Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Relevanta dokument
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär

Vårdprogram. Rehabiliteringsgarantin MMR2. Av: Kristin Eidhagen

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

HELÅRSRAPPORT Produktion under tidsintervallet Kristin Eidhagen

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin 2013

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober TJÄNSTESKRIVELSE

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering

1 (5) Vår beteckning

Ändra till startrubrik

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3

Psykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg

Rehabiliteringsgarantin

HELÅRSRAPPORT Produktion under tidsintervallet Kristin Eidhagen

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

I detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Koncernkontoret Enheten för uppdragsstyrning

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

Multimodal smärtrehabilitering

Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess Multimodal rehabilitering ( M M R) för patienter med långvarig smärta

Förslag till tilläggsuppdrag till Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård för Rehabilitering vid långvarig ospecifik smärta

Multimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig

Resultat efter rehabilitering

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: Telefon: 0046 (0)

Nationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus

Kvalitetsbokslut 2013

Patientens Egen Registrering (PER)

Hälsoekonomisk utvärdering av stressrehabs kliniska verksamhet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

HELÅRSRAPPORT Produktion under tidsintervallet Kristin Eidhagen

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Reviderad Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning

En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.

ACTiveRehab: flexibel sjukskrivning baserad på smärtacceptans

SeniorNet Tyresö Anders Magnusson SPF Seniorerna Botkyrka Krister Carlsson SPF Seniorerna/ Seniornet Botkyrka Tyresö

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

Jan Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4

Rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Patientlagen (2014:821) och reviderat riksavtal för utomlänsvård. Anna Åberg och Hasse Knutsson

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

Läkemedel, beteenden och terapi vid långvarig smärta. Mats Rothman Petra Lostelius Enheten för Psykosomatisk Medicin

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016

Effektiv vård SOU 2016:2

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Transkript:

Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit utredda och behandlade inom Multimodal Rehabilitering enligt Rehabiliteringsgarantin under 2014. Adress Telefon Webb E-post Hantverkargatan 33 026-10 16 00 www.gavlepsykologmottagning.se info@gavlepsykologmottagning.se 803 23 GÄVLE 0739 87 66 46 Innehar F-skatt kristin@gavlepsykologmottagning.se

Innehåll Bakgrund... 1 Vilka personer uppfyller kriterierna för Rehabiliteringsgarantin?... 1 Flödesschema... 1 EQ 5D - European Quality of Life, 5 dimensions... 3 Resultat av patienter som är avslutade under 2014 (n48)... 4 Figur 1. Förändrat hälsotillstånd på individnivå EQ 5 D självskattning... 4 Figur 2. Förändrat hälsotillstånd på Gruppnivå (n48)... 4 Resultat av patienter som är avslutade under 2014 (n48)... 5 Referenser:... 5 Bakgrund Gävle Friskvård & Psykologmottagning är en privat underleverantör till verksamheten Länsrehabiliteringen i Sandviken, Landstinget Gävleborg när det gäller smärtrehabilitering så kallad Multimodal rehabilitering, MMR2. Inledningsvis är patienten medicinskt utredd hos primärvård och remiss har gått till Smärtenheten vid Länsrehabiliteringen i Sandviken. Bedömning har gjorts att patienten är lämplig att delta i mer individuell behandling och uppfyller också kriterierna för MMR2. Hos oss sker MMR2 i två steg där det första steget består av en Interdisciplinär bedömning av flera olika yrkeskategorier. Det andra steget är behandling. Se nedan vad dessa två steg innefattar mer specifikt och hur flödet ser ut. Vilka personer uppfyller kriterierna för Rehabiliteringsgarantin? Personer i arbetsför ålder 16-67 år som har långvarig smärta. Det skall vara mycket komplex problematik typ B, vilket innebär stark eller mycket stark smärta i nacke, axlar, ländrygg alternativt utbredd generaliserad smärta, som varat i mer än tre månader. Samsjuklighet kan finnas, vilken kräver specifik medicinsk samordning med annan vårdgivare. Påtaglig psykologisk och/eller psykosocial problematik kan också finnas. Patienterna kan vara helt eller delvis sjukskrivna eller i arbete med risk för sjukskrivning. Stort fokus ligger på Arbetslinjen, att få dessa människor att bli eller att fortsatt vara arbetsföra och/eller öka förmågan till arbete. För att uppnå detta mål arbetar vi med olika delmål såsom reducerad smärtintensitet, förbättrad fysisk och mental hälsa, ökad aktivitetsnivå, större samhällelig delaktighet, reducering av onödiga sjukvårdskontakter och bättre livskvalitet. Flödesschema 1/6

Steg 1 Studie- & Yrkevägledare Arbetslinjen Motivatorer till förvärvsarbete Läkare Medicinsk anamnes Remissvar Sjukgymnast/Kiropraktor Arbetsförmågebedömning Muskel- & funktionstest Psykolog Psykiatriskbedömning Hälso- & idrottspedagog Livsstils anamnes Konditionstest Interdiciplinär bedömning Teamkonferens/ Rehabplan Remisssvar Remissvar Avslut Mot arbetsfas Steg 2 KBT Kognitiv Beteendeterapi IPT Individuell Psykoterapi KPT Kognitiv Psykoterapi Epikris Neurofysiologisk Education Kontrollerad andning Avslappningsträning med bio feedback FaR Fysisk aktivitet på Recept ( Pacing -strategier och graderad aktivering) Behandling Inviduellt & Grupp Kiropraktikbehandling Ekonomisk rådgivning ACT Acceptence Comittment Therapy Hypnos Kost Tobaksavvänjning Studie- och Yrkesvägledning Arbetslinjen Hälso education Uppföljning Retestning Samma testinstrument som vid Inremiteringen Epikris Under 2014 (perioden 140101 141231) har vi mottagit 43 remisser på Rehabiliteringsgarantin och 5 st har fortsatt i behandling från 2013. Samtliga har kommit från Länsrehabiliteringen i Sandviken, Landstinget Gävleborg. Till dessa 48 personer har man erbjudit 4-6 utredningsbesök med efterföljande behandling, tillsammans totalt 18 besök. Besöken har gjorts hos olika yrkesgrupper såsom leg psykolog, leg kiropraktor, hälso- och idrottspedagog och leg läkare, specialist i allmänmedicin. Besöken är utspridda över flera dagar med max 2 vårdgivare per dag. Utredningstiden har varierat mellan 2 till 4 veckor och behandlingstiden upp till 6 månader ibland längre. 2/6

Vid kallelsen informerar vi om vårt upplägg och vid det första besöket gör vi skattningsinstrument utifrån NRS (Nationellt Register för Smärtrehabilitering. Ett av mätinstrumentet är etts självskattningsformulär som heter EQ5-D. Formuläret genomförs alltid vid patientens första besök och vid rehabiliteringens avslut. På sida 2 i självskattningsformuläret finns en termometerliknande skala som är till god hjälp för patienten att avgöra hur bra eller dåligt dennes nuvarande hälsotillstånd är. På termometern är det bästa tänkbara hälsotillståndet markerat med 100 och det sämsta tänkbara hälsotillståndet med 0. Se bild till nedan. EQ 5D - European Quality of Life, 5 dimensions Testet är ett standardiserat instrument som mäter livskvalitet och hälsa. Instrumentet är validerat för hälsoekonomiberäkningar för att beräkna kvalitetsjusterade levnadsår i analyser av kostnad effektivitet och kostnad nytta, enligt Philippe Wagner Register Centrum Syd. 3/6

Egenbedömning av nuvarande Hälsotillstånd 0-100 Resultat av patienter som är avslutade under 2014 (n48) Figur 1. Förändrat hälsotillstånd på individnivå EQ 5 D självskattning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Före- och eftermätningar på individnivå (n48) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112131415161718192021222324252627282930313233343536373839404142434445464748 Inskrivning 25103030252030303070503065455030352020303510155030702050604030604065554070401550 0 70 0 5060701050 Utskrivning 75557070605055504080603570353095958060706540407050904030806545755580705080502050 0 70 0 455560 0 35 Figur 2. Förändrat hälsotillstånd på Gruppnivå (n48) Hälsotillstånd (n48) 4% 4% 15% Sämre Bättre Oförändrade Bortfall 77% 4/6

Resultat av patienter som är avslutade under 2014 (n48) Av 48 personer är 15 män och 33 kvinnor. 77 % förbättrar sitt hälsotillstånd under sin rehabiliteringsperiod när man jämför deras uppskattade nuvarande hälsotillstånd utifrån självskattningsformuläret EQ 5D. Se de gröna staplarna alternativ den gröna delen i cirkeldiagrammet i figur 2. Av männen förbättrar sig 87% och av kvinnorna 73%. Bortfallet är mycket lågt, endast 4% på grund av att vi saknar före-och eftermätningar på 2 patienter. Referenser: Gerdle. B et al. (2011), Nationella Medicinska Indikationer, Rapport 2011:02, Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta. Johansson. M (2012), Rutin Rehabiliteringsgarantin, Landstinget Gävleborg 2012, Dokument ID 09-33398. Westerbert. A, Sörman. H (2012), Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgarantin 2012. 5/6