Hur bygger man en framgångsrik forskargrupp och ett forskningsprogram

Relevanta dokument
Det goda forskningsprojektet; inom hälso- sjukvård och social omsorg

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

utvärdering av metoder inom vård och omsorg inledning

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Förändring, evidens och lärande

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Metodologier Forskningsdesign

CENTRUM FÖR PRIMÄRVÅRDSFORSKNING I SKÅNE

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning

Masterprogram i folkhälsovetenskap

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Sjukvårdens processer och styrning

Evidensgrader för slutsatser

Att läsa en vetenskaplig artikel

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1

Verksamhetsplan 2013

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut

Agneta Lantz

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing)

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Forskningsprocessens olika faser

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande

Rättsmedicinalverkets forskningspolicy

PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Vilken fortbildning är r effektiv?

Psykologi GR (C), Klinisk psykologi för psykologprogrammet, 12 hp

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Master s Programme in Global Health, 120 credits

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning

Tema 2 Implementering

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Fältstudier. Rósa Guðjónsdóttir

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Kursplanen är fastställd av Programnämnden för masterutbildningar att gälla från och med , vårterminen 2017.

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/ Beslutsdatum Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kvalitativa metoder II

Dodo-fågelns dom: Alla vinner!

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. omvårdnad

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI17

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Inrättande av Centrum för primärvårdsforskning i Skåne. att i enlighet med samarbetsavtalet inrätta ett Centrum för primärvårdsforskning

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer

Akademisering i primärvård - från teori till klinik. Håkan Uvhagen Doktorand, KI, LIME Eva Henriksen Verksamhetschef APC/AVC

Från idé till patient och brukare - en medicinteknisk produkts resa

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning.

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Att kritiskt granska forskningsresultat

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.

Försök att skriva svaren inom det utrymme på sidan som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

VÅRDVETENSKAP FÖR FRAMTIDEN. Lisbeth Fagerström Professor i vårdvetenskap vid ÅA Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen Sørøst-Norge

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Transkript:

Hur bygger man en framgångsrik forskargrupp och ett forskningsprogram Ingalill Rahm Hallberg, RN, FEANS, FAAN Professor, Lund University vicerektor Vårdalinstitutet 2012-12-09

Erfarenheter från olika uppdrag Beskrivning av vårdforskning till utredningen högspecialiserad vård Min egen erfarenhet som forskargruppsledare Vårdforskningen var splittrad Kännetecknas av små, korta projekt Ofta små grupper men ingen samverkan mellan grupperna 2

Några goda råd Titta inte för mkt på generationen före din Ha en bra spaning på omvärlden Aktuell diskurs Vem behöver dig och din forskning Skulle jag börja om idag skulle jag inte gjort på samma sätt, men det var rätt då 3

Bestäm dig vad vill du? Forskningsprogram vs projekt Forskargrupp vs solist Flera projekt vs ett program Doktorander som bestämmer din forskningsinriktning Nätverk/samarbete Inom disciplinen Över discipliner 4

Forskningens föremål Hälso- och sjukvård, vård och omsorg är flerdisciplinära verksamheter Kan behöva unidisciplinär forskning Men behöver också flerdisciplinär forskning Betyder att du ska ta ledning över ett flerdisciplinärt forskningsprogram Inte hjälpreda till andra 5

Utmaningar och val som måste göras Identifiera och vara på framkanten av viktiga frågeställningar Reflektera över hur du använder resurser för forskning, pengar och personer; kompositionen av forskargrupper; seniora, juniora forskare och doktorander Bygga forskningsprogram snarare än projekt och med en långsiktighet så att kunskap genereras som kan användas i praktiken; kräver olika design och olika kompetensi olika skeden 6

Forskargrupp vs solist Grupp av forskare på olika akademisk nivå Forskarna har olika roller Sammansatt så att det blir varaktighet och så att de kompetenser som behövs finns representerade Kan vara olika starkt knutna till gruppen Ej övervikt av löst knutna eller av doktorander dvs oerfarna akademiskt 7

Mentor en individuell relation mellan erfaren och junior forskare kan vara utanför ämnet eller inom Nätverk löst sammanhållen grupp med ett gemensamt intresse, mål och struktur för vad man vill uppnå Samarbete gemensamt arbete, kan ske på distans men avser att lösa ett gemensamt problem eller delproblem Nätverk och samarbete 8

Program versus projekt Fokuserar ett område snarare än en enskild frågeställning, långsiktiga program och successiv kunskapsutveckling Rörelse fram och tillbaka vad gäller forskningsfrågor, design, urval och kontext till dess att fenomenet ifråga kan förklaras och påverkas effektivt Flera projekt pågående och kontinuerligt föränderligt 9

Programmatisk forskning Kostsammare och kräver att man noga tänker igenom hur ett bra forskarlag komponeras med Seniora forskare Juniora forskare Doktorander Flerdisciplinärt sammansatt Olika kompetens Personer med ett långsiktigt engagemang i majoritet Möjligheten att välja begränsas Fler juniora forskare och begränsad valmöjlighet för alla inklusive doktorander 10

forskningsprogram Fokuserar ett område och en större problemställning tex. betydelsen av det sociala nätverket Kan bestå av flera projekt och ett successivt angrepp av olika frågeställningar Kräver olika design i olika skeden av forskningen Kräver olika kompetens i olika skeden av forskningen 11

Forskningen generar olika slags kunskap Forskningen genererar kunskap av olika slag men inte nödvändigtvis kunskap som är användbar i praktiken Besvära inte praktiken i onödan med forskning som inte är användbar Planera er forskning så att den kumulerar i forskningsresultat som kan implementeras 12

Olika forskning olika typ av kunskap Kunskapsutvecklingens olika faser; Discovery upptäckt Evaluation utvärdering Implementation införande Alla faser är nödvändiga och det är inte en lineär process Forskningen om implementering är i sig ett eget forskningsområde men inte annorlunda än annan forskning 13

Kedjan från forskning till tillämpning 1. Beskrivande forskning genererar hypoteser men kunskapen är i de flesta fall inte färdig för tillämpning tex socialt stöd trötthet förklarar inte orsaker 2. Teoretisk utveckling och applicering av teorier 3. Experimentell eller interventiv forskning testar effekter av ett specifikt arbetssätt eller undersöker vilka resultat en specifik redan införd verksamhet medför talar om vilka effekter någon speciell intervention har 14

Forts 4. Tillämpning i ett bredare sammanhang kan beforskas dels för om det faktiskt har dessa effekter och dels för hur för man effektivast in forskningsresultat i praktiken; implementeringsforskning (Translationell forskning är ofta begränsad till att omfatta vägen från lab till klinik behöver alls inte innebära att resultat som är framme vid tillämpning) 5. Tillämpning i olika miljöer och sammanhang för att testa hållbarhet i resultat; Kräver replikering 15

Discovery phase; designer och metoder Systematiska reviews; (meta-analyser), metasynteser, mixed methods systematic reviews, scoping reviews Cross-sectional studies, epidemiologiska studier etc Kvalitativa studier av olika slag från deskriptiva till interpretativa Systematiska reviews är fundamentet för interventionsstudier 16

Hypoteser med mer eller mindre tydlig teoretisk ansats Teoretisk utveckling Relationer mellan variabler men inte riktning och inte kausalitet Ex betydelsen av det sociala nätverket, socioekonomiska variablers relation till varandra Vilka slutsatser kan man dra?? 17

Evaluation; design och metod Meta-synteser Longitudinella studier Naturliga experiment Kontrollerade cohort- studier Olika varianter av experimentella studier Komplexa interventionsstudier och med mixed method design 18

Slutsatser som kan dras? Ibland etablera kausalitet Oftast endast effekt och effektivitet Om mixed method design kan man etablera effekt och eventuell teoretisk utveckling dvs vad händer i den svarta lådan och vad är den mest troliga effektiva komponenten Nya hypoteser kan utvecklas som ger upphov till nya studier 19

Vilka frågor vill vi besvara? Frågor om effekter? Frågor om kausalitet Olika frågor olika evidens i experimentella och kvasi-experimentella designer Frågor om kausalitet handlar om att visa/avvisa att en bestämd faktor orsakar en viss effekt! Alla andra förklaringsvariabler hålls under kontroll för att se vad som händer med den beroende variabeln = effektvariabeln låg extern validitet Frågor om effekter handlar om att förklara variationen i den beroende variabeln med hjälp av både x-faktorn (interventionen) och andra tänkbara förklaringsvariabler (ex kön, ålder, hälsa etc). Jfr förebyggande hälsoarbete i Danmark kvinnor bättre effekt, män ingen effekt Effektstudier föregår oftast studier för att förklara kausalitet Står i kontrast till multidimensionella interventioner?! 20

Implementering Dissemination Effekt i andra miljöer och när forskningsbetingelser inte längre gäller Långtidsuppföljning Validering i andra kontext för att säkerställa att effekten inte är kontextberoende Uppnås samma effekt efter implementering Testa stabilitet 21

Kritisk granskning av vår forskning i en editorial och guest editor Hallberg, IR. 2006. Challenges for future nursing research; providing evidence for health care practice, Int Jl Nurs Stud 43 pp 923-927 Hallberg, IR 2009. Moving nursing research forward towards a stronger impact on health care practice. Int JL Nurs Stud 46, 407-412 22

Viktiga webbportaler CONSORT; consolidated standards of reporting trials EQUATOR; the resource centre for good reporting of health research studies COREQ; consolidated criteria för reporting qualitative research PRISMA; preferred reporting for systematic reviews and meta-analysis STARD; standards for the reporting of diagnostic accuracy studies MOOSE; meta-analysis of observational studies in Epidemiology ICMJE; editors för vetenskapliga tidskrifter enas om krav för att publicera forskning måste man veta när man designar en studie 23

Förslag till litteratur Shadish, WR. Cook TD. & Campbell, DT. 2002. Experimental and Quasiexperimental designs for generalized causal inference. Boston, Houghton Mifflin Developing and evaluating complex interventions; new guidance, 2008 från Medical Research Council, UK 24