ITiS-projekt 2002 Helgedalskolan Barnskola Ek

ITiS-projekt 2002 Helgedalskolan Barnskola Ek Christina Eklöf Pernilla Schöld Katarina Andersson Maria Weidner-Andersson Handledare: Peter Sandgren

Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte och mål...3 Genomförande.4 Resultat och diskussion..8 Framtid 10 Bilaga: Enkät 11 Utvärdering.12 Sida 1

Bakgrund Vi arbetar i en barnskola, en F-2 klass på Helgedalskolan. Skolan består av ca 280 elever och ligger i ett villaområde i utkanten av Kristianstad. Vårt arbetslag består av en grundskollärare, två förskollärare och en fritidspedagog. Vi har 25 barn i klassen varav 14 pojkar och 11 flickor; åtta 8-åringar, sju 7- åringar och tio 6-åringar. Vi arbetar med tema en dag i veckan. Med tema menar vi det område i OÄ som vi arbetar med under en bestämd period. Temat återkommer även i matte, svenska, gymnastik, bild, drama och i musik. Vi använder inte datorn så mycket som vi skulle vilja i vårt dagliga arbete med barnen. Barnen har endast använt datorn till Grafmatte och underhållningsspel. Idag använder arbetslaget datorn för ordbehandling, Buf On-line*, digitalkameran och att söka information på Internet. Vi använder även videokanonen för filmvisning. Arbetslaget har lite olika erfarenheter när det gäller datorer, vilket var en anledning till att vi valde att jobba med ITiS. Innan vi började arbetet var vi överens om att eleverna skulle få jobba med lite olika saker beroende på ålder och mognad. Eftersom de flesta av de yngre barnen inte var skrivkunniga, skulle de få mer praktiska uppgifter, medan de äldre fick vara de som satt vid datorn och skrev. Till vårt förfogande har vi haft tre datorer i klassrummet och skolans gemensamma scanner, digitalkamera och videokanon. *Buf On-line: Barn- och utbildningsförvaltningens mail- och konferenssystem Sida 2

Syfte och mål Vårt tema ska handla om kroppen. Vårt syfte med temat är att vi vill ge barnen en så bred kunskap som möjligt om hur kroppen fungerar och vad kroppen behöver för att må bra såsom kost, motion, vila, hygien mm. Vi vill använda datorn som ett redskap i arbetet med och redovisningen av temat. Barnen ska utveckla sin förmåga att samarbeta. Vi ska göra en fakta-tidning Hur funkar vi från topp till tå?. Alla barn ska vara med om att använda digitalkamera och scanner. Och om möjligt lära sig att använda dessa på egen hand. Barnen ska få kunskap om hur man loggar in, skriver, sparar (i en egen mapp), loggar ut och använder pedagogiska CD-rom program. Arbetslaget ska få mer kunskap om hur vi kan använda datorn och på så sätt bli mer säkra i datorhanteringen tillsammans med barnen. Genom en enkät vill vi få veta om och hur barnen använder dator, scanner och digitalkamera i hemmet. (Se bilaga 1.) Sida 3

Genomförande Vi startade projektarbetet som vi ofta brukar göra med att göra en liten improvisation om kroppen. Personalen/arbetslaget spelade okunniga i en improviserad teater och frågade barnen om hur en kropp fungerar. Vi lät barnen förklara och kommentera det vi spelade. Därefter gjorde vi en tankekarta tillsammans med barnen. Barnen berättade vad de visste om kroppen och vad de ville ta reda på, samtidigt skrev vi barnens tankar på vita tavlan. Vi gjorde också en kopia som vi sparade. Därefter informerade vi barnen hur vi hade tänkt oss arbetet och sedan lämnade barnen sina tankar och idéer till oss. Barnen ville ha en utställning, där de ville visa föräldrarna vad de har gjort och bl.a. sälja tidningarna till föräldrarna. Pengarna de fick in skulle användas till en gemensam utflykt. För att arbetet skulle fungera bra delade vi in barnen i arbetsgrupper. Ettor och tvåor bildade grupper med tre barn/grupp och förskolegruppen bildade en stor grupp med tio barn. Vi valde att själva göra grupperna så att samarbetet skulle fungera och att det skulle finnas minst en bra läsare/grupp. De fem tre-grupperna fick namn efter kroppens sinnen och skulle börja sitt arbete till tidningen med att skriva om detta. Barnen började med att skriva vad de vet om sinnet, sedan skrev de frågor och därefter läste de i böcker. Vi lånade en temalåda Kroppen från SBC, en boklåda med faktaböcker från Bokbussen och några faktaböcker på Stadsbiblioteket. Barnen försökte få svar på sina frågor och lära sig mer om sinnet. De skrev utkast för hand och ritade. Texterna redigerades på datorn. Barnen valde bilder, som infogades till deras texter. Bilderna kunde vara från Internet (Google-sökmotor), digitalfoto eller teckningar, som scannades. Tidningen skrevs och sparades på datorn för att därefter skrivas ut och sättas ihop till papperstidningar. Grupperna fick varsin mapp i datorn där de kunde spara sitt material. Förskolegruppen ritade och skrev rapporter nästan varje vecka om det vi hade jobbat med. Eftersom förskolebarnen bara är sex år gamla, kan de flesta inte skriva och läsa ännu. Vi gjorde en gemensam diktering där barnen talade om för oss vad som skulle skrivas. En vuxen skrev ner det barnen sa på ett blädderblock. Detta skrevs sedan ner på ett A4-papper. Förskolebarnen hjälptes sedan åt att skriva ner det på datorn. De har scannat in sina Sida 4

teckningar och tog kort på de olika aktiviteterna med digitalkameran. Bilderna sattes sedan in på sidorna till tidningen. Vi har haft tillgång till en egen digitalkamera under nästan hela arbetets gång och barnen har haft goda möjligheter att använda den till sina tidningssidor. Varje vecka tittade vi på en eller flera filmer. De flesta filmerna hade vi lånat från AV-centralen. Filmerna var en serie om kroppen, som handlade om skelettet, hjärtat, lungorna, sinnena m.m. Filmerna var mycket populära bland barnen och de lärde sig mycket. När vi hade tittat på en film så frågade vi barnen vad den handlade om och på så vis sammanfattade vi filmernas innehåll tillsammans med barnen. Därefter skrev och ritade vi om det vi hade lärt oss. Vi har haft besök av vår mattant, som berättade om vad kroppen behöver för mat för att må bra. Barnen ritade en bra frukost. Vi har också haft besök av Flourtanten, som berättade om hur man ska sköta sina tänder. Barnen fick spela drama om hur det går till när man har ätit sötsaker och skölja med flour. Varje vecka hade vi också en praktisk/estetisk aktivitet, vi gjorde t.ex. kroppens hjärta i papiér maché, skelett av kartong med blodomloppet målat på baksidan, handavtryck i sand och gips, gipsmasker av gipsbinda och en stor kroppsmålning. Alla barnen vågade inte göra ansiktsmasker. Vi har sjungit olika sånger om kroppen. Texterna har handlat om skelettet, blodomloppet, sinnena och om matens näringsämnen m.m. I avslappningen har vi bl.a. använt oss av en cd-skiva som heter Avslappning för barn. Den leder barnen på en fantasiresa. Vi har också lett avslappningen själva. Vi har haft kompismassage. Barnen har parvis masserat varandra efter en saga som barnen och de vuxna har turats om att berätta. Sida 5

På dramalektionerna har vi arbetat med olika samarbetsövningar. Spegelövningar där man turades om att leda och följa. Vi byggde maskiner med våra kroppar och vi ställde oss på rad i storleksordning under tystnad m.m. På gymnastiklektionerna har vi lekt olika lekar om kroppen som vi själva har konstruerat. Vi gjorde bl.a. om Fruktsallad till olika sinnen och Familjen Olsson till en saga om kroppsdelar. Även under mattelektionerna har vi sysslat med kroppen, bl.a. har vi ritat diagram över barnens nuvarande längd och födelsevikt. Vi har också använt kroppen till olika mätövningar, tex. armarnas längd och huvudets omkrets. Varje dag har vi en gemensam fruktstund 10 minuter innan rasten. Barnen har med sig egen frukt, som de äter medan de lyssnar på en saga. Fruktstund har alla barnskolor på skolan i linje med skolans Hälsoprojekt. När barnen är okoncentrerade, trötta eller behöver röra på sig, har vi en springrunda. En springrunda kan t ex vara två varv runt huset eller en annan runda på skolgården. Sinnesgrupperna skrev lite varje vecka, och när de var klara med sitt sinne fick de välja ett nytt ämne. För att underlätta när de skulle välja ett nytt ämne sammanfattade vi vad vi hade lärt oss. Vi gjorde en ny tankekarta på det vi lärt oss och vad vi ville jobba vidare med. Grupperna bestämde sig för ett nytt ämne och arbetade därefter vidare på samma sätt som tidigare. Några grupper valde samma ämne men då drog vi lott om vem som fick jobba med det. När de olika grupperna var klara med sina olika ämnen satte vi upp papperstidningssidorna som en väggtidning i vårt mysrum. Alla tidningssidor finns sparade i barnens mappar i datorn. Efterhand som sidorna blev klara fördes de över till en gemensam tidningsmapp på datorn, i tidningsmappen numrerades även sidorna. Några barn gjorde en framsida till tidningen som därefter skrevs ut och bands ihop till tidningar. Sida 6

I läxa fick ettorna och tvåorna att skriva på datorn hemma och berätta vad de hade lärt sig under temat och sexåringarna fick rita och skriva vad de hade lärt sig. Som avslutning på temat hade vi vernissage. Barnen bjöd sina föräldrar på sång, massage, avslappning, frukttallrik och en guidad tur bland våra konstverk. Föräldrarna fick också möjlighet att köpa tidningen. Allra sist utvärderade barnen temat som vi brukar genom att de talade om vad som var positivt eller negativt. Vi skrev på tavlan i två spalter. (Se bilaga 2.) Sida 7

Resultat och diskussion I utvärderingen hade barnen många kloka åsikter om temat, som vi kan använda oss av inför tema i framtiden. Under hela arbetets gång har vi haft en öppen dialog i arbetslaget och med barnen där vi diskuterat och reflekterat över hur arbetet har fungerat. Kroppen har varit ett mycket uppskattat tema, barnen har tyckt att det varit roligt och de har lärt sig mycket. Barnen pratar mycket om kroppen i skolan, på fritids och i hemmet. Vi har fått många positiva reaktioner från föräldrarna som har berättat om hur mycket barnen har lärt sig. Det som vi tycker har gett barnen mest kunskap är filmerna som vi beställt från AV-centralen. Filmerna har förklarat för barnen på ett sätt som varken vi eller böcker hade kunnat göra. Filmerna gav barnen motivation att själva söka mer kunskap om kroppen. När vi inte längre hade mer filmer att visa så märkte vi att en del av barnen tappade intresset (framförallt de barn som har lite svårt att läsa och skriva). Sångerna, det pedagogiska CD-rom programmet om kroppen och det praktiska arbetet har hjälpt barnen att befästa kunskaperna. Barnen går ofta och sjunger på sångerna och visar stolta upp sina alster för alla som är intresserade. Vi upplever att barnen lär sig mer om man varvar det teoretiska arbetet med det praktiska. Barnen har lärt sig att använda datorn på ett nytt sätt, inte bara till lek och spel. De uppskattar och tycker att det är spännande att se hur en färdig sida i tidningen blir till. Barnen tycker att det är roligt att hämta bilder på Internet och att lägga in dem i sitt färdiga dokument. En stor del av barnen har lärt sig att ta bilder med digitalkameran och att skriva till bilderna på datorn. De barn som varit med när vi har scannat in deras teckningar har tyckt att det varit spännande och intressant. Barnen går ofta in och tittar på väggtidningen i mysrummet för att se vilka sidor som har kommit upp och visar sina sidor för varandra. Sida 8

Nästan alla barn har lärt sig hur man loggar in och avslutar, de mindre barnen har haft svårt att klara av var man ska spara sitt arbete. Det har också varit ett problem med tillgången till datorer mestadels pga. att det tagit lång tid för barnen att skriva. Vi tycker också att barnen har varit mycket duktiga på att samarbeta. Genom dramalektionerna och diskussioner i hel klass och i de små arbetsgrupperna har barnen blivit mycket medvetna om sin förmåga att samarbeta. Barnen har fått reflektera över sin egen del i samarbetet: Hur fungerar jag? Vad är jag bra på? Vad behöver jag bli bättre på? Genom massage har barnen börjat våga ta på och vara nära varandra. Det händer att de spontant masserar varandra. De frågar ofta när vi ska ha massage nästa gång. I början hade barnen svårt att slappna av när vi hade avslappning. Eftersom vi tränar ofta går det bättre och bättre. Vi som pedagoger tycker att vi har lärt oss mycket om datorer. Vi har blivit mer intresserade och framför allt är vi inte rädda för att använda datorn som ett redskap. Nu känns det tryggare för att vi behärskar den bättre. Genom vår enkät om datoranvändning till barnens föräldrar så fick vi veta att alla barn har tillgång till dator i hemmet och de flesta har Internet. En del har scanner och/eller digitalkamera hemma, men inget barn hade använt dessa. Vernissagen blev väldigt lyckad. Den uppskattades av både barn och föräldrar. Barnen var mycket engagerade i vernissagen och föräldrarna tyckte att det var roligt med en annorlunda tillställning. Sida 9

Framtiden Vi kommer att fortsätta att använda datorn på ett naturligt sätt i vårt dagliga arbete. Vi vill också göra mappar till alla barnen för att underlätta när de ska spara egna texter. Barnen i åk. 2 ska kunna logga in, öppna, spara och logga ut innan de slutar i tvåan. Barnen kommer att använda pedagogiska CD-rom program t ex i matte, svenska och temainriktat arbete. 6-åringarna skolas in datorns värld och därefter följer användandet naturligt med upp i åk 1 och åk 2. Varje gång vi startar upp nya temaarbeten ska vi inventera vilka pedagogiska CD-rom program som finns på skolan och vilka vi eventuellt kan köpa. Tidigare har barnen i åk 2 tagit datorkörkort men nu vill vi att de tar körkortet redan i åk 1, för att barnen ska kunna arbeta mer självständigt vid datorn i åk 2. Hela skolan har ett hälsoprojekt som varar hela läsåret, så vi lär återkomma till människokroppen och vad man kan göra för att må bra. Vi ska lämna ut ytterliggare en enkät om datoranvändning, där vi hoppas få se en förändring i användandet av datorn i hemmet. En önskan är att barnen har börjat använda datorn mer till ordbehandling och att de sitter mindre och spelar underhållningsspel. Även inom skolbarnomsorgen hoppas vi att i framtiden få se ett mer varierat användande av datorn. Sida 10

BILAGA 1 Hej! I vårt ITIS projekt vill vi undersöka i vilken utsträckning barnen använder dator i hemmet och till vad? Vi är tacksamma om Ni vill hjälpa Era barn att fylla i enkäten och lämna till skolan senast tisdagen den 15 okt. Har du tillgång till dator hemma? JA NEJ Har du tillgång till internet hemma? JA NEJ Vad använder du datorn till och hur ofta? Dagligen 1gång/vecka 1 gång/mån Annat CD-rom spel Kunskaps spel Skriva Rita Surfa på nätet Chatta Maila Använder du digitalkamera hemma? JA NEJ Använder du scanner hemma? JA NEJ Christina, Pernilla, Maria & Katarina Maria Weidner-Andersson är förskollärare och börjar jobba i klassen efter jul men hälsar på och hjälper till med ITiS-projeketet under hösten. Namn: Sida 11

BILAGA 2 Utvärdering av temat barnens + - Roligt att titta på filmerna. Lite läskigt med ansiktsmasker. Man fick lära sig mycket. Tråkigt att alla inte fick plats på Roligt att pyssla och göra kroppsmålningen. ansiktsmasker, hjärtan, skelett Svårt att hitta i böcker. och handavtryck. Svårt att komma vidare. Roligt att jobba i grupperna och Jobbigt att ligga still på att kolla i böckerna. avslappningen. Roligt att jobba på datorn och Inte gott att skölja med fluor. leta bilder på Internet. Roligt att ta kort med digitalkameran. Roligt att massera sin förälder. Skönt med avslappning. Roligt att sälja tidningen. Gott med frukt. Roligt att stå i kassan och räkna pengarna. Roligt att sjunga. Roligt med fruktstund. Roligt att förbereda inför vernissagen. Bra med fluortanten. Gott med fluor. Kul med mattanten på besök. Sida 12