Slutrapport genomförande

Sid 1 (17) Projektnamn Diversa Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Slutrapporten refererar till och kompletteras av följande bilagor: Bilaga 1: Verksamhetsberättelse för Directa och Diversa Bilaga 2: PwC Utvärdering av Directa och Diversa - slutrapport Bilaga 3: Steg för steg närmare arbetsmarknaden - Erfarenheter från projekten Directa och Diversa Bilaga 4: PM Flerspråkig service 121203 Samtliga bilagor kan läsas på eller laddas ner från Diversas sida i ESFs projektbank, på www. esf.se. 1. Sammanfattning Alldeles för många kortutbildade utrikes födda personer som ännu inte pratar svenska står långt ifrån arbetsmarknaden. Många har fått stöd och insatser från Arbetsförmedlingen och/ eller kommunen men ändå inte kommit närmare arbete. Problematiken tyder på att verksamheterna inte i tillräcklig omfattning erbjuder denna kundgrupp det stöd och de insatser som behövs. Mycket tyder också på att diskriminering och diskriminerande strukturer är en del av problemet. FRIRPT v.1 [1369914539647] d.frirpt v.1 Diversa syftade till att genom kompetensutveckling av personalen på Arbetsförmedlingen och ibotkyrka, Huddinge och Södertälje kommuner minska risken för diskriminering och diskriminerande strukturer. Diversa bedrevs i mycket tätt samarbete med metodutvecklingsprojektet Directa, som utvecklade nya sätt att arbeta med kortutbildade utrikes födda som inte pratar svenska. Diversas utbildningsinsatser handlade dels om likabehandling och normstrukturer generellt, dels om de konkreta arbetssätt som systerprojektet Directa tagit fram. Under projektperioden erbjöd Diversa även särskilda utbildningsinsatser baserade på behov och/eller efterfrågan i de involverade verksamheterna. I den ursprungliga planeringen ingick även utbildningsinsatser för flerspråkiga medarbetare i syfte att utveckla flerspråkig service och därmed minska risken för diskriminerande strukturer, men detta deluppdrag ströks. De utbildningsinsatser som handlade om Directas arbetssätt gällde ett eller flera av arbetssätten Att använda tolk, Samtalet och Deltagarorienterad grupp. Sammanlagt nådde Diversa 1 000 unika personer med sina utbildningsinsatser. Framför allt deltog personal från Arbetsförmedling och kommuner, men även från en mängd andra verksamheter. Diversa nådde flertalet av sina uppsatta volymmål och kvalitetsmål, men lyckades inte med allt. - Drygt åtta av tio deltagare i utbildningar om Directas arbetssätt ansåg att arbetssätten kunde användas i ordinarie verksamhet - Nio av tio deltagare ansåg att arbetssätten kunde vara till nytta i ordinarie verksamhet

Sid 2 (17) - Färre chefer än önskat deltog i kompetensutvecklingsinsatserna - Färre personer än önskat ansåg att Diversas insatser om likabehandling och normstrukturer gjorde någon större skillnad för dem i deras arbete Diversa och systerprojektet Directa lyckades uppnå strategisk påverkan, framför allt vad gäller arbetssättet Att använda tolk. Flera involverade verksamheter har ökat och förbättrat sin tolkanvändning. SamBorådet i Botkyrka kommun arbetar idag efter våra rekommendationer kring tolkanvändning i grupp samt med modellen Deltagarorienterad grupp. Arbetsförmedlingen i Eskilstuna har installerat konferenstelefoner i samtalsrum i kundmottagningen för att genom telefontolk kunna säkerställa god kommunikation och delaktighet för samtliga arbetssökande som kommer in. Arbetsförmedlingens huvudkontor har tagit fram en webbaserad utbildning om Att använda tolk som helt och hållet baseras på våra erfarenheter och rekommendationer, och även använt kunskapen i sitt avtal om tolktjänster. Diversas starkaste framgångsfaktor var samarbetet med Directa. Samarbete mellan kompetens- och metodutveckling innebär att både teori och praktik kommer med i utvecklingsarbetet, vilket ger större möjligheter till genomslag. I backspegeln kan vi se hur viktigt det är att definiera sina mål och i detalj bestämma hur de ska mätas och av vem. Vi ser också tydligt hur viktig chefers delaktighet är för att uppnå effekter med kompetensutveckling. Diversas och Directas arbetssätt och erfarenheter samlades i boken Steg för steg närmare arbetsmarknaden. Boken är tänkt att användas som ett underlag och en inspiration för fortsatt utvecklingsarbete i verksamheterna. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? 2. Projektets resultat 2.1. Redogör kortfattat för det problem och de behov som Diversa avsåg att fokusera kring. Kortutbildade utrikes födda arbetssökande som ännu inte pratar svenska står alldeles för ofta långt ifrån arbetsmarknaden, många sedan lång tid tillbaka. Många står dessutom långt ifrån arbetsmarknaden trots insatser från Arbetsförmedlingen och/eller kommun. Problemet tyder på att varken Arbetsförmedling eller kommuner har tillräcklig förmåga att erbjuda relevant stöd till denna kundgrupp. Verksamheterna måste därför utvecklas. Det finns mycket som tyder på att diskriminering och diskriminerande strukturer kan vara en del av problemet. En diskriminerande struktur som troligen påverkar denna kundgrupp kortutbildade utrikes födda som inte pratar svenska negativt är att det som regel krävs kunskaper i svenska för att förstå, tillgodogöra sig och påverka den service som erbjuds. Kortutbildade utrikes födda som idag står utanför arbetsmarknaden har behov av en utvecklad och förbättrad service för att så snabbt som möjligt komma in på arbetsmarknaden och i samhället. Dessutom har samhälle och arbetsmarknad behov av att all tillgänglig arbetskraft

Sid 3 (17) tas tillvara. Arbetsförmedlingens och kommunernas verksamheter behöver genom kompetensutveckling av sin personal säkerställa att alla får stöd och service utifrån sina förutsättningar och behov oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion eller funktionsnedsättningar. Verksamheterna behöver säkerställa att alla behandlas likvärdigt, och att rådande normer och normstrukturer ständigt ifrågasätts och beaktas i arbetet. 2.2. Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Dagens verksamheter på Arbetsförmedlingen och i kommuner är uppbyggda av normer och strukturer som behöver synliggöras och förändras för att göra service tillgängligt för fler och mer varierade kundgrupper. Verksamheterna behöver utvecklas både genom vilka insatser, arbetssätt och verktyg som används och vilken kunskap personalen har. Vårt arbete bedrevs därför i två parallella projekt: Directa handlar om metodutveckling av arbetssätt, Diversa handlar om kompetensutveckling av personal. Tillsammans syftar projekten framför allt till strategisk påverkan. Problematik kring diskriminering och diskriminerande strukturer motarbetas vanligtvis genom utbildning om likabehandling. Diversa satsade på en kombination av attitydpåverkan och konkreta arbetssätt. Samarbetet med systerprojektet Directa var avgörande i detta upplägg. Directas uppdrag var att utveckla arbetssätt och verktyg som bättre tillgodosåg de behov och önskemål som fanns hos personer som stod stilla långt ifrån arbetsmarknaden. Under tiden erbjöd Diversa utbildningsinsatser kring likabehandling, med teman som normer och normkritiskt förhållningssätt, språk och kommunikation, stereotyper och diskriminering. Dessa traditionella likabehandlingsinsatser syftade till att lägga eller förstärka en kunskapsgrund hos personalen så att de lättare skulle kunna ta till sig Directas arbetssätt. När Directas metodutveckling var avslutad handlade Diversas insatser framför allt om de arbetssätt som visat sig framgngsrika i projektet. Vi tror att många liknande satsningar har misslyckats för att de stannat vid övergripande resonemang och teoretisk kunskap. Genom samarbetet med Directa kunde Diversa även utbilda i konkreta arbetssätt och verktyg som kan användas av personalen i ordinarie verksamheter. Eftersom problembilden och ambitionen att åtgärda den var gemensam för Arbetsförmedlingen och involverade kommuner var samverkan både ett mål och ett medel. Diversas utbildningsinsatser erbjöds till personal på både Arbetsförmedlingen och i kommuner, och vid flertalet tillfällen medverkade båda personalgrupperna. Vi såg gemensam kompetensutveckling som ett bra sätt att öka förståelsen mellan verksamheterna och därmed förutsättningarna för en god samverkan. Målsättningen var att genom dessa utbildningsinsatser uppnå strategisk påverkan inom alla involverade verksamheter, i bemärkelsen varaktiga förändringar i verksamheterna. 2.3. Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? Diversa satsade på att öka kunskapen om normer och normstrukturer, att hantera och behandla likabehandling i ett intersektionellt perspektiv, och att kombinera teoretisk kunskap med konkreta och praktiska verktyg. Vi tror att en framgångsrik väg till likabehandling är att synliggöra och öka insikten kring de normer och normstrukturer som finns i verksamheten. I Diversas arbete innebar det att få deltagaren att lära sig om och granska sig själv och det man tar för givet, snarare än att lära sig om "den andre", om olikheter och likheter eller argument för att olikheter inte spelar

Sid 4 (17) någon roll. I Diversa genomfördes också ett stort antal utbildningsinsatser om Directas framgångsrika arbetssätt: Att använda tolk, Samtalet och Deltagarorienterad grupp. Projektens rekommenderade arbetssätt, insatser och samarbeten beskrivs utförligare i boken Steg för steg närmare arbetsmarknaden. 2.4. Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Diversa har påverkat mycket och många. I de utvärderingar som genomfördes efter utbildningsinsatser återfanns bland annat följande kommentarer: "Det fick mig att reflektera kring mitt arbete och har gett mig ökad förståelse för dem jag möter i mitt arbete." "Att jag har med mig tanken att inte dra förhastade slutsatser, ingenting behöver vara som det ser ut." "Jag fick möjligheten att få information men även vädra och bolla mina egna idéer och förslag med personer med olika erfarenhet och kunskaper. Samt få nya idéer att ge till mina chefer för att påverka vår kommun i rätt riktning." "Mycket goda och inspirerande uppslag på insatser. Jag hoppas verkligen att dessa insatser kan implementeras på ett större plan/i större utsträckning, mer varaktigt." "Själv kom jag till Sverige som flykting år 2000. Kul att se positiva förändringar, känner mig inspirerad. Tack!" Det största genomslaget i organisationerna gäller arbetssättet Att använda tolk. Det har tagits tillvara helt och hållet av framför allt Arbetsförmedlingen. Via huvudkontoret har arbetssättet och projektens utbildningar kring tolkanvändning lett till en webbaserad utbildning om att använda tolk och en planerad fördjupad utbildning i samma ämne. I den fördjupade utbildningen kommer också arbetssätten Samtalet och Deltagarorienterad grupp att användas. Innehållet i den webbaserade utbildningen om tolkanvändning utgår helt och hållet ifrån projektens arbetssätt och utbildningar. Utbildningen kommer att vara ett obligatoriskt förberedelsemoment i Arbetsförmedlingens interna grundutbildning för nyanställda, samt i behörighetsutbildningen för etableringsuppdraget. Projektens erfarenheter har även tagits tillvara i den upphandling av tolktjänster som genomförts av Arbetsförmedlingen under 2012. Vi ser dessutom att våra rekommendationer har påverkat myndighetens interna instruktioner kring tolkanvändning. Vi bedömer att våra utbildningsinsatser om att använda tolk även har påverkat hur de involverade verksamheterna arbetar med personer som inte pratar svenska. Tolk används oftare och bättre än tidigare. Två exempel på detta är verksamheten SamBorådet I Botkyrka kommun samt Arbetsförmedlingen i Eskilstuna. - SamBorådet har tagit till sig Directas arbetssätt att använda tolk i grupper. Från att inte ha kunnat erbjuda stöd till personer som inte pratar svenska hålls sedan tidigt 2012 grupper med flera olika tolkar i samma grupp. SamBorådets erfarenheter av förändringen är mycket goda. - Arbetsförmedlingen i Eskilstuna har satt in konferenstelefoner i samtliga mötesrum i kundmottagningen för att genom telefontolkning kunna säkerställa en god service oavsett kundens kunskaper i svenska. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat.

Sid 5 (17) - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. 3. Syfte och mål med Diversa 3.1. Redogör för Diversas syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. Diversas övergripande mål var att genom kompetensutveckling av personal förbättra det stöd som erbjuds samt minska förekomsten av diskriminering och diskriminerande strukturer. Detta skulle ske genom ökad kunskap, dels kring likabehandling och normstrukturer och dels om framgångsrika arbetssätt och verktyg. I den ursprungliga planen för Diversa fanns även ett mål att genom utbildningsinsatser för flerspråkiga medarbetare öka möjligheterna för verksamheterna att erbjuda flerspråkig service. Denna del av uppdraget ströks efter beslut i styrgruppen och dialog med ESF. Ett PM sammanfattar motiveringen till att stryka uppdraget, samt vår bedömning av värdet med ett utvecklingsarbete kring flerspråkig service. Detta PM återfinns som bilaga till slutrapporten. Systerprojektet Directas syfte och övergripande effektmål var att genom nya och förbättrade arbetssätt och verktyg på Arbetsförmedlingen och i kommuner bidra till att individer i målgruppen snabbare kommer in på arbetsmarknaden. Det avsedda resultatet kan beskrivas i termer av en stege: Den stege av stöd och insatser som Arbetsförmedlingen och kommuner erbjuder arbetssökande saknar pinnar längst ner. De individer som inte når upp till första pinnen blir kvar på marken. Genom projektet skulle stegen byggas på med fler stegpinnar längst ner, så att flera och större kundgrupper kan klättra mot arbetsmarknaden. Tillsammans skulle alltså Diversa och Directa leda till att flera individer får rätt stöd och service från Arbetsförmedlingen och kommuner, utan risk för diskriminering eller diskriminerande strukturer i verksamheterna. 3.2. Vad har Diversa uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Diversa har uppnått flertalet av sina projektmål, men inte alla. - Målet att 30 chefer skulle delta i en generell utbildningsinsats uppfylldes inte, då endast 25 chefer deltog i dessa utbildningsinsatser. - Målet att 300 medarbetare skulle delta i minst en generell utbildningsinsats uppnåddes gott och väl genom att 260 unika personer deltog i generella insatser och 320 personer deltog i behovsstyrda utbildningsinsatser. - Målet att 300 chefer och medarbetare skulle delta i minst en insats om Directas arbetssätt uppnåddes med råge då drygt 600 personer deltog i minst en av dessa utbildningar. Sammanlagt deltog över 1 000 unika individer i en eller flera av Diversas utbildningsinsatser! För en mer detaljerad redovisning av deltagare i Diversas olika utbildningsinsatser, se Directas och Diversas verksamhetsberättelse. Diversa hade även ett antal kvalitativa målsättningar, där flertalet uppnåddes. De mål som inte uppnåddes handlade framför allt om effekter och nytta av de generella utbildningsinsatserna. Diversas generella utbildningar var tänkta att lägga en grund av teoretisk kunskap hos personalen, så att mer konkret kunskap om arbetssätt lättare skulle kunna förstås och komma till användning. Det innebar att föreläsare och insatser snarare

Sid 6 (17) riktade sig till personal som inte var så vana vid eller säkra inom likabehandlingsfrågor. För att nå dessa medarbetare hade det dock behövts ett mer aktivt agerande från chefer i verksamheterna. Som det föll sig var det framför allt personal med ganska stor kunskap inom dessa områden som deltog, och många ansåg därmed - fullt naturligt - att nivån var något för låg. Mål 1. 80 procent av deltagarna i generella utbildningar anser sig ha fått ökad kunskap om effekten av normer och diskriminerande strukturer. Detta mål uppnåddes inte, varken enligt den webenkät som genomfördes våren 2011 eller den telefonenkät som genomfördes under september 2012. Noterbart är dock att enkäterna skedde ganska lång tid efter själva utbildningsinsatsernade, i vissa fall åtta månader senare. Av de 29 personer som intervjuades i september 2012 instämde 17 personer, 59 procent, i påståendet Jag har fått ökad kunskap om effekten av normer och diskriminerande strukturer genom utbildning från Diversa. Mål 2. 80 procent av deltagarna i generella utbildningar anser sig ha fått en ökad förståelse för människor med olika bakgrund och förutsättningar Detta mål var vi så nära som det någonsin går! Av de 29 personer som intervjuades i september 2012 instämde 22 personer, 79 procent, i påståendet Jag har fått ökad förståelse för människor med olika bakgrund och förutsättningar genom utbildning från Diversa. Mål 5. 80 procent av deltagarna i Diversas insatser om Directas arbetssätt anser att Directas arbetssätt helt eller delvis kan användas i ordinarie verksamhet. Detta mål uppnåddes. I utvärderingen efter varje utbildningsinsats om Directas arbetssätt fick deltagare frågan Kan Directas arbetssätt användas i ordinarie verksamhet?. Drygt 86 procent av de 650 personer som fyllt i utvärderingen svarade ja. Mål 6. 80 procent av alla deltagare i Diversas insatser om Directas arbetssätt anser att Directas arbetssätt kan vara till nytta i den ordinarie verksamheten. Även detta mål uppnåddes. Deltagarna fick frågan Kan Directas arbetssätt vara till nytta i ordinarie verksamhet?, och drygt 90 procent av 650 svarade ja. 3.3. Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? Arbetssätt Diversas så kallade behovsstyrda utbildningsinsatser är ett tydligt exempel på internt lärande. Till skillnad från projektets i förväg upphandlade utbildningsinsatser (generella) om bland annat likabehandling och normkritik (som grundades på de bredare behov som framkommit i förprojekteringen) så riktades de behovsstyrda utbildningsinsatserna till särskilda ämnen, områden eller arbetsplatser. I vissa fall lyfte verksamheterna själva ett visst behov, och i vissa fall identifierade projektet utvecklingsområden eller specifik efterfrågan bland handläggare. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. 4. Arbetssätt 4.1. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Diversa arbetade med olika typer av utbildningsinsatser: Generella utbildningsinsatser, behovsstyrda utbildningsinsatser samt utbildningar om Directas arbetssätt. Den ursprungliga

Sid 7 (17) planeringen innehöll även utbildningsinsatser för flerspråkiga chefer och medarbetare, men dessa genomfördes aldrig (se Bilaga 4 PM Flerspråkig service). Generella utbildningar: De generella utbildningsinsatserna var inriktade på olika aspekter av likabehandling. - "Normer och normsystem" syftade till att förstå, inse och hantera de normer och normstrukturer som vi lever i och agerar utifrån. - "Språk och kommunikation" gav en inblick i hur det kan vara att komma till ett annat land och inte förstå eller kunna göra sig förstådd, vad det innebär att i vuxen ålder lära sig ett nytt språk och vilka förutsättningar detta ger för kommunikation. - Insatser om "stereotyper och diskriminering" klargjorde grunderna i diskrimineringslagstiftningen samt hur stereotyper uppstår, förstärks och påverkar oss och vårt agerande. Externa föreläsare upphandlades med utgångspunkt i Diversas förprojektering. Totalt tecknades avtal med sju olika utbildare/föreläsare, där dessa fyra användes vid flest tillfällen: Charlotte Signahl Normer, normsystem och normalitet Jeanette Ohlsson, Kulturlänk Interkulturell kommunikation Kjell Kampe, Amadeus Språk och flerspråkighet Carl Sahlin m.fl., MIKU Fördomar, stereotyper och diskriminering Behovsstyrda utbildningsinsatser: Baserat på efterfrågan från verksamheterna eller konstaterade behov anordnade Diversa utbildningsinsatser om specifika ämnen eller riktade till specifika personalgrupper. - Utbildningsdag med tema Bemötande för Af Södertälje, december 2010: Lyfte frågor kring likabehandling och antidiskriminering på arbetsplatsen och gentemot kunder. I stort sett all personal på detta stora kontor deltog. - Utbildning om PTSD, februari 2011: Via Directa uppmärksammades behov av ökade kunskaper om traumatisering och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). - Utbildningsdag för Arbetsförmedlingen i Haninge, november 2011: Samtlig personal på kontoret erbjöds en halvdags utbildningsinsats med fokus på normer, normalitet och normsystem. Utbildningen följdes av en workshop. - Utbildning i verktyget KasamDIALOGEN, våren 2012 samt hösten 2012: Directa provade verktyget KasamDIALOGEN, ett webbaserat verktyg som använde Kasams begrepp Meningsfullhet, Hanterbarhet och Begriplighet. - Temadag Språkdagen, mars 2012: I Directas uppdrag ingick inte att utveckla deltagarnas kunskaper i svenska. Ändå visade sig flera av de arbetssätt och samarbeten som provades ha positiva effekter på deltagarnas kunskaper i svenska. För att belysa dessa effekter och annan kunskap på området arrangerades en temadag. Förutom Directas arbetssätt presenterades projektets erfarenheter av storytelling och levande verkstad samt Hyllie Parks arbete med modersmålsbaserad Sfi. - Temadag Hälsa och ohälsa hos utrikes födda, november 2012: På temadagen presenterades Directas tre arbetssätt utifrån sin koppling till hälsa. Programmet innehöll även föredrag om Kasam och salutogent arbetssätt, hälsofrämjande etablering, trauma och PTSD samt den psykologiska migrationsprocessen. Över 100 personer deltog. Utbildningsinsatser om Directas arbetssätt:

Sid 8 (17) När Directas metodutvecklingsarbete var avslutat anställdes två av Directas metodutvecklare som utbildare i Diversa. En mängd olika seminarier, föreläsningar och workshops om Directas arbetssätt arrangerades från maj till november 2012. Läs mer om dessa insatser i Bilaga 1 verksamhetsberättelse för Directa och Diversa. 4.2. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Genom samarbetet mellan Diversa och Directa lyckades vi kombinera teori och praktik. Diversas arbete handlade om att först lägga en grund av teoretisk kunskap kring likabehandling respektive diskriminering, och på den grunden kunna förmedla kunskap om Directas konkreta verktyg. Vår bedömning är att kombinationen av teori och praktik var viktig. Arbete med likabehandling stannar alltför ofta på ett teoretiskt plan, men det räcker inte att bara förstå - man måste kunna agera också. Samarbetet mellan Diversa och Directa var självklart beroende av att Directas metodutveckling stod på samma grund som Diversa vad gäller likabehandling i ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv. 4.3. Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. De nya metoder och det material som kommit ur Diversa stammar framför allt från samarbetet med metodutvecklingsprojektet Directa. För att kunna förstå och bedöma värdet av Directas arbetssätt behövs grundläggande kunskap om hur de involverade verksamheterna arbetar med och hanterar metoder. Något förenklat kan man säga att de tre involverade kommunerna har varierande grad av - och sinsemellan olika - beskrivningar av hur arbetet bedrivs och vilka metoder som används. Arbetsförmedlingen har däremot en omfattande struktur för vilka metoder som ska användas i arbetet. Verksamheten bedrivs utifrån tio tjänster, varav åtta är till arbetssökande och två till arbetsgivare. Varje kund bedöms utifrån individuella förutsättningar och aktuell/-a tjänster fastställs. Dessa tjänster ska leda till att kunden kommer närmare arbete. Tjänsterna levereras med hjälp av metoder. Sammanlagt finns det idag inom Arbetsförmedlingen drygt 40 metoder, varav majoriteten är kvalitetssäkrade. Metoderna beskrivs gennom en processkarta och en aktivitetsbeskrivning. Metoderna visar VAD som ska göras, men går sällan in på HUR. För att visa hur en metod kan tillämpas finns ofta så kallade tillämpningsexempel. Directas metodutveckling behövde förhålla sig till denna omfattande metodstruktur, och valde att använda begreppet "arbetssätt" snarare än "metod". Directas arbete resulterade i en mängd olika arbetssätt och erfarenheter, men i dialog med styrgruppen bestämdes att projektet i sitt utåtriktade arbete skulle prioritera ett mindre antal arbetssätt. Directas fortsatta arbete - och de arbetssätt som överfördes som utbildningar till Diversa - kom därmed att koncentrera sig på följande tre arbetssätt: - Att använda tolk - Samtalet - Deltagarorienterad grupp För att relatera Directas arbetssätt till Arbetsförmedlingens struktur för metoder kan man förenklat säga att: - Directas arbetssätt Samtalet är ett tillämpningsexempel för en eller flera av metoderna Motiverande samtal, Yrkesvägledningssamtal och Utredande samtal. - Arbetssättet Deltagarorienterad grupp är ett tillämpningsexempel till metoderna Gruppvägledning, Gruppinformation och Söka-jobbkurs.

Sid 9 (17) Det arbetssätt som skulle kunna bli en egen och ny metod inom Arbetsförmedlingen är Att använda tolk. Diskussioner om denna möjlighet pågår. I Diversas utbildningar om Directas arbetssätt presenterades arbetssätten, deras fördelar och hur man använder dem. Enklare material delades ut under utbildningsinsatserna, men fokus låg på dialogen med deltagarna. I slutet av projektperioden framställdes boken Steg för steg närmare arbetsmarknaden, som utförligt beskriver arbetssätten och våra erfarenheter av dem. Arbetssätten så som de presenterades i utbildningarna finns också beskrivna i Directas och Diversas verksamhetsberättelse. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? 5. Deltagande aktörer i projektet 5.1. Vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) ingick i projektet? Diversas kompetensutvecklingsarbete involverade Arbetsförmedlingen och Botkyrka, Huddinge och Södertälje kommuner. De verksamheter inom Arbetsförmedlingen som primärt berördes var arbetsförmedlingskontoren i Botkyrka/Salem, Haninge, Huddinge, Nacka/Värmdö, Södertälje och Tyresö. Inom Botkyrka kommun var det framför allt Arbets- och kompetenscenter (AKC), Jobbcentrum och Försörjningsstödsenheten som var involverade. I Huddinge kommun samarbetade projektet med Introduktionsenheten, och för Södertälje kommun skulle Introduktionsenheten och Arbetsmarknadsenheten ingå i samarbetet. Engagemanget från Arbetsförmedlingens huvudkontor var starkt och viktigt för Diversas genomslag. Avdelningen Integration och etablering samt Personalavdelningen var involverade redan i projektets idéstadium, och senare anslöt även avdelningen Förmedlingsutveckling (senare avdelningen för Arbetsförmedlingstjänster) via Enheten för tjänster och metoder. Ovanstående verksamheter var både projektets uppdragsgivare, samarbetspartners och primära mottagare av projektets resultat. 5.2. Redovisa arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Projektgruppen i Diversa bestod till en början av enbart en projektledare. Denna projektledare hade ett tätt samarbete med Directas projektgrupp, som bestod av en projektledare och sex metodutvecklare. I september 2011 slutade projektledaren för Diversa. Efter den omorganisation som följde bestod projektgruppen av en gemensam projektledning (projektledare och biträdande projektledare), samt ett team av fem personer i Directa. Under 2012 anställdes en projektgemensam administratör. I maj 2012, när Directas metodutvecklingsarbete var avslutat och gick över till spridningsarbete, anställdes två av de tidigare metodutvecklarna som utbildare i Diversa. Diversas styrgrupp (gemensam för både Diversa och Directa) bestod av representanter för samtliga involverade verksamheter samt berörda sakavdelningar på Arbetsförmedlingens huvudkontor. Projektens gemensamma referensgrupp bestod av personer från bland annat Arbetsförmedlingen, kommuner, Stockholms universitet, frivilligsektorn samt andra relevanta utvecklingsprojekt. Under hösten 2010 tog vi fram ett dokument som tydliggjorde roller och ansvar för styrgrupp, projektledare, projektteam och referensgrupp. Vilka personer som suttit

Sid 10 (17) i styr- och referensgrupp beskrivs utförligare i Directas och Diversas verksamhetsberättelse (bilaga 1). Styrgruppen fungerade generellt sätt väl. Efter hand blev dock projekten mer och mer fokuserade på Arbetsförmedlingens behov och förutsättningar, men det är omöjligt att veta om kommunernas relativa frånvaro vid styrgruppsmöten orsakade eller berodde på denna utveckling. De olika styrgruppsmedlemmarnas agerande i projektets senare del hade stor påverkan på hur mycket av resultaten som togs till vara i respektive verksamhet. Vi använde projektens referensgrupp som bollplank och beredningsgrupp. Vissa möten handlade om frågor som vi i projekten behövde hjälp med att lösa eller analysera, och andra möten om frågor som vi ville lyfta till styrgruppen men först önskade referensgruppens åsikter om. Referensgruppens roll var till stor nytta under perioden, men avtog mot slutet. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. 6. Jämställdhetsintegrering Diversas kompetensutvecklingsinsatser valdes med avsikten att lyfta ett intersektionellt perspektiv på likabehandling, samt ett normkritiskt förhållningssätt. Detta innebar att jämställdhet fanns med som en viktig dimension i alla utbildningsinsatser, men kombinerat med andra diskrimineringsgrunder och maktdimensioner. Det normkritiska förhållningssättet innebar att ett antal utbildningsinsatser specifikt tog upp normer och normsystem, hur de påverkar oss och hur vi behöver uppmärksamma och ifrågasätta dem för att nå likabehandling. I Directas metodutvecklingsarbete, och i det spridningsarbete som vi genomförde med arbetssätten, var makt, delaktighet och kommunikation centrala aspekter. Maktperspektivet fanns med i alla arbetssätt och insatser, och därmed var jämställdhet en del av helheten i båda projektens arbete. Deltagarna i Diversas utbildningsinsatser var till tre fjärdedelar kvinnor. Denna överrepresentation av kvinnor, jämfört med könsfördelningen i den totala personalgruppen, diskuterades vid ett flertal tillfällen med styrgrupp, referensgrupp och utvärderare. Det är en utmaning i all kompetensutveckling att nå dem som är minst intresserade och kanske därmed minst insatta i ämnet. Vad gäller Diversas insatser och arbete var utmaningen att nå den personal som inte redan var intresserad av frågor som mångfald och likabehandling, vilket verkade vara fallet för en större andel av männen än av kvinnorna. Noterbart är att könsfördelningen på Diversas utbildningsinsatser om Att använda tolk var avsevärt jämnare, vilket troligen till stor del beror på att insatserna var beslutade av cheferna och mer eller mindre obligatoriska för den personal som deltog. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. 7. Tillgänglighet Som beskrivits under rubriken "Jämställdhetsintegrering" var Diversas utgångspunkt ett intersektionellt perspektiv på likabehandling och ett normkritiskt förhållningssätt. Tillgänglighet och funktionsnedsättning hanterades tillsammans med andra diskrimineringsgrunder och maktdimensioner.

Sid 11 (17) Ändå stod just tillgänglighet i fokus för ett par av Diversas generella utbildningsinsatser. Tillgänglighet och funktionsnedsättning behandlades i kombination med andra maktdimensioner, framför allt etnicitet. Dessa utbildningstillfällen syftade till att öka kunskapen bland personalen om de konsekvenser som kulturalisering av ohälsa och/eller funktionsnedsättning kan få för den enskilda individen. Ett tydligt tecken på verksamheternas utvecklingsbehov i just denna aspekt är det faktum att andelen personer med funktionsnedsättning är anmärkningsvärt låg bland nyanlända arbetssökande jämfört med andelen bland den totala gruppen inskrivna arbetssökande. Studier tyder på att förekomsten av ohälsa och funktionsnedsättning snarare är större i denna grupp jämfört med samtliga. Det verkar som att verksamheterna har svårt att identifiera och utreda funktionsnedsättningar bland personer som inte pratar svenska. Denna bild bekräftades av Directas metodutvecklingsarbete. Flera av Directas deltagare visade sig ha en eller flera funktionsnedsättningar som påverkade arbetsförmågan, som inte hade identifierats trots flera år av kartläggningar och insatser. Vår slutsats är därmed att Directas arbetssätt kan bidra till att verksamheterna bättre, snabbare och lättare upptäcker eventuella funktionsnedsättningar, så att individen kan få det stöd som behövs. Detta har därmed också förmedlats via Diversas utbildningsinsatser. Tillgänglighet i vidare bemärkelse stod också i fokus på den behovsstyrda temadag om Hälsa och ohälsa bland kortutbildade utrikes födda som Diversa arrangerade i november 2012. Temadagen gav inblick i en mängd olika kunskapsområden som skulle kunna användas av verksamheterna för att utveckla sin förmåga på detta område. Tillgänglighet handlar inte bara om fysisk tillgänglighet utan även om informativ och kommunikativ tillgänglighet. En stor del av Diversas och Directas gemensamma uppdrag handlade om att genom nya eller förnyade arbetssätt öka verksamheternas förmåga att möta behov hos personer som ännu inte pratar svenska. Arbetssättet Att använda tolk är ett tydligt exempel på projektens strävan att göra Arbetsförmedlingen och kommuner mer tillgängliga för sina kunder. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. 8. Regionala prioriteringar 8.1. Strategisk påverkan Diversas uppdrag och upplägg var tydligt knutet till de förändringar och utvecklingsbehov som kom av Etableringsreformen. Genom reformen övertog Arbetsförmedlingen i december 2010 från kommunerna det samordnande ansvaret för nyanländas etablering. För Arbetsförmedlingen betydde reformen en delvis ny kundgrupp samt ett nytt regelverk med av arbetsuppgifter som inte alls hanterats tidigare (administrering och utbetalning av etableringsersättning). Behovet av ny kunskap och nya arbetssätt var stort, och potentialen i samverkan och erfarenhetsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommuner uppenbar. Samarbetet med strategisk nivå inom Arbetsförmedlingen har varit tätt under hela projektperioden. Personalavdelningen har varit involverade från ett mycket tidigt skede, liksom avdelninngen Integration och etablering. Detta har varit en starkt bidragande faktor till att Diversa via framför allt utbildningar kring tolkanvändning har implementerats och lyckats med sin ambition om stategisk påverkan! Strategisk påverkan i kommuner är svårare eftersom det är svårt att identifiera vilken en

Sid 12 (17) kommuns "strategiska nivå" är. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har som intresseorganisation en helt annorlunda roll än Arbetsförmedlingens huvudkontor, liksom Kommunförundet i Stockholms län. I Diversa hade vi mycket svårt att hitta någon strategisk nivå i de involverade kommunerna, trots viss hjälp av styrgruppens medlemmar. Projektet har därmed lett till mycket begränsad strategisk påverkan i den kommunala sfären. 8.2. Samverkan Diversas kompetensutveckling hanterade samverkan både som ett mål och som ett medel. Personal från Arbetsförmedling och kommuner välkomnades till samma utbildningsinsatser, och förhoppningen var att denna gemensamma kompetensutveckling både skulle använda och förstärka samverkan i syfte att göra verksamheterna bättre på likabehandling. Även de utbildningsinsatser som handlade om Directas arbetssätt nådde personal från både Arbetsförmedlingen och kommuner. Samtidigt kan vi konstatera att genomslaget varit mycket större inom Arbetsförmedlingen, och att Diversa inte utvecklat eller påverkat samverkan särskilt mycket. En faktor som kan ha påverkat Diversas effekt på samverkan negativt är det faktum att projektet kopplade sig till fel verksamheter i kommunerna. Vi underskattade hur fort etableringsreformen skulle innebära nedskärningar och omorganisation inom den kommunala introduktionsverksamheten. Dessa verksamheter hade därmed varken utrymme eller motivation till kompetensutveckling. Troligen hade samarbetet haft andra och bättre förutsättningar om Diversa kopplats till kommunernas verksamheter om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? 9. Spridning och påverkansarbete 9.1. Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. Diversas starkaste kort för framgångsrikt spridningsarbete och strategisk påverkan ligger i samarbetet med systerprojektet Directa. Genom att länka samman ett metodutvecklingsprojekt och ett kompetensutvecklingsprojekt kunde vi arbeta mycket aktivt med spridning och utbildningsinsatser. Ett kompetensutvecklingsprojekt utan parallell metodutveckling hade inte burit lika långt som vi bedömer att Diversa lyckats med, eftersom teori inte självklart följs av praktik. Kombinationen av Directa och Diversa möjliggjorde alltså ett intensivt spridningsarbete. Via Directa genomfördes spridningsinsatser om framgångsrika arbetssätt, parallellt med utbildningsinsatser om samma arbetssätt via Diversa. Vissa tillfällen var stora och andra var mindre, vissa seminarier presenterade samtliga Directas rekommenderade arbetssätt medan andra fokuserade på ett eller två av dem. Ett större lärseminarium riktades särskilt till chefer och annan personal på strategisk nivå, och ett annat till operativ personal. Efter ett ledningsbeslut inom Arbetsförmedlingens marknadsområde Södra Mälardalen Östergötland genomfördes ett stort antal utbildningstillfällen om att använda tolk. Directa och Diversa hade också en nära dialog med sakavdelningar på Arbetsförmedlingens huvudkontor kring

Sid 13 (17) spridningsinsatser. För att nå ytterligare spridning tackade vi ja till att medverka i en mängd olika rapporter, utvärderingar och undersökningar. Som resultat av detta figurerade projekten i flera rapporter från Temagruppen för Likabehandling i Arbetslivet, Tema Likabehandling samt artiklar i tidningar som Du & jobbet och Chefstidningen. Representation från Directa och Diversa har figurerat i en webbaserad utbildning som Arbetsförmedlingen tagit fram om likabehandling i arbetslivet, samt i en utbildning som KRUS gjorde kring bemötande. Diversa medverkade - tillsammans med Directa - i flera olika seminarier under politikerveckan i Visby 2011. Directa och Diversa har också medverkat i en mängd olika arbets-, expert- och referensgrupper, både inom och utanför Arbetsförmedlingen. I slutet av projektperioden tog Directa och Diversa fram en bok som beskrev arbetssätt och erfarenheter, boken Steg för steg närmare arbetsmarknaden. Boken trycktes i 3 000 exemplar, och distribuerades till en stor del av de verksamheter och personer som involverats i eller kommit i kontakt med projekten. 9.2. Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? Directas spridningsinsatser och Diversas utbildningsinsatser om Directas arbetssätt riktades framför allt till personal på Arbetsförmedlingen och i kommuner. Flera större seminarier var av öppen karaktärt. I projektet arbetade vi dessutom medvetet för att kunna tillgodose den efterfrågan som uppstod successivt, och genomförde spridningsinsatser på inbjudan av verksamheter utanför projektens primära område. Exempel på detta är ett lärseminarium som arrangerades av Samordningsförbundet Östra Östergötland, och en metoddag för etableringshandläggare som arrangerades av Arbetsförmedlingens marknadsområde Norra Svealand. Sammantaget nådde Directas spridningsinsatser och Diversas utbildningsinsatser om Directas arbetssätt en mängd olika verksamheter. Förutom olika delar av Arbetsförmedlingen och de involverade kommunerna kan nämnas Länsstyrelserna i Uppsala respektive Stockholms län, arbetsmarknads- och utbildningsdepartementet, frivilligorganisationer, Transkulturellt centrum, utbildningsanordnare, folkhögskolor, studieförbund och vårdcentraler. 9.3. Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? Diversas utbildningsinsatser, baserade på intersektionalitet och normkritik, erbjöds för att förhoppningsvis implementeras i verksamheternas ordinarie kompetensförsörjning. Directas arbetssätt togs fram i syfte att användas inom Arbetsförmedlingens och kommuners arbete för stöd till kortutbildade utrikes födda. Det gemensamma målet var att genom ökade kunskaper och utvecklade verktyg se till att samtliga personer fick det bemötande och det stöd de behövde, utan hinder från diskriminering och dsikriminerande strukturer. Arbetsförmedlingen och kommunerna ansågs vara självklara mottagare av projektens resultat, men det finns mycket som talar för att en mängd andra samhällsnyttiga verksamheter kan ha nytta av motsvarande insatser. Vår bedömning är dessutom att framtagna arbetssätt förutom Att använda tolk kan vara till nytta i all verksamhet som syftar till att stödja personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, oavsett födelseland eller kunskaper i svenska. Vi är också övertygade om att Diversas fokus på intersektionalitet samt normkritik är ett bra sätt att arbeta med likabehandling och antidiskriminering i vilken verksamhet som helst. På samma vis anser vi att Directas metod för metodutveckling kan och bör användas i annat utvecklingsarbete. Att involvera målgruppen för ett visst utvecklingsarbete är ett sätt att

Sid 14 (17) säkra relevans och träffsäkerhet. 9.4. Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Diversa och Directa har nått stort genomslag inom Arbetsförmedlingen, framför allt när det gäller arbetssättet Att använda tolk. Arbetssätten Samtalet och Deltagarorienterad grupp har tagits emot något svalare. Troligen beror detta på att både samtal och gruppverksamhet är välkända och etablerade arbetssätt, och därmed är det svårare att tydliggöra varför ett arbetssätt ska användas framför eller komplettera ett annat. Kanske hade genomslaget för arbetssätten Samtalet och Deltagarorienterad grupp blivit större om samarbetet med Arbetsförmedlingens Enhet för tjänster och metoder startat tidigare. Eventuellt hade det också varit lättare om arbetssättens effektivitet testats på ett tydligare sätt, eventuellt med kontrollgrupper. Det är fullt möjligt att i efterhand genomföra dessa åtgärder och nå ett större genomslag för Samtalet och Deltagarorienterad grupp. För ett brett och långvarigt genomslag behöver ett sådant arbete ledas från relevanta sakavdelningar på Arbetsförmedlingens huvudkontor, alternativt från centralt håll i en kommun som vill införa dem i sin verksamhet. Projektets uppdrag och förhoppning var att också kommunerna skulle ta emot och få tydlig nytta av Diversas utbildningar och Directas arbetssätt. Att detta inte skedde i önskad utsträckning berodde troligen på att projektet kopplades till fel verksamheter inom respektive kommun. För att nå ett större genomslag i kommunernas verksamheter kring försörjningsstöd behövs ett aktivt arbete från verksamheternas ledning. Självklart skulle också kommunförbund, SKL eller liknande organisationer och aktörer kunna inleda ett utvecklingsarbete i linje med Directas och Diversas resultat och erfarenheter. Boken Steg för steg närmare arbetsmarknaden kan användas som inspirationskälla. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? 10. Extern utvärdering Inför genomförandet av Diversa avropades utvärderingstjänster från Arbetsförmedlingens ramavtal. Vi tecknade avtal med Öhrlings PriceWaterhouseCoopers (nuvarande PWC). Utvärderingen lades upp som lärande utvärdering. Följande moment, rapporter och delrapporter har genomförts och levererats av PwC: - Telefonintervjuer med styrgrupp (hösten 2010) - Intervjuer med projektledare (hösten 2010) - Delrapport 1 (februari 2011) - Enkät till deltagare i generella utbildningar under hösten 2010 (april 2011) - Analysseminarium (maj 2011) - Delrapport 2 (augusti 2011) - Telefonintervjuer med deltagare i utbildningar under våren 2012 (september 2012) - Delrapport 3 (oktober 2012) - Intervjuer med chefer (hösten 2012) - Slutrapport (januari 2013) Utvärderaren sattes på relativt hårda prov under Diversas första år. Efter en lång startsträcka beslutade styrgruppen i april 2011 om en projektplan. Utvärderarens arbete handlade fram till dess mest om att stötta projektledaren att få till en konkret och realistisk planering för projektet, vilket innebar att de insatser som genomfördes under hösten 2010 inte egentligen

Sid 15 (17) utvärderades. Först under våren 2011 genomfördes en enkät för att undersöka vad deltagarna i höstens utbildningsinsatser tyckt sig ha för nytta av dem. Troligen var de ganska svaga resultaten negativt påverkade av den tid som passerat. Av olika anledningar kom inte all planerad verksamhet i Diversa igång under det första halvåret 2011, och när projektledaren lämnade sin tjänst i september 2011 genomfördes en omfattande genomsyn och revidering av planering och budget. Den situation som projektet då befann sig i var i vissa avseenden kritisk, och i många avseenden en överraskning för projektägaren. Under denna period skedde också viss personalomsättning inom utvärderingsteamet, som hade tre olika projektledare på ett år. En omfattande översyn genomfördes av både Diversa och systerprojektet Directa, och såväl planering som budget reviderades. I detta skede gjordes också en nystart i samarbetet med Diversas utvärderingsteam. Situationen från hösten 2011 pekar tydligt på en stor svårighet i utvärderarens roll: balansen mellan att vara ett stöd till projektledaren respektive ett verktyg för projektägare/styrgrupp. Med facit i hand hade det varit bättre för verksamheten om utvärderaren redan under våren 2011 inte bara hade kommunicerat med projektledaren utan även fört en dialog med projektägaren. Förmodligen hade en del av de svårigheter som projektledare och projekt befann sig i kunnat uppmärksammas och lösas. För att ytterligare säkra en god dialog mellan projekt och utvärderare slogs Diversas och Directas utvärderingsteam ihop under våren 2012. Detta motiverades framför allt av att projekten under resterande period skulle arbeta parallellt och mycket tätt tillsammans med spridnings- och utbildningsinsatser om Directas arbetssätt, och det fanns stora vinster i att inte köra dubbelt. Diversas och Directas utvärderingar har dock hållts separata i alla aspekter där projektens verksamheter har skiljt sig åt, och i den gemensamma slutrapport som levererades presenteras projekten och deras resultat separat där det är relevant. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? 11. Egenutvärdering Som komplement till den externa utvärderingen av projekten har följande utvärderingsmoment genomförts av projektgruppen: - Utvärdering av utbildningar i Diversa (Kontinuerligt från 2012) - Webenkät till chefer om effekt av Directa/Diversa (November 2012) - Slutrapporter och resultatsammanställningar (December 2012) Alla Diversas utbildningsinsatser under 2012 utvärderades i direkt anslutning till utbildningen. I flertalet utvärderingar ställde vi frågor om vad som var bra och vad som kunnat göras bättre, vad deltagaren tyckte om föreläsaren, vad deltagaren tyckte om tillfället/dagen i sin helhet samt vad man tar med sig från tillfället/dagen. I utvärderingarna för utbildningsinsatser om Directas arbetssätt inkluderades också några kvantifierade moment, för att kunna göra en mätning utifrån Diversas mål. Exempelvis ombads deltagare ange på en sexgradig skala om Directas arbetssätt gick att använda respektive kunde vara till nytta i ordinarie verksamhet. Med facit i hand hade det varit bättre om samtliga utbildningsinsatser utvärderats på samma sätt och efter samma principer redan från början. För att det ska vara möjligt behöver ett projekt som Diversa tydligt och konkret innan utbildningsinsatserna startar bestämma vilka målen är, hur målen ska mätas och vilken uppföljning som behöver ske för att göra den