YTTRANDE 1 (10) 30 september 2009 KS2009/284-61 Kmmunstyrelsen Er beteckn: U2009/4049/S Bilaga 308 Utbildningsdepartementet 103 33 Stckhlm Den nya skllagen (Ds 2009:25) Gtlands kmmun har inbjudits att lämna synpunkter på Skllagsberedningens förslag till ny skllag. Sammanfattande synpunkter Skllagen är en sammanhållen lagstiftning sm ska utgöra basen för kunskap, valfrihet ch trygghet i de sklfrmer ch andra verksamheter sm mfattas av skllagen. Det är därför utmrdentligt viktigt att den nya skllagen ckså innebär att reglering sm idag finns i lika lagar ch förrdningar samlas på ett ställe, den nya skllagen. Det blir enklare för alla sm berörs. I de paragrafer där Gtlands kmmun förutser en ökad kstnad utgår vi ifrån att finansieringsprincipen skall gälla Gtlands kmmun ser ett antal övergripande fördelar i förslaget till ny skllag; Att förutsättningar ch krav på verksamhet i kmmunala ch fristående verksamheter i mycket likställs ch att det så långt möjligt finns en gemensam lagstiftning avsett huvudman Att försklan föreslås bilda en egen sklfrm ch att försklans pedaggiska uppdrag tydliggörs. Gtlands kmmun anser det däremt märkligt att förskleklass skall bilda en islerad ö mellan två sklfrmer. Förslaget hade därför vunnit på att göra förskleklassen bligatrisk ch därmed införa en 10-årig grundskla. Att förslaget så knsekvent lyfter fram barns bästa-perspektiv, ch därigenm kpplingen till FN:s knventin m mänskliga rättigheter Att förslaget medför ökad rättssäkerhet när det gäller att tillförsäkra elever rätt till den undervisning ch utbildning lagen stadgar. Pstadress Besöksadress Telefn Internet/e-pst Bankgir Pstgir Klsterplan 2 0498-26 90 00 (växel) www.gtland.se SE-621 81 VISBY Visby 0498-21 55 20 (telefax) gtlands.kmmun@gtland.se 339-8328 18 97 50-3
2 (10) Synpunkter på förslaget kapitelvis 2. Huvudmän ch ansvarsfördelning Brttagande av sklplan är bra, eftersm det innebär att man kan undvika dubbleringar. Även utan sklplan har kmmunen möjlighet/skyldighet att fastställa pririterade mråden. När det gäller verksamhetens mfattning måste planeringsförutsättningarna för kmmunala sklan beaktas med bl a hänsyn till skyldigheten att kunna tillgdse alla elevers rätt till utbildning. Bra att man förtydligar rektrs ansvar ch bra att pedaggiska frågr särskiljs från nämnd ch styrelse. Rektrs eknmiska ansvar inför huvudmannen räcker sm reglering ifrån huvudmannen. Större möjlighet till delegering välkmnas, vilket ckså förtydligar rektrs ansvarsmråden. Det är psitivt med en tydligare ansvarsfördelning, där särskilt rektrs/- försklechefens rll ges ett ökat fkus. Samtidigt innebär sannlikt det tydliggjrda ch i vissa fall utökade ansvaret att arbetsbelastning ch utbildningsbehv utökas. Bra att huvudmannen får ett tydligt ansvar för rektrs utbildning ch stöd. Utbildning är en diffus benämning på vad sm krävs för att bli rektr. Detta behöver förtydligas. Det är vidare lyckligt att det inte finns ett färdigt förslag för ansvaret för undervisning. Skllagens ökade krav på väl utbildade rektrer kmmer enligt Gtlands kmmun att medföra ökade kstnader. En utbildningsplats på rektrsprgrammet är avgiftsfri, men huvudmannen betalar för samtliga kringkstnader (resr, litteratur, lgi). Varje plats på rektrsprgrammet beräknas ksta Gtlands kmmun ca 240 000 kr. Förslaget att behörighetskrav införs, för att få anställas sm försklechef ch därmed jämställs med kraven på kmpetens för en rektr, välkmnas Gtlands kmmun tillstyrker att dagens juridiska begrepp sklhälsvård föreslås bli elevhälsa men anser att det för regleringen av vilka insatser sm ska kunna tillgdses inte är nödvändigt att precisera ytterligare yrkesgrupper utöver det sm finns i nuvarande skllag. Förstärkt studie- ch yrkesvägledning kmmer att för Gtlands kmmuns del betyda att det kmmer att behövas fler vägledare. Arbetsuppgifterna sm studie- e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y090284 skllagen.dc
3 (10) ch yrkesvägledaren förväntas innebära att man måste ha färre elever/studiech yrkesvägledare, eller att studie- ch yrkesvägledarens arbetsuppgifter rendlas jämfört med idag. Då krävs andra tjänstemän för att göra de arbetsuppgifter sm vägledaren gör idag. Varje elev ska ha tillgång till vägledning utifrån egna intressen ch behv i förhållande till arbetsmarknaden. I dag har en studie- ch yrkesvägledare ftast mkring 600 elever att vägleda, vilket trde vara möjligt m uppdraget ska ges den dignitet sm skllagen föreskriver. Skllagsberedningens förslag rörande lkaler, utrustning ch sklbiblitiken, samt därmed ckså den betning av vikten att eleverna skall ha tillgång till sklbiblitek sm framgår av skrivningen, välkmnas. 3. Barns ch elevers utveckling mt målen Till skillnad mt skllagsberedningen anser vi att möjligheten att överklaga rektrs bedömning av särskilt stöd kmmer att öka såväl arbetsbelastning sm medföra en ökad kstnad för kmmunen. Frågan är m man kan klara byråkratin med överklagande m åtgärdsprgram? Eleven i gy-sklan kan hinna lämna sklväsendet innan saken utreds. Vad gör man med ett avgörande sm kmmer efter det att eleven slutat sklan? Vad innebär det i praktiken för elevens rätt? Särskilt stöd är i princip ett ändligt stöd tills eleven når kunskapskraven. Detta kan bli en rimlig uppgift för gymnasiesklan sm är en frivillig sklfrm. Stöd ch hjälp bör ha en brtre gräns inm gymnasiet. (även 3.3.1) Omprövning av betyg kan bara bli fråga m genmgång av dkumentatin. Muntliga prestatiner kan möjligt överklagas. Sannlikt kmmer att innebära en byråkratisering av läraryrket i gymnasiesklan sm blir betydande ch detta förslag kmmer ckså att innebära att endast prv blir vägledande för betygsättning. Detta förändrar i sin tur hela sklans sätt att arbeta. Det räcker att skriva in rektrs ansvar att leda arbetet i en rättvis betygsättning ch att utfärda ytterligare bestämmelser m de natinella prven sm styrinstrument. Elevens rätt till infrmatin m grunderna för betygsättning är inte detsamma sm att eleven förstår grunderna. Vem har tlkningsföreträde? Det är märkligt att ändringar endast får göras m det höjer ett betyg. Rättvisa betyg gäller inte bara den enskilde utan även gruppen i jämförelse med den enskilde. Det blir alltså till nackdel i ett större perspektiv m en elev sm fått för högt betyg får behålla detta även m det är uppenbart felaktigt. (Situatinen kan e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y090284 skllagen.dc
4 (10) t ex uppstå p g a lärare sm är behörig, eftersm det inte finns beslut m att de inte får sätta betyg). 4. Kvalitet ch inflytande I skllagsberedningens förslag framgår att En enskild huvudman sm bedriver utbildning vid endast en förskle- eller sklenhet bör kunna arbeta med planering, uppföljning, utvärdering ch utveckling på huvudmannanivå ch enhetsnivå. Kmmunen bör inm ramen för sitt kvalitetsarbete kunna erbjuda huvudmannen för en sådan fristående verksamhet att ingå i kmmunens kvalitetsarbete på huvudmannanivå, exempelvis vad avser uppföljning av utbildningen. Gtlands kmmun anser inte att den kmmunala rganisatinen skall erbjuda utvecklingsstöd till fristående huvudmän, m de får ersättning för detta arbete genm elevbidraget. Att skllagsförslaget fkuserar på en tydlig rätt för elevernas inflytande ch delaktighet välkmnas men bör mtsvaras av en skrivning m elevernas skyldigheter ch förväntade mtprestatiner. Gtlands kmmun ser dck att elevernas rätt till att delta i lika arbetsgrupper (elevråd, skyddsrnd, sklråd mm) ch därefter ha rätt att få den undervisningstid de förlrat ersatt med extraundervisning kmmer att innebära såväl eknmiska sm praktiska knsekvenser i en kmmun med många små sklenheter ch en lkaltrafik sm inte passerar alla sklenheter. Bra att detaljreglering av det lkala kvalitetsarbetet tas brt. Det är ytterst en fråga m hur många fficiella dkument med delvis samma innehåll sm ska skrivas av sklledningarna. 6. Sklplikt ch mtsvarande rätt till utbildning Gtlands kmmun efterlyser klargörande m vilka befgenheter sklhuvudmannen har m vitesföreläggande inte har avsedd effekt. 7. Förskla Gtlands kmmun är psitiv till förslaget att försklan skall bilda en egen sklfrm med mycket av regleringen likställd med andra sklfrmer. Gtlands kmmun välkmnar en tydligare kravspecifikatin för att få anställas sm försklechef. Däremt ställer vi ss frågande till varför benämningen försklechef skall regleras i lag. e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y090284 skllagen.dc
5 (10) Den tydliggjrda ansvarsfördelningen mellan persnal i försklan, där förskllärare har huvudansvaret för undervisningen, är psitivt 8. Förskleklassen Gtlands kmmun hade gärna sett att förskleklassen blev ett första bligatriskt år i grundsklan i ch med att så gtt sm 100% av 6-åringarna redan deltar i den verksamhet sm idag är frivillig. Förslaget i skllagen ch styrdkumentet Lp-94 skapar nödig tydlighet. 9. Grundsklan Huvudprinciperna för grundsklan i dagens skllag ska enligt förslaget ligga fast. Gtlands kmmun delar denna uppfattning utm när det gäller nedanstående punkter: Det föreslås att en grundskla avsett huvudman skall kunna ansöka m att erbjuda ett lkalt tillval sm sklans val utöver innehållet i de natinella kursplanerna. Det kan handla m ett speciellt mråde sm inte täcks av kursplanerna. En del av eller hela utrymmet för sklans val ska kunna användas till sådant lkalt tillval. Idag finns möjligheten till prfilering inm ramen för kursplaneämnena. Med hänvisning till det trligt stra utbudet av valmöjligheter sm idag finns i gymnasiesklan kpplat till förslaget till ny gymnasierefrm måste man ställa frågan vad ett sådant beslut kmmer att innebära i praktiken. Kstnadsfri sklskjuts är en viktig del av rätten till en likvärdig utbildning för elever i grundskla med ffentlig huvudman. De senaste åren har det genm dmstlspraxis skett en rättsutveckling sm innebär att i fall då vårdnadshavare separerat men har frtsatt gemensam vårdnad ch där barnet br växelvis hs vårdnadshavarna, så kan barnet ha rätt till kstnadsfri sklskjuts från båda bstadsadresserna. Eleverna ska i detta sammanhang anses ha två likvärdiga hem. Rätten till sklskjuts vid dubbelt bende innebär en betydande merkstnad för en glest beflkad kmmun sm Gtland, där fta taxi är enda möjligheten till sklskjuts, ch där föräldrarna kan b titals mil från varandra. Gtlands kmmun beklagar såväl att timplanen blir kvar sm att frågan m mer flexibelt utbildningssystem får stå tillbaka för tidsenlig tidsstyrning genm en fast ch styrande terminsindelning respektive läsårsindelning. e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y090284 skllagen.dc
6 (10) 10. Grundsärsklan Skrivningarna i den nya skllagen är bra ch ger en större tydlighet. Det är även bra att lagen skärper kraven i prcessen runt mttagandet ch vårdnadshavares inflytande. Det är psitivt att begreppet intagning byts till antagning. Det förra kan ge märkliga assciatiner. Skärpningen innebär samtidigt stra krav på grundsklan i det fall att föräldrar väljer grundskla istället för grundsärskla, trts att de sammantagna utredningarna påvisar en utvecklingsstörning. Här krävs då stra utbildningsinsatser av sklledare ch persnal. Överhuvudtaget är det angeläget med utbildning i alla verksamheter runt utvecklingsstörning ch dess knsekvenser för den enskilde. Regeringen behöver även se till att högsklr ch universitet tar sitt fulla ansvar, bl. a. genm att erbjuda utbildningar inm dessa mråden. Namnändringen i bligatriska särsklan till enbart grundsärskla innebär en skärpning av den individuella planeringen. Dck kan det vara knepigt att i mttagningsförfarandet avgöra exakt för vissa elever efter vilka ämnen, ämnesmråden eller en kmbinatin av dessa sm den enskilde eleven ska läsa. Det kan ju även inträffa att vissa elever kan studera ämnen utifrån grundsklans kursplaner, vilket är bra. Det behöver därför finnas möjlighet att tillsammans med vårdnadshavare revidera mttagningsbeslutet ch tillsammans kmma överens m eventuella nya kmbinatiner efter en viss tid i grundsärsklan. En smidigare variant i mttagningsförfarandet vre möjligen att när eleven blir mttagen i grundsärskla, i överenskmmelse med vårdnadshavare, upprätta en individuell utvecklingsplan sm efter hand kan kntinuerligt revideras i samband med utvecklingssamtal. Det är bra att införa ämnet teknik i grundsärsklan, men det förutsätter naturligtvis utbildningsinsatser för persnal, samt eknmi för detta. Rätten att under högst två år efter sklpliktens upphörande i årskurs 9, kunna fullgöra utbildningen är bra. 13. Fritidshemmet Gtlands kmmun ser psitivt på förslaget att fritidshemmet får ett eget kapitel i skllagen ch att man tydliggör kpplingen mellan skla ch fritidshem, bl a genm att begreppet undervisning införs på fritidshem utan att därför ändra på synen i innehållet i fritidshemmets verksamhet. e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y090284 skllagen.dc
7 (10) Fristående sklr bör ckså vara skyldiga att ha fritidshem. 17. Utbildning på prgram i gymnasiesärsklan Det är bra att förslaget m bestämmelser runt ansökan till gymnasiesärsklan föreslås ingå i skllagen. 18 Kmmunal vuxenutbildning 18.5 Kmmunernas skyldighet ch syfte med utbildningen För en liten kmmun utan möjlighet till samverkan med angränsande kmmuner kan det innebära ökade kstnader m det ej samtidigt finns en begränsning över vilka kurser sm kmmunen är skyldig att anrdna. 18.7 Individuella studieplaner Kmmunen tillstyrker förslaget m individuell studieplan men vill samtidigt påpeka att allt fler studerande enbart är distansstuderande sm vill studera en enstaka kurs under en termin. Att för dessa studerande upprätta en individuell studieplan enligt skllagsberedningens förslag synes vara överambitiöst. Det är ej heller vanligt att distansstuderande är bende i annan kmmun eller befinner sig utmlands. För denna kategri studerande bör det ges möjlighet att upprätta en förenklad studieplan. 18.10 Behörighet till utbildning på gymnasial nivå Skllagsberedningen har behandlat just vanstående kriterium, sm även finns med i nuvarande förrdning ch påpekar att det finns str rättvisa i landet. Vissa kmmuner tillåter att en sökande får läsa upp redan gdkända betyg medan andra ej tillåter detta. Samma rättvisa kmmer att finnas kvar eftersm skllagsberedningen skriver att det inte ska vara möjligt att läsa upp ett gdkänt betyg, dvs någt av betygen B-E inm en snar framtid efter avslutad gymnasieskla. Utvecklingen inm främst det naturvetenskapliga mrådet medför att redan efter några år, efter avslutade studier inm detta mråde, så är kunskaperna föråldrade. Kmmunerna kmmer därför att göra lika bedömningar när en snar framtid inträffar. Är det tre år eller sju år eller möjligen aldrig? En tydigare anvisning bör finnas med i ett kmmentarmaterial m det inte är möjligt att precisera det i lagtext. e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y090284 skllagen.dc
8 (10) 18.14 Prövning Det bör framgå av lagtexten att sökande sm ej är skriven i den kmmun där prövning skall genmföras ska lämna in ansökan i hemkmmunen ch att i detta fall hemkmmunen svarar för kstnaderna. I nuvarande förrdning finns angivet att kstnad för prövning högst får uppgå till 500 kr. I förslaget till ny skllag finns inga belpp angivna. Innebär detta att det är fritt för kmmunerna att ta ut skälig kstnad för prövning. Med de begränsningar sm anges i lagtexten beträffande rätta att läsa upp tidigare gdkända betyg kmmer antalet persner sm vill göra prövning att öka markant. Denna ökning medför även kraftigt ökade kstnader för kmmunerna m det ej ges möjlighet att ta ut skälig kstnad. 19. Särskild utbildning för vuxna Det är bra med den tydligare skrivningen runt särskild utbildning för vuxna, ch kmmunens ansvar för detta. 20.5 Kmmuners skyldighet att tillhandahålla utbildning För en liten kmmun, utan möjligheter att samverka med andra kmmuner, innebär tremånadersregeln rimligt höga kstnader jämfört med de kmmuner sm kan sluta samverkansavtal. Att starta nya grupper för enstaka individer innebär att ytterligare lärare måste anställas. Gtlands kmmun har på grund av små undervisningsgrupper redan nu mer än dubbelt så hög kstnad per heltidsstuderande i svenska för invandrare jämfört med kmmungruppen. En lag m rätt till utbildning inm ter månader kmmer att ge ytterligare ökad kstnad. Regeringen bör till dessa kmmuner lämna ett eknmiskt bidrag för att möjliggöra mindre studiegrupper. Skllagsberedningen har ej behandlat frågan m invandrares förutsättningar att tillgdgöra sig utbildningen på samma sätt sm förslaget för utbildning på grundläggande nivå. Samma regler bör inskrivas även för invandrare. Detta gäller främst för de persner sm genmgått utbildning på en nivå i svenska för invandrare ch bedöms att inte ha förutsättningar att tillgdgöra sig kursen även efter en mgång på samma nivå. Kmmunen bör ha rätt att avsluta utbildningen för persner sm bedöms ej ha förutsättning att klara kurserna inm svenska för invandrare. 23. Annan pedaggisk verksamhet I skllagsberedningens förslag framgår att I många kmmuner använder familjedaghemmen den öppna försklan sm resurs ch mötesplats. Där kan de under ledning av förskllärare få stöd för den pedaggiska utvecklingen av sin e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y090284 skllagen.dc
9 (10) egen verksamhet. Även andra frmer av pedaggisk msrg bör kunna använda öppna försklan sm resurs för erfarenhetsutbyte, scial gemenskap ch sm stöd för utvecklingen av sin verksamhet. I prmemrian - Barnmsrgspeng ch allmän förskla för 3-åringar anges på samma sätt sm kmmunala ch enskilda familjedaghem har den sm driver annan pedaggisk verksamhet möjlighet att anlita pedagger m de själva saknar utbildning eller erfarenhet. Det kmmer även för sådan verksamhet vara möjligt att vända sig till en öppen förskla för att få pedaggisk handledning. Samtidigt finns följande mtsägningsfulla skrivning: därutöver ska verksamheten uppfylla kraven på gd kvalitet ch säkerhet, varmed avses krav på persnalens utbildning, erfarenhet ch persnliga lämplighet samt att lkaler ch utrustning är ändamålsenliga. Kmmunen ska inte vara skyldig att lämna bidrag till fler än två huvudmän. Gtlands kmmun anser att det är bra att öppna försklr kan användas sm en resurs ch mötesplats, men det är inte rimligt att lägga ansvaret för utveckling av enskilda verksamheter ch annan pedaggisk verksamhet på den öppna försklan. Gtlands kmmun avstyrker en lagreglering av mfattningen av msrg utöver dagens lagstiftning för försklan 24. Tillsyn Skrivningen m kmmunens ansvar ch möjlighet till insyn i de enskilda verksamheterna välkmnas När det gäller tillfälligt verksamhetsförbud står det i förslaget att tillsynsmyndigheten får förbjuda huvudmannen att tills vidare helt eller delvis driva verksamheten vidare, samt att ett sådant förslag ska gälla medelbart ch får, m inte annat beslutas, gälla i högst sex månader. En viktig fråga hur det skall tillämpas i praktiken med tanke på kmmunens ansvar för alla elevers sklgång. Kpplingen till kmmunens planeringsförutsättningar går inte att brtse ifrån. Gtlands kmmun ser psitivt på förslagen men avstyrker vitesföreläggande 25. Sklverkets överklagandenämnd Gtlands kmmun ser psitivt på förslagen till ökad rättssäkerhet för eleverna e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y090284 skllagen.dc
10 (10) 26. Överklagande Gtlands kmmun ser psitivt på förslagen till ökad rättssäkerhet för eleverna 27. Åtgärder mt kränkande behandling Gtlands kmmun välkmnar förslag m att använda evidensbaserade arbetssätt mt mbbning. 28. Övriga bestämmelser Följande skrivning behöver förtydligas; Med kmmunal insyn avses härvid att kmmunen frtlöpande ska kunna hålla sig infrmerad m hur verksamheten vid den fristående sklan, försklan, förskleklassen, eller det fristående fritidshemmet utvecklas ex. genm att ta del av dess räkenskaper för att kunna göra en rättvis bedömning av bidragsbehvet. Gtlands kmmun ser psitivt på att frisklr skall överlämna betygsdkument till kmmunen Gtlands kmmun anser att frågan m rätten till insyn ch tillsyn samt skyldighet att följa upp verksamheten kvalitet ch utveckling förefaller att ha ett långsökt samband med att bedöma bidragsbehvet. Detta särskilt sedan lika villkr införs 2010-01-01 29. Eknmiska knsekvenser Gtlands kmmuns uppfattning är att alla kstnadsdrivande förändringar i lagförslaget måste kmpenseras enligt finansieringsprincipen. Principens innebörd är att kmmuner ch landsting inte ska behöva höja skatten eller priritera m annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Finansieringsprincipen är grundläggande för de eknmiska relatinerna mellan staten ch kmmunsektrn, ch gäller i båda riktningarna. Kmmunstyrelsen Eva Nypelius rdförande B Dahllöf regindirektör e:\dk\annkladd\00aukskf\yttranden skrivelser\dnr2009\y090284 skllagen.dc