Kvinnors och mäns psykosociala arbetsmiljö

Relevanta dokument
Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen?

Kvinnors och mäns arbetsvillkor i skolan: vad vet vi egentligen?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Föreskrifter om Åsa Sjöström Ross Arbetsmiljöinspektör. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Stressrelaterad ohälsa

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm,

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

DECEMBER En kunskapssammanställning sammanfattning. Lön, motivation och prestation: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönesättning

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Sven Lindblom 1

jämställd arbetsmiljö!

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

Att (in)se innan det går för långt

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Vad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning?

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Legitimitet i lönebildningen: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönebildning och medarbetarnära lönesättning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

FRÅGA. Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord)

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Stressbarometern 2013

Hälsa på arbetsplatsen ISM-rapport 21

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöverket Nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

För rehabilitering med hälsan i fokus

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

genom att den går ned i tid. Förslaget riskerar dessutom att ytterligare öka kvinnors deltidsarbete, vilket tvärtom behöver minska.

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Parternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun

Arbetsmiljöverket. Vår vision

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Februari Tankar om arbetsmiljö arbetsmiljölagen 40 år Redaktör: Sara Dadnahal

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!

HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING?

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Arbetsmiljöverket. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör

Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

Arbetsvillkorens betydelse för en välfungerande social barn-och ungdomsvård

Tillgänglig arbetsmiljö

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Organisatorisk och social arbetsmiljö

REGLER FÖR UPPGIFTSFÖRDELNING I DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET

Workshop Tema stress KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG. Malin Strömberg Gunnar Lagerström

Stockholms stads personalpolicy

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

OSA-föreskriften. en introduktion. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko

# Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen

Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

Lön, motivation och prestation:

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Transkript:

Kvinnors och mäns psykosociala arbetsmiljö Magnus Sverke Professor i arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen magnus.sverke@psychology.su.se Arena idé Frukostseminarium 2016-09-02

Arbetsmiljöverket Kunskapssammanställning 2016:2 Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade ucall hdps://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspekhoner/kunskapssammanstallningar/ 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 2

Forskargruppen Magnus Sverke, professor (projektledare) Helena Falkenberg, fil dr, post doc Göran Kecklund, docent Linda Magnusson Hanson, docent Petra Lindfors, professor Samarbetsprojekt inom Stockholm Stress Center (ED Forte-centrum för tvärvetenskaplig forskning om arbetsrelaterad stress och hälsa)

Andelen sjukfrånvaro till följd av psykiska sjukdomar ökar Socialförsäkringsrapport 2014: 4, Försäkringskassan 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 4

Könsskillnader i sjukfrånvaro Försäkringskassan (2013). Kvinnors sjukfrånvaro 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 5

Kvinnors och mäns arbetsmiljö: Kunskapsläget Väletablerat samband mellan arbetsförhållanden och psykisk (o)hälsa Den psykiska ohälsan är högre bland kvinnor Kvinnor är mer sjukskrivna än män Är detta ett kvinnoproblem? Vad kan det finnas för förklaringar? 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 7

Sett i perspektiv: Har vi någonsin talat om mäns arbetsrelaterade ohälsa? 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 8

Uppdraget från Arbetsmiljöverket beskriva kunskapsläget avseende likheter och skillnader mellan kvinnor och män med fokus på organisatoriska faktorer, så som arbetstid och anställningsvillkor, samt psykosociala arbetsmiljöaspekter i form av upplevda krav och resurser studera de organisatoriska och psykosociala faktorernas betydelse för kvinnors och mäns psykiska ohälsa, självrapporterade hälsa, arbetsrelaterade välbefinnande samt sjukskrivning 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 9

Men vad är egentligen välbefinnande i arbetet? Säkerhet Sjukfrånvaro Erkännande Tillfredsställelse Välbefinnande Engagemang Fysisk hälsa ArbetsprestaHon 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 10

Traditionella spår i arbetslivsforskning Arbetsmiljöfokus OrganisaHonsfokus 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 11

Världsbild Organisation Institutional factors Hälsosam arbetsplats Motivation & välbefinnande Organisationens effektivitet Arbetsmiljö 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 12

För att täcka ett så brett område behövdes en systematisk ansats SystemaHska översiktsstudier Metaanalyser SystemaHska lideraturöversikter Sökningar i etablerade databaser En mängd söktermer för arbetsmiljö Publicerade 2005-2015 DeDa angreppssäd innebär: Inga primärstudier Översikterna har begränsade inslag av Genusfokus MakCörhållanden Totalt 80 översiktsstudier sammanfadas 2016-09-01 magnus.sverke@psychology.su.se 13

Arbets- och hälsorelaterade utfall Arbetsrelaterade utfall Attityder Arbetstrivsel Engagemang i arbetet Engagemang i organisahonen Beteenden Vilja ad säga upp sig PrestaHon i arbetet Medarbetarbeteenden KontraprodukHvt beteende Andra Sjuknärvaro Sjukfrånvaro Olycksfall Hälsorelaterade utfall Psykisk hälsa Symtom på depression Utbrändhet Psykisk ohälsa Psykiska besvär Välbefinnande Upplevd stress TröDhet/sömn Fysisk hälsa Fysiska besvär Mag- och tarmbesvär Metabola Hllstånd Typ 2-diabetes Kardiovaskulär ohälsa Muskelbesvär 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 14

Hur hänger det ihop? Organisatoriska faktorer Psykosocial arbetsmiljö Krav i arbetet Resurser i arbetet Arbetsrelaterade utfall Arbetsrelaterade attityder Arbetsrelaterade beteenden Andra arbetsrelaterade utfall Hälsorelaterade utfall Psykisk hälsa Fysisk hälsa 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 15

En mängd tänkbara samband att sammanställa kunskap om Arbetsmiljöfaktorer 8 organisatoriska faktorer 13 psykosociala krav 6 psykosociala resurser 27 arbetsmiljöfaktorer U@all 10 arbetsrelaterade ucall 13 hälsorelaterade ucall 23 ucall 27 * 23 = 621 tänkbara samband AD väga mot totalt 9 personmånaders arbetsinsats 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 16

Förklaringar till utfall 1: Organisatoriska faktorer Villkor och förutsädningar som på ed övergripande plan styr och reglerar anställdas möjligheter ad ucöra sid arbete: Skid- och nadarbete (-) Långa arbetshder (-) Distansarbete (+) DelHdsarbete (-) Tillfällig anställning (-) Ledarskap (+) HR-strategier (+) OrganisaHonsförändring (-) 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 17

Förklaringar till utfall 2: Psykosociala krav i arbetet (-) Spänt arbete Psykologiska krav KvanHtaHva krav KogniHva krav EmoHonella krav Hinder i arbetet Otydliga mål Obalans ansträngning belöning Anställningsotrygghet BroD av psykologiskt kontrakt Arbetsrelaterad stress Rollkonflikt Interpersonella konflikter 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 18

Förklaringar till utfall 3: Psykosociala resurser i arbetet (+) Kontroll Socialt stöd Upplevd rädvisa Utvecklingsmöjligheter i arbetet Belöning i arbetet Återkoppling i arbetet 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 19

Vad är problemet? Vi vet ad en dålig arbetsmiljö leder Hll ohälsa och lägre engagemang i arbetet Vi vet ad en god arbetsmiljö leder Hll hälsa och högre engagemang i arbetet Finns det anledning ad tro ad dessa effekter skulle variera mellan kvinnor och män? Nej. Vad är då förklaringen? 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 20

Horisontellt könssegregerad arbetsmarknad Kvinnor och män är verksamma inom olika sektorer Kvinnodominerade sektorer har: Lägre lön Lägre status Fler anställda per chef Högre andel Hdsbegränsat anställda Mer otrygghet i anställningen Högre krav i arbetet Lägre Hllgång Hll resurser för ad kunna ucöra arbetet 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 21

2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 22

Vertikalt segregerad arbetsmarknad Ojämn fördelning av kvinnor och män på olika hierarkiska nivåer Män har odare chefsposihoner Män har högre status Män har bädre möjligheter Hll exempelvis utveckling i arbetet Män har oda bädre Hllgång Hll resurser i arbetet och mer möjlighet ad påverka arbetshder 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 23

Kvinnor och män gör olika saker Även när kvinnor och män är verksamma i samma bransch och i samma yrke har de oda olika arbetsuppgider Arbetsinnehåll, arbetsuppgider, ansvar, befogenheter osv kan variera mellan kvinnor och män Kvinnor och män arbetar delvis på olika säd Utrustning oda anpassad eder män Kvinnor och män möter oda olika psykosociala och fysiska arbetsmiljövillkor 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 24

Vikten av att beakta den totala arbetsbördan Kvinnor har oda större ansvar för hem och familj Kvinnor har därför oda högre total arbetsbelastning Kvinnor mer benägna än män ad anpassa jobb, arbetsuppgider och arbetsomfadning Hll hemmasituahonen 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 25

Några reflektioner Etablerat samband arbetsmiljö hälsa Dålig arbetsmiljö har konsekvenser för: Individen själv OrganisaHonen Samhället Kvinnodominerade sektorer mer i riskzonen Strukturellt problem snarare än könsrelaterat Det behövs samhällspolihska insatser för ad minska strukturella skillnader Integrera arbetsmiljöfrågor i den ordinarie verksamheten När ett uppdrag ges är det viktigt att det finns en dialog om vilka resurser som behövs för att genomföra uppdraget 2016-09-02 26

Slutsats I ed jämlikt samhälle har alla räd Hll en god arbetsmiljö Kvinnor och män Yngre och äldre Högutbildade och lågutbildade Svenskfödda och utlandsfödda Förebyggande arbete är både mer humant och mer kostnadseffekhvt än edervårdande arbete och åtgärder för återgång i arbete 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 27

Dessa slutsatser passar i tiden Regeringens strategi for arbetslivet (2016-2020) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den organsatoriska och sociala arbetsmiljön (2016-03-31) 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 28

Inget nytt men hur kan det komma sig att det inte slår igenom? Integrera arbetsmiljö och arbetsrelaterat välbefinnande med verksamhetens mål och organisationens effektivitet Annars riskerar arbetsmiljö och hälsopromotion att bli en sidovagn till traditionella verksamhetsfrågor 2016-09-02 magnus.sverke@psychology.su.se 29

Tack för uppmärksamheten! magnus.sverke@psychology.su.se Arbetsmiljöverket: Kunskapssammanställning 2016:2