Kvalitetsredovisning läsåret 2008/09

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10

Kvalitetsredovisning läsåret 2008/09. Strands förskolor och skola

Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

V E R K S A M H E T S P L A N 2009 Brunna, Gröna-Lund och Stamvägens förskolor

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Samhälle, samverkan & övergång

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Lejonkulan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

LOKAL ARBETSPLAN 2014

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Kommentarer till kvalitetshjulet

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Bildningsförvaltning. Kvalitetsredovisning. Fritidshem, läsåret 14/15 RESULTATENHET FÖRSKOLA-GRUNDSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Välkommen till Väjerns förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Lokal arbetsplan 2010/2011

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Förskoleområde Trångsund 2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Hällabrottets förskola

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Senast ändrat

Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS

Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning)

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Transkript:

Kvalitetsredovisning läsåret 2008/09 Strands förskolor och skola Sammanfattning Analys av och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten Åtgärder för förbättring 2. SAMMANFATTNING 2.1 STARKA SIDOR Strands förskolor och skola består av tre förskolor och en F-9 skola med en kommunövergripande verksamhet för elever med Aspberger diagnos. I alla enheter bedrivs pedagogisk utveckling av personal som är engagerad, väl utbildad och enad runt samma syn på lärande. Arbete med normer och värden Ett medvetet arbete där all personal strävar efter att ha ett positivt förhållningssätt d.v.s. att vuxna lyfter fram det som är positivt, tänker efter innan de säger nej. Det bidrar till den trevliga stämningen bland personal, barn och elever. En styrka, inom Strands enhet, är att alla arbetar aktivt med sina egna, barnens och elevernas normer och attityder. Personalen arbetar med att ge barn och elever en modell för att lösa sina konflikter (tumlarmetoden). Skolan har en organisation för att förebygga mobbing (kurator och kamratstödjare) utöver en mer traditionell mobbinggrupp. Strandskolan har, varje år, ett öppet hus när vi samlar in pengar till våra vänskolor i Indien. Det genererar många samtal runt orättvisor och solidaritet. Förskolorna bedriver ett mycket medvetet och aktivt arbete med genus. Utveckling och lärande Strands förskolor och skola har en genomtänkt pedagogik som tar hänsyn till hur barn och ungdomar lär sig. På skolan bedriver vi temastudier med klara mål och kvalitetskriterier. Eleverna tränas i olika lärstilar. Eleverna bearbetar sina kunskaper i form av projekt i slutet av teman. Projekten redovisas ofta under öppna hus.

Elever i stort behov av stöd är ett prioriterat område. En ny organisation av arbetet med elever med speciella behov startade hösten 2008. Ett arbetslag med specialpedagog och speciallärare, Flytvästen har skaffat sig en överblick på behov och insatser, samt förbättrat samarbetet mellan speciallärare och arbetslag. Eleverna har därigenom fått ett bättre stöd. På förskolorna bedrivs en pedagogik inspirerad från Reggio Emilia. Reggio Emilia är en pedagogisk förskoleinriktning och en pedagogisk filosofi. En bärande idé i pedagogiken är att utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Den pedagogiska filosofin står för ett pedagogiskt arbetssätt, förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Reggio Emilia pedagogiken förnyas ständigt och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändringar. Barn/elevers ansvar och inflytande Vi har rutiner för att se till att barn/elever deltar i de beslut som rör deras vardag. Förskolorna har kommit långt i detta arbete, bl a genom att barnen är med och utformar regler. All personal arbetar för att lära barn/elever att ta ansvar för material och miljön, t.ex. städa efter sig, städa av närområdet, samt vara rädd om saker. Klassråd och elevrådsarbetet fungerar väl. Dessutom finns elevrepresentanter med i planeringen för projekten. Vi har påbörjat ett arbete som ger 6-9 elever större ansvar över sina utvecklingssamtal. Målet är att de ska leda samtalen. Skola och Hem Föräldrar på hela enheten informeras genom hembrev, e-post, vår hemsida som aktualiseras regelbundet och vår egen tidning Strandaren. Strandaren fick lilla journalist priset år 2008. Föräldrarna till de yngre barnen får också daglig information vid lämning och hämtning Övergång mellan verksamheterna Vi har väl inarbetade rutiner för inskolning och övergångar mellan verksamheterna. 2.2 OMRÅDEN FÖR UTVECKLING Normer och beteende Arbetet med normer kan aldrig anses färdigt. Vi kommer alltid att behöva arbeta med det. Det kommer nya elever och personal och det är lätt att ramla tillbaks i sina ev. dåliga vanor, speciellt i en stressig situation. I år 6-9 fortsätter en satsning på att eleverna ska våga bete sig som de tycker att de ska t.o.m. i kritiska situationer (vid kö och rast till exempel) och våga ingripa vid oacceptabelt beteende. Vi ska fortsätta arbeta med konflikthantering och bli ännu mer konsekventa och medvetna om metoderna. Vi måste se över miljön för att bygga bort konflikthärdarna, bland annat bör miljön för 6-9: ans raster förbättras, så att eleverna får tillgång till vettiga aktiviteter Skolans antimobbingarbete skall vidareutvecklas. 2

Utveckling och lärande Elever i behov av extra stöd är ett prioriterat område. Flytvästen - ett arbetslag med specialpedagog, speciallärare, och i viss mån elevhälsan fortsätter sitt arbete med att systematiskt kartlägga behov och insatser och att förbättra samarbete mellan speciallärare och arbetslag. I enheten fortsätter arbetet med lärstilar de olika sätten att lära sig. De flesta pedagogerna i skolan kommer att delta i den kommunala fortbildningen om lärstilar. Förskolorna fortsätter sitt arbete med Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Information till föräldrarna ska förbättras Former för information och kommunikation med föräldrar ska ses över. Vi ska samtidigt göra en genomgång av skolans måldokument. Allt i syfte att tydligöra skolans arbete för att föräldrar i ännu högre grad ska kunna ge ett så bra stöd som möjligt för sina barn. Elevdemokrati Barnens och elevernas deltagande i planeringen av tema, utvärderingar, framtagande av olika planer och regler ska öka. Former för hur eleverna ska kunna ansvara för och påverka sina utvecklingssamtal är ett utvecklingsområde. 6. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN Tabell 9 Övergripande måluppfyllelse I princip inte alls Endast till viss del I ganska hög grad I hög grad Normer och värden 5 Utveckling och lärande/kunskaper Barn/elevers ansvar och inflytande Skola och hem 5 Övergång och samverkan 4 4 I mycket hög grad 5 I princip helt uppnått Strands förskolor och skola har en väl utvecklad pedagogisk grundidé. Enheten har många mycket kompetenta och engagerade medarbetare. Under året har många goda resultat uppnåtts. 3

En förändring i organisationen för Förskoleklass till år 3 har gjorts för att underlätta samarbete med kunskapsmål, frigöra resurser till elever i behov av särskilt stöd och minska isolering och dubbelarbete på avdelningarna. För att ytterligare utveckla verksamheten finns några utvecklings områden som vi kommer att prioritera under pågående verksamhetsår. Enhetens pedagogiska idéer behöver kommuniceras tydligare. Detta för att samtliga medarbetare, nya och gamla ska kunna arbeta kraftfullt mot de gemensamma målen. En ökad tydlighet i målen för verksamheten kommer också leda till att elever och föräldrar får en större förståelse för verksamheten, vilket vi tror kommer att leda till ännu bättre pedagogiska resultat. Se utvecklingsområde: Måldokument i skolan och Kvalitetsarbete inom hela enheten I ett samhälle med stor mängd information behöver vi se över våra former för information och kommunikation med föräldrar. Vi vill skapa en tydlighet i hur vi informerar föräldrar och hitta effektiva former för dialogen med föräldrar. Se utvecklingsområde: Kommunikation med föräldrar inom hela enheten För att pedagogerna ska få ägna maximalt med tid till pedagogisk verksamhet så behöver vi effektivisera Strands förskolor och skolas verksamhet. Se utvecklingsområde: Tydligare organisation för information och beslut inom hela enheten 4

7. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING 7.1 KOMMANDE ÅTGÄRDER/ENHETSPLAN Normer och värden: Konfliktlösning inom hela enheten Alla barn och elever ska känna sig trygga. Arbetet i skolans antimobbingsgrupp ska vidareutvecklats. Eleverna som ingår ska få utbildning så att de kan hålla vissa konfliktsamtal själva. Barn och elever ska få träna konfliktlösningsmetoder. Arbetet med SET ska fortsätta. Skolans likabehandlingsplan ska revideras. Tidsplan: 2009-2010 Ansvarsfördelning: Skolledning, kurator, arbetslagsledare, LIV-ansvariga, alla pedagoger Uppföljningsplan: Brukarundersökning Pilen Förädraenkät till förskolorna Elever och barn som respekterar varandra, vågar säga ifrån och själva kan lösa konflikter och ha förståelse för allas lika värde. Utveckling och lärande/kunskaper: Pedagogisk verksamhet i förskolorna Varje barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån sin egen förmåga. Att föra ett aktivt arbete med barns språk- läs- och skrivutveckling och lyfta fram lekens betydelse för barns lärande. Arbeta i smågrupper utifrån mognad och utgå från barnens intressen, samt dokumentera utvecklingen. Tidsplan: Läsåret 09/10 Ansvarsfördelning: Avdelningsansvariga Uppföljningsplan: Återkommande på APT och i reflekterande samtal Barnen ska få ett rikt och nyanserat språk och lust till att lära. Att alla barn är delaktiga i verksamheten. Att se varje barns utveckling och lärande. Måldokument i skolan Översyn av skolans måldokument i den lokala arbetsplanen. Måldokumenten ska ses över för att tydliggöra vad skolan står för och vad som ska prioriteras. Tydliga mål för fritidshemsverksamheten ska tas fram. Tidsplan: Läsåret 2009-2010 Ansvarsfördelning: Skolledning tillsammans med intresserade medarbetare Skolledning tillsammans med fritidsansvariga Uppföljningsplan: Ett utkast presenteras för ledningsgruppen i början av vt 2010 En reviderad arbetsplan ska presenteras i slutet av vt 2010. Uppdraget tydliggörs för pedagoger och föräldrar vilket innebär för eleverna ett bättre lärande och en bättre fritidsverksamhet. 5

Arbetsro i skolan Förbättrad arbetsro i de gemensamma utrymmena Pedagoger och elever ska diskutera vilka åtgärder som kan ge en bättre arbetsro. Tidsplan: Läsåret 2009-2010 Ansvarsfördelning: Skolledningen tar initiativ till diskussionerna. Uppföljningsplan: Elevrådet utvärderar det i mars 2010. Ett större lugn i skolan, bättre skolmåltider och ökade möjligheter för lärande i skolan. Resultatet i Pilen enkäten skall öka till 2,7 för skolår 5 och behålla vårt resultat 3,0 för skolår 8. Målen från Barn och utbildningsförvaltning för grundskolan är delvis uppnådda: andelen avgångselever är 96,5 % (målet är 80 %) och andelen elever som når kunskapsmålen på läsförståelsetest vid nationella prov i skolår 5 är 100 % (målet är 93 %). Vår ambition är att behålla de höga resultaten. Ansvar och inflytande: Kvalitetsarbete inom hela enheten Medarbetare, elever och föräldrar ska ha en bra överblick över hur kvalitetsarbete ser ut. Ett pedagogiskt år/verksamhetshjul ska tas fram så att alla har en överblick över vad som ska hända och när det ska hända. Pedagogisk utveckling och resultat ska följas upp regelbundet. Tidsplan: Höstterminen 2009 Ansvarsfördelning: Skolledning Uppföljningsplan: Presentation på första APT vt 2010. Ökad kvalitet i verksamheten. Barns och elevs inflytande och delaktighet i förskolorna Barn får inflytande och är delaktiga i utformningen av miljön och den pedagogiska verksamheten. Pedagoger ska i planeringen utgå ifrån barnens intressen och behov Tidsplan: Läsåret 09/10 Ansvarsfördelning: Avdelningsansvariga Uppföljningsplan: Utvärdering tillsammans med barnen, på avdelningsmöten, reflekterande samtal, föräldramöten, brukarenkät Öka barnens inflytande i verksamheten. Resultatet i Pilen enkäten skall öka till 3,7 för förskolan. Enhetens ambition är också att skolans ordinarie arbete med delaktighet ska ge ett resultat i Pilenenkäten på över 3.4 i år 5 och 3.2 i år 8. 6

Skola och hem Kommunikation med föräldrar inom hela enheten Utveckla kommunikation och dialog med föräldrar. Bjuda in föräldrar och besluta om former för information och dialog. Utreda om behov finns av att göra en informationsstandard inom enheten. Information från fritidsverksamheten ska förbättras. Tidsplan: Klart till vårterminen 2010 Ansvarsfördelning: Skolledning Uppföljningsplan: Ledningsgrupp i slutet av höstterminen 2009 Nöjda och välinformerade föräldrar. Svaret på Pilen enkäten om information till fritidshemmen ska öka till 3.0 Höja kvaliteten i utvecklingssamtalen i förskolan Tydliggöra utvecklingssamtalsunderlag och innehåll Inte använda fackuttryck, använda förskolornas underlag för en enhetlig utvecklingsplan, ha dialog med föräldrarådet, genomgång av underlaget på ett föräldramöte och beskriva pedagogiska året Tidsplan: Klart till vårterminen 2010 Ansvarsfördelning: Varje pedagog som har utvecklingssamtal, avdelningsansvariga Uppföljningsplan: Brukarenkäter, utvecklingssamtal Nöjda och välinformerade föräldrar. Resultatet i Pilen enkäten skall öka till 3,8 Övergång och samverkan: Samarbete med näringslivet i skolan Ett ökat samarbete med näringslivet Näringslivsdag för år 6 och 7 Förbättrade rutiner i samband med PRAO för år 8 Integrerade studiebesök i våra teman Tidsplan: Höstterminen 2009 Ansvarsfördelning: Syo-konsulent och SO-lärare Uppföljningsplan: Vårterminen 2010 Pilenkäten Ökad kunskap för skolans elever och i bästa fall även för representanterna från näringslivet. Förbättrat resultat i Pilenenkäten. 7

Övergripande utvecklingsområden: Se fördelar med den nya enheten Medarbetare på Strands förskolor och skola ska förstå fördelarna med den nya enheten. Skolledning ska skapa en organisation där fördelarna i samarbete ska bli tydliga. Tidsplan: Läsåret 2009-2010 Ansvarsfördelning: Skolledning i dialog med ledningsgruppen Uppföljningsplan: På utvärdering i juni 2010. Fler nöjda medarbetare. Tydligare organisation för information och beslut inom hela enheten Medarbetare inom Strands förskolor och skola ska uppleva att enheten är en effektiv organisation och att ledarskapet kännetecknas av tydlighet. Skolledningen ska i dialog med ledningsgruppen skapa en tydligare organisation för information och beslut. Tidsplan: Läsåret 2009-2010 Ansvarsfördelning: Skolledning i dialog med ledningsgruppen Uppföljningsplan: På utvärdering i juni 2010. Fler nöjda medarbetare, som kan göra ett ännu bättre arbete utan energiförlust. 8