Kvalitetsdokument 2015, Grundskola Kevingeskolan
Innehållsförteckning 1 Re 337 Kevingeskolan... 3 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.2 Resultatrapportering och analys... 5 1.3 Övriga frågor... 8 1.4 Framgångsfaktorer och goda exempel... 9 Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 2(10)
1 Re 337 Kevingeskolan 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1.1 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Struktur för kvalitetsarbetet De kommungemensamma kundenkäterna och medarbetarenkäten genomförs och resultatet tillsammans med en analys används i vårt utvecklingsarbete. Elevernas resultat på nationella prov och de kommungemensamma läsdiagnoserna ger oss information om hur varje elev ligger till i jämförelse med andra skolor. Vi har deltagit i kommunens gemensamma rättningstillfällen av nationella prov. Arbetslagen utvärderar både skolans och sina egna utvecklingsområden. Varje lärare utvärderar sitt eget arbete i klassrummet. Fritidshemmen har också utvärderat sitt arbete utifrån våra utvecklingsområden. Eleverna utvärderar sina arbetsinsatser efter varje arbetsområde och inför utvecklingssamtalen. Tillgänglig lärandemiljö för alla elever enligt SPSM s tillgänglighetsmodell Utvecklingssamtalen ligger som grund för varje elevs individuella utveckling. I trepartssamtalet diskuteras de möjligheter och förutsättningar som eleven har för att nå så långt som möjligt. Vi diskuterar också vilka extra anpassningar som kan behövas eller om det behövs ett särskilt stöd. Vi erbjuder eleven olika kompensatoriska hjälpmedel eller anpassningar i form av individuella arbetssätt. Om särskilda stödåtgärder krävs upprättas åtgärdsprogram. Eventuella anpassningar eller särskilt stöd följs upp i samband med lärarens återkoppling till eleven efter avslutade arbetsområden. Utvärderingen sker i samband med skriftliga omdömen, betyg och resultat på tester av olika slag. Lärarens dagliga kontakt med eleven kan också innebära att man gör förändringar under pågående period utifrån de resultat elev och lärare ser. Vi har många möjligheter att anpassa undervisningen för alla elever och det är arbetslagen med hjälp av specialpedagogerna som föreslår eleven olika sätt för att nå sin högsta möjliga nivå. Vi ser att fler elever lyckas nå högre resultat och vi ser att vi kan ge eleverna utmaningar som leder till högre betyg. Hos de elever som fått särskilt stöd kan vi också se en positiv utveckling. De elever som har en hög frånvaro får problem att nå goda resultat. Missar eleven ett område så innebär det svårigheter att kunna lämna ett omdöme och eleven får inte godkänt betyg. Vi kommer att diskutera hur de eleverna ska kunna inhämta missade områden. Alla kunskapskrav kan inte enskild elev klara på egen hand i form av hemuppgift eller inläsning. Likvärdig bedömning och betygssättning Lärarna delas in i olika ämnesgrupper oavsett vilken årskurs man arbetar med. Proven delas upp och alla rättar sina prov på egen hand. Man träffas och diskuterar de prov som man är fundersam om. Ofta har grupperna valt att rätta vid samma tillfälle så de kan rådfråga varandra redan vid första rättningen. Vi deltar i de kommungemensamma sambedömningstillfällena vilket leder till en mer likvärdig bedömning i kommunen. Vi har tidigare tittat på vilka kunskapskrav som är gemensamma inom olika ämnen och inför betygssättning träffas lärarna och diskuterar vilka kunskapskrav som eleven har Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 3(10)
visat i respektive ämne. 1.1.2 Utvecklingsområden på skolan läsåret 2014/2015 Beskrivning av utvecklingsområden skolan arbetat med under läsåret Våra utvecklingsområden under året har varit: Läsning, Kollegialt lärande, IKT som verktyg för kommunikation och lärande, Tillgänglig skola för alla samt Information om skolans verksamhet och elevens utveckling. Vi valde de områden som vi fick ett lägre resultat på från kundenkäten och som stämde överens med kommunens övergripande mål. Läsning Under året har flera klasser arbete med "En läsande klass". Ett material som är framtaget i syfte att höja elevernas läsförmåga. Det finns tillgängligt för alla och materialet är enkelt att följa för läraren. Vi har också startat olika projekt som fokuserar på att höja elevernas läsförståelse. I samarbete med biblioteket har åk 3 arbetat med "Läskulan", ett projekt som finansieras med pengar från utbildning- och kulturkontoret. Kollegialt lärande Att lära av varandra har varit en röd tråd under våra pedagogiska träffar. Personalen har bl.a. berättat för varandra när man varit på kompetensutveckling. Förstelärarna har drivit ett utvecklingsprojekt där lärarna har delgett sina bra pedagogiska tips till varandra och de har besökt varandras lektioner. Fritidspersonalen har besökt andra fritidshem och deltagit i den kommungemensamma fritidsmässan. IKT som verktyg för kommunikation och lärande Vi har utvecklat vårt arbete med datorer och ipads i undervisningen. De äldre eleverna har själva valt Croombooks att arbeta med och de yngre eleverna har ipads till stor del. Vi har nu köpt in en klassuppsättning per årskurs och den tekniska delen börjar fungera bättre. I klassrummen börjar lärare och elever att använda datorer både som kommunikationsverktyg och som verktyg i undervisningen. Flera lärare skapar "lärvägar" och lägger upp sina lektioner så eleverna kan arbeta både i skolan och hemifrån. De yngre barnen har bl.a. använt ipads när de arbetat med den fria skrivningen. Tillgänglig skola Vi arbetar ständigt med att göra skolan tillgänglig för alla. Våra elever på träningsskolan integreras i alla de sammanhang som är möjliga. Våra nyanlända elever arbetar i förberedelseklassen men integreras också i vanliga klasser i flera ämnen. Alla elever oavsett svårigheter tillhör en klass och har sin undervisning inom klassens ram. Under året har vi arbetat med skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd för elever i behov av extra hjälp. Diskussioner kring utmaningar för våra duktiga elever har skapat möjlighet att utvecklas längre. Vi har arbetat med Spsm:s utvärderingsmaterial vid några tillfällen. Analys Läsningen har utvecklats och eleverna läser mer nu än de gjort tidigare. Alla elever har klarat läsförståelsedelarna på nationella proven. Vi ser att eleverna har fått ett bättre skrivflöde och att de skriver längre texter. Det är lättare att bearbeta texterna och det blir ett annat samtal kring texterna och språket utvecklas. Eleverna i de äldre åldrarna får en snabbare feedback på sina arbeten och har också utvecklat skrivandet. Vi använder Schoolsoft för information både om elevens utveckling och som Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 4(10)
informationskanal till föräldrarna. Både lärare och fritids lägger ut sina planeringar och veckobrev. Vi har 90% av föräldrarna som är positiva till informationen kring kunskapskraven och om elevernas utveckling. Vi har lyckats bra med arbetet kring tillgänglig skola men materialet från Spsm var alltför omfattande och måste delas upp i delar. Vi ser att ett fokus på ett visst område ger resultat hos eleverna. Vi måste arbeta med att prioritera läsning i yngre åldrar för att eleverna ska klara de ökade kraven på både läsförståelse och läshastighet. Vi fortsätter arbetet med läsning och IKT- utveckling. Tillgänglig skola finns också kvar som ett utvecklingsområde. Det kollegiala lärandet fortsätter inom uppdraget för förstelärarna och som en röd tråd i vår kompetensutveckling. 1.2 Resultatrapportering och analys 1.2.1 Alla elever skall nå minst godkända i alla ämnen Beskrivning 1.2.1.1 Nådde alla elever alla kunskapsmål Antal elever som inte klarat kunskapskraven i alla ämnen/ Antal elever som inte fått minst betyget E i alla ämnen lå 2014/2015 lå 2013/2014 Årskurs 3 2 0 Årskurs 6 1 1 Vi fortsätter arbetet med individanpassade lösningar och vi ska utöka samarbetet och samordningen av resurshjälpen. Flera elever kan få hjälp av de pedagoger som finns kvar i klassrummen efter skoltid. Vi ska diskutera hur vi kan motivera eleverna att prestera högre resultat och inte vara nöjda med ett godkänt om de har förmågan att nå högre nivåer. Beskrivning 1.2.1.2 Bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling för varje elev För att alla elever ska nå största möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling arbetar vi med individuella anpassningar i form av t.ex. anpassade läromedel, mängden arbetsuppgifter och individuella läxor. De elever som enkelt når kunskapskraven och har förmåga att utvecklas ytterligare får en långt driven individualisering. De får en enskild feedback och får möjlighet att fördjupa sig i olika egna val. Vi har också erbjudit en skrivarkurs och mattekurs för de elever som vill på elevens val-lektionerna. Vi har haft nivåanpassade läsgrupper vilket också ger eleverna möjlighet att välja svårighetsgrad på sina texter. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 5(10)
Inför nästa år ska vi diskutera möjligheterna att utvidga kurser för elever som behöver större utmaningar. Vi kommer att följa Skolverkets utvecklingsarbete för särbegåvade barn och vi ska göra flera individualiseringar i NO och SO. Både våra resursassistenter och pedagoger behöver handledning när de arbetar med elever som har stora svårigheter. Det kollegiala lärandet fungerar till viss del men vi kan också behöva ta in professionell hjälp utifrån. 1.2.1.3 Eleverna har hög läsförmåga Alla elever har klarat de nationella delproven i läsning. Av eleverna i åk 3 har 84% ett fel eller alla rätt på proven som mäter läsförståelsen. I åk 6 har 90 % av eleverna betyg A-C på delprovet i läsning. Eleverna har en mycket god läsförståelse men vi ser att de läser lite långsammare. Den skillnaden har vi även sett tidigare år. Vi har arbetat aktivt med att stimulera till läsning genom att vi har köpt in flera böcker med samma titel för att skapa läsgrupper. Det ger eleverna en annan läsupplevelse. Det har varit stort fokus på läsning genom olika projekt bl.a. i samarbete med biblioteket. DLS proven är svåra att jämföra då vi ser att det finns risk för olika felkällor vid rättningen. Det är en stor skillnad mellan åk 1 och åk 2 på utformningen på proven. Från ett stort bildstöd till inget alls i åk 2. I förskoleklassen ser vi en markant skillnad mellan testet i september och testet i maj. Det har skett en stor utveckling som vi inte kunnat se tidigare. Grupperna har varit små och man har ofta kunnat vara två vuxna i klassrummet vilket har gett möjlighet till mycket individuell hjälp. Många lärare på skolan har deltagit i en studiecirkel om läsning som specialpedagogerna tillsammans med en lärare ansvarat för. Resultatet på kundenkäten visar att 94% av föräldrarna i åk 2 och 96% i åk 5 anser att lärarna stimulerar elevernas läsning. Vi kommer fortsätta att sätta läsning i fokus. Vi vill att föräldrarna, genom information ska bli medvetna om att läsning är viktigt för elevens vidare skolutveckling. 1.2.2 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Beskriv hur verksamheten på fritidshemmet är upplagd för att stimulera elevernas utveckling och lärande Under året har en del fritidshem haft större och mindre projekt så som Talangjakt, drama, flanosagor, rörelse, naturaktiviteter, EQ-övningar, olika verksamhets turneringar, bild och form, Nalle och fruktteman mm. Dessa projekt och de mer dagliga aktiviteterna har en direkt koppling till läroplanen när det gäller skapande, lek, dagliga fysiska aktiviteter, normer och värden. De planerade aktiviteterna och de spontana gör att det blir en lärande miljö på fritidshemmet där barnen lär sig samarbeta, kommunicerar, planera, träna fin och grov motorik, språklig förmåga, träna social kompetens. Träningsskolans fritidshem Atlanten har en kontinuerlig veckoplanering med utflyktsdag, utevistelse, motorikövningar, aktiviteter och skapande verksamhet tillsammans med barn från våra andra fritidshem. De flesta aktiviteter har dokumenterats på avdelningarna samt redovisats genom utställningar, uppträdande och bildspel. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 6(10)
Resultatet från kundenkäten visar på att fritidshemmen, med undantag av mellanstadieverksamheten, ligger lite under kommunens genomsnittliga värde. Vi ser på enkätsvaren att barnen trivs på fritidshemmen men vi behöver bli ännu bättre på att informera om vad vi gör i fritidshemsverksamheten samt arbeta vidare på hur vi ska få eleverna att känna mer delaktighet och att de kan påverka verksamheten. Det som är glädjande är att resultat på mellanstadieverksamheten fortfarande är högt över kommunens genomsnitt och att 93 % av eleverna säger att de trivs på hemvisten. Den egna uppfattningen är att verksamheten är bra och att personalen är engagerade med vilja att utveckla verksamheten på den egna avdelning och gemensamt över avdelningarna. Samarbetet med föräldrar fungerar bra men vi behöver fortsätta arbeta på att vara mer tydliga på vad vi gör och varför. Vi ska fortsätta arbetet med att skriva tydliga planeringar där aktivitet, syfte och genomförande tydligt ska framgå utifrån fritidshemments uppdrag samt vilka förmågor som tränas i aktiviteten. Vi ska ta fram en gemensam verksamhetsbeskrivning för alla fritidshem på skolan. Vi ska fortsätta arbetet med att synliggöra fritidshemmen genom att dokumentera på avdelningarna och vara tydliga på vad vi gör. Vi ska fortsätta utveckla integrationen mellan Atlanten och övriga fritidshem på skolan. 1.2.3 Grundsärskola 1.2.3.1 Eleverna har en tydlig och regelbundet dokumenterad utveckling mot kunskapskraven i alla ämnen/ämnesområden Beskriv hur ni arbetar för att följa upp kunskapsresultaten i grundsärskolan I samarbete med föräldrarna under utvecklingssamtalen formuleras elevernas individuella utvecklingsplaner (IUP). Under läsåret följer vi upp målen i IUP:erna inom de olika ämnesområdena vid olika möten t.ex. elevmöten, arbetslagsmöten och handledning. Eftersom elevgruppen på Atlanten har så många olika funktionsnedsättningar behöver varje IUP vara detaljerad och utformad efter elevernas personliga förutsättningar. Målen kontrolleras mot ämnesområdenas kunskapskrav. Vi har beredskap för att ge elever som har behov av det, större utmaningar och håller alltid möjligheten för eleven att läsa på en högre nivå öppen. Analysera era insatser under året En av våra stora styrkor är att vi har många olika kompetenser inom personalgruppen. Det finns ett behov av ett nära samarbete för att se hela elevens förutsättningar och behov. Vi kommer att utveckla arbetet med att i vår planering tydliggöra mer för oss själva vad vi tänker med varje aktivitet sett ur olika perspektiv. T.ex. bakning -träna finmotorik, orsak/verkan, vardagsaktiviteter och sinnesupplevelser som doft, smak och känsel. Vi ska också utveckla vår kommunikation om vad vi gör, planera och skriva ner, Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 7(10)
dokumentera och berätta om resultatet. Vi måste förbättra vårt samarbete med elevernas personliga assistenter som inte är anställda på skolan. En bättre kommunikation leder till bättre förståelse för vad vi gör och varför. Genom gemensamma, kontinuerliga utvärderingar av verksamheten kan vi se vad som fungerat och vad som behöver förbättras eller förändras. För att utveckla arbetet med att koppla aktivitet till ämnesområdenas kunskapskrav så ska vi gå igenom varje planerad och/eller återkommande aktivitet i relation till läroplanen och formulera tydligt hur det hänger ihop. Vi måste involvera de personliga assistenterna med våra tankar bakom planeringen. Vi ska göra gemensamma utvärderingar efter varje planerad period (del i temaarbete t ex) och ta med resultatet inför nästa period. De kommer bli tydligare för oss alla (elever, assistenter, arbetslaget) hur vi tänker kring planeringen och att det därigenom ska bli en mer sammanhållen verksamhet. 1.2.3.2 Andelen föräldrar som är nöjda med informationen om elevens utveckling ska öka Vi har inte fått något resultat från föräldraenkäten på Atlanten. Det är för få svar för att vi ska få ta del av det. I våra samtal med föräldrarna har vi fått vetskap om att man är nöjd med hur vi redovisar elevernas kunskapsutveckling. Vi dokumenterar elevernas utveckling med bilder och skrift i en bok som går hem varje dag. 1.3 Övriga frågor 1.3.1 Trygghet, trivsel och inflytande 1.3.1.1 Andelen elever som tycker det råder arbetsro på lektionerna ska öka I våra elev- och föräldraenkäter har tyvärr vårt resultat på frågan om eleverna kan arbeta utan att bli störd sjunkit. Det är ca 70% av eleverna i åk 5 som svarar att de kan det. Föräldrarnas resultat är något lägre. Vi tror att det beror på att eleverna uppfattar frågan som att det ska vara tyst på alla lektioner. Lärarna uppfattar att det råder mycket god arbetsro i klassrummen. Vi har också många besök som har kommenterat att det är väldigt lugnt på skolan under lektionerna. Vissa lektioner kräver ett engagemang och samtal mellan eleverna och det finns kunskapskrav som innebär att eleverna ska föra en diskussion. Under lärarnas genomgångar eller kamraters redovisningar är det alltid tyst. 1.3.1.2 Alla elever känner sig trygga De allra flesta barnen känner sig helt trygga på skolan. 97% av eleverna i åk 5 svarar att de är trygga och 95% av föräldrarna instämmer med det. Förskoleklassens föräldrar är mer oroliga för att deras barn inte känner sig trygga (88%). Det är en stor skillnad att vara äldst på förskolan mot att vara yngst. Våra trivselenkäter som vi gör med alla barn visar att de allra flesta är trygga men att det finns några som känner en viss otrygghet, särskilt på vissa platser. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 8(10)
Vi har under året haft ett samarbete med gymnasielever som haft en föreläsning för våra åk 5 elever om nätetik. Vi träffade både elever och föräldrar under en kväll och ungdomarna berättade om vad som sker på nätet. 1.3.1.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Föräldrarna är mer nöjda med vår information kring elevernas kunskapsutveckling. Resultatet i enkäten för åk 2 och åk 5 har ökat från 88% till 93% resp 83% till 88%. Vi har utveckalt vårt arbete med de skriftliga omdömena och vi skriver dem i slutet av läsåret. I början av nästkommande läsår utgår vi från omdömena och skriver en individuell utvecklingsplan tillsammans med elev och föräldrar. I våra veckoplaneringar synliggör vi vilka kunskapskrav som vi arbetar mot och på föräldramötena pratar vi mer om förmågor och kunskapskrav än om mål. Begreppen är mer tydliga för föräldrarna. Vi kommer att fortsätta prata om kunskapskrav och förmågor och uppmana föräldrarna att ta del av alla planeringar som vi lägger ut på Schoolsoft. 1.3.2 Personal 1.3.2.1 Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Alla våra lärare är legitimerade och nästan alla har behörighet i de ämnen som de undervisar i. Några av våra lärare har läst på Lärarlyftet för att utöka sina behörigheter. Några har inte fått svar på sina ansökningar om utökad behörighet, vilket blev en möjlighet för lärare som undervisat under lång tid i ett ämne. Vi har fyra karriärtjänster som kommer att bli fem till hösten 2015. Vi har en spridning på både låg- och mellanstadiet och i olika ämnen. Kollegialt lärande ligger i grunden för deras uppdrag. Förstelärarna bildar en utvecklingsgrupp som arbetar med skolans övergripande strategifrågor. De bidrar också till kompetensutvecklingen för alla genom deras miniföreläsningar på våra pedagogiska forum. Vi har 12 handledare i verksamheten som har tagit emot ett tiotal VFU-studenter under året. 1.4 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Våra elever har ett mycket gott resultat på såväl nationella prov som kunskapskraven. Våra specialpedagoger kan arbeta individuellt med elever i behov av stöd och de som behöver särskilt stöd i form av resursperson har haft det. Tillgången på t.ex. inlästa läromedel, skrivhjälp och alternativa examinationsformer gör att alla elever får möjlighet att lyckas. Vi har en hög kompetens hos personalen och det finns ett stort engagemang för eleverna. En snabb organisation från anmälan om behov av stöd till åtgärder bidrar också till det goda resultatet. Lärarna undervisar i alla klasser i årskursen vilket gör att det finns en förförståelse för elevernas styrkor respektive svagheter under de pedagogiska diskussionerna. Ett fungerande kollegialt stöd finns i arbetslagsorganisationen som gör att eleverna inte Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 9(10)
möter okända när den ordinarie personalen är frånvarande. Våra goda resultat på trivsel och trygghet beror på personalens samarbete i arbetslagen och att vi ser alla barn. Trygghetsgruppen arbetar tillsammans med "Smajlisarna" med ett förebyggande arbetssätt, vilket bidrar till färre anmälningar om trakasserier och diskrimineringar. Vi lägger stor vikt vid att reda ut de ärenden som kommer upp och vi tar ofta hjälp av föräldrarna. Analys av skolans goda resultat Vi ser att elever i behov av särskilt stöd lyckas i sin kunskapsutveckling och når eller når högre än de förväntade kunskapskraven. Elever som kan nå högre resultat har gjort det med hjälp av individualisering och stöd av lärare. Flera av eleverna har stannat på eftermiddagarna för att få möjlighet till extra hjälp av lärare som finns kvar. Vi saknar utrymmen för att dela grupper eller låta elever som har behov av enskildhet vid vissa tillfällen få möjlighet till det. Vi har behov av att rusta lärmiljön i form av fler utrymmen, bättre tillgång till pedagogiska verktyg i forma av datorer och programvara och en trevligare skolmiljö. Vi kommer att få en paviljong under hösten 2015 vilket skapar möjligheterna till utveckling. Vi har en IT-pedagog som kommer att handleda personalen och bidra till kompetensutvecklingen. Ett fortsatt gott samarbete i kollegiet och ett bra samarbete med föräldrarna skapar bra förutsättningar för eleverna att utvecklas till sin optimala nivå. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 10(10)