Kvalitetsanalys för särskolan Paletten, Sickla skola läsåret 2013/14

Relevanta dokument
Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Björknässkolan läsåret 2012/13

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Backeboskolan läsåret 2012/13

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

IUP-plan för Sofia skola

Arbetsplan förskoleklass

Norrsätra Grundsärskolas kvalitetsredovisning

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

IUP-plan för Sofia skola

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Kvalitetsredovisning Särskolan

Kvalitetsredovisning år 2009/10

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Förbättringsplan år 2016/2017

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skolenhet F-6

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

skolan Målområde 1 Måluppfyllelse och resultat. Varför? Skolinspektionens granskade område 1, Q-rapporter samt efter diskussioner i arbetslagen.

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsanalys för Snitz grundskola Nacka läsåret 2012/13

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Beskrivning av skolans systematiska kvalitetsarbete. Ersätt kursiverad text i dokumentet med egen text! Rektor. Henrik Ahlberg. Beskrivning av skolan

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Arbetsplan Fritidshem

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Arbetsplan för Vallhovskolan läsåret

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

LOKAL ARBETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Skolplan Med blick för lärande

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION. Årskurs 2. Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Beslut för förskoleklass och grundskola

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Årsunda grundskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Plan för matematikutvecklingen

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen

Arbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan/Verksamhetsplan 2012

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Verksamhetsplanen Segrande Liv Grundskola

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 338 Kyrk/Balder

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor

Kvalitetsanalys för Förskolan Kul i Forum läsåret 2013/14

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Gullhedskolans Fritidshems arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Bakgrund 1. Kunskaper 2. Enkäter 2

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret

Kvalitetsrapport. Ramshyttans. fritidshem

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Transkript:

2014-08-27 1 (9) Kvalitetsanalys för särskolan Paletten, Sickla skola läsåret 2013/14 Rektor Kvalitetsanalysen omfattar Om skolan Åsa Portelius Grundsärskolan Paletten, Sickla skola Sickla skola hade läsåret 2013-2014 ca 440 elever varav 27 tillhör den obligatoriska särskolan. Eleverna är organiserade i fem klasser och undervisningen sker efter både grundsärskolans och träningsskolans kursplaner. I skolan finns två fritidshem samt en fritidsklubb där särskolans elever är inkluderade. Därutöver finns tre separata fritidsavdelningar för de elever som behöver den lilla gruppen även på fritidstid. Beskrivning av skolans systematiska kvalitetsarbete Personalen har börjat använda pedagogiska planeringar i sitt arbete. Planeringarna utvärderas efter arbetets slut. Personalen har gjort en sammanfattande utvärdering av hela den pedagogiska verksamheten vid två tillfällen under läsåret. Föräldrarna har deltagit i utvärdering av verksamheten genom den årliga kundenkäten, utvecklingssamtal och andra förekommande kontakter med skolan. Sickla Skolas Intresseförening (föräldraförening) har representanter från olika klasser och har både insyn och ett gott samarbete med skolan och dess ledning. Elevernas delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet består av deras reflektioner över sina egna arbetsinsatser. De äldre grundsäreleverna reflekterar över sitt arbete i samband med utvecklingssamtal. De olika delarna av skolans verksamhet utvärderas av personal och ledning regelbundet enligt skolans årsplan. I årsplanen finns perioder för t ex trygghetsenkäter, interna utvärderingar och kundenkäter inlagda. Skolans två ledningsgrupper PUG (pedagogiska utvecklingsgruppen) och SAM (samordningsgruppen) har studerat och analyserat resultaten av kundenkäterna samt valt ut förbättringsområden för läsåret.

2 (9) Nationella mål: Kommunens mål: Kunskaper Maximal utveckling och stimulerande lärande Skolans prioriterade mål läsåret 2013-2014: Utökat samarbete mellan kollegor kring IUP och PP (pedagogisk planering) Fortbildning i autism Samarbete mellan klasslärare och PREST-lärare Nyckeltal Nacka kommun Andel föräldrar som anser att verksamheten är stimulerande för deras barn. Sickla grundsärskolas uppfyllelse Andel föräldrar som anser att verksamheten är stimulerande för deras barn Genomsnitt Nacka kommun Andel föräldrar som anser att verksamheten är stimulerande för deras barn Målvärde 90% Resultat 96% Resultat 95% Arbete med de prioriterade områdena: Utökat samarbete mellan kollegor kring IUP och PP Personalen i särskolan Paletten har under läsåret 13/14 börjat träffa särskolans nätverksledare regelbundet för att få information och instruktion kring hur de kan arbeta med pedagogisk planering och gemensamma mallar. En lärare deltar i ett nätverk för träningsskolan på SPSM kring bland annat formativ bedömning. Stor del av Palettens personal deltog i en studiedag i april med Daniel Östlund om formativ bedömning. En insikt de gjorde var hur viktigt det är med kommunikationen med elevassistenter kring elevers utveckling och mål. Personalen vill utveckla detta under läsår 2014-2015 t ex på sina respektive avdelningsmöten. En lärare har varit på studiebesök på en annan grundsärskola och inhämtat kunskaper och inspiration som delats med kollegorna. Paletten har också tagit emot studiebesök från Sätraskolan, Gröndalsskolan, Japan och Holland.

3 (9) Fortbildning i autism Utbildning i autism och andra diagnoser: personalen har haft under året fortbildning i samband med sina handledningstillfällen och även en mycket givande föreläsning med sin handledare David Edfelt. Samarbete mellan klasslärare och PREST-lärare Träffar med idrottslärare och slöjdlärare har genomförts i början av ht 2014. Skolans resultat och måluppfyllelse Skolans resultat i årets kundenkät gällande elevernas utveckling och kunskaper ligger i förra årets nivå och de flesta något över kommunnivån. 100 % av föräldrarna anger att deras barn tycker det är roligt att gå i skolan och anser att skolarbetet är intressant och stimulerande och att barnen får utmaningar. Resultatet 96 % ligger på kommunens målnivå. Föräldrarna anser också att lärarna är engagerade i barnens utveckling, ger barnen det stöd de behöver samt dokumenterar barnens utveckling (91 %). Visible thinking (VT) har påbörjats i flera klasser för att synliggöra och utveckla elevernas tänkande. Personalen anger att i svenska visar alla elever tydlig utveckling: de har nått sina mål i sina IUP:er eller är på god väg. Eleverna har även nått sina IUP-mål i matematik och ett flertal har utvecklats över förväntan. Svenska: läsning och skrivning (grundsärskolan), kommunikation (träningsskolan) I svenska arbetar klasserna bl a med Sju-stegsmetoden, Karlstadmodellen och Äppelklyftig- metoden (ordbilder). Eleverna har stora behov av att utveckla sin kommunikation och klasserna arbetar med olika alternativa kommunikationssätt, AKK, både tecken, munmotorik och bildstöd. Matematik De flesta använder konkret material som stöd. Flera elever behärskar huvudräkning. Alla klasser använder programmet Espresso, konkret material samt olika läroböcker. Träningsklassernas matematik bygger på antalsräkning, sortering, eleverna klappar och matchar siffra föremål m fl. Matematik används ofta vid naturliga tillfällen som uppstår i vardagen. Även utematte används. Personalen ser stor utveckling hos de flesta av eleverna. Analys Särskolans nätverk har ett pågående arbete för att etablera ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med skriftliga utvecklingsplaner och pedagogiska planeringar i särskolan. De flesta eleverna har nått sina mål i sina IUP:n. Detta tyder på att lärarna och övriga personalen är skickliga att bedöma elevernas utvecklingsnivå och förmåga samt anpassa pedagogiska metoder och läromedel efter dessa behov. Även möjligheten att variera metoder ger resultat.

4 (9) Den ökade kompetensen i autism hjälper personalen att bemöta elever och anpassa verksamheten i högre grad efter deras behov. Starka sidor: Ett kontinuerligt arbete med läroplanen i Nacka kommuns nätverk för särskolan. Stabil, välutbildad personal som med hjälp av kontinuerlig handledning upprätthåller och ökar sin kompetens. Ett tätt samarbete och gemensamt förhållningssätt i arbetslagen. Personalen anpassar och individualiserar, har detektivtänkande för att hitta sätt som funkar för eleven och ger eleverna strategier för att klara vardagens krav. Så här kommer vi att utveckla verksamheten: Utvecklingsområde Åtgärder som kommer att vidtas 1. Tydlighet i information om elevens utveckling mot läroplanens mål. 1. Information om läroplanens kunskapsmål lämnas skriftligt till alla föräldrar. Vid utvecklingssamtal går läraren noggrant igenom både de långsiktiga och de kortsiktiga målen för eleven. Den dagliga/veckovisa informationen till hemmen utvecklas. 2. Informationen från fritidsverksamhet. 3. Det språkstärkande arbetet inom hela Paletten samt läsoch matematikområdet. 4. Teknikundervisning och andra teman/ samarbeten mellan klasserna 2. Fritidspersonal behöver vara med på utvecklingssamtalen, ge tydlig och konkret information om verksamheten samt hur personalen på fritids arbetar mot läroplanens mål. 3. Ämnesmöten där personalen delar med sig av sina respektive arbetssätt och material kring bl a språk, läsinlärning och matematik. Träningsklassernas lärare ska gå på utbildning inom Karlstadmodellen i september. Lärarna sammanställer material och utvecklar en struktur för undervisningen/gruppindelningarna för att få kontinuitet och tydlig progression i lästräningen. 4. Teknikundervisningen i klasserna påbörjades under läsåret och fortsätter under 2014-2015. Dessutom har särskolan anställt en speciallärare med behörighet i teknikämnet.

5 (9) Nationella mål: Kommunens mål: Elevernas ansvar och inflytande Reellt inflytande Skolans prioriterade mål läsåret 2013-2014: Synliggöra läroplanens mål Öka elevernas inflytande Nyckeltal Nacka kommun Andel föräldrar som får tydlig information om hur deras barn ligger till i förhållande till kunskapskraven. Sickla grundsärskolas uppfyllelse Andel föräldrar som får tydlig information om hur deras barn ligger till i förhållande till kunskapskraven. Genomsnitt Nacka kommun Andel föräldrar som får tydlig information om hur deras barn ligger till i förhållande till kunskapskraven Målvärde 85% Resultat 78% Resultat 85% Arbete med de prioriterade områdena: Synliggöra läroplanens mål Personalen har strävat efter att hitta olika sätt att synliggöra målen för eleverna, t ex genom att sätta upp målen på väggen/bänken och samtala om dessa med eleverna. De tydliggör läroplanens mål i veckobreven till hemmen och tar upp målen i föräldrasamtalen. Öka elevernas inflytande Förmåga till delaktighet och planering av skolarbetet ser väldigt olika ut i särskolegrupperna. Alla eleverna har möjlighet till delaktighet efter sin förmåga och får göra egna val i sitt arbetsschema. Elevernas delaktighet vid utvecklingssamtalen varierar beroende på deras ålder och funktionsnedsättning. I träningsklasser har försök gjorts med att eleven är med sista delen av samtalet och samtalar om skolan utifrån schemabilder och glada/ledsna gubbar. Det är utmanande att försöka involvera eleverna vid utformningen av IUP när de inte kommunicerar så mycket, det blir snarare föräldrar som tillsammans med läraren kommer överens om elevens egna mål.

6 (9) Personalen ger i sina veckobrev och föräldrasamtal konkreta exempel på elevernas delaktighet och inflytande. Arbetsformer och arbetssätt har stor betydelse i särskolan. T e x behöver alla elever tydliggörande pedagogik med mycket bildstöd. Personalen är flexibla och anpassar hela tiden övningar och material efter elevernas visade intresse, dagsform mm. I träningsklasserna är eleverna t ex med och övar inflytande i innehållet på morgon- och sångsamlingarna. Några klasser har provat övningar från Visible Thinking som en metod att synliggöra och utveckla elevernas tänkande, t ex genom att samtala kring en bild. Många elever saknar dock verbalt språk och kommunicerar via tecken eller bilder vilket gör att personalen får fram en begränsad del av deras tankar. Skolans resultat och måluppfyllelse 78 % av föräldrarna är nöjda med information om sitt barns utveckling i förhållande till läroplanens mål. 39 % av föräldrarna anger i kundenkäten att de inte känner till i vilken grad eleverna är med och planerar sitt skolarbete. 50 % av föräldrarna är osäkra på om/hur deras barn är delaktig i de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet. Ovanstående resultat har gått ner något sedan 2012 och ligger något under kommunsnittet. Analys Resultaten gällande elevernas delaktighet har gått ner något sedan 2012 (85 %) ligger nu något under kommunens målnivå.. Vi ser att trots informationen i veckobreven och utvecklingssamtalen saknar föräldrarna kunskap om elevernas ansvarstagande och delaktighet i verksamheten. Detta gäller speciellt fritidstiden. Tydlig och konkret information om verksamheten behövs. Särskolans elever åker taxi vilket minskar möjligheterna till spontana möten med småprat mellan personal och föräldrar som annars sker vid hämtning och lämning. Personalen behöver hitta nya sätt att nå föräldrarna med information. Under det gångna läsåret har särskolan haft bekymmer med vissa delar av verksamheten, dels p g a lärarvakans, dels med en svårhanterlig gruppsammansättning. Vi tror att detta kan delvis ha påverkat resultaten rörande informationen till föräldrarna.

7 (9) Starka sidor Eleverna uppmuntras till eget ansvar och självständighet. All personal är mycket tillmötesgående och inbjuder till delaktighet och kontakt med föräldrarna. Så kommer vi att utveckla verksamheten: Utvecklingsområde Åtgärder som kommer att vidtas Information om elevernas delaktighet i planering av sitt skolarbete samt om deras delaktighet i fritidsverksamhet. Konkreta IUP 1. Personalen tar reda på vilken typ av information föräldrarna saknar. 2. Personalen förtydligar respektive elevens delaktighet i sitt eget skolarbete genom konkreta exempel både i samtal med föräldrar och i veckobrev. 3. Ny mall för veckobrev kommer att utarbetas med följande rubriker: Skola-hem, Utveckling och lärande, Ansvar och inflytande, Normer och värden. Fotografier från elevernas lärprocesser skall förstärka och förtydliga hur skolveckan har varit. 4. Fritidspersonal är med på utvecklingssamtalen och ger exempel på fritids verksamhet. Konkretisera elevernas mål från IUP och göra dem synliga i vardagen. Nationella mål: Bedömning och betygssättning Målområdet avser skolans arbete för att säkra likvärdig och allsidig bedömning, alltså inte vilka prov- och betygsresultat skolan har. I området ingår också elevers ansvarstagande för sina studier och egen bedömning samt informationen till elever och föräldrar. Skolans prioriterade mål läsåret 2013-2014: Personalen har en gemensam grund i arbetet med IUP och PP. Tydliggörandet av IUP för föräldrar. Gemensam grund i arbetet med IUP och PP. Lärarna i Paletten har under året arbetet med att implementera Skolverkets IUP-mall. Genom nätverket har ett gemensamt arbetssätt etablerats med andra särskolor i kommunen. Under läsåret har fokus legat på de pedagogiska planeringarna (PP). Personalen saknar dock gemensamma redskap för regelbunden och likvärdig bedömning

8 (9) av elevernas kunskaper och förmågor kopplat till Lgrsär11. Föreläsningarna med Daniel Östlund på SPSM och Diana Berthén på studiedagen gav god input i tankar och diskussioner kring formativ bedömning. Elevernas kunskap om kunskapsmålen behöver öka. Där behöver hänsyn tas till elevernas funktionsnedsättningar som ofta innebär svårigheter i abstrakt tänkande och reflektion om sitt eget lärande. Implementering av kursplanerna fortsätter för lärarna. Studiedagen i juni med Diana Berthén hjälpte elevassistenterna att få syn på det arbete med kunskapsbedömning som behövs. Tydliggöra IUP för föräldrar Läraren har en tydlig genomgång av IUP: läraren och föräldrarna går igenom de olika delarna i den tillsammans på utvecklingssamtalet. Personalen är även noga med att använda begreppet individuell utvecklingsplan. Skolans resultat och måluppfyllelse Ett gemensamt arbete med IUP och PP pågår och kommer att fortsätta under läsåret. Arbetet för att förtydliga IUP-processen och läroplanen för föräldrar behöver fortsätta under kommande läsår. Analys Gemensamt arbetssätt vid IUP/PP har börjat skapas för särskolan. Arbetet behöver fortsätta. Likvärdigheten i bedömning behöver öka och själva bedömningen systematiseras: nu varierar bedömningen mellan lärarna, mycket av deras bedömning finns fortfarande mest i huvudet och i dialog med elevassistenterna. Starka sidor Genom starkt individualiserad IUP kan varje elev arbeta i sin optimala utvecklingszon. Samtliga elever i åk 6 har nått målen i ämnen och ämnesområden.

9 (9) Så kommer vi att utveckla verksamheten: Utvecklingsområde Åtgärder som kommer att vidtas Stöd för likvärdig bedömning av elever IUP-processen och föräldrarna Skapa tid under mötena för regelbundna bedömningsdiskussioner. Ett arbetslagsmöte per vecka kommer att avsättas för detta. Tydliggöra och koppla de planerade åtgärderna i IUP till läroplanens kunskapskrav och kommunicera detta med föräldrarna.