Samrådsredogörelse Stadsbyggnadskontoret 2011-11-01 Sara Bergvin 08-590 971 65 Dnr Fax 08 590 733 37 BN/2011:22 sara.bergvin@upplandsvasby.se Detaljplan för KANONEN vid Optimusvägen Uppdrag Kommunstyrelsen gav vid sitt sammanträde den 7 juni 2010 byggnadsnämnden/stadsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram ett förslag till detaljplan för Kanonen. Detaljplanen syftar till att möjliggöra bostäder i flerbostadshus i form av ca 40 smålägenheter inom fastigheten Vilunda 20:24 i Upplands Väsby. Planen syftar också till att möjliggöra en återvinningsstation söder om fastigheten Vilunda 6:21 och att säkerställa Vilunda 6:21 som teknisk anläggning. Samråd Byggnadsnämnden beslutade den 14 juni 2011 att sända ut förslaget för samråd. Samrådet varade den 4 juli 2 september 2011 och inkomna synpunkter är redovisade och bemötta i denna samrådsredogörelse. Information om samrådet och var handlingarna funnits tillgängliga sändes till samtliga sakägare. Samrådshandlingarna fanns också i kommunens informationscentrum, på stadsbyggnadskontoret, på huvudbiblioteket samt på kommunens hemsida. Ett samrådsmöte hölls på stadsbyggnadskontoret den 23 augusti 2011. Skriftligt inkomna synpunkter är redovisade och bemötta i denna samrådsredogörelse. Nedanstående har fått information om detaljplanen och har beretts tillfälle att yttra sig. Sakägare enligt fastighetsförteckning Länsstyrelsen i Stockholm län, planenheten Lantmäteriet, Stockholm län Kommunala instanser Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Hembygdsföreningen, Upplands Väsby Käppalaförbundet IP-Only telecommuncication Swedavia Stockholm-Arlanda Naturskyddsföreningen, Väsby Norrortspolisen Norrvatten
2 (10) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Social- och äldrenämnden KS Tekniska utskottet Övriga Brandkåren Attunda Com Hem Cykelfrämjandet Upplands Väsby E.ON Elnät Sverige AB AB Fortum Värme Förpacknings- och tidningsinsamlingen Hammarby församling Handikappföreningarnas Samorganisation, HSO Posten Sverige AB PRO Pensionärernas Riksorganisation, Väsby PRO Upplands Väsby Finska SITA SPF Väsbyveteranerna, Väsby Storstockholms Lokaltrafik, SL STOKAB Telia Sonera Skanova Access AB Trafikverket Upplands Väsby Promotion Yttranden har inkommit från följande: Obligatoriska 1. Länsstyrelsens planenhet 2. Lantmäteriet Sakägare 3. BRF Kullavägen 4. Mats Dahlberg, Lyktvägen 4, Vilunda 20:51 5. Käppalaförbundet Kommunala instanser 6. Kultur- och fritidsnämnden 7. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 8. Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Övriga 9. AB Fortum Värme 10. AB Storstockholms Lokaltrafik 11. Brandkåren Attunda 12. E.ON Elnät Sverige AB 13. Swedavia Stockholm-Arlanda 14. Telia Sonera Skanova Access AB 15. Trafikverket 16. Upplands Väsby Hembygdsförening Följande har svarat att de inte har några erinringar: AB Fortum Värme (Kan erbjuda fjärrvärme) E.ON Elnät Sverige AB Telia Sonera Skanova Access AB Swedavia AB Sammanfattning av inkomna synpunkter och kontorets kommentarer (kontorets kommentar redovisas med indragen text) I stadsbyggnadskontorets kommentar redovisas om synpunkterna lagts till grund för den bearbetade planen eller/och om inte, varför de inte
3 (10) kunnat tillmötesgås. Fullständiga inkomna yttranden finns i planakten på stadsbyggnadskontoret. 1. Länsstyrelsen planenheten: Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att avstegsfall för trafikbuller kan motiveras i detta centrala läge. Bebyggelsens placering och utformning med hänsyn till väg- och trafikbuller innebär att den tystare sidan kommer att vändas mot parken och då samtidigt mot flygstråket i öster. Även behov och möjlighet att skärma mot flygbullret bör därför tas upp i bullerutredningen. På grund av den komplexa störningsbilden med buller från vägtrafik, busstrafik, tågtrafik och flyg anser Länsstyrelsen att det är väl motiverat att kompensera med ljudklass B inomhus. Detta behöver motiveras i planbeskrivningen och följas upp i avtal inför genomförandet. För att planen ska bli lämplig med hänsyn till boendes hälsa behöver planbestämmelserna kompletteras med bestämmelser om att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska ha högst 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad, och uteplats högst 55 dba ekvivalent respektive 70 dba maximal ljudnivå. Arlanda flygplats med dess nuvarande funktion och framtida utvecklingsmöjlighet är enligt 3 kap 8 miljöbalken utpekat som riksintresse för kommunikationer. Planområdet ligger utanför angivet influensområde med mer än tre bullerhändelser över 70 dba maximal ljudnivå per medeldygn och mer än 55 dba FBN (flygbullernivå). Planområdet påverkas ändå av flygbuller som kan upplevas störande, från den inflygning till Arlanda som sker över Upplands Väsby tätort, med tidsfrist fram till år 2018. För närvarande pågår prövning av nytt miljötillstånd för Arlanda flygplats, där bland annat frågan om kurvad eller rak inflygning över Upplands Väsby tätort behandlas. När regeringen lämnade tillstånd till utbyggnad av en tredje bana på Arlanda baserades detta på möjligheten att införa s.k. kurvad, sned, inflygning till den tredje banan. Vidare var avsikten att Upplands Väsby tätort, söder om den s.k. NRL-linjen som drogs strax norr om tätorten, skulle kunna fortsätta att utvecklas utan hinder för flygverksamheten. Trots flygplatsens ambition och ansträngningar har det hittills inte varit möjligt att genomföra sneda inflygningar i högtrafik för att undvika bullerstörning av centrala Upplands Väsby. Det kan därför inte uteslutas att raka inflygningar till tredje banan kommer att fortsätta, åtminstone i högtrafik. Flygbullret påverkar nästan hela Upplands Väsby tätort och planområdet, även om detta ligger strax utanför influensområdet för flygbuller enligt Länsstyrelsens och Luftfartsverkets planeringsunderlag 2008-06-23. Det aktuella planförslaget innebär en mindre komplettering av den befintliga tätorten där det redan finns ett stort antal bostäder, arbetsplatser, service, handel, en utbyggd kollektivtrafik och en utvecklad social miljö. Länsstyrelsen anser inte att planförslaget medför att riksintresset Arlanda flygplats kommer att hotas.
4 (10) Länsstyrelsen vill avråda från användning av planbestämmelser som f 1, där ett gestaltningsprogram lyfts in som bestämmelse. Den uppfyller inte PBLs krav på tydlighet. Utformningskraven behöver preciseras i planbestämmelsen, som sen kan kompletteras med en hänvisning se utförligare beskrivning i särskilt angivet avsnitt i planbeskrivningen. Detaljer i gestaltningsprogram som inte kan regleras i planbestämmelser får istället hanteras i genomförandeavtal. Bullerutredningen kompletteras med resonemang kring flygbuller och möjliga avskärmningar. Bestämmelser läggs till i plankartan gällande buller för att säkerställa ljudmiljön. Utformningsbestämmelserna har förtydligats. 2. Lantmäteriet: Fastighetsbeteckning för Vilunda 1:548 saknas på plankartan. Synpunkten åtgärdas. 3. Brf Kullavägen, Vilunda 20:83: Brf Kullavägen ställer frågan om det går att få bullerisolerande fönster inmonterade till de lägenheter i föreningen som har fönster mot söder och väster. De ställer även frågor gällande byggschema, arbetstider, störande arbeten, damm samt önskan om kontaktpersoner hos kommunen och byggherren. De undrar hur långt upp på fastigheten som bebyggelsen kommer att ligga och om det är möjligt att påverka innan gallring sker av parkmarken. Hur kommer ett staket mellan Kanonen och bostadsrättsföreningens fastighet att se ut och vem bekostar det? De första frågorna om bullerskydd och störande arbeten under byggnationstiden behandlas inte i detaljplaneprocessen. Information om byggnationen lämnas av exploatören när byggskedet tar vid. Bebyggelsen sträcker sig ca 32 meter in från fastighetsgränsen. Ett förslag för parkområdet är framtaget tillsammans med stadsträdgårdsmästaren. Slänten upp mot höjden i folkparken kommer att gallras ur och tillgängliggöras för allmänheten. Utformningen av gränsen mellan fastigheterna styrs inte i detaljplanen. Utformningen kan ske i samråd mellan exploatören och bostadsrättsföreningen. 4. Mats Dahlberg, Vilunda 20:51: Protesterar mot detaljplaneförslaget och anser att den på flera sätt kommer att ha en negativ inverkan på Vilunda 20:51. Fastighetsägaren anser att en byggnation av Kanonen
5 (10) kommer att försämra ljudmiljön av störande musik och högljudda ungdomar då uteplatserna och balkongerna är riktade mot hans fastighet. Vill även opponera sig mot den planerade återvinningsstationen som kommer nära hans entré. Även det kommer att störa fastighetsägaren med oljud, nedskräpning, fulla människor och avgaser. Att öka tillgängligheten till Folkparksområdet kommer att vara ytterligare en nackdel anser fastighetsägaren då det redan idag händer att tomburkar och stenar kastas ned från berget på bostadshusets tak och uteplats. Det kommer att vara en olustkänsla och rädsla att något ska kastas ned. Ökad bebyggelse kommer att öka bullerstörningen även på helgerna. Fastighetsägaren önskar, om detaljplaneförslaget drivs igenom, att man ändrar planen inom fastigheten Vilunda 20:51 till att inrymma även näringsverksamhet. Han anser att det kommer att underlätta vid en eventuell försäljning. Eventuella ljud från störande ungdomar och nedskräpning behandlas inte i detaljplaneprocessen. Kommunen planerar att gallra ur och tillgängliggöra folkparken. Idag är det igenvuxet och har skapat flera väl skymda tillhåll. Genom att gallra och få bättre rörelse av människor i området kan också minska risken för att nya tillhåll skapas. De platser som fastighetsägaren beskriver ligger till stor del utanför planområdet, men gallring och iordningställande av den delen av parken kan komma att ske oberoende av denna detaljplan. Återvinningsstationen planeras med nedgrävda behållare. Det minskar risken för störningar i form av lukt och ljud. Dock har förpacknings- och tidningsinsamlingen påpekat att de inte har möjlighet att anlägga nedgrävda stationer i dagsläget. Ytan är inte tillräckligt stor för en återvinningsstation med containrar ovan mark. Detaljplanen ger också möjligheten att skärma av den eventuella återvinningsstationen med staket och plank. Gällande planändring av fastigheten Vilunda 20:51 kan fastighetsägaren ansöka om planändring genom sk planbesked. Kostnaden för ansökan betalas av fastighetsägaren 5. Käppalaförbundet: Käppalatunneln går rakt igenom området. De restriktioner som gäller vid arbete i närheten av tunneln är: Sprängning, pålning eller borrning är förbjuden närmare än 12,5 meter på vardera sidan om tunnelns mittlinje och närmare än 7 m över tunnelns tak. Det åligger entreprenören att säkerställa att dessa gränser inte överträds.
6 (10) Nedfart till mätrännan Optimus finns på området. Se till att nedfarten är framkomlig och låt ovanstående säkerhetsavstånd även omfatta nedfarten. Bestämmelse om förbud av sprängning och borrning läggs till i plankartan. Detaljplanen hindrar inte framkomligheten till nedfarten. 6. Kultur- och fritidsnämnden: Folkparkens tillgänglighet är i dagsläget inte optimal, varför intentionen om att skapa en stig eller trappa till parken från Optimusvägen är mycket god. I planen förtydligas att parkområdet behöver gallras och att en utsiktsplats skulle kunna anläggas, vilket kundvalskontoret ger medhåll till. Parken skulle kunna bli en tillgång både för närboende och för övriga kommuninvånare, och skulle kunna bidra till ett än mer attraktivt centrum i Upplands Väsby. Synpunkten noteras. 7. Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Kontoret anser att dagvattenutredningen måste förtydliga vilka fördröjningsåtgärder som krävs för att klara föreslagen planbestämmelse. En fördröjningsåtgärd för takdagvatten är att ha gröna tak. Riktvärdena för trafikbuller överskrids utanför fasad, och nivåerna beräknas bli 89 dba. Det är höga ljudnivåer. Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att alla tänkbara åtgärder behövs för att begränsa störningsupplevelsen. Exempel på detta är att ha särskild ljudisolerande konstruktion av bostadsfasaden mot gatan, för att skydda mot ljud från både tyngre och lättare motorfordon, samt genom att skapa en så tyst och attraktiv gårdsmiljö som möjligt. Planbeskrivningen anger att fortsatta utredningar ska göras för att klargöra hur husets form kan ge bulleravskärmning. Kontoret tillstyrker detta och anser att i planbestämmelse bör anges vilken ljudnivå som ska klaras vid bostadshusets tystare sida. Marken på fastigheten består av lera. Bostadshuset kommer att ligga nära Optimusvägen med bussar och annan tung trafik. Kontoret anser att planbestämmelse bör finnas som reglerar högsta vibrationsnivåer. Samma nivåer föreslås gälla som för området Messingen, dvs. 0,3 mm/s i bostad. Det nya bostadshuset kan komma att ligga endast ca 15 meter från nerfarten till Käppalatunneln. Planbeskrivningen redovisar hur man bedömer risken för luktstörningar. Miljö- och hälsoskyddskontoret delar stadsbyggnadskontorets bedömning att p.g.a. undertryck i tunneln är det liten risk för att de boende i de nya bostäderna ska utsättas för luktstörningar. I planområdets södra del föreslås en återvinningsstation för förpackningar. Miljö- och hälsoskyddskontoret är införstått med behovet av en sådan och tillstyrker en anläggning i denna del av kommunen.
7 (10) Närmare studier får visa hur risken för störningar, i form av buller från tömning och trafik, kan begränsas för de boende i det närbelägna enbostadshuset direkt söder om planområdet. I planbeskrivningen anges att området har bra möjligheter att ansluta till fjärrvärmenätet. Vad miljö- och hälsoskyddskontoret känner till om planoch bygglagen förstår vi att det inte är möjligt att i detaljplanebestämmelser reglera krav på anslutning till fjärrvärme eller begränsa energiförbrukningen utöver det som regleras i nybyggnadsreglerna. Eftersom kommunen äger fastigheten är det ändå möjligt att i markanvisningsavtal ställa krav på energianvändning och energival. Kontoret förordar en anslutning till fjärrvärmenätet, när detta är möjligt. Dagvattenutredningen kompletteras med förtydliganden om fördröjningen av dagvattnet. Eftersom bullernivåerna på gatusidan är så höga finns bestämmelser om ljudklass B inomhus, samt att bestämmelser om att minst hälften av boningsrummen ska ligga mot den tysta sidan. Bullerutredningen kommer även att kompletteras med resonemang kring flygbuller, även om planområdet ligger utanför riksintresseområdet för Arlanda. Planbestämmelse gällande vibrationer läggs till för att säkerställa godtagbara nivåer. Förpacknings- och tidningsinsamlingen har i samrådet konstaterat att ytan är för liten för en normal återvinningsstation. Stadsbyggnadskontoret föreslår istället att ytan planeras för en mindre station alternativt med nedgrävda behållare, då dessa inte kräver lika stora utrymmen vid tömning. Med nedgrävda behållare minimeras risken för störning i form av lukt och ljud. Frågan om energival kan som MHK konstaterat inte regleras i detaljplanen, men är möjligt att avtala om. 8. Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott: Saknar ännu tydligare bestämmelser kring avfallshanteringen. Det är inte acceptabelt att sopbilar stannar på Optimusvägen för att hämta avfallet. Dels blockeras gc-vägen, dels så kan vi inte ha stående sopbilar på en gata med mer än 6000 fordon /dygn. När det gäller återvinningsstationen så måste tillgängligheten till denna klaras ut. Dels så att de som lämnar sitt avfall ska kunna stanna tryggt, dels så ska de lastbilar som hämtar containrar kunna göra det på ett säkert sätt. Vi önskar en utredning som kontrollerar om det går att samlokalisera sophanteringen från den nya bebyggelsen med återvinningsstationen. Planbeskrivningen har kompletterats med beskrivning av sophanteringen. Det kommer endast att vara den egna fastighetens infart som blockeras under de minuter som
8 (10) hämtningsfordonet hämtar sopor, varför stadsbyggnadskontoret anser att det är en godtagbar lösning. Det är inte möjligt att placera sophuset i fastighetens södra del, då avstånden för de boende blir för långa från sina entréer. 10. AB Storstockholms lokaltrafik (SL): SL ser positivt på exploatering i kollektivtrafik- och centrumnära områden. Planområdet har acceptabla gångavstånd till Upplands Väsby pendeltågsstation samt till busshållplatser. I planen nämns att viss busstrafik planeras att trafikera Anton Tamms väg. SL kan inte garantera att bussar ska trafikera några specifika gator kring Upplands Väsby station innan frågan om hela områdets och bussterminalens framtida läge är beslutad. Den in- och utfart till parkeringen som planeras i området bör studeras så att det inte uppstår framkomlighetsproblem och trafiksäkerhetsproblem för förbipasserande busstrafik. Gång- och cykelvägar till SL-trafiken ska utformas säkra, trygga, gena, attraktiva och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. För SLs del är det viktigt att eventuella störningar från busstrafik beaktas. Vad gäller bussar är det oftast maximalnivåerna som genererar klagomål. För de bostäder som vetter mot gator som trafikeras av busstrafik ska utformning av fastigheterna ske så att Socialstyrelsens riktvärden (SOSFS 2005:6) för lågfrekvent buller innehålls i sovrum. Trafiken till och från området bedöms bli låg, och bör därmed inte skapa några framkomlighetsproblem för busstrafiken. Gång- och cykelvägarna vid området ingår inte i denna detaljplan, men anläggs enligt kommunens riktlinjer för trygga vägar. Planbestämmelser om vibrationer och att hälften av boningsrummen ska placeras mot ljuddämpad sida bör vara tillräckliga för att även klara socialstyrelsen riktvärden. 11. Brandkåren Attunda: I samband med utrymning och släckinsats med hjälp av räddningstjänstens utrustning måste åtkomligheten vara tillfredsställande. Åtkomlighet för räddningstjänstens fordon ska säkerställas i det fortsatta planarbetet. Avståndet mellan räddningstjänstens fordon och punkten för räddningsinsats ska vara maximalt 50 meter, vilket också bekräftas i planbeskrivningen. Brandkåren Attunda förutsätter att konventionellt system för brandvatten ordnas enligt Svenskt vattens rekommendationer, vilket också bekräftas i planbeskrivningen.
9 (10) Avstånd till leder med farligt gods uppskattas till 200-400 meter, vilket gör att ingen vidare riskhänsyn behöver tas med anledning av väg- och järnvägstransporter av farligt gods. Synpunkterna noteras. 15. Trafikverket: Planområdet ligger strax utanför gränsen till influensområdet för riksintresset Arlanda flygplats och kan beröras av flygbuller till dess att kurvad inflygning till bana 3 införs. Planområdet belastas även av buller från järnvägstrafik och biltrafik med sådana nivåer att avsteg från bullerriktvärden krävs. Planen redovisar bebyggelse med en från järnvägs- och vägtrafikbuller skyddad gård. Den bullerskyddande gården är dock orienterad mot ett av inflygningsstråken från Arlandas bana 3, varför ett tillskott av bullerstörning från flygtrafiken kan förväntas. Detta tillskott bör beaktas i den bullerutredning som tillhör planen. Visar det sig att bullerriktvärden inte klaras bör det fortsatta planarbetet avvakta tills det pågående miljöprövningsärendet för Arlanda flygplats slutligt avgjorts. Bullerutredningen har kompletterats med flygbullerfrågan och ett resonemang kring hur området ska få bästa möjliga ljudnivå. Kommunen anser dock att planområdet ligger centralt, är en komplettering till befintlig bebyggelse samt ligger kollektivtrafiknära. Kommunen instämmer med länsstyrelsens yttrande om att riksintresset Arlanda inte hotas av denna exploatering. 16. Upplands Väsby hembygdsförening: Befintliga fruktträd och andra träd som finns på tomten måste tas tillvara. Då folkparksberget är ett underutnyttjat grönområde och utsiktspunkt i centrala Väsby är det utmärkt att tillgängligheten till platsen förbättras. Vegetationen måste glesas ut så att platsen fungerar som en attraktiv utsiktsplats. Ska det fungera som utsiktsplats får den nya bebyggelsens höjd inte inkräkta. De saknar sektioner och skisser som gör det möjligt att bedöma hur den tänkta bebyggelsen förhåller sig till Folkparksberget och dess utsiktsmöjligheter. Då Optimusfabriken byggdes inrättades det en linbana från Stockholmsåsen för grustransporter till bygget. Det finns kvar fundament på berget (oklart hur många) för stolparna till linbanan. Dessa fundament måste få finnas kvar. De befintliga fruktträden kommer inte att kunna bevaras då de inte är i tillräckligt bra skick. Gallring av parkmarken i sluttningen kommer att göras i samråd med stadsträdgårdsmästaren för att på bästa sätt bevara och lyfta fram befintliga träd i gott skick. Möjliga platser för utsikt och vila kan ske på flera nivåer. För att se ut över de planerade hustaken kommer man dock att behöva röra sig utanför planområdet i parkens höjdpunkter.
10 (10) Synpunkten gällande fundament från en gammal linbana tar stadsbyggnadskontoret tacksamt emot, och ser gärna ett samarbete vid en ev rustning av hela folkparken. Förslag till förändringar av samrådsförslaget Följande förändringar och kompletteringar föreslås med anledning av inkomna yttranden och bearbetningar under samrådstiden. Utformningsbestämmelserna har förtydligats i plankarta och planbeskrivning. Inom området för tekniska anläggningar E har bestämmelser kring återvinningsstationen och sprängnings- och borrningsförbud nära tunneln lagts till. Fastighetsbeteckningen Vilunda 1:548 har lagts till Bestämmelser om vibrationer och buller har lagts till. Vid kvartersmark för tekniska anläggningar har ett x lagts till för att säkerställa allmänhetens tillgänglighet till Folkparken. Bestämmelse gällande högsta bruttoarea har lagts till i plankartan. Förutom dessa ändringar har ett antal redaktionella ändringar gjorts i handlingarna. Berörda vars synpunkter inte tillgodosetts Trafikverket Mats Dahlberg Stadsbyggnadskontoret Christer Björklund Chef stadsbyggnadskontoret Sara Bergvin Planarkitekt