Månadskommentar augusti 2016
Ekonomiska utsikter Diagram: Tillväxtprognoser för 2016 Marknadsoptimism efter sommaren Trots att opinionsläget var jämnt inför Storbrittaniens EUomröstning blev marknaden ändå tagen på sängen av beskedet att britterna hade röstat för att lämna den Europeiska Unionen. Dagarna efter omröstningen föll aktiemarknad, räntor och valuta kraftigt men ganska snart så hade börsen återhämtat sig medan räntorna har förblivit låga och valutan svag. En orsak till detta är att trots att Brexit bör vara negativt för tillväxten så innebär det också att centralbanker kommer behöva bedriva en mer expansiv penningpolitik under en längre tid än vad som annars vore fallet. Detta leder till fortsatt låga räntor och låga räntor är i sin tur bra för börsen. Detta är ett förenklat resonemang men ändå en av drivkrafterna bakom stigande tillgångspriser vi har sett under sensommaren. USA Den ekonomiska utvecklingen i USA har varit blandad. Den viktiga arbetsmarknadsstatistiken har återigen visat styrka efter en svag period under sena våren och från Federal Reserve kommer mer hökaktiga signaler där man öppnar för ytterligare en höjning innan årsskiftet. Det är dock långt ifrån entydiga signaler som ges. Amerikansk arbetsmarknad är stark men den övriga ekonomin får inte riktigt fart. Under sommaren har tillväxtprognoserna justerats ner ytterligare och den genomsnittliga prognosen för 2016 är nu 1,5 procent. Källa: Bloomberg Europa I Europa har de ekonomiska statistiken förbättrats något men från låga nivåer. Arbetslösheten har fallit ner till nivåer strax över 10 procent och även om det finns stora skillnader inom unionen så är detta ändå klart lägre än för både ett och två år sedan. Nuvarande tillväxttakt i ekonomin är ca 1,5 procent och väntas ligga kvar på denna nivå för 2016 vilket är tillräckligt för att risken för omedelbar recession är avvärjd men inte tillräckligt för attt skapa någon slags inflationstryck. ECB förväntas fortsätta och utöka sin expansiva penningpolitik genom ytterligare köp av finansiella tillgångar.
Sverige Diagram: 5-årig bostadsspread Sverige har länge stuckit ut från omvärlden med en stark ekonomi och hög tillväxt. En viktig orsak till vår starka ekonomi är att Sverige blev inte lika hårt drabbad av finanskrisen utan kunde med hjälp av starka statsfinanser och en flytande valuta komma snabbare ur krisen. Precis som omvärlden har dock frånvaron av inflation varit påtaglig och här liksom i vår omvärld är penningpolitiken mer expansiv än den någonsin har varit.. Den höga tillväxttakten börjar dock mattas något men fortfarande befinner sig Sverige på nivåer långt över omvärldens. Den genomsnttliga prognosen för tillväxten under 2016 ligger strax över 3 procent. Räntemarknaden Marknaden för svenska stats- och bostadsobligationer har under augusti månad präglats av små ränterörelser och låg omsättning. Bospreaden, dvs, skillnaden mellan en bostads- och statsobligation med samma löptid, har sjunkit något medan räntenivåer och kurvor är i stort oförändrade. Svenska statsobligationer handlar med negativ ränta ända ut till 10 års förfall som nu har en ränta på 0,12 procent. Under enskilda dagar har även 10-åriga statsobligationer handlats med negativ ränta men vid dagens slut har räntan stigit till över 0 procent. Källa: Bloomberg Riksbankens tillgångsköp och Riksgäldens upplåningsbehov Riksbankens tillgångsköp, QE, är nu inne på sitt andra år och har lett till att Riksbanken är den största enskilda innehavaren av svenska statsobligationer. Riksbanken äger obligationer till ett värde av 259 miljarder kronor. Samtidigt har statens budgetsaldo utvecklats starkare än väntat. Flertalet prognosmakare ser nu en tydlig chans (eller risk beroende på hur man ser det) att Riksgälden under hösten kommer vara tvungen att återigen revidera ner sitt lånebehov. Kombinationen av lägre upplåningsbehov och fortsatta tillgångsköp riskerar att skapa en ansträngd situation för likviditeten på marknaden. Redan nu finns det indikationer på att vi går mot en mer illikvid marknad. Vi kan till exempel se på kostnaden att låna eftertraktade obligationer blir
allt dyrare. Att statspapperskurvan är negativ ut till 9 år kan ju också ses som en indikation på att efterfrågan på statspapper är osedvanligt hög. Utvecklingen för våra räntekonsortier Med fallande räntor och flackande kurvor har ränteplaceringar haft en god avkastning under året. Avkastningen i Räntekonsortiet var 0,07 procent för augusti. Sedan årets början är avkastningen 1,24 procent vilket är 0,35 procent över jämförelseindex. Avkastningen i Företagsobligationskonsortiet var 0,25 procent i mars och är 3,51 procent sedan årsskiftet vilket är 0,22 procent bättre än jämförelseindex. Aktiemarknaden Utvecklingen på marknaden Börssommaren var bra. Brexit och en relativt händelselös rapportperiod förmåde inte ändra på stigande aktiemarknader. Uder augusti månad steg Stockholmsbörsen cirka 2,5 procent. Stockholmsbörsen står nu högre än den gjorde vid årsskiftet. Två anledningar till riskaptieten är fortsatt låga räntor och stimulanser. I slutet av sommaren fick storbankerna revanch på börsen och bäst gick det för SEB men också de andra bankerna utvecklades starkt. Sämre gick det för spelbolagen som tappat fart, och fick kalla handen av marknaden. Under många år har marknaden spekulerat i huruvida SCA skulle renodla sin verksamhet och till sist skede det. SCA knoppar av allt utom skogsverksamheten. Resultatet blir att hygienbolaget, som står för 85 procent av omsättningen, delas ut och noteras på Stockholmsbörsen. Att dela bolag har blivit en trend och fler kan vandra den vägen. Marknadsutsikter Kammarkollegiets kapitalförvaltnings syn på marknaden har inte förändrats - snarare medför Brexit att räntor, inflation och tillväxt förblir låga. Den låga vinsttillväxten håller fortfarande ner uppgångspotentialen. Den marknadstron på aktiemarknaden ligger kvar vilket medför att vi har en något försiktig inställning till aktiemarkanden. Vi har en neutral syn på aktier relativt andra tillgångar för närvarande. Utvecklingen i portföljerna Under juli steg Aktiekonsortiet med cirka 2,1 procent vilket var sämre än jämförelseindex som steg med 2,6 procent. Spiran hade en avkastning under månaden på cirka 2,4 procent, vilket var sämre än jämförelseindex som steg 2,7procent. Det svenska aktieindexkonsortiet går som väntat, ungefär som sitt index, och utvecklingen var 2,6 procent under augusti månad. Det utländska jämförelseindexet steg med cirka 1 procent.
Sedan årsskiftet har de aktivt förvaltade Aktiekonsortiet och Spiran gått cirka 1,2 procent respektive 1,1 procent sämre jämfört med index. De passivt förvaltade konsortierna Aktieindexkonsortiet och Utlandsindexkonsortiet utvecklades i linje med sina jämförelseindex och har sedan årsskiftet en avkastning på 3,4 procent respektive 7,9 procent Stiftelsekonsortiet GIVA har en totalavkastning på 8,2 procent sedan start den 4 januari 2016, vilket är i linje med aktiekonsortiet Spirans indexavkastning för samma period. GIVA bär dock bara cirka 2/3 av marknadsrisken i Spiran genom att det innehåller både aktier och obligationer samt utställda optioner mot aktieinnehaven. Optionerna hjälper till att minska marknadsrisken samtidigt som premierna ökar utdelningsmöjligheterna. Hittills har utdelningarna varit cirka 5,5 procent av ingående marknadsvärde under 2016. Utdelningar sker den 15 april, 15 augusti och 15 december. Vi räknar med att den totala utdelningen blir 6,5-7 procent för hela 2016. Skapar centralbanker hög avkastning på kort sikt och låg på längre sikt? Det finns en mängd risker, som har potential att medverka till fallande tillgångspriser. Oron kring Brexit har uppenbarligen lagt sig och aktiemarknaden ligger över noteringen innan folkomröstningen i slutet på juni. Vidare är politisk osäkerhet högst närvarande om vi beaktar utvecklingen i Turkiet, Ryssland, spänningar inom EU mellan nationalistiska och populistiska krafter, amerikanska presidentvalet bara för att nämna några saker. Lägg därtill även osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen i Kina. Förklaringen bakom den positiva utvecklingen på de flesta tillgångsmarknader står främst att finna hos centralbankernas gemensamma agerande. Nedanstående figur visar utvecklingen under 2016 för olika tillgångsslag som, i princip samtliga, stigit. Diagram: Avkastning 2016 för olika tillgångsslag, mätt i SEK 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00-5,00
Med en stagnerande global ekonomisk tillväxt och fortsatt världsomfattande konkurrens hålls inflationen på mycket låg nivå samtidigt som lönekostnader är och förväntas vara låga. Centralbanker har svårt att uppnå sina mål och tävlar om att ha lättast möjliga penningpolitik och önskar att landets valuta försvagas. Sammantaget ger det en tydlig signal till aktörer att köpa riskfyllda placeringar och signalera till hushåll att minska sitt sparande och mer än gärna öka sin konsumtion. Skuldsättningen stiger av naturliga skäl. Nedan visas just den alltmer stimulativa peningpolitiken i världen. Diagram: Styrräntor i valda i USA, Euroland och Sverige Vår syn är att världen är inne i en fas där den ekonomiska tillväxten kommer att vara lägre än tidigare, vilket inte minst gäller för Europa och andra länder med demografiska problem och/eller håller på att återhämta sig från finanskrisen för åtta år sedan. Detta skapar en låginflationsmiljö samtidigt som många hushåll (eller stater) har mycket stora skulder. Av den anledningen är det att vänta att marknadsräntorna kommer att föhålla sig låga under lång tid. Detta har marknadens aktörer börjat inse, varför avkastningskrav på olika tillgångar skruvas ned och därmed ska framtida kassaflöden diskonteras med lägre ränta. Vi får med andra ord högre avkastning idag, men riskerar att få väsentligt lägre avkastning på sikt. Förvänta er alltså låga styrräntor under lång tid, men bli samtidigt inte förvånad om Fed höjer i september eller december (som
bl. a. avgörs av kommande sysselsättningsstatistik). Det är sannolikt en enstaka höjning från en mycket låg nivå. I princip pågår en lindrig form av valutakrig mellan världens centralbanker, där samtliga mer eller mindre önskar att den egna valutan försvagas något för att landet dels ska vinna konkurrenskraft, dels erhålla högre importerad inflation. Den svenska kronan är billig utifrån att Sverige har ett relativt stort bytesbalansöverskott och nettotillgångar i utländsk valuta. Det är rimligt att kronan kommer att stärkas långsiktigt, men för närvarande gör Riksbanken sitt bästa för att hålla emot en sådan utveckling. En starkare krona är inte bra för börsen. Diagram : Den svenska kronans utveckling mot EUR och USD Som bekant är vår strategi att ta positioner när framför allt vi upplever att det finns stora avvikelser på vår bedömning om rimlig värdering och marknadens nuvarande värdering av olika tillgångsslag. Vi bedömer att marknadsavkastningen under de närmaste 12 månaderna kommer att vara låg för såväl aktier som räntebärande placeringar (nära nollstrecket). På några års sikt bedömer vi att den genomsnittliga aktieavkastningen kommer att ligga runt 5-6 procent årligen. De extremt låga marknadsräntorna medför att den förväntade avkastningen med stor säkerhet kommer att vara mycket låg för ränteplaceringar de närmaste åren. Sammantaget betyder det att vi på marginalen är mycket försiktig i fördelningen mellan tillgångsslag. Vi eftersträver neutrala positioner i samtliga tillgångsslag