskoleförordningen 7 kap. 10 föreskrivs att ämnesprov Kan användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. För oss pedagoger som arbetar i Gotlands kommun är det inget val, utan vi ska göra dessa prov. Eleverna i skolår 5 och 9 skall genomföra Skolverkets ämnesprov i svenska, engelska och matematik och resultatet redovisas. (Uppföljningar läsåret 2004/2005 samt effektmål Bilaga till skolplanen s. 2) Det primära syftet med ämnesproven för skolår 5 är att ge läraren stöd vid bedömning om eleverna nått uppställda mål. Proven har också ett diagnostiskt syfte, vilket innebär att de kan belysa enskilda elevers starka och svaga sidor i respektive ämne. (Ämnesprov i engelska matematik svenska skolår 5 vt s. 1) Vi kan även läsa en del om elevinflytande i våra styrdokument: Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. (Skollagen 4 kap 2) På många ställen i Lpo 94 lyfts betoningen på elevinflytande och ansvar fram. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 ). (Lpo 94 s. 15) Läraren skall se till att alla elever oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. (Lpo 94 s. 15) Läraren skall tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen (Lpo 94 s. 16) Mål, att regelbundet utvärdera elevernas medverkan i planering, genomförande och utvärdering. (Rone skolas arbetsplan s. 3) Det vi inte får glömma bort är att det ska vara en glädje för våra elever i skolan, att de känner att de vill lära sig något. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. (Lpo 94 s. 11) 11

12 Min planläggning Vad jag vill ändra och varför Jag vill försöka att integrera de nationella proven i den vanliga undervisningen och se dem som en del av det dagliga skolarbetet. Jag vill också ha eleverna delaktiga i arbetet med de nationella proven, inte att de bara genomför dem. Jag vill även på något sätt komma åt den enorma arbetsbörda det är den termin för lärare som har elever i år 5 och ska genomföra dessa prov. Hur jag har tänkt att genomföra detta Eftersom förra läsårets prov även ska användas detta läsår så fanns Skolverkets pärm med provmaterial redan på skolan. Att alla prov ska vara genomförda vid maj månads utgång kan man läsa i pärmen. Själv låg jag medvetet lågt i början av vårterminen med de nationella proven. På höstens föräldramöte pratade jag om de nationella proven och föräldrarna fick med sig hem de olika målen för år 5 i engelska, matematik och svenska. De som vill tog del av dem. Eftersom eleverna är så medvetna om att de i 5: an ska ha dessa prov, berättade jag när vårterminen började att vi skulle vänta till efter sportlovet med proven. Likaså att vi ska försöka att jobba på ett annat sätt med dem än vad jag har gjort förut. Föräldrarna fick samma information via veckobrev. Själv ägnade jag några dagar på sportlovet till att sätta mig in i provmaterialet och att försöka fundera ut hur vi, jag och eleverna skulle ta oss an detta arbete. Jag vill att vi under de sex veckor som är mellan sport- och påsklov gör proven till ett temaarbete. Jag kom även fram till att vi tillsammans i klassen skulle planera upp arbetet med de nationella proven. Jag försöker att i så stor utsträckning som möjligt ha eleverna delaktiga i sitt skolarbete. Får de vara med och bestämma känner de sig mer delaktiga i sitt arbete och motivationen blir oftast större. De ska få tänka till hur de vill att dessa prov ska gå till. Vill de göra ett ämne i taget, eller vill de ha alla igång samtidigt etc. Efter att ha gått igenom det material som jag/vi ska jobba med, Skolverkets pärm Ämnesprov i engelska matematik svenska skolår 5 vt dök det upp några frågor som jag inte funnit svar på i pärmen. Jag tog då kontakt med de ansvariga på Skolverket, liksom de ansvariga på universitet och högskoleinstitutioner i provämnena engelska, matematik och svenska. Här följer ett utdrag ur mitt mail och de frågor jag ställt: 1.Vem ska rätta proven? 2. Kan eleverna vara med i rättningsarbetet? 3. Måste det vara skolpersonal som rättar? Jag kan tänka mig att direkt efter genomfört prov ha gemensam genomgång med eleverna där de med t.ex. färgpenna själva rättar de uppgifter som har ett givet svar. 4. Kan proven göras hemma om jag ger instruktioner? Jag har fått svar från Skolverket, Karin Hector-Stahre, Tommy Lagergren och Jan Engstedt och från Lena Alm som är ansvarig för matematikproven. 12

13 Svaret från Skolverket lyder så här: Det är en utmärkt idé att göra eleverna delaktiga läraren har förstås ändå huvudansvaret för bedömningen. En gemensam genomgång där eleverna markerar självklart rätta svar kan vara praktiskt (dock blir det inte så många sådana svar i ämnet svenska). Att i nära anslutning till proven resonera om lösningar är naturligtvis bra ur inlärningssynpunkt liksom att eleverna, sedan du granskat deras berättelser, får bearbeta dessa ytterligare. På så sätt får i varje fall eleverna större nytta av provet och det avdramatiseras också men om din bedömning underlättas är tveksamt! Det är alltid en avvägning provet ska fortfarande behålla sitt syfte: att pröva elevernas förmåga i provämnena under så lika villkor som möjligt. Om du med skolpersonal menar vem som helst som arbetar i skolan så är svaret nej det är elevens lärare, i samarbete kanske med kolleger i andra femmor och ev. speciallärare, som bedömer. Proven ska inte utföras i hemmet. Utdrag ur det svar som Lena Alm, ansvarig för matematikproven skriver: Att göra provet hemma är inte att rekommendera eftersom uppgifterna inte får spridas och det kan ju då ske till syskon och kamrater Dessutom kan du ju inte vara säker på att eleverna själva har löst uppgifterna En annan viktig synpunkt är att provet ska vara ett stöd i din bedömning och då är det ju intressant att delta när eleverna löser uppgifterna för att se vad de frågar om och även påminna dem att visa sina lösningar om de inte har gjort det eller förklara lösningar som de inte förstår. Det är ju processen, hur de löser uppgifterna, som är det viktigaste att se i den bedömning som ska ske Därför anser jag att du inte heller bör överlåta analysen till andra än skolpersonal. Lärare uttrycker att det inte är lätt att analysera elevlösningarna och att de behöver stöd i detta, så därför krävs det lärare som rättar. Både lösningar som är rätt och sådant som är fel är värdefulla att analysera Det är ju bara enstaka uppgifter där det enbart krävs ett svar, så det är inte stor idé att eleverna själva skulle rätta tycker jag och personligen tror jag inte att de skulle få stärkt självförtroende av att se sina fel. Gunnar Berg skriver om skolans frirum. De yttre gränserna är styrningen av skolan med läroplaner och andra officiella styrinstrument, d.v.s. staten styr skolan dit den vill ha den. De inre gränserna är det faktiska arbetet på en skola, vilket styrs av de olika kulturer som råder på skolan. Berg menar att för att få till stånd en utveckling inom skolan som gynnar eleverna bäst gäller det att ta till vara frirummet, d.v.s. det outnyttjade handlingsutrymmet som finns. (Berg 1999 s ) Det är detta frirum som jag vill upptäcka och erövra med mitt/vårt arbete med de nationella proven. Mina kollegor ska få tänka till, hur vi på skolan kan underlätta arbetsbördan för den lärare som har en femma, i år jag. Att via Tjelvar, Gotlands intranät, lägga ut en fråga i personalrummet där jag kan få tips av mina kollegor runt om på ön hur de gör på sina skolor vad det gäller de nationella proven. 13

14 Genomförande av aktionen Elevmedverkan Första dagen efter sportlovet är jag redo att börja arbetet tillsammans med eleverna. Av de röster som jag hör så är eleverna jättesugna på att få sätta igång med proven. Jag berättar att i år ska jag/vi göra lite annorlunda emot vad jag gjort andra gånger som jag jobbat med klasser och proven. Jag vill att de ska få vara med och bestämma hur vi ska lägga upp arbetet. Jag berättar om proven och de olika ämnena och dess delar. När vi kommer till hur arbetet ska läggas upp blir det tyst och det är ganska ovanligt i den här gruppen. En av killarna för talan och här är det kloka tankar som kommer fram. Han säger att han/de inte vet hur man kan göra eftersom de inte har gjort någon sådan planering tidigare. Han ber mig att ge dem lite tips på hur man kan lägga upp det. Jag försöker alltid att i möjligaste mån ha med eleverna i skolarbetet, att de är med och planerar upp arbeten och hur vi ska genomföra jobbet, så egentligen ska de vara vana. Jag försöker att ge lite olika tips, men går ut försiktigt, jag vill inte att det ska bli nyanserat eftersom jag inte vill att jag ska påverka dem. Efter dessa tips och mer prat runt proven lossnar det. De förslag och de argument som kommer fram är: Blanda provämnena man blir ej uttjatad Ett provämne i taget man är inne i det ämnet man koncentrerar sig bättre Testa ett prov av varje ämne, sen ett provämne i taget. I denna klass är vi vana med att ha sluten omröstning, som i vårt fall innebär att eleverna lägger huvudet på bordet och blundar. Det är ett bra sätt att rösta på tycker jag, ingen behöver bli påverkad av någon annan och alla vågar stå för sin egen åsikt och röst, eftersom ingen annan vet hur jag röstat. Har man ingen åsikt så får man avstå från att rösta, det är helt ok. Denna dag är två elever frånvarande och det är 11 elever som genomför röstningen. Röstsiffrorna blir: 2 Blanda provämnena 4 Ett provämne i taget 4 Testa ett prov av varje ämne, sen ett provämne i taget Efter omröstning blir det 7 4 till testa ett prov av varje ämne och därefter ett provämne i taget. Efter detta beslut är det dags att rösta om vilket ämne som vi ska börja med. Jag skriver upp ämnena på tavlan och genom resonemang tillsammans bestämmer vi att de blandade gruppuppgifterna (det finns två gruppuppgifter där både matematik och svenska ingår) inte ska vara med bland dessa förslag, utan bara de rena ämnena. Röstsiffrorna blir: 14

15 4 Engelska 6 Matematik 1 Svenska Eleverna bestämmer genom diskussion att efter att de gjort ett prov av varje ämne är röstsiffrorna turordningen på i vilken ordning proven ska göras. Alltså börjar vi med matematik, därefter engelska och slutligen svenska. Nästa diskussion handlar om när vi ska ha dessa prov, alltså hur ofta. De förslag och argument som kommer fram är: Varje dag - det ska gå fort att komma igenom proven Varannan dag - det ska gå fort att komma igenom proven Alla elever röstar på varje dag. Jag berättar för eleverna att jag givetvis är med på deras beslut, men att det kanske kan bli svårt att genomföra ett prov varje dag p.g.a. olika inplanerade aktiviteter och att vi på fredagar bara har 90 minuter i klassrummet eftersom det är slöjd denna dag. De är helt med på det, men vårt gemensamma mål är att vi ska försöka att få till att det ska vara ett prov varje dag. Likaså är vårt gemensamma mål att alla prov ska vara klara till påsklovet. Vi bestämmer att detta provarbete ska få ta tid och att allt annat arbete får ligga vilande eller flyta lite vid sidan. Det blir temaarbete nationella prov! Att få eleverna delaktiga i sitt arbete tar tid. Det är en demokratisk process som måste få ta tid anser jag, trots att det ibland kryper i kroppen på en och man vill stressa på dem. Att lära eleverna att ta ansvar tar tid. (Lyssna på eleverna! Om elevinflytande i praktiken 2001 s. 6) Efter planering av provarbetet tar vi ett smakprov på det första provet Du och matematiken som egentligen inte är något prov utan en personlig utvärdering hur man känner inför matematik och hur man upplever att det går för en. Det var en bra mjukstart. Eleverna var helt inne på att de redan denna första dag skulle ha det första riktiga matematikprovet, trots att de åker till Havdhem mitt på dagen för att ha idrott. Jag kan förstå att de känner så. De är nyfikna och förväntansfulla och en del är säkert också lite nervösa. Givetvis får de sin vilja igenom. Första dagen efter sportlovet gick helt i provens tecken. Ett urklipp från v 10: s veckobrev som gick hem till föräldrarna på måndagen: Vi kommer så smått att sätta igång arbetet med de nationella proven denna vecka. Jag ska under måndagen diskutera med barnen hur de vill att vi ska lägga upp proven. Efter denna planering kommer jag att berätta mer för er hur vi kommer att jobba med proven. Jag kommer inte att ha några utvecklingssamtal innan vi är klara med dessa prov, en bit efter påsk antar jag att det blir. Vill någon av er ha ett samtal innan dess så hör gärna av er. Mitt mål med årets arbete med proven är att få eleverna delaktiga och att de ska få direktrespons på det arbete de gjort och att jag ska spara en del tid på rättning bland annat. 15

16 Arbetet med proven Lite kort hur arbetet med proven gått till: Vi har startat med att sprida ut oss i klassrummet så att var och en suttit själv. Vid sin plats har man haft det man behövt för dagen, provet och de hjälpmedel som man tillåtits att ha t.ex. penna, texthäfte, miniräknare. Jag har haft en introduktion med eleverna utifrån min handledning i provpärmen. Slutligen har eleverna fått ställa alla frågor som de undrar över, allt för att det ska kännas så bra som möjligt och att man ska vara trygg i sin provsituation. Var och en har gjort provet i sin egen takt och man har alltid fått den tid som man behövt. När man blivit klara med sitt prov har man lämnat in det, i vårt fall i en liten A4 kartong. Därefter har man hämtat sin utvärderingsbok, ibland har den funnits i en tidskriftsamlare och ibland har jag lagt fram dem på ett bord. Utvärderingsboken är ett vanligt A5 skrivhäfte som jag klippt ett register i och varje elev har skrivit de olika ämnena på flikarna allt för att det ska vara enkelt att skriva och hitta i den. I utvärderingsboken har eleven svarat på några frågor som handlar om det prov man just gjort. Jag har skrivit dessa frågor på whiteboarden. Sedan har eleverna under en meny på whiteboarden kunnat välja olika tysta självgående uppgifter för att alla skulle få den tid de har behövt till proven och att det skulle vara fortsatt tyst och lugnt i klassrummet. När alla har blivit klara och känner att man inte behöver mer tid så har vi tagit en genomgång av proven i klassen. De flesta gånger har det varit rast eller lunch mellan dessa pass, så att det blivit lite vila mellan. Vid något enstaka tillfälle har genomgången inte kommit förrän dagen efter. När vi haft genomgångar så har barnen haft provet och en färgpenna framför sig. Där det varit givet att bara t.ex. ett svar kan vara rätt har de själva fått sätta ut ett R eller markera att svaret var fel. De som velat har skrivit det rätta med färgpennan. Där de själva inte vetat eller kunnat markera rätt eller fel så har de lämnat den uppgiften till mig. Det är ju många uppgifter som har många olika svar eller att man ska visa hur man löst uppgiften. Ibland har jag hunnit gå runt bland eleverna och bekräfta sådana uppgifter som varit svåra att rätta. Efter genomgången av proven har vi samlat in dem igen och mitt rättningsarbete har kvarstått. Jag har haft som mål att varje dag rätta igenom dagens provbunt, för att nästkommande dag ha ett litet kort samtal med varje elev där jag visat mina rättningar. Mina reflektioner Elevmedverkan För elevernas del känner jag det otroligt positivt att ha jobbat på detta sätt. Eftersom de var delaktiga i planeringsarbetet har de hela tiden vetat vilket prov de skulle ha, när och under vilken period. De har fått direkt respons på det som de presterat och har vetat när de gått hem för dagen hur dagens prov gått. För egen del känns det också i stort positivt. Det gemensamma planeringsarbetet med eleverna gjorde att även jag visste vad vi hade att jobba efter under en lång tid. Jag tror att genom att ha haft dessa genomgångar direkt efter provtillfället, så har eleverna lärt sig mer av det de inte kunnat eller haft problem med. De har haft uppgiften, frågan färsk i minnet och har säkerligen fått uppleva en större aha upplevelse än om vi väntat till nästa vecka med att ha genomgång. Utvärderingsboken Vår utvärderingsbok har varit suverän! Mitt syfte var att jag ville ha svar på vissa frågor, hur de upplevt proven, vad som varit svårt, om de varit nöjda med sin prestation o.s.v. Se bilaga 1. 16

17 Efter planeringen första dagen såg frågorna ut så här och svaren är några som jag plockat från elevernas utvärderingsböcker: 1. Hur tyckte du att det var att få vara med och bestämma hur de nationella proven skulle gå till? Det var bra nu vet man hur det kommer att gå till! Jag tycker att det var jätte bra att vi fick vara med och bestämma, för att annars skulle det inte bli lika roligt Jag tyckte att det var bra att vi fick vara med och bestämma! 2. Blev du nöjd med upplägget? Ja, det blev jag! skriver de flesta. Ja det blev jag, jag tycker att det ska bli kul att se vad matten, engelskan och svenskan handlar om, nästan som ett smakprov kan man sega [så!]. Ja men jag ville att det skulle va blandat hela tiden 3. Är det något du skulle vilja ändra på? Nej utan jag är jättenöjd med det som vi har bestämt. Ja kanske men de är bara så lite. Jag skulle vilja byta plats på matten och engelskan men nu blev det som det blev. Nej det är bra så det är. Trots att planeringen inte blev som alla hade tänkt sig så upplever jag efter att ha läst alla elevernas utvärderingar att de är enormt positiva inför upplägget. De har varit med i en demokratisk process och de vet att man inte alltid får som man själv vill. De skrev sin utvärdering efter planeringen, liksom efter första provet och jag läste dessa böcker efter dagens slut och förvarade dem till nästkommande dag när de skulle skriva igen. När det var dags för en av de killar, som tog lång tid på sig att göra sitt prov att skriva sin utvärdering kom en spontan besvikelse från honom: - Du har ju inte skrivit någon kommentar! I vår klass har varje elev en tankebok (loggbok) som vi skriver i lite då och då. Det kan handla om vad som helst, att jag frågar om något eller att vi gör någon utvärdering. I denna tankebok skriver jag alltid någon slags kommentar, om det inte finns något att kommentera så sätter jag min signatur under och visar att jag läst det de skrivit, eleverna får bekräftelse och respons på det de skrivit. När alla var klara med utvärderingen tog jag upp i klassen om de ville att jag skulle skriva kommentarer i deras utvärderingsböcker och självklart ville de det! Vid närmare eftertanke förstår jag att de vill ha respons även i denna bok. Mycket klokt att det kom fram så fort. I utvärderingsboken har jag kunnat föra en diskussion med vissa elever, jag har kunnat stötta och berömma och ibland har jag bara skrivit att jag läst vad de skrivit. Efter vi haft genomgång av proven har vi gjort en ny liten utvärdering som handlat om man varit nöjd med sitt resultat och det man presterat. Ett exempel från utvärderingen av matematikprov Del C: 6. Är du nöjd med ditt resultat? NEJ!!! Jag förstår inte vad som har hänt med mej. Jag har rostat väldigt mycket. 7. Vad behöver du träna på? Asså, i min mattebok så har jag inga problem, men på prov är jag helt kass. Jag är så dålig på allt när det är prov. Jag vill inte känna så men det kommer som en jättestor tjänsla [så!] och då går det inge bra. Men jag försöker tänka possetivt [så!] men det går bara ibland. Nu är det bara att se fram till nästa prov. Så att inge specielt [så!] vad jag vet ientligen [så!] 17

18 Bra tankar XX! Na-proven testar allt i matte och blandat, matteboken tränar mer ett moment. Kerstin Jag hoppas att jag blir nöjd med mitt nästa prov Du och jag har redan pratat en hel del XX. Kom ihåg, det gäller inte att hinna långt i matteboken utan att försöka att lära sig och förstå det man håller på med. Kerstin Redan efter en vecka skriver jag så här i min loggbok: Barnen börjar få flyt, hämtar utvärderingsboken, skriver och fortsätter på den uppdukade menyn, en härlig känsla! Rättning med genomgång Jag upplever det enormt positivt att ha kunnat få ge eleverna en så snabb respons på sina prov. Lena Alm, ansvarig för matematikproven skrev tidigare att eftersom det bara var enstaka uppgifter som eleverna kunde rätta själva tyckte hon att det i så fall inte var så stor idé att eleverna själva rättade och att hon inte tror att de skulle få stärkt självförtroende av att se sina fel. Själv upplever jag det inte alls så. Efter genomfört ämne har vi utvärderat hur eleverna tyckt att det varit med genomgångarna, liksom hur det varit att rätta vissa uppgifter själv. I stort sett är alla enormt positiva till detta sätt att jobba. Jag känner likadant. Jag tror att våra elever är väl medvetna om hur bra eller dåligt det går för dem i något ämne oavsett prov eller inte. Jag har sett att vissa elever inte velat visa sitt prov när vi har haft genomgång. Det är då min uppgift att stötta dessa elever, att tala om att det är helt ok att till exempel sätta upp en pärm som insynsskydd. Vid en genomgång gäller det för mig som lärare att få alla aktiva och eftersom jag känner gruppen väl kan jag lyfta de svagpresterande eleverna, att de också känner sig delaktiga och får visa vad de kan. Om eleven eller jag markerar felet tror jag inte har någon större betydelse. Det som är viktigt är att stärka elevens självkänsla och det kan jag göra genom uppmuntran och beröm. Jag hade tänkt ligga lågt med antal poäng på proven och hur många poäng man ska ha för att vara godkänd på de olika delarna. Under arbetets gång har eleverna blivit mer och mer nyfikna på sin poäng och jag har fått ge vika. Jag upplever att även en del av de svagpresterade eleverna har velat veta var godkänt gränsen ligger. Ibland har jag sett ett leende, ibland en besvikelse. Ett citat från min loggbok tisdag 23 mars: De vill även veta var G gränsen går och eftersom de idag inte kan räkna ut sitt eget resultat vill de att jag snabbt ska göra det. Jag berättar max poäng och G gräns, men känner att det inte känns bra. Barnen verkar ha blivit så fixerade vid poäng. Jag tar en diskussion med dem om att de vet ju ungefär hur det har gått för dem och att poängen är mindre viktig. Är inte säker på att det gick hem. Det som kändes bäst idag var att vi kom in på, diskussion och prat om skoluniform. Hade vi inte haft en direkt genomgång så tror jag inte att denna diskussion hade uppstått. Idag var brevet i provet så färskt vad det gäller innehåll därav en givande diskussion. Skrev kommentarer i allas utvärderingsböcker innan jag for hem. Det jag i mina reflektioner skriver om skoluniformer är Del D bland engelska proven, A letter from Tom. Det är ett brev från en engelsk pojke som bl.a. skriver But we must wear a school uniform. Every morning I have to put on 18

19 a black jacket, grey trousers, a white shirt, a tie, grey socks, and black shoes. Brevet hade fyra delar och detta utdrag är bara en liten del av den första delen. Vi fick en lång diskussion i klassen om just skoluniformer. Hur man kan vara klädd, vad det kostar, var i världen man har skoluniform, för- och nackdelar med skoluniform, om de skulle vilja ha skoluniform o.s.v. Om vi hade väntat några dagar med genomgången av detta prov är jag inte säker på att denna diskussion hade blivit så bra som den blev. Dessa rader var en del i en del och det fanns en fråga på skoluniformer. För oss blev det en mycket innehållsrik och lärorik diskussion och det berodde säkerligen på att alla kom ihåg brevet. Föräldramedverkan Vid bland annat ett tillfälle kom en tjej hem från skolan och var jättebesviken på sitt engelska prov. Hennes mamma skrev ett mail direkt till mig. Hon skriver att de hemma talar om för dottern att hon är jätteduktig i skolan och att man inte behöver vara bäst på allt men dottern tar inte det till sig. Mamman ber mig att prata med dottern och kanske hela klassen om att man inte kan vara bäst på allt och framför allt att man inte ska jämföra sig med andra, att vi alla är bra på något. Vi hade mailkontakt samma dag och där vi pratade om att stötta och berömma. Elevens resultat var egentligen inte alls dåligt, utan det handlade mer om självförtroendet. Givetvis ledde denna kontakt från mamman att vi hade en diskussion i klassen dagen efter. Vissa andra föräldrar har varit i kontakt med mig också under denna provperiod och det har känts bra. Någon utvärdering bland föräldrarna har jag inte gjort. Jag hade det som ett av mina mål, men jag hann inte med det under vårterminen. Att göra en utvärdering under hösten kändes inte aktuellt, eftersom jag känner att det gått för lång tid. De spontana kommentarerna jag fått från föräldrarna är enbart positiva. Lärarvinst Det jag känner är att jag inte för egen del vunnit så mycket i tid som jag hoppats på. Jag har under perioden sport- och påsklov återigen levt i symbios med proven. Visst det finns vinster och nästa gång jag genomför dessa prov är jag säker på att jag vinner mer tid. Under denna period har mycket tid gått åt till att just komma fram till bra förändringar. Att tänka tar också tid. Tom Tiller skriver att Reflektion är många olika saker, men det handlar enkelt om att tänka över och tänka igenom de olika förhållanden som vi erfar (Tiller 1999 s. 36). Att införa en utvärderingsbok skapade mer arbete, men har givit mig och eleverna så mycket att det har varit värt det arbetet. Från kollegiet har jag fått en hel dag och två halva dagar att jobba med ämnesproven. Vi löste det genom att dessa dagar ha barnen i storklass, 5-6:a. Själv har jag tankar om att under arbetets gång skulle man kunna få till liknande lösningar, kanske någon timme här och där som man skulle kunna använda till rättningsarbete. Mycket handlar om viljan och kanske traditionen där man arbetar. (Berg 1999) Den dag som jag var helt lektionsfri valde jag att jobba hemma vid mitt eget skrivbord där ingen kan komma och störa. När jag fick den här tiden var vi färdiga med proven och allt rättningsarbete var också klart. Det jag tog mig an 19

20 var att göra kunskapsprofiler för varje elev i de tre ämnena. Det var helt suveränt att få denna dag och givetvis trodde jag att jag skulle hinna mer än jag gjorde, men jag kom en bra bit på väg. Jag hade en tanke om att lägga ut en fråga på Tjelvar, Gotlands intranät, men under arbetets gång blev det inte så. När jag var klar kändes det inte aktuellt. Under denna aktionsforskning har jag fått några tips från aktionsforskande kollegor t.ex. att skicka ut eleverna på prao en dag. Ann Bjerklund-Larsson skriver en läsvärd artikel, Äp 5 hur fungerar det hos oss, som kan ge en del idéer hur man kan arbeta med proven. (Att visa vad man kan 2004) Individuella läxor Jag hade som mål under temaarbetet med de nationella proven att försöka att ha individuella läxor utifrån vad som hade varit svårt och som eleverna kanske inte klarade på proven. Första veckan gick det bra för mig att skaffa fram material till de individuella läxorna, jag brann för detta arbete. Redan under vecka två insåg jag att jag tagit mig vatten över huvudet och gav upp mitt mål. Det tog alldeles för lång tid att individualisera läxorna utifrån proven. Det fick bli en kompromiss med mig själv. Istället gjorde jag läxor utifrån de uppgifter där många elever hade gjort fel, kollektiva läxor, men med utgångspunkt från proven. Vi jobbade i stort på liknande sätt med dessa läxor som vi gjorde när vi hade genomgång av ett prov. Min kompromiss gjorde att jag kände att jag hann med på ett bättre sätt. För elevernas del tror jag att de upplevde att de fick träna på det som varit svårt med en gång. För många räcker denna träning för att få förståelse, men inte alls för alla. Utvecklingssamtal Inför utvecklingssamtalen på vårterminen i år 5 väljer jag att lägga tyngdpunkten på de tre kärnämnena engelska, matematik och svenska. Innan samtalen har jag alltid valt att bunta ihop varje enskild elevs prov i en mapp och skicka hem dem till föräldrarna, så gjorde jag även denna gång. Samtidigt får föräldrarna ett brev där jag skriver att de bara får ta del, titta på proven och att jag litar på att de inte ändrar eller gör något annat med dessa prov. Om de inte vill ha hem dem så vill jag ha dem i retur med en gång, annars lämnar de dem vid utvecklingssamtalet. Jag är medveten att det står i provpärmen att man ska vara restriktiv med att offentliggöra provens innehåll, men hur ska föräldrarna ha någon chans att sätta sig in i sitt barns prov om de inte får se dem? Att bara bläddra i dem vid ett utvecklingssamtal anser jag är ganska värdelöst. Här är jag kanske olydig, samtidigt som jag erövrar frirummet rejält. (Berg 1999) Proven är bara en del som visar var eleven står i sin kunskapsutveckling. Vi vet att vi lägger ner mycket tid och kraft på dem och eleverna pratar om dem och då tycker jag att föräldrarna också ska ha rätt att få ta del och att få sätta sig in i dem. För egen del tror jag att man gör det bäst hemma i lugn och ro. Under samtalets gång har vi de enskilda kunskapsprofilerna som underlag där jag tydligt skrivit eller ritat hur det gått för eleven. Se bilaga 2. Trots att eleverna under denna termin varit mer delaktiga i provarbetet kan jag inte se att de är mer insatta i sin kunskapsprofil. Jag upplever att de inte riktigt vet var målet för år 5 ligger. De är däremot medvetna om det går bra eller dåligt för dem. Under samtalet gör eleven, jag och föräldrarna upp en handlingsplan för de elever som inte nått upp till målen. Planen innehåller bland annat vad som kan vara rimligt att jobba med hemma och vad vi kan göra i skolan. Efter samtalet försöker jag att skaffa fram material och uppgifter som passa till den enskilda eleven. 20

21 En av eleverna har många svårigheter och ett av dem är att hon inte nått upp till något av målen i de tre ämnena. Det har varit många möten kring denna elev och innan sommarlovet hinner vi att ha en elevvårdkonferens. Där diskuterar vi olika lösningar, om det eventuellt kan finnas någon möjlighet till någon annan typ av skolform, om inte så bestämmer vi från skolan tillsammans med föräldrarna att eleven ska få ett bonusår, d.v.s. få ett år till i år fem på vår skola. Under denna elevs utvecklingssamtal är hon helt emot detta och det känns jättejobbigt att säga till eleven att det är bäst för henne att det blir så. Mamman och jag hoppas att bara det lägger sig, så kan det bli något bra av det hela. Höstterminen och år 6 Ibland händer allt mycket snabbt. Under personalens planeringsvecka veckan innan eleverna kommer till skolan får jag reda på att eleven med de många svårigheterna kommer att under terminens gång få komma till en annan skola med mindre grupp. På fredagen får jag reda på att vid skolstarten på måndag finns platsen och familjen får reda på det under helgen. Eleven och mamman kommer till skolan på måndagen och vi försöker att få en så bra avslutning som möjligt i Rone skola. Först vill inte eleven att jag/vi ska berätta för klassen var hon ska gå. Jag försöker att förklara för henne att det är bättre att hon själv är med när vi berättar och att klassen annars kommer att undra vart hon tagit vägen eftersom hon inte kommer att komma tillbaka. Innan hon lämnar skolan vid lunchtid har hon bestämt sig för att det är ok att berätta, om det är jag som berättar. Själv upplevde jag det hela ganska omtumlande eftersom allt skedde så snabbt. Trots det så känns det bra att denna elev har chans att få mer hjälp och uppbackning i en liten grupp med mer personal. När vi börjar år 6 består gruppen av 11 elever, eftersom en elev också har flyttat. Det är en stor förmån att vi kan hålla en sådan liten grupp och jag hoppas att jag kan stötta och hjälpa dessa elever under detta år. Jag har gjort en sammanställning på varje elev vad den behöver träna på. Kunskapsprofilerna finns om jag vill ta fram dem. För att göra det ännu enklare och hanterbart för mig har jag på en klasslista kort skrivit vad de olika eleverna behöver träna på. Denna klasslista sitter i den pärm som jag dagligen använder och sviker mitt minne kan jag lätt fräscha upp det. Mål att uppnå uttrycker vad eleverna minst skall ha uppnått när de lämnar skolan. Det är skolans och huvudmannens ansvar att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål. (Lpo 94 s. 10) Sammanfattning Genom att jag kom med i denna aktionsforskning har jag fått möjlighet att få till en förändring vad det gäller mitt arbete med de nationella proven. Aktionslärande handlar om att förstå det man upplever, förstå sig själv och få upp ögonen för det som befinner sig på djupet. Det handlar om att utmana sig själv på ett grundläggande sätt. På samma sätt som för elever, uppstår meningsfyllt lärande hos lärare och skolledare när de diskuterar och reflekterar över sina erfarenheter. (Tiller s ) I mitt fall handlar det om att jag tagit mig tid att skriftligt reflektera över mitt dagliga arbete. Det är inte lätt att ta sig den tiden, men när det görs är det många tankar som tänks. Både Tiller (1999) och Lendahls Birgit m.fl. (1995) framhåller vikten av att reflektera över det vi håller på med. Genom min reflektionsgrupp har jag kunnat lyfta mitt arbete och de frågor som väckts under arbetets gång. Det är inte bara jag som reflekterat. Även eleverna har i stort sett dagligen under detta temaarbetets gång fått reflektera över sina prov och det arbete de gjort. 21

22 Efter temaarbetet med de nationella proven är jag helt övertygad om att det går att ha elevmedverkan i och med dem. Genom att eleverna får vara med och bestämma och utforma hur undervisningen ska gå till ökar deras motivation i allt skolarbete. Gunvor Selberg skriver att forskning de senaste 25 åren visat att att eleverna har liten grad av inflytande i sitt eget lärande, men också att elevernas engagemang för lärande ökar om de ges möjlighet att påverka sin arbetssituation (Selberg 1999 s. 42). Selberg har i sin forskning kommit fram till att elever med hög grad av inflytande över sina studier lär sig att göra självständiga val om vad de ska lära sig, hur de ska lära och hur de bäst kan redovisa kunskaperna. De kan också argumentera för sina val, tänka kritiskt i förhållande till vad de lär sig och deras kunskap finns kvar på lång sikt. (Selberg 1999) Av det jag sett hos mina elever håller jag helt med Selberg. Jag har sett att man kan ha elever med i planeringen av prov och att de även kan vara delaktiga i proven. Proven har ett diagnostiskt syfte för mig som pedagog och de fyller detta krav, trots och med elevmedverkan. Att eleverna fått vara med och rätta sitt arbete har gjort dem mer medvetna om det arbete de gjort. I många fall har de kunna göra en egenvärdering, de har själva sett vad de presterat och var deras brister ligger. Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egna och andras bedömningar i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. ( Lpo 94 s. 18 ) Att vi gjorde proven till ett temaarbete var bra. I elevernas planering ville de att arbetet skulle gå fort. Även om vi läser i ämnesprovpärmens handledning att proven ska ingå som ett naturligt moment i undervisningen, går det inte att komma ifrån att det för eleverna känns som provtillfällen. Genom att jag lät eleverna vara delaktiga i planeringen och arbetet så har mycket av just provsituationen blivit avdramatiserad. Många gånger har eleverna frågat efter proven. De dagar då vi inte hunnit med att ha prov har en del av eleverna varit besvikna. Det tolkar jag som om de tycker att provarbetet varit roligt och att de varit inspirerade av det. Genom att eleverna får vara med och utforma sin skoldag kan de känna en större glädje i sitt arbete. Gemensamt för alla ämnen i grundskolan är att de skall förmedla glädje att skapa och lust att fortsätta lära. ( Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 s. 5-6 ) En av mina uppgifter i skolan är att lära eleverna att lära sig själva. Framtiden Att ha arbetet på detta sätt med de nationella proven har känts mycket positivt för mig. Jag känner att nästa gång jag ska genomföra de nationella proven kommer jag att ha detta arbetets tankar med mig. Den vinst som jag som pedagog hoppats på att vinna i tid är jag säker på att jag kan få ta del av då. 22

23 Referenser Att visa vad man kan, 2004: Stockholm: Skolverket och Fritzes Berg Gunnar, 1999: Skolkultur nyckeln till skolans utveckling. 2 uppl. Stockholm: Förlagshuset Gothia Grundskolan kursplaner och betygskriterier, 2000: Stockholm: Skolverket och Fritzes Lendahls Birgit & Runesson Ulla (red.), 1995: Vägar till elevers lärande. Lund: Studentlitteratur Lpo 94, 1994: Stockholm: Skolverket och Fritzes Lyssna på eleverna! Om elevinflytande i praktiken, 2001: Stockholm: Elevorganisationen och Lärarförbundet Selberg Gunvor, 1999: Elevinflytande i lärandet. Luleå: Luleå Tekniska Universitet Tiller Tom, 1999: Aktionslärande. Hässelby: Runa. Uppföljningar läsåret 2004/2005 samt effektmål Bilaga till skolplanen, 2004: Visby: Gotlands kommun Ämnesprov i engelsk matematik svenska skolår 5 vt , 2003: Stockholm: Skolverket och Fritzes Valfri litteratur Dialog och delaktighet en skrift om elevinflytande, 1995: Stockholm: Lärarförbundet Linde Göran, 2003: Kunskap och betyg. Lund:Studentlitteratur Skolpriset Spira 2004, 2004: Pilängskolan Frihet att påverka skolarbetet ger eleverna arbetsglädje. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio Skolverkets arbete med elevinflytande och arbetssätt och arbetsformer i skolan,1998: Stockholm:Liber Distribution Strander & Torstenson-Ed, 1999: Barnen och läroplanen. Stockholm: Förlagshuset Gothia 23

24 Bilaga 1. Mina utvärderingsfrågor till eleverna på ämnesproven Planering 1. Hur tyckte du att det var att få vara med och bestämma hur de nationella proven skulle gå till? 2. Blev du nöjd med upplägget? 3. Är det något du skulle vilja ändra på? Du och matematiken 1. Hur tyckte du att det var att fylla i du och matematiken? 2. Var du ärlig? Del B 1. Hur var det att göra provet? 2. Vad var lätt? 3. Vad var svårt? 4. Blev du nöjd med ditt resultat på del B? Del C 1. Hur var det att göra detta prov? 2. Vad var lätt? 3. Vad var svårt? 4. Vilken uppgift tyckte du var roligast? 5. Något som du behöver träna på? 6. Blev du nöjd med ditt resultat på del B? Del D 1. Hur var det att göra provet? 2. Vilken uppgift tyckte du var roligast? 3. Något som du behöver träna på? 4. Blev du nöjd med ditt resultat? Del B Hur var dagens matteprov? 2. Vad var lätt respektive svårt? 3. Blev du nöjd med ditt resultat? Del D Hur var dagens matteprov? 2. Vad var lätt respektive svårt? 3. Blev du nöjd med ditt resultat? Del C Hur var dagens prov? 2. Vad var svårt? 3. Vad var lätt? 4. Var någon uppgift din favorit? 5. Blev du nöjd med ditt resultat? Del E Frågor om matematik 1. Vad tycker du att du är bra på i matematik? 2. Vad tycker du att du behöver öva mer på i matematik? 3. När tycker du att du lär dig matematik bäst? 4. Berätta om dig och matematiken. Nu är alla matteprov klara! 1. Hur har det varit att jobba intensivt med matteproven? 24

25 2. Vad tycker du om genomgångarna på tavlan? 3. Hur har det varit att rätta själv? 4. Har det varit bra att snabbt få reda på ungefär hur det har gått? 5. Något som vi kunnat göra annorlunda? My English 1.Hur var det att fylla i engelskalappen? 2. Var det roligt eller tråkigt? Del A 1. Hur var det att ha muntligt prov? 2. Hur funkade du med din parkompis? 3. Var du nöjd med dig själv? Del B 1. Hur var det att göra den engelska hörövning? 2. Var det lätt? 3. Var det svårt? 4. Blev du nöjd med ditt resultat? Del C 1. Hur var detta engelska prov? 2. Förstod du de olika uppgifterna? 3. Kunde du eller fick du gissa mycket? 4. Var det kul eller tråkigt? 5. Är du nöjd med ditt resultat? Del D Dagens engelska prov var lite annorlunda. 1. Vad var lättast, förklara varför? 2. Vad var svårast, förklara varför? 3. Hur var det med blandade uppgifter? 4. Vad det kul / tråkigt? 5. Är du nöjd med ditt resultat? Del E 1. Hur var det att skriva ett brev? 2. Kom du på vad du skulle skriva? 3. Var det lätt / svårt? 4. Hur är ditt engelska ordförråd? Nu är alla engelskaprov klara! 1. Hur har det varit att jobba intensivt med engelskaproven? 2. Hur tycker du att våra gemensamma genomgångar varit? 3. Hur har det varit att rätta själv? 4. Har det varit bra att snabbt få reda på ungefär hur det har gått? 5. Något som vi kunnat göra annorlunda? Frågor om engelska 1. Vad tycker du att du är bra på i engelska? 2. Vad tycker du att du behöver öva mer på i engelska? 3. När tycker du att du lär dig engelska bäst? 4. Berätta om dig och engelska. Mina tankar om att tala, läsa och skriva 1. Hur tyckte du att det var att fylla i lappen? 2. Var du ärlig? 25

26 Del 1 1. Hur var läsförståelsen? 2. Vad var lätt? 3. Vad var svårt? 4. Blev du nöjd med ditt resultat? Del 2 1. Förstod du texten som du läste? 2. Var det något som var klurigt? 3. Var det något som var jättelätt? 4. Är du nöjd med ditt resultat? Del 3 1. Hur funkade er par diskussion? 2. Hur tycker du att det är att skriva berättelse? Hur är din fantasi? 3. Stavning? 4. Handstil? 5. Blev du nöjd med din berättelse? Del 4 1. Hur fungerade diskussionen med din parkompis? 2. Hur lätt/svårt är det att beskriva för dig? 3. Är du nöjd med vad du skrev? Frågor om svenska 1. Vad tycker du att du är bra på i svenska? 2. Vad tycker du att du behöver öva mer på i svenska? 3. När tycker du att du lär dig svenska bäst? 4. Berätta om dig och svenska. Skolrestaurangen - gruppuppgift 1. Vad tyckte du om uppgiften? 2. Berätta om hur arbetet i din grupp fungerade? 3. Lärde du dig något nytt, vad i så fall? 26