Øresundsregionen 2025 Scenarier for trafik- og byudvikling Juni 2008
Projektledning Charlotte Lindström projektansvarig Tine Utzon-Frank projektledare Moa Åhnberg projektsekreterare Sten Hansen infrastrukturstrateg Karin Swensson kommunikatör Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne Projektdeltagare Mads Laursen Claus Pichard Torben Pries Morten Wiese Karin Nilsson Arne Kirt Hansen Otto Sänger Karsten Kolle Sydel Ballerup Kommune Ballerup Kommune Ballerup Kommune Ballerup Kommune Banverket Frederikssund Kommune Frederikssund Kommune Guldborgsund Kommune Alexandra Åbrandt kommunikatör Region Skåne Therese Andersson Håkan Lindström Helsingborgs stad Helsingborgs stad Mats Nilsson Helsingborgs stad Anna Thott Helsingborgs stad Mikkel S Henriques Hillerød Kommune Sara Paarup Hillerød Kommune Jens Colberg Holbæk Kommune Sille Johanne Frederiksen Holbæk Kommune Tomas Theander Kristianstad kommun Inge Moberg Kävlinge kommun Marianne Nilsson Kävlinge kommun Mats Rosén Kävlinge kommun Anders Edstrand Københavns Kommune Henrik Sylvan Københavns Kommune Aziza Holm Landskrona kommun Jan Nilson Landskrona kommun Åke Hellström Lunds kommun Claus Pedersen Lunds kommun Christian Rydén Lunds kommun Malin Rizell Länsstyrelsen i Skåne län Stina Westlin Länsstyrelsen i Skåne län Magnus Björkman Malmö stad Nils Haraldson Malmö stad Bengt Lövdén Malmö stad Kristina Ohlsson Malmö stad Inger Sellers Malmö stad Tommy Wegbratt Malmö stad Birgit E Petersen Region Hovedstaden Morten Andersen Region Sjælland Lars Bosendal Region Sjælland Peter W Jensen Region Sjælland René Lønnee Region Sjælland Redaktörer Susanne Ingo Tine Utzon-Frank Upplaga 2 000 exemplar Utgiven av Region Skåne Enheten för regional utveckling Juni 2008 Layout Informationsfabriken, Helsingborg Tryck Prinfo Grafiskt Center, Malmö ISBN 978-91-7261-139-9 Anette Moss Mats Petersson Lars Brümmer Monica Strömbeck Andreas Ekberg Jørgen Hammer Åsa Simonsson Lars-Åke Ståhl Lars Robert Göranson Benny Nilsson Ola Wilhelmsson Kristina Rosberg Region Sjælland Region Skåne Region Skåne Sjöbo kommun Skånetrafiken SÖSK/Bornholm SÖSK/Bornholm SÖSK/Bornholm Vellinge kommun Vägverket Region Skåne Vägverket Region Skåne Ystad kommun
FÖRORD Öresundsregionen är idag en av Europas mest dynamiska gränsregioner. Öresund är mycket mer än bara en geografisk benämning, det är en arena för utveckling av attraktiva städer, kreativa affärsrelationer och en välfungerande infrastruktur. Hela regionens potential ligger i dess flerkärniga struktur, där ÖRIB-samarbetet, Öresundsregonens Infrastruktur og Byudvikling verkar för en integration och tillgänglighet i hela Öresundsregionen. ÖRIB-projektets första fas var upptakten till ett samarbete med syfte att skapa gemensamma referensramar och förståelse för att regionens utveckling och fysisk planering måste kopplas samman. I ÖRIB II handlar arbetet om att skapa förutsättningar för tillväxt och hållbarhet i en växande region. Projektet har belyst utvecklingspotentialen och visat hur den kan stärkas. En viktig uppgift i samarbetet är att ta fram analyser för att se vilka samhällsekonomiska investeringar som ger bäst utveckling i hela regionen. ÖRIB II har visat att potentialen finns, men att det krävs nya idéer, samarbete och proaktiva beslut. I ÖRIB II har 27 danska och svenska offentliga parter gått samman i ett interregprojekt finansierat med hjälp av EU:s strukturfonder. Slutrapporten är ett resultat av ett tvärsektoriellt samarbete med bred kompetens. Många sakkunniga har varit involverade i arbetet. Tillsammans har deltagare från två länder, regioner, statliga verk och kommuner arbetat med scenarier för att kunna möta framtidens utmaningar i Öresundsregionen. Vi tackar ÖRIB:s alla parter för ett gott samarbete. Pia Kinhult Ordförande Regionala Tillväxtnämnden Region Skåne Kristian Ebbensgaard Regionsrådsformand Region Sjælland Vibeke Storm Rasmussen Regionrådsformand Region Hovedstaden
Øresundsregionen 2025 Scenarier for trafik- og byudvikling 5 Sammanfattning 6 Motiv för ÖRIB-projektet 10 Alternativa scenarier för infrastruktur och stadsutveckling 2025 11 Skisserad fysisk struktur 2025 12 Scenarieskisser för Öresundsregionen 2025 14 Fortsatt arbete krävs 15 Europa 17 Öresundsregionen i ett europeiskt perspektiv 18 Öresundsregionens profil 19 Öresundsregionens utmaningar 21 Klima 23 Jordens temperatur og havene stiger 23 Förhållandena i Öresundsregionen 24 Arbejdet er i gang 25 Ekempler fra Øresundsregionen 27 Boende 29 Befolkningsvækst i Øresundsregionen frem til 2025 30 Befolkningsutvecklingen kräver samordnad planering 31 Orters olika roller 32 Den bæredygtige udfordring 33 Orter i samverkan 35 Næringsliv 37 Dagens næringsliv 39 Tillväxtpotentialer 41 Fælles temaer 42 Næringslivsstrategier 43 Øresundsstrategier 43 Branchestudie medico og byggebranchen 44 Baseline och Konkurrenskraft 2025 45 Transporter 47 Transportsystemer og udviklingstendenser 48 Godstransporter 52 Femern Bælt-forbindelsen 54 Baseline og Konkurrencekraft 2025 58 Trafikberegninger 2025 61 Underlagsrapporter och illustrationer
5 Sammanfattning
MOTIV FÖR ÖRIB-PROJEKTET Långsiktiga globala utmaningar påverkar hela Öresundsregionen Öresundsregionen erbjuder en lockande miljö för boende och näringsliv. Skåne och Sjælland med öarna bildar en vidsträckt och rikt varierad storstadsregion med mycket attraktiv livsmiljö i norra Europa. Det är en livsmiljö som får sin prägel av befolkningen, bebyggelsen, naturresurserna och ekonomin. I takt med att regionen integreras kommer också marknadspotentialen att öka genom utvecklingen av exempelvis kunskap, talanger och upplevelser. ÖRIB-projektet ska belysa fördelarna med denna utveckling och visa hur den kan stärkas ytterligare. Under de kommande decennierna behöver stora investeringar göras i Öresundsregionen. Såväl företag och samhällsorgan som enskilda kommer att behöva fatta riskfyllda beslut. Förändringar av många olika slag kommer tillsammans att påverka bebyggelse och infrastruktur på lång sikt. Befolkning och ekonomi fortsätter att växa vilket leder till ökat byggande av såväl bostäder som kommersiella anläggningar. Marknaden påverkas av nya livsstilar som skapar nya mönster för efterfrågan, och kraven på ökat hänsynstagande till hotande klimatförändringar kommer att kräva anpassningar. Samtidigt driver den fortsatta globaliseringen på strukturomvandling och förnyelse i näringslivet, vilket i sin tur påverkar efterfrågan på mark och lokaler. Gemensamma visioner och strategier grundade på kunskap och bred dialog syftar inte bara till att minska risken för felinvesteringar. De kan också spela en viktig roll för att mobilisera resurser och skapa framtidstro. I ÖRIB-projektet analyseras och skissas långsiktiga framtidsbilder. Det är ett första steg på vägen att utforma gemensamma strategier och visioner. Gemensam kunskap för proaktiva beslut Kunskap om komplexa dynamiska drivkrafter är en viktig förutsättning för att förstå vilka strukturpåverkande investeringar som kommer att behövas under de närmaste decennierna. Sådan kunskap ger stöd för proaktiva beslut som kan vara avgörande för att stärka regionens relativa konkurrens- och attraktionskraft under lång tid framåt. Ett av syftena med ÖRIB-projektet är att teckna ett gemensamt helhetsperspektiv och att lyfta fram Öresundsregionens specifika särdrag och utvecklingsmöjligheter. Framtidens utvecklingsmotor i norra Europa ÖRIB-projektet har visat att Öresundsregionen utgör en av Nordens största storstadsregioner mätt i befolkning och ekonomi, med goda möjligheter att stärka sin roll som utvecklingsmotor i norra Europa. I kraft av den stora folkmängden, den ekonomiska omslutningen och tillgången till internationella funktioner kan regionen redan idag ses som ett viktigt centrum för Europa norr om London och Hamburg. Närheten till befolkning och marknader inom EU förstärks av att Öresundsregionen ligger geografiskt närmare kontinenten än de övriga nordiska storstäderna. Särskilt i Skåne är tillväxten av befolkning och ekonomi stark. Inom regionen finns dock stora skillnader. 6
Förändringar som leder till ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan behöver genomföras. Samtidigt väntas befolkning, sysselsättning och ekonomi växa och efterfrågan på resor och transporter öka i takt med integrationen. ÖRIB-projektet har visat att förmågan att generera kunskap och innovationer är hög i Öresundsregionen jämfört med andra nordiska storstadsregioner. Kommunikationerna mellan företag kan dock försvåras av att de ligger i två olika länder. Öresundsregionen är en av topplokaliseringarna för medier och icke-statliga organisationer i Europa och här finns flera globalt orienterade avancerade tjänsteföretag. I ÖRIB-projektets Europastudie dras slutsatsen att en viktig utmaning för Öresundsregionen är att utveckla positiva synergier över landsgränsen. Samspelet behöver stärkas mellan nyckelaktörer i samhällets olika delar på båda sidor om Öresund. Klimatförändringar måste tas på allvar De hotande klimatförändringarna behöver tas på mycket stort allvar i just Öresundsregionen, som är starkt utsatt om vattennivån stiger i åar, sjöar och i havet. Översvämningar och stormar riskerar att orsaka stora skador eftersom stränderna är låglänta och erosionsbenägna. Dessutom ligger många städer, och en stor del av den övriga bebyggelsen längs kusterna. Den inventering som genomförts inom ÖRIB-projektet visar att det finns många intressanta exempel på lokala och regionala insatser för att minska både utsläpp och sårbarhet. Det finns alltså goda möjligheter att utbyta kunskaper och erfarenheter inom regionen. Väntade internationella och nationella krav på snabb och kraftfull reduktion av CO2-utsläpp i kombination med kraftigt ökade energipriser är en stor utmaning för Öresunds- regionen. ÖRIB-projektet visar att insatser som leder till minskad energiåtgång och reducerade CO2-utsläpp i tätorter, i synnerhet i trafiksystemet, är ytterst angelägna. Överslagsberäkningar som gjorts i projektet tyder dock på att utvecklingen går i motsatt riktning. Det kommer att krävas målmedvetna och systematiska insatser för att minska behovet av långa bilresor och ersätta dem med konkurrenskraftiga kollektiva färdmedel som tåg. En viktig uppgift är att samordna bebyggelsen och transportsystemet. Mark nära stationerna behöver utnyttjas väl och det ska vara enkelt och naturligt att resa kollektivt. Dessutom behöver transportsystemet miljöanpassas och bli mer energieffektivt. Näringslivet kan bli mer varierat Forskning inom ekonomisk geografi visar att stora, folkrika och täta regioner har bättre tillväxt och ett mer varierat och robust näringsliv än mindre regioner. Landsgränser kan i praktiken ofta fungera som barriär. Om dessa överbryggs finns i Öresundsregionen unikt goda förutsättningar för att vidga den regionala marknadspotentialen. Ökad integration innebär att Københavns arbetsmarknad växer samtidigt som Malmö blir en del av Nordens ledande storstadsregion. Hillerød, Roskilde, Lund, Helsingborg och många andra städer och tätorter i ett allt mer geografiskt utvidgat omland dras också in i storstadsregionens ekonomi. I ÖRIB-projektet har näringslivets innehållsliga specialisering studerats liksom aktuella strategier för att främja näringslivets utveckling i regionen med tonvikt på København och Malmö. Flera gemensamma teman återkommer i näringslivsstrategierna. De är ofta inriktade på att stärka samarbetsrelationerna i regionalt och internationellt perspektiv och pekar ut särskilt konkurrenskraftiga branschgrupper som exempelvis IT, livsvetenskaper, energi- och miljöteknik, handel och logistik samt design, mode och media. Samarbetet tvärs över Öresund har hittills mest utvecklats inom den vetenskapliga världen. Inom Öresundsregionen har kompetensområden inriktade på livsmedel, logistik, miljöteknik, IT samt livs-vetenskaper identifierats som särskilt intressanta för gemensam kunskapsutveckling. Kreativa näringar som film, mode och upplevelser samt besöksnäring bedöms ha en stor framtida utvecklingspotential. Det finns stora outnyttjade möjligheter att stärka näringslivets utveckling genom ökad samverkan mellan akademi, samhälle och näringsliv. Möjligheter att initiera samhälleliga investeringar inom exempelvis infrastruktur, vård eller kultur bör tas till vara. 7
Närhet och bekväma resmöjligheter underlättar utbyte inom näraliggande branscher. På sikt kan man sannolikt förvänta sig en ökad geografisk specialisering, i synnerhet inom områden som ligger i bekväm närhet till tåg och flygterminaler. Det är viktigt att utveckla en sammanhållen rumslig regional struktur. Det kan man uppnå genom täta stadskärnor eller noder för näringsliv som knyts samman av effektiva och välfungerande transporter. I ÖRIB-projektet dras slutsatsen att regionens näringsliv skulle gagnas av fler och bra mötesplatser, bra kommunikationer och ökad tillgång till arbetskraft. Städer och tätorter kan samspela bättre Både på Sjælland och i Skåne finns en gammal flerkärnig stads- och tätortsstruktur. De många olika städerna och tätorterna formar tillsammans en varierad bostads- och arbetsmarknad. Städerna spelar också viktiga roller som servicecentrum, och flera har även regionalt specialiserade roller exempelvis som universitetsorter, hamnstäder, handelscentrum eller rena förortsstäder. Den snabba folkökningen och de allt mer integrerade bostads- och arbetsmarknaderna kommer att påverka såväl de enskilda städerna som samspelet mellan dem. Det kommer också att leda till ökat resande. I ÖRIB-projektet har jämförande studier gjorts av några städer med likartade roller på vardera sidan om Öresund. När regionens befolkning och arbetsmarknad växer, och samspelet mellan olika städer och stadsdelar intensifieras, blir kvaliteten i den lokala livsmiljön viktig. Städerna behöver bindas samman med ett långsiktigt hållbart transportsystem där järnvägen kommer att spela en allt viktigare roll. Ny bebyggelse för bostäder, service och arbetsplatser bör helst lokaliseras till täta stadsmiljöer runt stationer och kollektivtrafikens större bytespunkter. Detta bidrar till att minska trängseln i Öresundsregionens mest centrala delar i København och Malmö. I ÖRIB-projektet dras slutsatsen att städerna var för sig, och samspelet dem emellan, spelar en avgörande roll för Öresundsregionens attraktions- och konkurrenskraft. En mer gemensam anda, välfungerande organisatoriska nätverk och socialt samspel mellan nyckelaktörer krävs för att potentiella synergier ska utvecklas. Transportsystemet behöver få ökad kapacitet Öresundsregionen fyller en viktig roll som nav i transportsystemet mellan norra Europa och kontinenten. Stora transportflöden passerar genom regionens flygplatser, hamnar och järnvägar. Öresundsförbindelsernas, särskilt Öresundsbrons, kapacitet samt Öresundstrafikens framkomlighet och tillgänglighet är avgörande för att samspelet inom regionen ska kunna fungera i praktiken. Norra Hamnen, Helsingborg. 8
Redan med dagens befolkning och arbetsmarknad skulle resandet vara betydligt större om arbets- och bostadsmarknaderna vore fullt integrerade. Därför kommer också resandet över Öresundsbron att öka efterhand som integrationen ökar. För närvarande sker en snabb ökning i järnvägssystemet. Tillväxten av befolkning och ekonomi kommer att leda till att bostads- och arbetsmarknaderna växer på var sin sida av Öresund, boende mestadels på den svenska sidan och jobben mestadels på den danska, vilket leder till ökat resande. Till detta ska läggas en väntad fortsatt kraftig ökning av godstransporter. Fehmarn Bältförbindelsen förutses medföra ytterligare ökad transittrafik av gods på väg och järnväg genom Öresundsregionen. Under rusningstid är det redan idag svårt att kombinera tät och snabb persontågstrafik med långsammare och tyngre godståg på Öresundsförbindelsen, längs dess anslutande banor och på de större stationerna. I ÖRIB-projektet dras slutsatsen att det är dags att börja planera för ytterligare Öresundsförbindelser redan nu. En ny fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør skulle inte bara avlasta Öresundsförbindelsen. Den skulle dessutom minska belastningen för flera andra hårt ansträngda järnvägssträckor, såsom Södra stambanan mellan Malmö och Lund samt järnvägen mellan København och Ringsted. Den skulle också bidra till att stärka utvecklingsmöjligheterna i ett stort omland norr om København, på båda sidor om Öresund, på norra Sjælland, i norra Skåne och Halland. Förbindelsen ska även vara en länk mellan Europa och Skandinavien. I ÖRIB-projektet diskuteras behov och effekter av att bygga ut Fehmarn Bältförbindelsen i kombination med väg- och järnvägsnätet i Ring 5 väster om København samt HH-förbindelsen. En sådan effekt är att den storregionala tillgängligheten kan bli kraftigt förbättrad i områdena där Ring 5 korsar förbindelserna in mot København. Kollektivtrafiken behöver stärkas Ökade krav på mer miljöanpassade transporter väntas leda till ökat utnyttjande av spårsystemen för både resor och godstransporter. I Hovedstadsområdets regionala planering har man lagt fast principen om stationsnära lokalisering, vilket innebär att både start och målpunkt ska förläggas i närheten av en station. I områden utanför spårtrafikens räckvidd behöver motsvarande principer tillämpas i förhållande till kollektivtrafikens busshållplatser. I Københavnsområdet ligger många arbetsplatser och trafikintensiva institutioner som sjukhus inte nära stationer för spårtrafik. Ett mål är att det inte ska vara längre än 600 meter från en stor arbetsplats till närmaste station. CO2-utsläppen från regionens vägtransporter bedöms öka med 20 25 % fram till 2025. Luft- och sjöfartens utsläpp bedöms också öka. För att uppnå en minskning av utsläppen krävs kraftfulla regler och styrmedel på nationell och europeisk nivå. Stationsnärhetsprincipen behöver hävdas i hela Öresundsregionen. Fehmarn Bältförbindelsen, modellfoto. 9
ALTERNATIVA SCENARIER FÖR INFRASTRUKTUR OCH STADSUTVECKLING 2025 Med kunskap om hittillsvarande utveckling och omvärldsförändringar kan man bygga och analysera relativt väl grundade framtidsscenarier. Osäkerheter möter man genom att analysera flera alternativa scenarier. Dessa gör det möjligt att föreställa sig olika framtidsbilder och att diskutera effekter av skilda utvecklingsriktningar. Därigenom skapas också underlag för att diskutera behov av insatser för att påverka utvecklingen i önskad riktning. ÖRIB-projektet har fokuserat på att karaktärisera nuvarande förhållanden och utvecklingstendenser samt att konkretisera framtida rumsliga effekter för boende, näringsliv och transporter i ett trendmässigt scenario (Baseline) och ett scenario som bygger på full integration över Öresund i kombination med offensiva satsningar för att stärka Öresundsregionens internationella konkurrenskraft (Konkurrenskraft). I delprojektet ÖRIB I studerades utvecklingen till år 2045. I det nu aktuella delprojektet, ÖRIB II, studeras utvecklingsförutsättningarna till år 2025. Under perioden fram till 2025 kan befolkningen i Öresundsregionen väntas växa med som mest drygt 400 000 personer samtidigt som ytterligare drygt 200 000 väntas få sysselsättning på arbetsmarknaden. Öresunds- Nuläge* Baseline** Konkurrenskraft** regionen 2025 2045 2025 2045 Bosättning 3 637 272 +309 +370 +430 +770 Sysselsättning 1 757 527 +128 +142 +227 +442 Antagen tillväxt av befolkning och sysselsättning i Öresundsregionen till år 2025 i scenario Baseline och Konkurrenskraft samt tidigare antagen tillväxt år 2045 (ÖRIB I). *Nuläge för befolkning är årsskiftet 2006/07 och för sysselsättning 2005/06. **Befolkningsmängd i tusental. ger spredt og ikke stationsnært. I Københavns regionplan- Stationsnærhedsprincippet lægning arbejder man med stationsnær lokalisering for at sikre en høj fremkommelighed. De stationsnære områder skal indeholde byfunktioner, som skaber megen persontransport, f.eks. kontor- og serviceerhverv, kulturinstitutioner, udstillings- og kongrescentre, større idrætsanlæg, hoteller og tæt boligbebyggelse. Store arbejdspladser skal lokaliseres inden for 600 m fra en station med kollektiv trafik. Det er undersøgt, hvad stationsnær lokalisering betyder for hvor mange personer, som benytter bil til og fra arbejde. F.eks. Miljøministeriet med en central placering i København, hvor kun 12 % af medarbejderne benytter bil, og den daglige bilkørsel er 3 km pr. ansat pr. dag. En anden del af Miljøministeriet er lokaliseret uden for Roskilde (30 km fra centrum), og her benytter 71 % bil, og den daglige bilkørsel er 43 km pr. ansat pr. dag. Undersøgelserne viser, at nærhed til bus ikke har nogen effekt selv den Stationsnært kerneområde: gangafstande < 600 m bedste busbetjening påvirker ikke transportadfærden blandt trafikanter med adgang til bil. Hovedparten af arbejdspladserne i Københavnsområdet uden for centralkommunen ligger ikke stationsnært. Tommelfingerregel Tommelfingerregel I Københavnsområdet er det primært den tværgående kollektive togtransport, som mangler. Store trafikskabende institutioner ligger arbejdspladslokalisering arbejdspladslokalisering og og transport og transport ikke stationsnært, f.eks. hospitalerne. Boligbebyggelserne lig- Bilbenyttelse hvor mange? Bilkørsel hvor langt? Bilbenyttelse Bilbenyttelse hvor mange? hvor mange? Bilkørsel Bilkørsel hvor langt? hvor langt? 10
Procentuell fördelning av befolkningstillväxten i Öresundsregionens kommuner till 2025 enligt aktuella prognoser. SKISSERAD FYSISK STRUKTUR 2025 Antaganden Till år 2025 kommer den fysiska strukturen i Öresundsområdet att förändras i takt med befolkning och ekonomi. Samtidigt kommer näringslivets strukturomvandling att påverka företagens lokaliseringsmönster. En förändrad befolkningsstruktur i kombination med ändrade värderingsmönster och livsstilar kommer i sin tur att prägla valet av boende. Dessutom kommer utbyggnad av infrastrukturen för transporter och förändrade kommunikationsmöjligheter att reformera möjligheterna att resa och transportera varor i regionens olika delar. I ÖRIB II-projektet har huvuddragen i den fysiska strukturen år 2025 diskuterats. Förändringar i den fysiska strukturen beskrivs i de två scenarierna Baseline och Konkurrenskraft. Båda bygger på antagandet att järnvägssystemet kan få en stark inverkan på lokaliseringsmönstren. Nya lägesförutsättningar Tillgängligheten med lokal och regional kollektivtrafik, och med fjärrtåg, kommer att bli kraftigt förbättrad när tågtrafiken byggs ut med snabbare förbindelser, tätare turer och en mer varierad trafikering. Vissa stationer kommer att utvecklas till överordnade knutpunkter där resenärer kan byta mellan flera olika linjer, tågtyper och transportslag. Stationer som ligger på banor där fjärrtåg till flera destinationer korsar varandra blir särskilt intressanta bytespunkter med hög regional tillgänglighet, medan andra får ett mer begränsat trafikutbud och lägre regional tillgänglighet. Nya etableringsförutsättningar Priser för mark, lokaler och bostäder kommer att variera, bland annat som en effekt av den regionala tillgängligheten. Områdena runt gamla och nya bytespunkter kommer att konkurrera med varandra. Erfarenheten visar att företag och verksamheter i besläktade branscher ofta söker sig till lägen i närheten av varandra. Därför kan stationsnära områden runt större bytespunkter komma att få olika innehållslig profil i olika delar av regionen. Områdena runt de större bytespunkterna i de regionala och nationella järnvägsnäten kommer att få ett mer centralt läge i regionen än tidigare. Det kommer att gå snabbt och bekvämt att resa dit från stora delar av Öresundsregionen. Många kommer att vilja bo och jobba i närheten av dessa stationer. Intresset för att investera i ny och tät stadsbebyggelse i närheten av de regionala bytespunkterna kan väntas öka. Dessa lägen kommer att bli särskilt attraktiva för exempelvis kunskapsintensiva verksamheter som högskolor, forskning, kultur, medier, konsulter och andra verksamheter som behöver kunna attrahera arbetskraft i hela regionen. De kan också bli viktiga centrum för exempelvis konferenser, utställningar och andra evenemang som lockar många besökare. Tillgänglighet med olika trafikslag kommer att återspeglas i områdets profil Lägen i närheten av stora flygplatser är attraktiva för verksamheter med stort behov av mellanregionala och internationella kontakter. Områden i närheten av de större vägarnas trafikplatser blir attraktiva lokaliseringsalternativ för verksamheter med stort behov av lastbilstransporter och hög tillgänglighet för bilburna resenärer. Det gäller exempelvis volymhandel, traditionell industri, godsterminaler och partihandel. Områden i de större hamnarnas närhet är intressanta för export- och importföretag med stort inslag av logistik. Lägen nära stora bytespunkter för kollektivtrafik är i sin tur attraktiva för verksamheter dit många behöver kunna komma utan bil. 11
Scenario Baseline 2025 I kartskissen illustreras en storregional struktur av städer, terminaler och näringslivsmiljöer som binds samman av det järnvägsnät som kommer att finnas enligt nu gällande planer för investeringar till ungefär år 2025. SCENARIESKISSER FÖR ÖRESUNDSREGIONEN 2025 Struktur för utveckling av stadsområden I scenarieskisserna utpekas de städer som kommer att få betydelse för Öresundsregionens utveckling fram till 2025. Det är städer som har koppling till det överordnade kollektiva transportnätet. Där kommer befolkningstillväxten att ske i kraft av ökad företagsamhet inom olika sektorer. Städerna kan tänkas få följande inriktningar: 1. Kunskapsintensiva arbetsplatser 2. Universitet 3. Logistikcentrum 4. Industriellt centrum 5. Stora hamnar 6. Stadscentrum 7. Ökat boende inom gång- och cykelavstånd till station Funktionsmässigt innebär det följande: 1. Kunskapsintensiva arbetsplatser Här stärks arbetsmarknaden för högutbildade. Många orter är redan i dag attraktiva för etablering och expansion av kunskapsintensiva verksamheter. I flera av dem finns en koncentration av verksamheter inom kunskapsintensiv varueller tjänsteproduktion med behov av hög tillgänglighet och specialiserad arbetskraft. Ytterligare orter med goda kommunikationer kan utvecklas till nya kunskapscentrum. De blir då attraktiva etableringsalternativ för nya och växande verksamheter med krav på högt specialiserad arbetskraft och stort internationellt kontaktbehov. 2. Universitet Områden i närheten av regionens stora universitet och tekniska högskolor har stärkt sin roll som vitala centrum för forskning, innovation och företagsutveckling. Här görs ofta särskilda satsningar på att stimulera entreprenörskap och nyföretagande. 3. Logistikcentrum Områden intill stora hamnar och terminaler är viktiga centrum för transporter, med betoning på gods. Här finns goda utvecklingsmiljöer för företag inriktade på att utföra och förmedla tjänster för att hantera olika typer av varor inom logistik, spedition, information samt lagring och omlastning. 4. Industriellt centrum Några städer har fått en viktig roll som regionala industriella centrum. Här finns gemensamma tjänster och funktioner som många industriföretag i regionen som helhet har nytta av, exempelvis utbildning, specialiserade företagstjänster och mötesplatser. De har utvecklats till industriella kompetenscentrum. 5. Stora hamnar Flera stora hamnar spelar en nationellt betydelsefull roll som transithamnar, färjehamnar eller importhamnar. 6. Stadscentrum Den offentliga och kommersiella servicen i städerna vänder sig till hushåll, företag och verksamheter i ett stort område. 12
Scenario Konkurrenskraft 2025 I kartskissen illustreras en storregional struktur av städer, terminaler och näringslivsmiljöer som binds samman av det järnvägsnät som skulle kunna finnas år 2025 efter utbyggnad av snabba landanslutningar norr om Fehmarn Bält, Ring 5 samt HH-förbindelsen. I Konkurrenskraftsscenariot förbättras den regionala tillgängligheten i stora delar av Öresundsregionen. Fler platser får ett centralt läge och kan bli bra alternativ för företag som annars skulle välja att etablera sig i centrala København. Det skulle bidra till att avlasta vägtrafiken på tillfarterna till København. 7. Ökat boende inom gång- och cykelavstånd till station Många områden inom bekvämt räckhåll från stationer med regional tågtrafik får en allt tydligare karaktär av bostadsort. Ofta finns endast ett begränsat antal branscher representerade på varje ort. Det totala utbudet av varor och tjänster i olika orter längs samma bansträckning kan dock tillsammans erbjuda ett jämförelsevis stort och varierat utbud av bostäder, jobb och service. Landsbygd och mindre tätorter Näringslivet i städernas omgivningar förutses också få olika profil. I stora delar av regionen finns bördiga jordar och beprövad kunskap som ger goda förutsättningar att producera förädlade livsmedel. I andra delar av regionen finns landskap och lokala miljöer som lockar många besökare. De har förutsättningar att utveckla ett attraktivt utbud av upplevelser. Scenario Baseline och Scenario Konkurrenskraft Båda scenarierna kännetecknas av en ökad bosättning i området runt den centrala kärnan i Københavns centrum. I Scenario Baseline sker en särskilt snabb tillväxt av befolkningen i sydvästra Skåne. Tillväxt av verksamheter och jobb inom kunskapsintensiva branscher förutses fortsätta på platser med hög internationell och regional tillgänglighet och i närheten av regionens stora universitet och högskolor. Trycket på centrala och södra København väntas öka i takt med att fler tjänsteföretag och serviceverksamheter söker sig till lägen med hög tillgänglighet. Samtidigt kan sydvästra Skånes konkurrensfördelar på bostadsmarknaden väntas öka jämfört med stora delar av Sjælland efterhand som tillgängligheten med kollektivtrafik från sydvästra Skåne förbättras i stråken in mot Københavns centrum. I Scenario Konkurrenskraft växer en mer mångsidig struktur fram i Öresundsregionens centrala delar. Nya vägar och banor vid Fehmarn Bält, mellan Helsingborg och Helsingør samt längs Ring 5 väster om København kommer att förändra tillgängligheten i en stor del av regionen och påverka den ekonomiska geografin. Flera platser i västra delarna av Hovedstadsregionen och i norra delen av Öresund kommer att få väsentligt förbättrad regional och internationell tillgänglighet. Detta kan väntas attrahera företagare som värdesätter de lägre priserna på mark och lokaler jämfört med alternativen i den centrala regionkärnan. Samtidigt avlastas trycket på centrala København. Orter på västra och södra Sjælland blir mer attraktiva boendealternativ när järnvägstrafiken byggs ut och när fler arbetsplatser etableras i närheten av snabba regionala tågförbindelser i Københavnsområdets västra delar. På motsvarande sätt blir orter i nordvästra delen av regionen i både Skåne och på Sjælland mer attraktiva som bostadsorter när HH-förbindelsen med nya anslutningar byggs ut. Även städer längre ut i Öresundsregionen blir mer attraktiva som bostadsorter när tågförbindelserna blir fler och snabbare. 13
Modellbild Södra Hamnen Helsingborg år 2030. FORTSATT ARBETE KRÄVS De två delprojekten ÖRIB I och II har fyllt flera viktiga syften. Slutsatserna från båda projekten bekräftar att det finns ett stort behov av gemensamt strategiskt kunskapsunderlag som varken svenska eller danska aktörer kan ta fram på egen hand. Transportsystemet Samarbete kommer att behövas kring frågor som rör det överordnade transportsystemet och dess framtida utveckling. För att få fram beslutsunderlag inför investeringar och andra åtgärder behöver experter i Skåne och Danmark exempelvis: Identifiera insatser som kan dämpa trafikutvecklingen utan att minska tillväxten eller rörligheten. Det kommer att kräva samordnad planering av både bebyggelsens lokalisering och trafiksystemet. Identifiera tänkbara åtgärder som kan leda till ökad andel kollektivtrafik, i synnerhet på spår. Försäkra sig om en väsentlig ökning av spårkapaciteten för den järnvägsburna godstrafiken. Analysera hur nya stora infrastrukturanläggningar som Fehmarn Bält och HH-förbindelsen kan påverka ruttval, färdmedelsfördelning och efterfrågan på transporter inom och genom Öresundsregionen. Identifiera åtgärder som leder till att transportsystemet kan utnyttjas mer effektivt och som förbättrar kapaciteten i transportsystemet. Studera hur stor del av pendlingen som kan styras till kollektivtrafiken och hur det kan bidra till att minska trängsel och utsläpp av CO2 med hjälp av analysmodellen. Identifiera tänkbara flaskhalsar i trafikflödet i framtiden och analysera deras påverkan på kommande etableringar, som t.ex. transportintensiva logistikföretag. Göra fördjupade prognoser av framtida godstransporter i regionen. Med förändringar i transportsystemet följer också förändrade lägesförutsättningar och markvärden. Områden blir mer eller mindre centrala och fler platser än tidigare kan bli ändamålsenliga för olika typer av verksamheter. Bebyggelseutveckling ÖRIB-projektet lyfter fram städernas betydelse för företag och service i en omgivning med flera kärnor. En utvecklad och förbättrad kollektivtrafik skapar nya förutsättningar för aktörer i olika städer att samarbeta. Den fortsatta utvecklingen av Öresundsregionen förutsätter konkreta strategier för kollektivtrafik och bebyggelse på båda sidor om Öresund. Städerna utgör naven för bostads- och näringslivsutveckling och därför är den fortsatta stadsplaneringen en nyckelfråga för hela regionen. Det förutsätter studier av hur tillväxten av städerna i sig och variationen dem emellan påverkar livssituationen och företagsklimatet. Näringslivets utvecklingsförutsättningar Möjligheterna att stärka Öresundsregionens konkurrenskraft genom ökad samverkan mellan näringsliv, forskning och samhälle på båda sidor om Öresund är stora. Offentliga och privata investeringar skulle kunna samverka ännu tydligare än hittills och dra nytta av och stärka den samlade forsknings- och innovationsmiljön i regionen. En gemensam näringslivsstrategi för Öresundsregionen behöver tas fram, en sådan bör omfatta: Strategier för att dra nytta av regionens jämförelsevis höga konkurrenskraft och attraktiva livsmiljö så att innovativa entreprenörer och internationellt konkurrenskraftiga verksamheter inom regionens typiska styrkeområden lockas att etablera sig i Öresundsregionen. Strategiska utvecklingssatsningar inom Öresundsregionens särskilt konkurrenskraftiga kompetensområden, som kan genomföras i samverkan mellan näringsliv, samhälle och akademi. Gemensamma utgångspunkter för lokalisering av företag i områden med unika lägesförutsättningar inom Öresundregionen som helhet. Principer för lokalisering av företag med många anställda eller besökare i förhållande till kollektivtrafikens stationer. Samlad regional struktur Den samlade regionala strukturen med boende, arbetsplatser och transportsystem kan utvecklas på många olika sätt. De skisser som tagits fram i ÖRIB II behöver vidareutvecklas och ställas i relation till regionernas och kommunernas planer samt till övriga markanspråk. De behöver också utvärderas med avseende på förutsättningar för hållbar utveckling. 14
Europa Øresundsregionen er et stærkt forbindelsesled til det øvrige Europa. Og er et væsentligt omdrejningspunkt for Nordeuropa. I forhold til det øvrige Europa har regionens borgere en høj andel af BNP pr. indbygger. Regionen har lav arbejdsløshed og stor koncentration af virksomhedshovedsæder. Øresundsregionen er nr. 2 i Østersøregionen i en undersøgelse af, hvor globalt orienterede virksomheder har lokaliseret sig. Og regionen ligger på niveau med andre europæiske storbyregioner som Wien og Hamborg. Udfordringen for Øresundsregionen bliver bl.a. at styrke synergierne i en mangefacetteret region, så forskellighederne kan blive en styrke. 15
Global node Category 1 MEGA Category 2 MEGA Category 3 MEGA Category 4 MEGA EUROPEAN SPATIAL PLANNING OBSERVATION NETWORK EUROPEAN SPATIAL PLANNING OBSERVATION NETWORK Global node Category 1 MEGA Category 2 MEGA Category 3 MEGA Category 4 MEGA Pentagon area This map does not necessarily reflect the opinion of the ESPON Monitoring Committee This map does not necessarily reflect the opinion of the ESPON Monitoring Committee Pentagon area EUROPEAN SPATIAL PLANNING OBSERVATION NETWORK Global node Category 1 MEGA Category 2 MEGA Category 3 MEGA Category 4 MEGA EUROPEAN SPATIAL PLANNING OBSERVATION NETWORK Kort Global definition nodeför MEGA: Mega är en förkortning av Metropolitan European Growth Areas. MEGA typologin har använts i ESPON programmet för att tillhandahålla klassifikationer av Category 1 MEGA area Category 2 MEGA i Europa, baserat på Pentagon huvudstadsområden olika funktionella dimensioner (transport, utbildning...). Category 3 MEGA Category 4 MEGA KONKLUSIONER u Øresundsregionen har en vigtig rolle som u Femern Bælt-forbindelsens markedsandel omdrejningspunkt i transportsystemet mellem det nordlige Europa og kontinentet. Store transportstrømme passerer gennem Øresundsregionens lufthavne, havne, jernbaner og veje. for togrejser vil nok ikke få den store betydning med de forudsætninger for baneudformning og trafikering, som er aftalt. u Øresundsregionen er et vigtigt europæisk centrum med relativt god tilgængelighed til Europa, god samfundsøkonomisk udvikling og velrenommerede universiteter, og den er forholdsvis godt integreret i det globale netværk for kundskab og innovation. u Godstransporten til, fra og gennem Øresundsregionen forventes at vokse hurtigt de kommende år. u Det er vigtigt, at jernbanen til kontinentet u Øresundsregionen er ved at udvikle sig til bliver opgraderet. Hurtige jernbaneforbindelser vil indebære et mere klimatilpasset og mere attraktivt transportmiddel end fly og bil. en transnational byregion med flere bykerner. For at potentielle synergieffekter skal udvikles, behøves et fælles mål, velfungerende netværk og et udviklet samspil mellem hovedaktører. 16
ÖRESUNDSREGIONEN I ETT EUROPEISKT PERSPEKTIV Öresundsregionens tillgänglighet till befolkning och marknad är högre än genomsnittet i EU och i nivå med exempelvis Stockholm, Oslo och Helsingfors. Öresundsregionen har dock ett förmånligare geografiskt läge än övriga storstadsregioner i Skandinavien och Östersjöområdet, strax intill Europas mest centrala delar med deras koncentration av befolkning och ekonomi. I ESPON:s 1 framtidsscenarier förutses Öresundsregionen bli funktionellt integrerat i dessa centrala delar av Europa inom några decennier. Kopplingen mellan Skandinavien och Europa Öresundsregionen spelar en viktig roll som nav i transportsystemet mellan norra Europa och kontinenten. Stora transportflöden passerar genom Öresundsregionens flygplatser, hamnar, järnvägar och vägar. En kunskapsöversikt 2 över resande och varuflöden, dominerande transportslag, trafikströmmarnas geografi och strategiskt viktiga transportkorridorer för Öresundsregionen har sammanställts inom projektet. Rejsemønster I 2005 domineres persontrafikken til og fra Øresundsregionen helt af rejsestrømmene mellem Sjælland og øerne i forhold til resten af Danmark og mellem Skåne og resten af Sverige. De overordnede passagerstrømme til og fra samt gennem Øresundsregionen er studeret i sammenhæng med analyser af Femern Bælt-forbindelsen. Analyserne, der blev opdateret i 2001, viser at, mellem Skandinavien inklusive Østdanmark og kontinentet foretages der cirka 24 millioner rejser. Heraf er cirka 45 % transitrejser gennem Øresundsregionen. Halvdelen er flyrejser, der ikke belaster vej- og banenet i regionen, men som kan have en miljømæssig påvirkning. Passagererne til og fra Kastrup kommer primært fra Norge, Tyskland, UK, Sverige og Spanien. De følgende figurer giver et indtryk af, hvor man rejser hen med bil og fly, når man kommer fra eller skal til Øresundsregionen, respektive det øvrige Skandinavien. Data, som stammer fra modelkørsler, der illustrerer Femern Bæltmodellens udsagn vedrørende 2015, viser, at med de aftalte forudsætninger om udformningen af forbindelsen og togudbygningen vil banen næppe få markedsandele af betydning. Modelkørslerne viser også, at der er en meget klar opdeling af markedet for lange rejser, hvor bilen dominerer i de forholdsvis nære relationer, og hvor flyet er centralt på de lange afstande. 1 ESPON European Spatial Planning Observatory Network Nätverk av forskningsinstitutioner till stöd för rumslig utvecklingsplanering på europeisk nivå 2 Øresundsregionen og Europa i et transportmæssigt perspektiv Godsstrømme Cirka 265 mio. tons gods transporteres internt i, til, fra og gennem Øresundsregionen i 2005. Transittransport med skib gennem Øresund og Storebælt svarer til cirka 160 mio. tons om året. Godstransporterne til, fra og gennem regionen ventes at vokse hurtigt under de kommende år. Pass 2001 12 10 pr. år mio. rejser 8 6 4 2 0 Bane Vej Bus Fly Landgang Til/fra Øresund Til/fra Skandinavien Passagertrafikken over Østersøen i 2001, fordelt på transportmidler Page 1 og rejsernes udgangs- eller endepunkt i Skandinavien (ekskl. Vestdanmark og Finland). 17
Rejser 2015 til/fra ÖR med bil, fly og i alt Øvrige Østeuropa Øvrige Østtyskland Berlin-Brandenburg Mecklenburg-Vorpommern Øvrige Vesteuropa Øvrige Vesttyskland Bremen og Niedersachsen Schleswig-Holstein, Hamburg 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 '000 personrejser Bil Fly Andre Personrejser i 2015 til og fra Øresundsregionen med mål eller udgangspunkt på kontinentet. ÖRESUNDSREGIONENS PROFIL Gynnsam samhällsekonomisk utveckling Förhållandena i Öresundsregionen har studerats 3 och jämförts med dem i andra europeiska regioner 4. I studien uppmärksammas bland annat Öresundsregionens ekonomi, funktionella profil samt den speciella utvecklingspotential som följer av att regionen kan bli funktionellt sammanhängande, trots att den inkluderar områden i två olika länder. Öresundsregionens befolkningsstorlek, bruttonationalprodukt (BNP) och internationella urbana funktioner motiverar att regionen betraktas som ett viktigt europeiskt centrum norr om en tänkt linje mellan London och Hamburg (den så kallade Europeiska Pentagonen). Nyligen gjorda beräkningar gällande potentiell tillgänglighet till befolkning och BNP understryker detta påstående Öresundsregionens tillgänglighetsindex ligger väl över det europeiska genomsnittet. En jämförande analys av Öresundsregionens ekonomi visar att BNP för Københavns stad ligger 50 procent över genomsnittet för EU-27 medan BNP för Region Skåne (endast) är 25 procent över genomsnittet. Region Sjælland ligger runt genomsnittet. Öresundsregionen är en relativt ung, och sedan millenieskiftet växande, region. Sjælland och Skåne har haft en starkt positiv demografisk utveckling under åren 2002 till 2005. Københavns stad har också fortsatt att växa, men i något lägre takt. Även vad gäller sysselsättning och arbetslöshet ligger regionen väl över, respektive under, det europeiska genomsnittet. Den samhällsekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen hör till EU:s starkaste. Skillnaderna inom regionen är dock relativt stora. Andra europeiska storstadsregioner (Stockholm, Oslo, Helsingfors, Bryssel, Wien, Hamburg, Lyon, Dublin och Manchester) har en jämförbar eller bättre samhällsekonomisk utveckling. 3 Öresundsregionen Möjligheter och perspektiv i en transnationell Storstadsregion 4 Slutsatsen baseras på nyligen genomförda studier inom ESPON 18
Kortet viser udgifterne til forskning og udvikling (F&U) fordelt på regioner i forhold til det regionale BNP (kortets bundfarve) og fordelt på den private og i offentlige sektor 2005 (søjlerne). Øresundsregionen ligger relativt højt med hensyn til F&U-udgifter, dog lavere end Västra Götaland og Uppsala län. Öresundsregionens kompetensprofil Kunskap, innovationer och internationella nätverk är avgörande för storstadsregioners internationella konkurrenskraft och ekonomiska tillväxtförutsättningar. Studier av avancerade globalt orienterade tjänsteföretag och deras geografiska lokalisering, samt i vilken grad de täcker regionala, nationella och delvis även transnationella marknader, ger underlag för jämförelser mellan storstadsregioner. Inom Östersjöregionen ligger Öresundsregionen tätt efter Stockholm men före Berlin och Helsingfors. I ett europeiskt perspektiv ligger Öresundsregionen i nivå med exempelvis Hamburg, Lissabon eller Wien. Öresundsregionen är en av Europas topplokaliseringar för verksamheter inom media och ickestatliga organisationer medan finansiella tjänster är av mindre internationell betydelse. I Öresundsregionen liksom i andra nordiska storstadsregioner är förmågan att skapa ny kunskap och innovativa idéer hög. Öresundsregionens två universitet i København och Lund återfinns på Shanghaiuniversitetets lista över världens 100 bästa universitet i fråga om främst utbildningskvalitet. Mått som visar citerade forskningsartiklar påvisar att Öresundsregionens universitet i København och Lund samt Stockholm Uppsala och Berlin är ganska likvärdiga. Varken Hamburg, Helsingfors eller Oslo återfinns på listan över världens 30 mest citerade forskningscentrum år 2002 2004. ÖRESUNDSREGIONENS UTMANINGAR I Öresundsregionen råder särskilda svårigheter att utveckla ett produktivt kommunikationsmönster mellan företag i två länder. Nyligen genomförda studier visar på svårigheter att utveckla ett produktivt samarbets- och kommunikationsmönster mellan företag i olika delar av Öresundsregionen. Detta gäller både företag verksamma inom naturvetenskaplig forskning och utveckling och företag verksamma inom den mindre kunskapsintensiva livsmedelsbranschen. I en region som delas av en landsgräns är fysisk och funktionell närhet inte tillräckligt för att stimulera till inlärning och omställning. Öresundsregionen är inte bara en transnationell region. Den är också en polycentrisk, flerkärnig, stadsregion. I polycentriska stadsregioner finns många fler intressen, strategier och identiteter än i en monocentrisk region. I Öresundsregionen är skillnaderna extremt mångfasetterade. En mer gemensam anda och välfungerade organisa-toriska nätverk behövs för att nya synergier ska utvecklas. Samverkan om strategisk profilering av städernas ekonomiska roller, affärsmiljöer och egenskaper i stadsmiljön är central. Om samspelet mellan städerna ska bli framgångsrikt behöver det sociala samspelet mellan nyckelaktörer i samhällets olika delar stärkas. 19
Sammanfattande analys av Öresundsregionens relativa styrkor och svagheter, möjligheter och hot jämfört med andra regioner sett i ett omvärldsperspektiv. STYRKOR u Jämförelsevis stort regionalt humankapital, marknadsstorlek etc i Norden u Hög andel BNP per capita jämfört med EU:s genomsnitt u Ung och växande region u Låg arbetslöshet/hög sysselsättning u Relativ hög koncentration av stora företagshuvudkontor u Delvis höggradig anslutning i globala nätverk (särskilt media och icke-statliga organisationer) SVAGHETER u Stora skillnader i BNP per capita inom regionen u Skillnader i arbetslöshet mellan Danmark och Sverige är tydliga i regionen u Medelmåttig tillgänglighet via väg och järnväg på grund av ett något perifert läge i Europa u Låg anslutningsgrad i globala nätverk inom bank och finans u Genomsnittlig nivå inom forskning och utveckling jämfört med andra nordiska huvudstäder (särskilt Helsingfors och Stockholm) u Starka och konkurrenskraftiga universitet u Hög potentiell tillgänglighet (särskilt via flyg) MÖJLIGHETER u Bli ledande utvecklingsmotor i norra Europa u Bli ledande transportnod i norra Europa u Stärkt attraktivitet för företag och kreativa människor jämfört med Stockholm, som idag är ledande i Norden u Utveckla framtida kluster inom ICT och tillverkning u Hållbara kluster inom medicinska instrument, naturvetenskap och livsmedelsproduktion HOT u Genomsnittlig BNP-tillväxt u Måttlig befolkningstillväxt och åldrande befolkning u Ökade skillnader mellan København och resten av regionen u Tendens att kopiera framgångar från andra regioner utan regionalt baserad profil och kluster baserade på regionens egna möjligheter u Stärkta transnationella samarbeten och partnerskap u Stärkta institutionella förhållanden som underlättar samordnade förhållningssätt och initiativ och stimulerar utveckling av en transnationell flerkärnig storstadsregion u Dra nytta av funktioner och gömda synergier i nätverk mellan mindre och medelstora städer 20