VERKSAMHETSBERÄTTELSE DIRECTA OCH DIVERSA. Directa och Diversa utveckling och delaktighet FÖR PROJEKTEN

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR PROJEKTEN DIRECTA OCH DIVERSA Slutversion, januari 2013 Skriven av Vanja Bardh Olsson, projektledare för Directa och Diversa på uppdrag av projektägare Jeanette Azinovic, Arbetsförmedlingen, Marknadsområde Södra Mälardalen Östergötland 1

2 1. SAMMANFATTNING INLEDNING 4 a. IDÉN BAKOM PROJEKTEN 4 b. EUROPEISKA SOCIALFONDEN 4 3. FÖRPROJEKTERINGAR. 5 a. DIRECTAS FÖRPROJEKTERING 5 b. DIVERSAS FÖRPROJEKTERING 7 4. ANSÖKAN OM GENOMFÖRANDE ORGANISATION. 8 a. PROJEKTTEAM 8 b. STYRGRUPP 9 c. REFERENSGRUPP DIRECTAS MÅL DIVERSAS MÅL UTVÄRDERING. 13 a. UTVÄRDERINGARNAS GENOMFÖRANDE 13 b. UTVÄRDERINGARNAS SLUTSATSER METODUTVECKLINGSARBETET I DIRECTA KOMPETENSUTVECKLINGSARBETET I DIVERSA a. GENERELLA UTBILDNINGSINSATSER 19 b. BEHOVSSTYRDA UTBILDNINGSINSATSER 19 c. UTBILDNINGSINSATSER FÖR FLERSPRÅKIGA 21 d. UTBILDNING OM DIRECTAS ARBETSSÄTT REVIDERING SEPTEMBER RESULTAT I METODUTVECKLINGEN.. 22 a. PROCESSEN I FÖRÄDLINGSARBETET 22 b. ATT ANVÄNDA TOLK 23 c. SAMTALET 25 d. DELTAGARORIENTERAD GRUPP SPRIDNING MÅLUPPFYLLELSE. 31 a. DIRECTAS MÅLUPPSYLLELSE 31 b. DIVERSAS MÅLUPPFYLLELSE IMPLEMENTERING FRAMGÅNGSFAKTORER OCH LÄRDOMAR.. 36 a. FRAMGÅNGSFAKTORER 36 b. LÄRDOMAR 38 Bilaga 1: Deltagare i Directa Bilaga 2: Deltagare i Diversa Bilaga 3: Directas arbetssätt och verktyg 2

3 1. SAMMANFATTNING Projekten Directa och Diversa initierades i början av Projektidéerna syftade till att åtgärda en välkänd problematik; alltför många utrikes födda stod stilla långt ifrån arbetsmarknaden, trots stöd och insatser från både Arbetsförmedling och kommun. Två parallella förprojekteringar, medfinansierade av ESF, genomfördes under 2009, och lade grunden för metodutvecklingsprojektet Directa och kompetensutvecklingsprojektet Diversa. Genomförandet startade i augusti 2010, och involverade Arbetsförmedlingen i Arbetsmarknadsområde Huddinge samt Af Södertälje, tillsammans med Botkyrka, Huddinge och Södertälje kommuner. Projekten utvärderades av PWC. Directas metodutvecklingsarbete genomfördes mellan november 2010 och mars 2012 tillsammans med målgruppen; utrikes födda personer som saknade utbildning, saknade arbetslivserfarenhet och endast hade knappa kunskaper i svenska. Metodutvecklingen startade i enskilda samtal, men kom snart att fokusera på verksamheter i grupp. Tolk användes i alla moment. Arbetet resulterade framför allt i tre arbetssätt; Att använda tolk, Samtalet och Deltagarorienterad grupp. Under våren 2012 testades arbetssätt i samarbete med ordinarie verksamhet. Drygt 130 personer, varav tre fjärdedelar var kvinnor, medverkade i utveckling eller testning av arbetssätt och verktyg. Samtidigt genomförde Diversa kompetensutvecklingsinsatser för personal i de involverade verksamheterna. Inledningsvis låg fokus på att erbjuda s.k. generella utbildningsinsatser. Dessa syftade till att genom ökad kunskap hos personalen om normer, fördomar och diskriminering främja likabehandling och minska risken för diskirinerande strukturer i verksamheterna. Diversa erbjöd också s.k. behovsstyrda insatser med särskilt fokus. Under det sista året låg tonvikten på utbildningar om Directas arbetssätt. Diversas utbildningsinsatser nådde hela unika personer, varav 72 procent var kvinnor. Directa och Diversa avslutades den 31 december Vid projektperiodens slut hade flera delar av projektens slutsatser och resultat tagits tillvara i ordinarie verksamhet, framför allt kring tolkanvändning. Bland projektens framgångsfaktorer identifierades metodutveckling i samarbete med målgruppen, parallell metod- och kompetensutveckling, lång spridningsperiod samt aktiv projektägare. Bland lärdomar att ta hänsyn till i framtida projektverksamheter fanns vikten av exakta målformuleringar, chefers medverkan i kompetensutveckling samt värdet av att etablera stabil kontakt med strategisk nivå i kommuner. 3

4 2. INLEDNING a. IDÉN BAKOM PROJEKTEN Initiativet till Directa och Diversa togs i början av år 2009 av Jeanette Azinovic, då chef för Arbetsförmedlingen i arbetsmarknadsområde 1 Huddinge. Frustrationen över att stora grupper arbetssökande stod mer eller mindre stilla, långt ifrån arbetsmarknaden, kanaliserades in i en dialog med bland andra Introduktionsenheten i Huddinge kommun. Bland de arbetssökande som stod stilla långt ifrån arbetsmarknaden fanns många utrikes födda med kort eller ingen utbildning samt knappa kunskaper i svenska. Verksamheterna behövde utvecklas för att bättre möta behoven hos kunderna. En arbetsgrupp bildades för att utveckla idén och undersöka hur den skulle kunna finansieras. Arbetsgruppens arbete resulterade i ett projekt med uppdrag att utveckla de verktyg och arbetssätt som Arbetsförmedling och kommuner använder i arbetet med nyanlända och andra utrikes födda. Ett stort fokus låg på att utveckla bättre vägledningsinsatser. Kompetens hos befintlig personal, i form av språkkunskaper och erfarenheter av andra länders samhällsstruktur och referensramar, sågs som en viktig resurs för utvecklingsarbetet. Problembilden delades av både Arbetsförmedlingen och kommuner. Målgrupperna var dessutom kunder hos båda verksamheterna. Samverkan var därmed en självklarhet. Huddinge kommun deltog som samverkansaktör, liksom Botkyrka och Haninge kommuner. Senare under projektperioden skulle även Södertälje kommun komma att gå in i Directa och Diversa. b. EUROPEISKA SOCIALFONDEN Arbetsgruppen beslöt att ansöka om medfinansiering från Europeiska Socialfonden 2 för att kunna genomföra det tänkta utvecklingsarbetet. De medel som under innevarande programperiod gjordes tillgängliga via ESF var uppdelade i två olika programområden; Programområde 1 3 finansierar kompetensutveckling av redan anställda Programområde 2 4 finansierar verksamhets- och metodutveckling till förmån för personer som står utanför arbetsmarknaden. 1 Arbetsmarknadsområde förkortas i fortsättningen AMO. I AMO Huddinge ingår Af Botkyrka Salem, Af Haninge, Af Huddinge, Af Nacka Värmdö och Af Tyresö. 2 Europeiska Socialfonden förkortas i fortsättningen ESF 3 Programområde 1 förkortas i fortsättningen PO 1 4

5 Projektidén involverade både anställd personal och personer som står utanför arbetsmarknaden, och delades därför upp i två delar. Verksamheterna fick namnen Directa (PO 2) och Diversa (PO 1). Ansökan om medfinansiering av förprojekteringar lämnades in i februari år 2009, och beviljades i juni samma år. 3. FÖRPROJEKTERINGAR a. DIRECTAS FÖRPROJEKTERING I Directas förprojekteringsansökan beskrevs projektets bakgrund: Utrikes föddas kompetens är en viktig tillgång, inte minst när den demografiska utvecklingen leder till att allt färre ska försörja allt fler. [ ] Nya metoder för vägledning till yrken eller utbildningar behöver därför utvecklas och anpassas till olika språkliga och kulturella referensramar samt till olika yrkes- och utbildningsspecifika förkunskaper. Syftet var att med aktiv medverkan från målgruppen utveckla och erbjuda nya metoder för vägledning till yrken eller utbildningar. Utvecklingen av nya metoder och aktiviteter skulle öka möjligheterna för nyanlända och utrikes födda att snabbare komma in på arbetsmarknaden. I Directas förprojektering (Dnr ) genomfördes flera olika insatser för att undersöka och utveckla projektidén. En problem- och målgruppsanalys visade att utrikes födda hade och har större risk för arbetslöshet och utanförskap än genomsnittet, och risken för långvarig arbetslöshet är högre för kortutbildade än för genomsnittet. I Directas upptagningsområde 5 var nästan häften av de inskrivna på Arbetsförmedlingen utrikes födda, och av dessa var 40 procent kortutbildade, d.v.s. hade högst nio års grundskola. Behoven var tydliga. Alltför många nyanlända och andra utrikes födda kvinnor och män stod stilla i utanförskap långt ifrån arbetsmarknaden. De insatser som erbjöds från Af och/eller kommunen var inte tillräckligt anpassade för att tillgodose behov hos dem med lägst formella förutsättningar att matchas mot arbetsmarknaden. Directas målgrupp definierades som nyanlända och andra utrikes födda kvinnor och män som är i kontakt med Arbetsförmedlingen eller en kommun och: har knappa kunskaper i svenska har kort utbildning och/eller mycket svag förankring i arbetslivet står stilla långt ifrån arbetsmarknaden 4 Programområde 2 förkortas i fortsättningen PO 2 5

6 Målgruppen uppskattades till ca personer, jämnt fördelat mellan kvinnor och män. När maximalt antal riskindikatorer användes minskade gruppen till knappt 150 personer. Den snävare gruppen bedömdes bli dubbelt så stor när man inkluderade personer som inte var inskrivna på Arbetsförmedlingen. I den snävare gruppen var andelen kvinnor högre. Målgruppens egen bild av sin situation var central. I förprojekteringen genomfördes därför fokusgrupper, där all kommunikation skedde på både svenska och arabiska 6. För att ytterligare öka individens möjlighet att uttrycka sig användes könsuppdelade grupper. Fokusgrupperna lyfte bland annat: bra att få använda sitt starkaste språk, de som sällan hörs blir delaktiga många har goda erfarenheter av Af och kommun, men känner sig övergivna och utnyttjade i exempelvis praktik många möter fördomar och misstänksamhet från handläggare många vet inte vilket stöd som finns, vilka rättigheter man har det behövs enklare och tydligare information den privata situationen helheten måste respekteras mer nätverk stärker den enskilda individen Insatserna i Directa skulle ha individen i fokus och utformas utifrån individens behov. Förprojekteringen konstaterade att de insatser som skulle erbjudas därför måste utvecklas vidare i samarbete mellan personal och deltagare. Bara så skapas verklig delaktighet, och metoder som stödjer den. Directa omformades från ett vägledningsprojekt till ett bredare metodutvecklingsprojekt. Directas förprojektering bekräftade och utvecklade den grundidé som fanns bland initiativtagare och samarbetspartners inför ansökan. Det fanns en gemensam bild av ett aktuellt problem för verksamheterna som alla parter var motiverade att lösa. b. DIVERSAS FÖRPROJEKTERING Diversas förprojektering (Dnr ) gällde att undersöka behov och förutsättningar för det utvecklingsarbete som skissats upp. Hypotesen var att diskriminering och diskriminerande strukturer på Arbetsförmedlingen och i kommunerna var en faktor bakom utrikes föddas sämre förutsättningar på arbetsmarknaden. 5 Södertörn respektive Arbetsförmedlingen inom AMO Huddinge samt Af Södertälje 6 Arabiska bedömdes vara det största språket hos kålgruppen i området. 6

7 Problembilden bekräftades på flera olika sätt. I diskussioner med personal på Arbetsförmedling och i kommuner angavs osäkerhet inför det "annorlunda" som en förklaring till sämre bemötande. En handläggare sa "Det jag inte vet hur jag ska hantera vill jag slippa undan så fort som möjligt". Diskrimineringsombudsmannens verktyg Växthuset användes för att undersöka och identifiera risker för diskriminering inom verksamheterna. Det konstaterades att risken för diskriminering var stor i verksamheterna, särskilt utifrån kön, etnicitet och religion. Diversas insatser för att minska risken för diskriminering och diskriminerande strukturer handlade om att öka personalens kunskaper kring likabehandling. För att få tillgång till varierad, aktuell och relevant kunskap skulle externa föreläsare användas. Olika föreläsare och utbildningsmoment testades och utvärderades. Ytterligare en åtgärd för att minska risken för diskriminering och diskriminerande strukturer var att utveckla flerspråkig service. Vid idémöten med flerspråkiga medarbetare diskuterades möjligheter och risker i flerspråkig service, vilket lade en grund för både kompetens- och metodutveckling. Även språktest prövades. Diversas förprojektering genomförde också en enkätundersökning för att inventera personalens språk- och kulturrelaterade kunskaper. Enkäten visade att % av personalen hade goda eller mycket goda kunskaper i minst ett annat språk än svenska. De flesta var intresserade av att utveckla och använda sin kompetens, och en stor majoritet av de svarande oavsett språkkunskaper ansåg att verksamheten skulle förbättras genom nya tjänster inom flerspråkig service. Förprojekteringen ledde också till att intersektionalitet och normkritiskt förhållningssätt blev centrala aspekter för Diversas insatser. Intersektionalitet innebar att Diversa avsåg att hantera samtliga diskrimineringsgrunder som en överlappande helhet i sitt arbete för likabehandling. Att påverka en diskrimineringsgrund i taget avfärdades, eftersom realiteten är att en mängd olika maktdimensioner sammanfaller och överlappar varandra. Det normkritiska förhållningssättet manifesterades genom ett fokus på att medvetandegöra personal om sina egna värderingar, sin egen kultur och normstruktur, snarare än att försöka lära sig om den andre. Slutsatserna från Diversas förprojektering var att det fanns både behov av och förutsättningar för det tänkta utvecklingsarbetet. 4. ANSÖKAN OM GENOMFÖRANDE Ansökan om medfinansiering av respektive genomförandeprojekt lämnades in till ESF i februari Projekten konstruerades som ett samarbete mellan PO1 och PO2, vilket 7

8 var i det närmaste unikt. Directas och Diversas ansökningar om medfinansiering beviljades i juni Directas genomförandeansökan omfattade en metodutvecklingsverksamhet med en budget på drygt 13 miljoner kronor över två år. Projektets 100 årsplatser skulle fördelas jämt mellan kvinnor och män i målgruppen. Projektets uppdrag var att: utveckla nya arbetssätt och verktyg, inte minst stöd på annat språk än svenska utveckla sätt att anpassa de resurser som redan finns söka vägar för nya insatser och samarbeten utifrån deltagarnas behov Diversas ansökan om genomförande omfattade utbildningsinsatser i fyra olika spår för anställda på Arbetsförmedlingen och de involverade kommunerna. Risken för verksamheternas kunder att utsättas för diskriminering och diskriminerande strukturer skulle minska genom att ge personalen ökad och utvecklad kunskap om likabehandling samt bättre verktyg utvecklade i Directa. Den form av diskriminerande struktur som huvudsakligen avsågs var det faktum att personer som inte talar eller förstår svenska i praktiken inte fick tillgång till stöd och service utifrån individuella behov på samma villkor som andra arbetssökande. Diversa hade en budget på 5,4 miljoner kronor. 5. ORGANISATION a. PROJEKTTEAM Projektteamet i Directa och Diversa bestod av en projektledare per projekt, samt sex metodutvecklare i Directa. Den asymmetriska bemanningen motiverades av Diversas täta samarbete med externa föreläsare och utbildare Directas mer personalkrävande metodutvecklingsuppdrag Ett tätt samarbete mellan projekten Rekryteringen genomfördes med fokus på att få in personer från olika perspektiv men med en gemensam förankring i sakfrågan; att utveckla stöd till nyanlända och andra utrikes födda. Följande personer ingick i projektteamet: Vanja Bardh Olsson projektledare Directa (och Diversa) Muse Demircan (maj till nov 2011) språkstödjare/kundvärd Directa Christina Jarenius metodutvecklare Directa Emma Katsoulaki metodutvecklare Directa, bitr projektledare Erika Kjellstrand (till sep 2011) projektledare Diversa Christina Matteoni metodutvecklare Directa Sissi Nahlbom metodutvecklare Directa 8

9 Lotta Nordholm (maj till dec 2012) administratör i båda projekten Emina Redzematovic metodutvecklare Directa Anna Ålund metodutvecklare Directa b. STYRGRUPP Directa och Diversa hade ett gemensamt uppdrag. För att förstärka detta fick projekten en och samma styrgrupp. Styrgruppen utformades med representation från alla verksamheter som var beställare och därmed primära mottagare av projektens resultat. Styrgruppens roll behandlades och beslutades på ett av de första styrgruppsmötena Följande personer och verksamheter har ingått i styrgruppen: Ingela Andersson, Af AMO Huddinge Kambiz Asadollahi, Huddinge kommun. Ersattes av Marianne Björklund Anette Berggren, Botkyrka kommun Ingrid Bodinger, Södertälje kommun Sofia Eugénzon - Persbeck, Af Personalavdelningen (från 2011) Lisbeth Hyvönen, Af Avd Förmedlingsutveckling Mats Karlsson, Af AMO Södertälje. Ersattes av Annette Wall Gösta Mårtensson, Af Personalavdelningen Ingmar Svenson, Af Avd Integration och etablering. Ersattes av Jonas Paulsson som ersattes av Marie Lindbäck Styrgruppen har letts av projektägaren Af Marknadsområde Södra Mälardalen Östergötland, representerad av Jeanette Azinovic. Rollen som projektägare delegerades vid behov till supportchef Annette Johansson. Styrgruppen har haft 14 möten: 2010: 19 oktober, 7 december 2011: 9 februari, 6 april, 25 maj, 5 september, 12 oktober och 14 december 2012: 3 februari, 30 mars, 25 maj, 10 september, 11 oktober och 3 december c. REFERENSGRUPP Projektens referensgrupp byggdes för att vara ett forum för dialog och beredning. Dess roll behandlades och beslutades på ett av de första referensgruppsmötena

10 Följande personer och verksamheter har ingått i referensgruppen 7 : Leila Bourdayeme, projekt Utrikes födda kvinnor, därefter Af Kundtjänst Josefin Daleskog, Individuell Människohjälp Mohammed Fateh - Atia, studieförbundet Ibn Rushd Martin Fax, Tema Nyanlända Julio Fuentes, SIOS Klaes Hallberg, Matchning Södertörn. Ersattes av Afamia Maraha Birgitta Hart Carpenter, Etablering Södertörn. Ersattes av Catarina Helling Helén Brandberg, Spraka. Ersattes av Linda Karlsson, Huddinge kommun Tarja Ståhl, Af Botkyrka Salem, därefter Af Avd Förmedlingsutveckling Åsa Sundelin, Stockholms universitet Maj Törnlind, HabIntro Referensgruppens möten har letts av projektledarna för Directa och Diversa. Referensgruppen har haft 11 möten: 2010: 13 oktober och 1 december 2011: 2 februari, 28 mars, 15 juni, 5 september, 2 november och 7 december 2012: 6 mars, 31 maj och 25 september 6. DIRECTAS MÅL Den målstruktur som formulerades i Directas ansökan till ESF reviderades i dialog med projektets utvärderare. Följande åtta verksamhetsmål beslutades i styrgruppen och kvarstod under hela projektperioden: 1. Directa har levererat minst 20 st beskrivningar av nya verktyg och arbetssätt 2. Directa har levererat minst 20 st beskrivna vägar till anpassning/utveckling av befintliga insatser 3. Minst 50 % av alla chefer i involverade verksamheter anser att Directas resultat kan användas och vara till nytta i den ordinarie verksamheten 4. Minst 2/3 av alla chefer i involverade verksamheter anser att Directa har medfört förbättrade samverkansstrukturer, framför allt mellan de involverade verksamheterna 7 I referensgruppen har ytterligare ett antal personer ingått men inte deltagit på något möte, bland andra Mustafa Can (ABF), Patrik Åkesson (KRUS) 10

11 5. Minst 15 % av Directas deltagaravslut har skett pga. arbete eller reguljära studier 6. Minst 50 % av Directas deltagare har under deltagarperioden anvisats till ett arbetsmarknadspolitiskt program. 7. Minst 2/3 av Directas deltagare anser vid avslut att de i högre utsträckning än innan deltagandet kan påverka sina möjligheter att få ett jobb 8. Minst 2/3 av Directas deltagare anser vid avslut att de känner till arbetsmarknaden bättre än innan deltagandet 7. DIVERSAS MÅL Diversas målstruktur som den formulerades i ansökan till ESF reviderades under projektets första halvår i dialog med utvärderaren. Styrgruppen beslutade i början av 2011 om följande verksamhetsmål: Ökad kompetens hos medarbetare och chefer 1. Minst 80 % av deltagande chefer och medarbetare anser sig ha fått utökad kunskap om likabehandling och antidiskriminering 2. Minst 2/3 av deltagande chefer och medarbetare upplever en ökad trygghet och förmåga att bemöta människor med olika behov och bakgrund Ökad tillgänglighet i det stöd som erbjuds 1. Minst 80 % av flerspråkiga deltagare anser sig ha fått ökad kunskap om flerspråkighet, språkutveckling och kommunikation i en flerspråkig situation 2. Minst 2/3 av flerspråkiga deltagare upplever sig ha fått förbättrade förutsättningar att bredda eller fördjupa sina arbetsuppgifter genom att använda sina språkkunskaper i arbetet Nya framgångsrika arbetssätt och verktyg ska spridas 1. Minst 80 % av deltagande chefer och medarbetare anser sig ha fått ökad kunskap om nya arbetssätt och metoder 2. Minst 2/3 av deltagande chefer och medarbetare anser att de nya arbetssätten och metoderna ökar deras förutsättningar att ge kunder stöd utifrån individuella behov 11

12 Struktur för kontinuerligt arbete mot diskriminering 1. När olika exempel på diskriminerande strukturer uppmärksammas inom ramen för projektet ska detta dokumenteras och föras vidare till projektets styrgrupp. Styrgruppen fattar beslut om eventuell åtgärd. Diversas volymmål var: minst 400 personer ska få kompetensutveckling om likabehandling minst 500 personer ska få kompetensutveckling om Directas arbetssätt I samband med revideringen av Diversas planering och budget i september 2011 reviderades projektets mål en andra gång. Denna förenklade målstruktur kvarstod under resterande projektperiod. Volymmål 30 chefer ska delta i minst en insats bland generella utbildningar 300 medarbetare ska delta i minst en insats bland generella utbildningar 50 flerspråkiga medarbetare/chefer ska delta i minst en insats för flerspråkiga 300 chefer och medarbetare ska delta i minst en insats om Directas arbetssätt Verksamhetsmål % av alla deltagare i Diversas generella utbildningar anser sig ha fått ökad kunskap om effekten av normer och diskriminerande strukturer % av alla deltagare i Diversas generella utbildningar anser sig ha fått en ökad förståelse för människor med olika bakgrund och förutsättningar % av alla deltagare i Diversas insatser för flerspråkiga anser sig ha fått ökad kunskap om förutsättningar för flerspråkig service % av alla deltagare i Diversas insatser för flerspråkiga anser sig ha fått förbättrade förutsättningar att använda sina språkkunskaper i arbetet % av alla deltagare i Diversas insatser om Directas arbetssätt anser att Directas arbetssätt helt eller delvis kan användas i ordinarie verksamhet % av alla deltagare i Diversas insatser om Directas arbetssätt anser att Directas arbetssätt kan vara till nytta i den ordinarie verksamheten 12

13 8. UTVÄRDERING a. UTVÄRDERINGARNAS GENOMFÖRANDE Inför genomförandet av Directa och Diversa avropades utvärderingstjänster från Arbetsförmedlingens ramavtal. Båda projekten tecknade avtal med samma leverantör Öhrlings PriceWaterhouseCoopers (nuvarande PWC) men med separata utvärderingsteam. Utvärderingarna lades upp som lärande utvärdering. Följande moment, rapporter och delrapporter har genomförts och levererats inom respektive utvärdering: Moment i Directas utvärdering Tidpunkt Telefonintervjuer med styrgrupp hösten 2010 Intervjuer med projektteam hösten 2010 Delrapport 1 januari 2011 Intervjuer med deltagare februari 2010 och mars 2011 Delrapport 2 juni 2011 Analysseminarium maj 2011 Delrapport 3 januari 2012 Intervjuer med chefer hösten 2012 Samhällsekonomisk analys hösten 2012 Slutrapport januari 2013 Moment i Diversas utvärdering Tidpunkt Telefonintervjuer med styrgrupp hösten 2010 Intervjuer med projektledare hösten 2010 Delrapport 1 februari 2011 Enkät till deltagare april 2011 Delrapport 2 augusti 2011 Analysseminarium maj 2011 Telefonintervjuer med deltagare september 2012 Delrapport 3 oktober 2012 Intervjuer med chefer hösten 2012 Slutrapport januari

14 Som komplement till den externa utvärderingen av projekten har följande utvärderingsmoment genomförts av projektgruppen: Egenuppföljning i Directa/Diversa Utvärdering av utbildningar i Diversa Tidpunkt Kontinuerligt Utvärdering av arbetssätt i Directa Kontinuerligt Telefonintervjuer med Directa-deltagare April maj 2012 Webenkät till chefer om effekt av Directa/Diversa November 2012 Slutrapporter och resultatsammanställningar December 2012 b. UTVÄRDERINGARNAS SLUTSATSER Directa Delrapport 1 levererades i mitten av januari Analysen utgick ifrån studier av dokumentation kring projektet, intervjuer av styrgruppen samt dialog med projektteamet. Rapporten lyfte följande punkter: Förankring och spridning av projektets syfte är viktigt. Projektet behöver bli tydligare i vad som avses med nya metoder. Styrgruppens närvaro och engagemang är centralt Projekten behöver arbeta utåtriktat Rutiner behövs för dokumentation av projektets metodutveckling Jämställdhetsperspektivet behöver beaktas Directa Delrapport 2 levererades strax före midsommar Den grundade sig på intervjuer av deltagare i Directa samt intervjuer med Directas personal. Rapporten lyfte följande punkter: Säkerställ att deltagarna förstår sin roll i projektet Tappa inte målen för deltagarnas utveckling Projektet behöver bli tydligare i vad som avses med arbetssätt och verktyg Behåll medvetenhet om tid som resurs för metodutveckling, inte ett resultat Säkerställ förankringen av projektet inom samverkande organisationer Directa Delrapport 3 levererades i januari Den analyserade underlag från en enkät, resultatmaterial samt information från projektet. Följande punkter lyftes: Förbättra kännedom om projektets och dess resultat Tydliggör metodutvecklingen Besluta om former för uppföljning och mätning av mål Strukturera beskrivningen av projektets resultat Klargör individens roll som expert 14

15 Diversa Delrapport 1 levererades i februari Den grundades på studier av projektdokumentation, intervjuer av styrgruppen samt med projektledaren. Rapporten beskrev Diversas inledning som problematisk, och bedömde att förutsättningarna för ett fullt lyckat resultat inte fanns på plats. Rapporten lyfte följande punkter: Projektet behöver hitta sin form och definiera sitt uppdrag Viktigt med förståelse och kunskap om projektet En tät och balanserad koppling till Directa är central Diversa Delrapport 2 levererades i augusti Den grundades på studier av projektdokumentation samt dialog med projektledaren, och lyfte följande punkter: Projektets uppdrag behöver definieras och aktiviteter kopplas mot målen Projektorganisationen behöver ses över Uppföljning av utbildningsinsatser behövs Diversa Delrapport 3 levererades i oktober Underlaget bestod av resultat från telefonintervjuer med deltagare i Diversas generella utbildningsinsatser under våren Rapporten lyfte följande punkter: De flesta är nöjda med utbildningarna och föreläsarna Deltagarna verkar ha haft god kännedom om frågorna sedan tidigare har projektet nått rätt målgrupp? Marginell effekt i verksamheterna cheferna saknas Directas och Diversas slutrapport var gemensam för båda projekten, och levererades i januari Rapporten grundade sig dels på de underlag som behandlats i tidigare delrapporter, dels på nya underlag. Slutrapporten lyfter fram följande punkter: Diversa når flera men inte alla av sina målsättningar Directa når merparten av sina projektmål, men oklarheter finns kring definitioner av arbetssätt och verktyg Övergripande mål har endast uppnåtts i begränsad utsträckning Projekten har fått positiva bieffekter genom verksamhetsutveckling, framför allt inom Arbetsförmedlingen på strategisk nivå 9. METODUTVECKLINGSARBETET I DIRECTA Directas metodutvecklingsarbete stod på två pelare: Directa ska ta fram arbetssätt och verktyg, inte primärt leverera aktiviteter till deltagarna. Arbetssätt och verktyg ska kunna användas av handläggare i befintliga verksamheter under nuvarande omständigheter. 15

16 Directas metodutvecklingsarbete ska ske i samarbete mellan projektteam och deltagare. Deltagarna får en roll som experter och försökspersoner, snarare än mottagare av stödinsatser. Inför första intaget av deltagare i november 2010 hade verksamheterna fått grundläggande information om projektet och dess syfte. Handläggare uppmanades att anmäla deltagare med: Inga eller knappa kunskaper i svenska Ingen eller kort utbildning Ingen eller kort erfarenhet av förvärvsarbete För att få in så bra experter som möjligt riktade vi oss primärt till arbetssökande som varit i Sverige en tid och hunnit få erfarenhet av befintliga insatser. Deltagare som anmäldes till Directa fick information om projektet och dess syfte vid ett enskilt samtal med en metodutvecklare, och fick därefter välja om han/hon ville medverka. Frivilligheten bedömdes vara central, eftersom projektet inte primärt handlade om att tillgodose den arbetssökandes behov av stöd och insatser. För att undvika att någon deltagare skulle gå miste om individuellt stöd med fokus på matchning mot arbetsmarknaden fortsatte deltagare sin kontakt och planering med sin ordinarie handläggare parallellt med Directa. I januari 2011 uppmärksammade vi verksamheterna på att nästan enbart kvinnor anmälts till Directa. Könsfördelningen jämnades ut något under det första kvartalet 2011, men kvinnodominansen kvarstod under hela projektperioden. För en sammanställning av Directas deltagare, se bilaga 1. Eftersom projektets uppdrag vara att utveckla och prova metoder så fanns det inga metoder när vi startade. Samarbetet med deltagarna projektets experter styrde utvecklingsprocessen. Det enda sättet att börja var genom enskilda samtal. Alla sex projektmedarbetare genomförde förstasamtal med deltagare, och bibehöll kontakten med dessa deltagare. Individuella samtal genomfördes på olika sätt utifrån respektive medarbetares kompetens och erfarenhet. Syftet med samtalen var dels att få kunskap och information från experterna, dels att bygga upp en samarbetsrelation. Efter någon månad gjordes en gemensam analys av vilka erfarenheter, önskemål och behov som deltagarna hade uttryckt. Sammanställningen visade tydliga mönster. Deltagarnas gemensamma önskemål, i kombination med effektivitetstanken, ledde till att Directas verksamhet under första kvartalet 2011 handlade mycket om att starta olika aktiviteter i grupp. De enskilda samtalen fortsatte dock under hela perioden. 16

17 Gruppaktiviteter med olika tema startades. Omvärldsgruppen syftade till att öka kunskapen och tryggheten kring den region deltagarna bodde i. Mycket handlade om att åka till en viss plats och kopplat till platsen reflektera över olika saker, inte minst hur man tagit sig dit och vilka arbetsplatser man sett. Arbetslivsgruppen diskuterade erfarenheter från praktik- och arbetsplatser. Föräldragruppen erbjöd ett forum för kunskap och dialog kring föräldraskap i kombination med arbete. Arbetsmarknadsgruppen handlade om jobb och vägen dit, och studiebesök kombinerades med diskussioner och inbjudna gäster. En grupp provade yoga som ett sätt att främja hälsa och öka kraft. Utifrån deltagarnas önskemål startade Directa under hösten 2011 även samarbeten med externa aktörer. Datagruppen syftade till att hitta sätt att erbjuda datakunskap på långt mer grundläggande nivå än befintliga insatser. Storytelling och pedagogik från levande verkstad provades som verktyg för kommunikation och språkutveckling, även detta i grupper. Inspirerade av MIRA ett avslutat projekt för unga flyktingar i Huddinge kommun etablerades ett samarbete med den tidigare projektledaren för MIRA, Amir Hashemi- Nik. En variant av MIRA utformades och döptes till VIP (Verktyg, Inspiration, Plattform). I VIP deltog en grupp av vuxna nyanlända arbetssökande i tre veckor på heltid. Programmet innehöll värderingsövningar, diskussioner och studiebesök i syfte att ge verktyg, inspiration och plattform för deltagarna att ha nytta av på arbetsmarknad och i samhället VIP genomfördes i två omgångar under hösten I Directas metodutvecklingsuppdrag ingick att hitta vägar att använda och anpassa befintliga insatser. Med detta syfte startade en grupp deltagare Inspirationsprogrammet under hösten En förberedande utbildning med fokus på orientering och språkutveckling kombinerades med yoga, levande verkstad och aktiviteter med omvärldstema. Gruppverksamheterna kompletterades av interna och externa samarbeten i mindre format, ibland i enskilda ärenden, och metodutvecklingen vidgades. Metodutvecklingsarbetet drevs dels av att prova olika verksamheter och samarbeten, dels att reflektera över vad som fungerat och varför. Samtliga insatser innehöll utvärdering. Återkoppling och reflektion var återkommande moment i alla gruppverksamheter, och ofta genomfördes en utvärdering i slutet av en viss insats. Gemensam dialog och reflektion var också ett centralt moment i teamets interna arbete. Varje vecka diskuterade projektgruppen vad som genomförts, hur det gått, vilken återkoppling deltagarna gett, vad vi fått för ytterligare önskemål och vad som skulle hända härnäst. Vilket resultat arbetet skulle leda till och vilken form resultaten 17

18 skulle ha höll vi medvetet öppet, för att inte alltför tidigt begränsa arbetet. Först i slutet av 2011 påbörjades förädlingsarbetet av arbetssätt och verktyg. Många projekt före Directa har underskattat skillnaden mellan projektmiljö och ordinarie verksamhet. Det som med projektets förutsättningar gett lysande resultat kanske inte alls skulle gå att genomföra i den vanliga verksamheten. Därför genomförde Directa s.k. testning. Testningen framför allt av en modell för gruppverksamhet innebar att arbetssättet provades i samarbete mellan Directa och ordinarie handläggare, på en grupp vanliga nyanlända arbetssökande. Återkopplingen från handläggare och deltagare gav signaler om huruvida arbetssättet faktiskt skulle gå att använda i verkligheten. Testgrupper genomfördes under 2012 tillsammans med Af Nacka, etableringshandläggare inom AMO Huddinge, Af Södertälje samt med två olika verksamheter inom Botkyrka kommun. Directas egna metodutvecklingsarbete pågick till och med mars Avslutningssamtal genomfördes med varje deltagare som fortfarande medverkade i projektet, och ett övergångssamtal med handläggare från Af och/eller kommun. Vid avslutningssamtalet fördes en dialog om vad som skett i vårt samarbete, vad det lett till och hur deltagaren såg på sin väg framåt. Det senare förmedlades till ordinarie handläggare i övergångssamtalet. För att tydligt markera metodutvecklingsarbetets avslut och visa vår tacksamhet för deltagarnas bidrag till projektet bjöds alla deltagare samt styr- och referensgrupp in till en avslutningsträff. Under Directas 17 månader av metodutveckling involverades drygt 130 personer som deltagare, varav drygt 70 procent kvinnor. 10. KOMPETENSUTVECKLINGSARBETET I DIVERSA Diversa syftade till att genom kompetensutveckling av personalen minska risken för diskriminering och diskriminerande strukturer i verksamheterna. Projektets verksamhet bestod av flera olika delar; Generella utbildningsinsatser, efterfråge- eller behovsstyrda utbildningsinsatser, insatser för flerspråkiga samt utbildningsinsatser om Directas arbetssätt. För en sammanställning av Diversas deltagare, se bilaga 2. a. GENERELLA UTBILDNINGSINSATSER Diversas generella utbildningsinsatser hade fokus på att höja kompetens och medvetenhet hos personalen kring frågor som fördomar, stereotyper, kulturmöten, språk och normer. De generella insatserna upphandlades inför genomförandet av 18

19 Diversa, med utgångspunkt i förprojekteringens slutsatser. Totalt tecknades avtal med sju olika utbildare/föreläsare, där dessa fyra aktörer användes vid flest tillfällen: Charlotte Signahl Normer, normsystem och normalitet Jeanette Ohlsson, Kulturlänk Interkulturell kommunikation Kjell Kampe, Amadeus Språk och flerspråkighet Carl Sahlin m.fl., MIKU Fördomar, stereotyper och diskriminering Inom Diversa genomfördes 28 generella utbildningstillfällen 8. Mer än 250 unika personer, varav 77 procent kvinnor och 23 procent män, tog del av denna kompetensutveckling. b. BEHOVSSTYRDA UTBILDNINGSINSATSER Behovsstyrda utbildningsinsatser var särskilt riktade eller avgränsade insatser, i syfte att öka kunskapen inom specifika områden eller ämnen. Detta spår tillkom under Utbildningsdag med tema Bemötande för Af Södertälje, december 2010 På efterfrågan av Af Södertälje genomfördes en temadag med personalen för att lyfta frågor kring likabehandling och antidiskriminering på arbetsplatsen och i verksamhet gentemot kunder. I stort sett all personal på detta stora kontor deltog. Utbildning om PTSD, februari 2011 Via verksamheten i Directa uppmärksammades bristande kunskaper om traumatisering och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Röda Korsets Center för torterade flyktingar höll i en två dagar lång utbildning, där både Directas personal och medarbetare i ordinarie verksamheter erbjöds att delta. Utbildningsdag med tema Normer för Af Haninge, november 2011 I samarbete med ledningen på Af Haninge erbjöds samtlig personal på kontoret en halvdags utbildningsinsats med fokus på normer, normalitet och normsystem. Utbildningen följdes av en workshop. Utbildning i verktyget KasamDIALOGEN, våren 2012 samt hösten 2012 Via Directas metodutvecklingsarbete kom projekten i kontakt med Kasam som teori. Vi provade verkgtyet KasamDIALOGEN, ett webbaserat verktyg som på ett konkret och visuellt sätt använde Kasams begrepp Meningsfullhet, Hanterbarhet och Begriplighet 8 Under 2012 har dessa tillfällen varit en hel eller halv dag med endast en föreläsare. Under en period 2011 genomfördes utbildningar som halvdagar med två föreläsare vid samma tillfälle. 19

20 för att skapa ett samtalsunderlag. En utbildningsomgång genomfördes under våren 2012 och ytterligare en omgång under hösten samma år. Verktyget testades därmed av personal från en mängd olika ordinarie verksamheter, och utvärderades utifrån deras erfarenheter av dess användbarhet. Temadag Språkdagen, mars 2012 Directa hade inget uppdrag att utveckla deltagarnas kunskaper i svenska. Ändå visade sig flera av de arbetssätt och samarbeten som provats ha effekter på deltagarnas kunskaper svenska. För att belysa dessa effekter och även lyfta annan befintlig kunskap på området arrangerades en temadag om språkutvecklande insatser. Förutom Directas arbetssätt presenterades projektets erfarenheter av storytelling och levande verkstad samt Hyllie Parks arbete med modersmålsbaserad SFI. Inbjudan gick ut brett, och temadagen lockade nästan 100 personer. Temadag Hälsa och ohälsa hos utrikes födda, november 2012 Under projektens sista halvår konstaterades att hälsa var en mycket viktig dimension i arbetet med kortutbildade utrikes födda. Det var också ett område där både Arbetsförmedlingen och kommunerna verkade behöva utveckla såväl personal som verksamhet. På temadagen presenterades Directas tre arbetssätt utifrån sin koppling till hälsa. Programmet innehöll även föredrag om Kasam och salutogent arbetssätt, hälsofrämjande etablering, trauma och PTSD samt den psykologiska migrationsprocessen. En vecka innan sista anmälningsdag var platserna slut, och över 100 personer deltog. Diversa har anordnat 11 behovsstyrda utbildningstillfällen. Mer än 320 unika personer, varav 74 procent kvinnor och 26 procent män, tog del av denna kompetensutveckling. c. UTBILDNINGSINSATSER FÖR FLERSPRÅKIGA Diversas uppdrag inkluderade att erbjuda särskilda utbildningsinsatser för flerspråkiga medarbetare. Syftet var att öka den flerspråkiga personalens förutsättningar att kunna använda sina språkkunskaper i arbetet, och i förlängningen kunna utveckla flerspråkig service. Genom utökad flerspråkig service skulle diskriminerande strukturer inom Arbetsförmedlingens och kommuners verksamheter minska språk skulle inte längre vara ett hinder för god och individuellt anpassad service. Uppdraget kring flerspråkiga medarbetare ströks dock från projektet efter beslut i styrgruppen i maj 2012 och godkännande av ESF i augusti Det fanns både interna och externa faktorer som motiverade beslutet. Internt: 20

21 Inget arbete inom deluppdraget kom igång under projektets första år Försök till samarbete om flerspråkig service fick därefter mycket lite lokal respons Externt (på Arbetsförmedlingen): En flerspråkig kundtjänst startades under 2011 Ett övergripande utvecklingsarbete kring tolktjänster kom igång under 2011 Ett utvecklingsarbete kring kundresurser med inriktning språk lanserades under 2012 Styrgruppen uppdrog i samband med beslutet Diversa att leverera en beskrivning av uppdraget, motiven för strykningen samt de vinster och värden som projektet bedömde att ett sådant utvecklingsarbete under andra omständigheter hade kunnat medföra. d. UTBILDNING OM DIRECTAS ARBETSSÄTT Directas arbetssätt har via Diversa presenterats och spridits i flera olika format; stora lärseminarier med bred och varierad publik, mellanstora utbildningar för hela arbetsplatser eller team, mindre workshops för arbetsgrupper samt handledning i olika konstellationer. Utbildningsinsatserna har fokuserat på ett eller flera av Directas övergripande arbetssätt; Att använda tolk, Directas modell för Samtalet samt Deltagarorienterad grupp. Diversa genomförde 37 utbildningstillfällen om Directas arbetssätt. Arbetssättet Att använda tolk har varit det vanligaste ämnet för insatserna, och fler än hälften av alla utbildningstillfällen har handlat om tolkanvändning. Totalt har drygt 600 unika personer, varav 72 procent kvinnor och 28 procent män, tagit del av kompetensutveckling om ett eller flera av Directas arbetssätt. 11. REVIDERING SEPTEMBER 2011 I september 2011 slutade Diversas projektledare. I samband med detta gjordes en analys av det totala läget i projekten, vilket ledde till en revidering av både planering och budget. Directa och Diversa fick en gemensam projektledare och en gemensam biträdande projektledare. Syftet var att säkerställa samarbetet mellan projekten och undvika att verksamheterna hamnade i otakt. Directas projektledare blev nu projektledare för 21

22 båda projekten, och biträdande projektledare rekryterades från projektgruppen i Directa. I analysen av läget konstaterades att genomförandet av vissa uppdrag skett i mindre utsträckning eller på annat sätt än vad som var tänkt i den ursprungliga planen. Insikter och erfarenheter från projektens första år gav nytt ljus till upplägg och prioriteringar. Även de externa förutsättningarna läget i beställar- och mottagarorganisationerna hade förändrats. Sammantaget fanns det god anledning att uppdatera planeringen för projekten utifrån de uppsatta målen. För att optimera förutsättningarna att dra nytta av projekten förlängdes projektens spridningsperiod. Genom att i högre grad arbeta utåtriktat skulle ordinarie verksamheter få ett bättre och mer omfattande stöd för att ta till sig nya arbetssätt. Det skulle öka mottagarorganisationernas förutsättningar att tillgodogöra sig resultaten och inkorporera dem i sina ordinarie verksamheter. Projektperioderna förlängdes och slutdatum för både Directa och Diversa sattes till 31 december Den förlängda spridningsperioden innebar också en omdisponering av projektens resurser. Dels flyttades resurser i tid; från produktionsfas till spridningsfas. Dels flyttades resurser i typ; från externa tjänster till personal. 12. RESULTAT I METODUTVECKLINGEN a. PROCESSEN I FÖRÄDLINGSARBETET Under hösten 2011 startade Directas arbete med att förädla framgångsrika arbetssätt och verktyg. Med hjälp av extern expertis utformades en rutin för förädlingsarbetet. 1. Intervjuer. Directas metodutvecklare intervjuade varandra för att dra ut essensen av ett visst arbetssätt, t ex Samtalet. Genom att intervjua varandra kunde vi gå djupare in i våra erfarenheter än om var och en hade satt sig ner och beskrivit dem. Frågorna synliggjorde också det som vi själva tog för givet och därmed utlämnade. 2. Sammanställning. Intervjumaterialet sammanställdes för att sammanföra och synliggöra gemensamma nämnare och framgångsfaktorer. För att få fram de enskilda, konkreta beståndsdelarna i arbetssättet sammanställdes intervjuerna på post-its. 3. Struktur. Materialet strukturerades utifrån avgörande moment. Det skedde genom att alla post-its granskades, grupperades, ordnades, flyttades och så 22

23 småningom visade vilka moment som genomfördes och vad som var avgörande i dem. 4. Bild och text. Arbetssättet visualiserades i en processkarta och kompletterades med en kortfattad beskrivning av de olika momenten. I dialog med styrgruppen beslutades att resultaten från metodutvecklingsarbetet måste koncentreras till ett fåtal avgörande arbetssätt. Annars fanns en risk att verksamheterna inte skulle mäkta med att tillgodogöra sig någonting alls. Det gällde att plocka fram guldkornen. Prioriteringen föll på tre arbetssätt: Att använda tolk Samtalet Deltagarorienterad grupp I förädlingsarbetet ingick också frågan om hur arbetssätten skulle paketeras och presenteras. Ambitionen var att varje arbetssätt från Directa skulle beskrivas med en bild, en lathund, en fylligare instruktion och en konceptbeskrivning. Slutresultatet skulle dels utgöra projektets produkt, dels användas som innehåll i utbildningsinsatser i Diversa. b. ATT ANVÄNDA TOLK Redan i Directas metodutvecklingsarbete var tolk ett mycket viktigt verktyg. Även om metodutvecklingen inte från början var inriktad på själva tolkanvändningen identifierades snart en problematik kring verktyget. Tolkar med varierande kompetens och professionalitet kom ibland i tid, ibland för sent, och alldeles för ofta avbokades uppdraget med kort varsel. Problematiken var svårare ju besvärligare resväg det var till den plats där uppdraget skulle utföras, och ju ovanligare språk uppdraget gällde. Att lyckas få en tolk i tigrinja till Arbetsförmedlingen i Tyresö hörde till ovanligheterna. Under projektperioden konstaterade vi också att det saknades kunskaper hos handläggare även erfarna handläggare om vikten av att använda tolk och hur man gör för att säkerställa kvalitet i samtal med tolk. Kunskapsbristen medförde att tolk inte användes i tillräcklig omfattning vare sig i enskilda samtal eller i gruppverksamheter. Konsekvensen för Directas målgrupp och andra med knappa kunskaper i svenska blir att individen inte förstår information, inte kan uttrycka sina önskemål och behov och därmed inte kan vara delaktig i sin egen planering. Konsekvensen för verksamheten blir bristande rättssäkerhet, sämre resultat och bortslösade resurser. Handläggare som inte vet vad de kan kräva av tolkverktyget kan 23

24 inte heller återkoppla brister i utförda tolktjänster, vilket är en avgörande del av en övergripande kvalitetssäkring av tolktjänster. Inom ramen för Directas metodutvecklingsarbete utvecklades därför arbetssättet Att använda tolk, en modell för att använda tolk såväl i enskilda samtal som i gruppverksamheter. Beskrivningen och visualiseringen av arbetssättet syftade till att hjälpa handläggaren att komma ihåg ett antal moment som var avgörande för kvalitet och resultat i samtal eller gruppverksamhet. Bild 1 Att använda tolk Moment Innehåll Extra för grupp Mentala förberedelser Praktiska förberedelser Vem ska jag träffa? Vad vet jag om honom/henne? Vilken tolk behövs? Boka rätt tolk, med tydlig beskrivning av uppdraget. Ordna i rummet. Inledning Presentera alla, syftet med mötet, tolkens roll. God tolksed. Klargör tidsramar. Fråga kunden om önskemål kring placering. Kolla att språket fungerar. Samtalet/Aktiviteten Prata klarspråk och i korta stycken. Stäm av med deltagare och tolk att verktyget fungerar, be kunden återberätta för att säkerställa förståelsen. Tema och aktivitet? Hur många tolkar, och hur lång tid? Möblera med tanke på språkgrupper Förklara samtalsregler och tolkrutiner. Klargör roller om flera tolkar i samma språk En i taget pratar. Allt översätts till alla. Tolkarnas roll. Ta paus ofta! 24

25 Avslutning Efterarbete Stoppa samtalet vid oklarheter i tolkning. Läs upp dokument, och låt tolken översätta det du säger. Be om återkoppling kring tolkverktyget. Fråga om särskilda önskemål till nästa möte. Avsluta först med kunden, därefter med tolken. Återkoppla till tolken. Återkoppla eventuella klagomål till tolk, tolkförmedling och internt i din organisation. Om du vill ha samma tolk till nästa gång boka direkt. Genom att använda Directas arbetssätt Att använda tolk uppnås enligt våra erfarenheter flera vinster för både individ och verksamhet: Bättre tillgång till stöd och service för arbetssökande med knappa kunskaper i svenska Ökad rättsäkerhet Ökad kvalitet i samtal och gruppverksamheter Bättre planering av insatser och därmed bättre resultat Bättre kvalitetskontroll av tolktjänster c. SAMTALET I dialogen mellan Directas medarbetare och deltagare stod det tydligt att de samtal som genomfördes i Directa skilde sig från de samtal som deltagarna var vana vid från ordinarie verksamheter. Deltagare i Directa gav viktig information om sig själva och sina behov som inte framkommit tidigare, trots många år av kartläggning, planering och uppföljning. Många uppgav att det stöd som erbjöds via samtalen i Directa var avgörande för möjligheterna att ta steg framåt. En viktig framgångsfaktor i samtalen var naturligtvis att vi konsekvent använde tolk för att säkerställa kommunikation och delaktighet. Den modell för samtalet som utvecklades i Directa skiljer sig dock från det genomsnittliga samtalet på flera sätt. 25

26 Det finns handläggare som har stor kunskap och kompetens kring samtalet och samtalsmetodik, men denna kunskap finns inte hos alla. Det verkade också vara en kunskap som användes i särskilda samtal, kring utredning eller liknande, men inte i tillräcklig omfattning genomsyrade det vanliga samtalet. Samtal för kartläggningar och uppföljningar genomfördes ofta utifrån verksamheternas behov, och utan de förberedelser eller den struktur som behövs för att nå kvalitet och dialog. Directas arbetssätt för samtal påminner handläggaren om de centrala och avgörande momenten i ett lyckat samtal. De genomsnittliga samtalen i ordinarie verksamheter tenderade också att handla om en ganska liten del av individernas tillvaro, primärt den sektor som formellt ansågs vara relevant för planering mot arbete och arbetsliv. För personer i Directas målgrupp innebar detta att stora delar av deras situation och resurser lämnades utanför samtalet. Viktig information om förutsättningar och möjligheter kom aldrig fram. Directas arbetssätt Samtalet är en konkret och praktisk modell för hur det alldeles vanliga samtalet ska läggas upp, inledas, genomföras och avslutas. Modellen lägger vikt vid att få med hela individen i samtalet, att förtroende måste byggas för att dialogen ska fungera, och att mål och information måste ses utifrån individens perspektiv. Directas modell för Samtalet är inga nyheter, utan beskrivs bäst som eklektisk, d.v.s. en blandning av en mängd olika etablerade samtalsmetodiker och modeller. Modellen har inslag av bland annat coachande samtal, MI och lösningsfokuserat arbetssätt. Målsättningen med modellen var att ge ett stöd för handläggare oberoende av kunskaper i samtalsmetodik. Ett väl förberett och genomtänkt samtal med fokus på dialog kan nå större delaktighet och bättre resultat, inte minst för Directas målgrupp. Bild 2 Samtalet Moment Mentala förberedelser Innehåll Vem ska jag träffa? Vad vet jag om honom/henne? Vad har jag för agenda? 26

27 Praktiska förberedelser Inledning Förtroende Hela individen Mål Information Vägen framåt Efterarbete Lämna utrymme för kundens agenda. Rum. Tolk? Dokumentation? Ger förutsättningar för delaktighet. Ömsesidig presentation (plus ev. tolk). Berätta om din agenda, fråga vad kunden vill hinna ta upp. Kom överens om vad som hinns med idag och vad som får vänta tills nästa gång. Skapa förtroende för att nå kvalitet i samtalet Ge plats för hela individen, låt upplevda hinder synas för att samtala om hur de kan övervinnas eller undvikas Förtroende och helhetsperspektiv ger möjligheter för individen att bli delaktig i de mål som sätts upp Information behöver ofta utrymme, från båda håll. Informera alltid utifrån individens behov och förståelse, inte dina egna behov av att informera. Följ upp och knyt ihop de insatser och resurser som behövs för nästa steg. Kom överens om hur ni ska följa upp tillsammans. Kontakter, dokumentation, reflektion Genom att använda Directas arbetssätt Samtalet uppnås enligt vår erfarenhet flera vinster för både individ och verksamhet: Ökad kvalitet i samtal, framför allt för målgrupper med komplexa behov Bättre kartläggning av individens förutsättningar och behov Bättre informationsunderlag för planering av insatser och därmed bättre resultat Ökad delaktighet för individen d. DELTAGARORIENTERAD GRUPP Directas metodutvecklingsarbete genomförde gruppverksamheter i en mängd olika former och på en mängd olika teman. Den gemensamma nämnaren var fokus på interaktion och delaktighet, i syfte att använda och utveckla gruppdeltagarnas drivkraft och aktivitet. Efter många diskussioner om vad modellen skulle kallas, där deltagarstyrd och efterfrågestyrd ratades, enades teamet om begreppet 27

28 Deltagarorienterad grupp. Modellen avgör varken innehåll eller syfte med aktiviteten, och kan därmed användas för vilka behov och i vilket syfte som helst. Både Arbetsförmedling och kommuner arbetar med och erbjuder gruppverksamheter i en mängd olika former. Många gånger är det bra verksamheter som når önskat resultat. Alltför ofta är dock vanliga gruppverksamheter upplagda på ett sätt som i praktiken gör dem otillgängliga för Directas målgrupp. Gruppaktiviteternas syfte och innehåll bygger helt och hållet på verksamheternas uppdrag och flöden, och liknar färdiga kurser. Deltagare matas med ett färdigt schema, som riskerar att inte möta individen där han eller hon befinner sig. För Directas målgrupp och andra som saknar förförståelse kring arbete och arbetsliv, är delaktigheten avgörande. En färdigplanerad kurs som inte möter individen riskerar att göra tillvaron ännu svårare att förstå, och skapa passivitet snarare än aktivitet. Directas modell för deltagarorienterad grupp syftar till att främja, stärka och öka gruppdeltagarnas egen förmåga att gå framåt på sin väg mot arbete. Den avgörande faktorn är dialog, interaktion och nätverkande. Innehållet i en deltagarorienterad grupp är utöver sitt tema inte bestämt i förväg, utan planeras i samarbete mellan gruppledare och gruppdeltagare. Genom denna dialog säkerställs att aktiviteten genomförs i moment som deltagarna upplever som begripliga och meningsfulla. Beroende på gruppdeltagarnas förutsättningar behövs något eller några mer uppstyrda tillfällen i början, för att göra upplägget begripligt och få igång delaktigheten. Bild 3 Deltagarorienterad grupp Moment Individens önskemål och behov Innehåll Genom samtal identifieras individers önskemål och behov Gemensam nämnare Hitta gemensam nämnare hos individerna anledningen till att samla gruppen Syfte, tema och mål Bestäm syfte och mål för aktiviteten utifrån 28