Det goda forskningsprojektet; inom hälso- sjukvård och social omsorg

Transkript

1 Det goda forskningsprojektet; inom hälso- sjukvård och social omsorg Ingalill Rahm Hallberg, RN, FEANS, FAAN Senior Professor, Lund University Ordf Pufendorfinstitutet Vårdalinstitutet

2 Bygga forskningsmiljö?? Ska tusen blommor blomma? Gemensamma och få forskningsprogram? Ska vi bygga interdisciplinärt? Ska vi bygga intradisciplinärt? Projekt eller program? Kunskapen som genereras? Nytta? 2

3 Program versus projekt Fokusera ett område snarare än en enskild frågeställning, långsiktiga program och successiv kunskapsutveckling Rörelse fram och tillbaka vad gäller forskningsfrågor, design, urval och kontext till dess att fenomenet ifråga kan förklaras och påverkas effektivt Kräver oftast varierad ämnes- och metodologisk kompetens 3

4 Programmatisk forskning Kostsammare och kräver att man noga tänker igenom hur ett bra forskarlag komponeras med Seniora forskare Juniora forskare Doktorander Flerdisciplinärt sammansatt Olika kompetens Personer med ett långsiktigt engagemang i majoritet Möjligheten att välja begränsas Fler juniora forskare och begränsad valmöjlighet för alla inklusive doktorander 4

5 Forskargrupp vs solist Grupp av forskare på olika akademisk nivå Forskarna har olika roller Sammansatt så att det blir varaktighet och så att de kompetenser som behövs finns representerade Kan vara olika starkt knutna till gruppen Ej övervikt av löst knutna eller av doktorander dvs oerfarna akademiskt 5

6 För- och nackdelar Solister ryms inte Genererar oftast mer användbar kunskap Minskar valfriheten för doktorander och yngre forskare Mångfalden begränsas Utgångspunkten är ett program -ansökningar om finansiering baseras på projekt om inte program efterfrågas 6

7 Forskning versus kunskap för praktiken Forskningen genererar kunskap av olika slag men inte nödvändigtvis kunskap som är användbar i praktiken Besvära inte praktiken i onödan med forskning som inte är användbar Planera er forskning så att den kumulerar i forskningsresultat som kan implementeras 7

8 Olika forskning olika typ av kunskap Kunskapsutvecklingens olika faser; Discovery upptäckt Evaluation utvärdering Implementation införande Alla faser är nödvändiga och det är inte en lineär process Forskningen om implementering är i sig ett eget forskningsområde men inte annorlunda än annan forskning 8

9 Kedjan från forskning till tillämpning 1. Beskrivande forskning genererar hypoteser men kunskapen är i de flesta fall inte färdig för tillämpning tex socialt stöd trötthet förklarar inte orsaker 2. Teoretisk utveckling och applicering av teorier 3. Experimentell eller interventiv forskning testar effekter av ett specifikt arbetssätt eller undersöker vilka resultat en specifik redan införd verksamhet medför talar om vilka effekter någon speciell intervention har 9

10 Forts 4. Tillämpning i ett bredare sammanhang kan beforskas dels för om det faktiskt har dessa effekter och dels för hur för man effektivast in forskningsresultat i praktiken; implementeringsforskning (Translationell forskning är ofta begränsad till att omfatta vägen från lab till klinik behöver alls inte innebära att resultat som är framme vid tillämpning) 5. Tillämpning i olika miljöer och sammanhang för att testa hållbarhet i resultat; Kräver replikering 10

11 Discovery phase; designer och metoder Systematiska reviews; (meta-analyser), metasynteser, mixed methods systematic reviews, scoping reviews Cross-sectional studies, epidemiologiska studier etc Kvalitativa studier av olika slag från deskriptiva till interpretativa Systematiska reviews är fundamentet för planering av interventionsstudier 11

12 Hypoteser med mer eller mindre tydlig teoretisk ansats Teoretisk utveckling Relationer mellan variabler men inte riktning och inte kausalitet Ex betydelsen av det sociala nätverket, socioekonomiska variablers relation till varandra Vilka slutsatser kan man dra?? 12

13 Evaluation; design och metod Meta-synteser Longitudinella studier Naturliga experiment Kontrollerade cohort- studier Olika varianter av experimentella studier Komplexa interventionsstudier och med mixed method design 13

14 Slutsatser som kan dras? Ibland etablera kausalitet Oftast endast effekt och effektivitet Om mixed method design kan man etablera effekt och eventuell teoretisk utveckling dvs vad händer i den svarta lådan och vad är den mest troliga effektiva komponenten Nya hypoteser kan utvecklas som ger upphov till nya studier 14

15 Vilka frågor vill vi besvara? Frågor om effekter? Frågor om kausalitet Olika frågor olika evidens i experimentella och kvasi-experimentella designer Frågor om kausalitet handlar om att visa/avvisa att en bestämd faktor orsakar en viss effekt! Alla andra förklaringsvariabler hålls under kontroll för att se vad som händer med den beroende variabeln = effektvariabeln låg extern validitet Frågor om effekter handlar om att förklara variationen i den beroende variabeln med hjälp av både x-faktorn (interventionen) och andra tänkbara förklaringsvariabler (ex kön, ålder, hälsa etc). Jfr förebyggande hälsoarbete i Danmark kvinnor bättre effekt, män ingen effekt Effektstudier föregår oftast studier för att förklara kausalitet Står i kontrast till multidimensionella interventioner?! 15

16 Kunskap för praktiken? Vilka krav ska vara uppfyllda innan man kan hävda att resultaten kan implementeras i praktiken Effekten av en intervention ska vara etablerad och bättre än den metod som redan är i bruk Interventionen ska vara kostnadseffektiv; bästa effekt till lägsta kostnad Interventionen ska vara genomförbar och passa i det kontext där den ska användas 16

17 Genomgång av två int jl avseende design Vilka designer använde man? Experimentella eller kvasiexperimentella Utvärdering av någon metod eller sätt att ge vård för dess effekter Studier där man använde mer än ett kontext för att studera effekter av en specifik metod, även över olika länder 17

18 Relativ frekvens av olika design Antal paper experimentella utvärdering kvalitativa % % % Journal x 80+ Journal y

19 Mantzoukas 2009 Genomgång av publ från De tio nursingtidskrifter med högst impact Av 2574 artiklar var 37% kvalitativa, 39% deskriptiva- kvantitativa vanligen tvärsnittsstudier 13% hade en experimentell eller quasiexp design Av samtliga handlade 45% om kliniska frågeställningar Sammantaget 76% går inte att omedelbart omsätta i klinisk implementering 19

20 Tankar om forskningsdesign kontra kunskapsutveckling; editorial och guest editor för ett nr Hallberg, IR Challenges for future nursing research; providing evidence for health care practice, Int Jl Nurs Stud 43 pp Hallberg, IR Moving nursing research forward towards a stronger impact on health care practice. Int JL Nurs Stud 46,

21 Utmaningar och val som måste göras Identifiera och vara på framkanten av viktiga frågeställningar Reflektera över hur vi använder resurser för forskning, pengar och personer; kompositionen av forskargrupper; seniora, juniora forskare och doktorander Bygga forskningsprogram snarare än projekt och med en långsiktighet så att kunskap genereras som kan användas i praktiken; kräver olika design i olika skeden 21

22 Utmaningar och val som måste göras, forts Designer som faktiskt kan producera forskning med valida resultat för praktiken - en rörelse mellan beskrivande och experimentella studier Ta ställning till den externa validiteten vilket inte sällan kräver mer än ett kontext där forskningen genomförs eller mer än en grupp innan vi kan dra slutsatser om generaliserbarhet Flerdisciplinär forskning Cross-country forskning 22

23 Vad kännetecknar en bra projektansökan? Problematiserande; I första stycket ska man fatta vad det handlar om och varför det vore katastrofalt att inte finansiera detta arbete Argumentationsanalys är bra för att förstå hur man skriver en ansökan Bakgrund, teoretisk ansats, syfte, metod (urval och forskningsmetoder), genomförande, kompetens, etisk analys, ekonomi, nyttovärdet 23

24 Introduktion och bakgrund Problemet och dess betydelse för praktiken Kunskapsfronten; vad avser frågan och de metodologiska ansatser som använts Teoretiska perspektiv för metod och frågan Vad har vi i min grupp gjort och vad har andra gjort fram till nu Vad återstår och löser problemet 24

25 Syftet/n alternativt hypoteser Syftet är väl grundat I bakgrunden den röda tråden Tydligt och forskningsbart Relevant i förhållande till bakgrund och praktik Hypoteser om så är relevant obs en hypotes är egentligen en tentativ teori Syftet ska lyfta sig över en rent beskrivande nivå obs - 25

26 Urval och metodik Ett urval som svarar mot syftet Powerberäkning inkl attrition Reliabilitet och validitet alternativt tillförlitlighet Metoder som motiveras av bakgrunden och frågeställningarna Primära utfallsvariabler och variabler som måste kontrolleras för att förstå utfallet Gärna tentativ modell som visar hur variabler hänger samman 26

27 Genomförande Pilotarbete som demonstrerar att spåret är rätt Förankring i miljön praktiken Brukarmedverkan bör etableras redan från början Genomförandeprocessen Kontroll av att resultaten inte blir offer för bias Portaler där projektet bör dokumenteras tex clinicaltrials.org 27

28 Kompetens Forskargruppens sammansättning Personer utanför kärngruppen Personernas kompetens; ämnet och metoderna Vad ska de göra? Har de tid för det? Vem leder arbetet och hur organiseras samarbetet Stöd för doktoranders utbildning 28

29 forskningsetiken Analys av vilka etiska problem som kan uppstå och som enskilda kan konfronteras med Informerat samtycke Beredskap för oväntade händelser Forskningsetiskt tillstånd Ekonomisk plan 29

30 Viktiga webbportaler CONSORT; consolidated standards of reporting trials EQUATOR; the resource centre for good reporting of health research studies COREQ; consolidated criteria för reporting qualitative research PRISMA; preferred reporting for systematic reviews and meta-analysis STARD; standards for the reporting of diagnostic accuracy studies MOOSE; meta-analysis of observational studies in Epidemiology ICMJE; editors för vetenskapliga tidskrifter enas om krav för att publicera forskning måste man veta när man designar en studie 30

31 Förslag till litteratur Shadish, WR. Cook TD. & Campbell, DT Experimental and Quasiexperimental designs for generalized causal inference. Boston, Houghton Mifflin Developing and evaluating complex interventions; new guidance, 2008 från Medical Research Council, UK 31