Granskningsutlåtande. Indledning. Hur granskningen har bedrivits. GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för del av Grytan 3 Nykvarns kommun

Transkript

1 Granskningsutlåtande (Nykvarns Centrum) Dnr KS/2011:160 Indledning I granskningsutlåtandet sammanställs synpunkter som inkommit under granskningstiden tillsammans med kommunens svar på hur synpunkterna beaktas i den fortsatta hanteringen av planärendet. Hur granskningen har bedrivits Granskningen har pågått under tiden till och med Samtliga berörda fastighetsägare underrättades om granskningen. Inför antagande ska synpunkter och kommentarer från samråd och granskningen ha beaktats. 1

2 Inkomna synpunkter Totalt inkom 8 st skriftliga yttranden, varav 3 st ed erinran. Myndigheter och verk 1. Länsstyrelsen Ingen erinran 2. Försvarsmakten Ingen erinran 3. Trafikverket Erinran 4. Södertörns Brandförsvarsförbund Erinran Förvaltningar 5. Utbildningsnämnden Ingen erinran Företag och verksamheter 6. Swedavia Stockholm Arlanda Airport Ingen erinran 7. Swedavia Bromma Stockholm Airport Ingen erinran 8. Telge Nät Erinran Nedan följer en sammanfattning av inkomna synpunkter under plansamrådet med Nykvarns kommuns svar. 2

3 Myndigheter och verk 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har ett påpekande avseende planbestämmelsen med lydelsen: Fasader ska utformas utseendemässigt varierat, och ska följa gestaltningsprinciperna som medföljer detaljplanen. Hänvisningar till andra dokument i en planbestämmelse kan strida mot tydlighetskravet. (PBL (2010:900) 4 kap 32 ). Den kan också uppfattas som att den saknar nödvändigt lagstöd. (PBL(2010:900) 4 kap 1.) (Se även Boverkets hemsida.) Planbestämmelsens andra del om att utformningen ska följa gestaltningsprinciperna bör därför omformuleras. Istället för att vara en planbestämmelse kan hänvisningen utformas som en upplysning på plankartan och givetvis också vara en del i planbeskrivningen. Länsstyrelsen har ingen erinran i granskningsskedet. Påpekandet noteras och planbestämmelsen kommer ändras inför antagandet. 2. Försvarsmakten Har ingen erinran. Noteras 3. Trafikverket Samtliga synpunkter från Trafikverkets samrådsyttrande kvarstår i sin helhet. Trafikverket anser inte att kommunen bör anta planen före frågan om buller är löst. Sedan den gällande detaljplanen vann laga kraft har en ny förordning gällande riktvärden för buller vid bostadsbyggnads fasad från spår- och vägtrafik antagits. Den nya förordningen (2015:216) innebär en höjning av tidigare riktvärden samt att ansvaret för bulleråtgärder nu ligger hos utövaren. Med anledning av detta anser Trafikverket att den bullerutredning som kompletterar planen behöver revideras och kompletteras med rätt trafiksiffror utifrån Trafikverkets basprognos för år

4 En ny bullerutredning med rätt trafiksiffror utifrån Trafikverkets basprognos för år 2040 har tagits fram och har stämts av med Trafikverket. 4. Södertörns brandförsvarsförbund I plan- och genomförande står det att planområdet ligger inom högst 5 minuters insatstid, en insatstid inom 10 minuter är rimligare. Insatstiden har reviderats till inom 10 minuter sedan tidigare. Förvaltningar 5. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden väljer att avstå från att lämna synpunkter i ärendet. Företag och verksamheter 6. Swedavia Stockholm Arlanda Airport Swedavia konstaterar att någon flyghindersanalys inte behövs för Arlandas del. 4

5 7. Swedavia Bromma Stockholm Airport Swedavia Bromma Stockholm Airport har ingen erinran. 8. Telge Nät Fjärrvärme I planområdet finns både undercentraler och fjärrvärmeledningar som måste tas i beaktning vid framtida byggnationer För inkoppling till fv-nätet behöver en kapacitetsstudie först göras. Stadsnät Stadsnät har kanalisation/stamnät/spridningsnät genom fastigheten, som i detta skede inte påverkas av exploateringen. Om dessa ledningar påverkas måste samordning ske, samt ev. flytt bekostas av fastighetsägaren. Markjuridik För den infrastruktur som Telge Nät ansvarar över så är det viktigt att utrymmen reserveras ifall vid något tillfälle ledning eller tillhörande anordning måste belasta privat mark. Utrymme i plan, u-område, bör reserveras för ledningar som tillgodoser byggnader i den södra delen av planen med El och Fjärrvärme då det inte framgår i plan att kommunal gata kan nyttjas eller hur fastighetsindelningen kommer se ut framöver. Så visa delar av b1,n1 området bör även ha ett u-område i enlighet med den tänkta ledningsdragningen. Här påtalas dialog med Telge Nät för att ta fram en lösning. Om ledningar skal dras fram i b1,n1 området så bör man även ta ställning till ifall b1 området är lämpligt och kan samverka utan hinder för planerat u-område. och Telge Nät ska gemensamt komma fram till lösningar i det fortsatta planarbetet. 5

6 Ej tillgodosedda synpunkter Följande har inte fått sina synpunkter tillgodosedda efter samrådet: -Kommunen bedömer att samtliga yttranden har blivit tillgodosedda. Samhällsbyggnadsontoret Planavdelningen Bengt Andersson Samhällsbyggnadschef Martin Mansell Planchef 6

7 Samrådsredogörelse (Nykvarns Centrum) Dnr KS/2011:160 Indledning I samrådsredogörelsen sammanställs synpunkter som inkommit under samrådstiden tillsammans med kommunens svar på hur synpunkterna beaktas i den fortsatta hanteringen av planärendet. Samrådsskedet Detaljplanen handläggs som begränsat standardplanförfarande, vilket innebär att kommunfullmäktige kan anta planen efter att förslaget godkänns i samrådet. Det är en enklare process i förhållande till standardförfarande. Om detaljplanen godkänns av samtliga berörda sakägare under samrådet kan kommunen utesluta granskningen vilket möjliggör tidsbesparing för alla inblandade. Viktigt att påpeka är att detta innebär att det efter samrådet inte finns något ytterligare tillfälle att lämna synpunkter på planförslaget. Detaljplanen godkändes inte av samtliga sakägare i samrådet, detta innebär att planen måste genomgå granskningsskedet innan den går vidare för antagande. Samrådet pågick mellan och Ett öppet samrådsmöte anordnades i Nykvarns bibliotek Mötet besöktes av två personer. 7

8 Inkomna synpunkter Under samrådstiden inkom 10 st skriftliga yttranden, varav 6 st med erinran. Förvaltningen gav Lantmäteriet anstånd till och med att inkomma med sitt yttrande. Myndigheter och verk 1. Länsstyrelsen Erinran 2. Luftfartsverket Ingen erinran 3. Trafikforvaltningen Erinran 4. Trafikverket Erinran 5. Lantmäteriet Erinran Förvaltningar 6. Bygglovsenheten Erinran 7. Utbildningsnämnden Ingen erinran 8. Miljöenheten Ingen erinran Företag och verksamheter 9. Skanova Erinran Sakägare 10. Samfälligheten Lyckås Ingen erinran Nedan följer en sammanfattning av inkomna synpunkter under plansamrådet med s kommentarer. 8

9 Myndigheter, verk etc 1. Länsstyrelsen För närvarande har länsstyrelsen inga synpunkter på planförslaget enligt 5 kap. 14 plan- och bygglagen med undantag av planförfarandet. Begränsat planförförande ska i princip endast användas då alla sakägare kan sitta tillsammans vid ett bord och godkänna planförslaget samtidigt. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning om att planens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommunen kommer behandla detaljplanen med standardförfarande i det fortsatta planarbetet. 2. Luftfartsverket LFV har i egenskap av sakägare för CNS-utrustning inget att erinra mot detaljplanen. 3. Trafikförvaltningen Stockholms läns Landsting Buller Bedömmer att de ändringar som nu föreslås inte borde påverka trafikförvaltningens intressen nämndvärt. Däremot saknas störningsskyddsbestämmelser i planförslagets samrådshandlingar, som finns på plankartan i den gällande detaljplanen. Samtidigt är genomförd trafikbullerutredning från år 2013, vilket är före dess att förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader och förordning om ändring i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader trädde i kraft. Trafikförvaltningen anser att det inte är möjligt att ta ställning till planförslaget innan en ny trafikbullerutredning finns som underlag och att ett begränsat standardförfarande alltså inte är möjligt. Planbeskrivningen bör kompletteras med en tydligare beskrivning av SL-trafiken. För busstrafik är det ofta lågfrekvent buller som orsakar störningar till omgivningen. 9

10 Risken för bullerstörning är störst från hållplatser, där bussar står på tomgång eller accelererar vid start. Dessutom har bussar som trafikerar en hållplats, där mer än en linje angör, externa högtalarutrop som kan innebära störningar för omgivningen. Hållplatserna har även så kallade pratorer med talad information om kommande bussavgångar. Kommunen kommer ta fram en ny bullerutredning i det fortsatta planarbetet. 4. Trafikverket Buller Sedan den gällande detaljplanen vann laga kraft har en ny förordning gällande riktvärden för buller vid en bostadsbyggnads fasad från spår- och vägtrafik antagits (SFS 2017:359). Den nya förordningen innebär en höjning av tidigare riktvärden samt att ansaret för bulleråtgärder nu ligger hos utövaren. Eligt 3 första stycket förordningen för buller från spårtrafik och vägar inte överskrida dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnads fasad, och dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Den buller utredning som kompletterar planen behöver revideras och kompletteras med rätt trafiksifforor utifrån Trafikverkets basprognos för år Utredningen för nuvarande bullernivå utgår från 2013 års järnvägstrafik. Detta behöver uppdateras med aktuella värden då spårtrafiken ökat. I övrigt hänvisar Trafikverket till tidigare yttrande för gällande detaljplan för Grytan 3. Kommunen kommer ta fram en nu bullerutredning i det fortsatta planarbetet. 5. Lantmäteriet Delar av planen som måste förbättras Bestämmelsen a finns i plankartan men ingen förklaring ges planbestämmelserna. I plankartan och grundkartan finns beteckningen GRYTAN GA:2 angiven. Någon förklaring av vad som kan komma att ske vid ett fastighetsrättsligt genomförande för denna gemensamhetsanläggning finns ej angivet. Av den gällande detaljplan framgår att området som GRYTAN GA:2 omfattas av är ett g-område. En del av detta 10

11 g-område kommer att finnas kvar i den gällande detaljplanen. Ställningstagande kring om denna bestämmelse fyller någon funktion bör göras och vilka fastigheter. De ekonomiska konsekvenserna med exempelvis en generell ekonomisk kalkyl som i stora drag visar vad detaljplanen innebär för allmänna och enskilda intressen bör finnas med liksom en enklare plankalkyl som visar på intäkter och utgifter och en planvinst eller en motivering till att det i det stora hela blir en planvinst för område i stort. I plan- och genomförandebeskrivningen finns angivet att ett plankostnadsavtal finns tecknat. Detta bör tydliggöras. Det framgår ej om det finns något exploateringsavtal som är kopplat till detaljplanen. För det fall exploateringsavtal avses att tecknas finns sedan 2015 regler för hur detta ska redovisas i planhandlingen. Enligt PBL krävs en utförlig beskrivning av exploateringsavtalen, dess huvud-sakliga innehåll samt konsekvenserna av att planen genomförs med hjälp av ett sådant avtal. Se 4 kap 33 samt 5 kap 13 PBL, Lantmäteriets handbok samt Boverkets hemsida. Lantmäteriet har en skyldighet att granska exploateringsavtal och dess viktbalans mellan parterna i enlighet med 6 kap PBL. På sid 15 i plan-och genomförandebeskrivningen står det: Tillgång till parkering för boende kan lösas inom fastighet i närområde och skall då ske genom officialservitut mellan berörda fastigheter som skrivs in hos Lantmäteriet, vilket säkerställer en långsiktig lösning för berörda fastigheter Detta är inte korrekt. Ett officialservitut prövas och beslutas om inom ramen för en lantmäteriförrättning. Detta görs hos division fastighetsbildning på Lantmäteriet. Ett avtalsservitut är ett civilrättsligt förhållande mellan fastigheters ägare som kan skrivas in hos division fastighetsinskrivning på Lantmäteriet. Det är klar skillnad mellan dessa två servitut. Vid det första görs en prövning av lantmäteriet som myndighet och ett beslut fattas som berörda kan överklaga under en viss tid. Vid inskrivning av ett avtalsservitut görs inte någon prövning och parterna kan komma överens om att ta bort det när de så önskar. Om parterna inte är överens om ett avtalsservitut får detta processas hos allmän domstol eller att en ansökan skickas in till Lantmäteriet fastighetsbildning för att antingen upphäva det eller att besluta att om att bilda ett officialservitut. På sid 16 i tabellen under rubrik Förändringar och konsekvenser bör det nog hellre stå i texten att delar av fastigheten kommer genom fastighetsreglering överföras samma sak i stycket nedan för att undvika begreppsförvirring. Planhandlingarna revideras efter Latmäteriets yttrande. 11

12 Förvaltningar 6. Bygglovsenheten Taklutning För bestämmelse f3 är det onödigt med minsta taklutning 0 grader. Räcker med största lutning. Längre ner i texten anges minsta taklutning 22 grader och största 40 grader. Det antas då att ingen minsta lutning gäller för område f3, men för övriga delar av centrum gäller minst 22 grader. Planhandlingarna ändras efter bygglovsenhetens synpunkter. 7. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden väljer att avstå från att lämna synpunkter i ärendet. 8. Miljöenheten Har ingen erinran då synpunkter tagits tillvara i tidigare skeden. Företag och verksamheter 9. Skanova Skanova önskar så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. 12

13 Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra den föreslagna ledningsförläggningen förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Sakägare 10. Samfälligheten Lyckås Godkänner planen utan synpunkter. Ej tillgodosedda synpunkter Följande har inte fått sina synpunkter tillgodosedda efter samrådet: -Kommunen bedömmer att samtliga yttranden har blivit tillgodosedda. Samhällsbyggnadsontoret Planavdelningen Bengt Andersson Samhällsbyggnadschef Martin Mansell Planchef 13