Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén
Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta och obligationsköp
Om Riksbanken
Historiskt perspektiv 1656: Stockholm Banco 1668: Sveriges Riksbank grundas 1904: Monopol på sedelutgivning 1999: Formellt oberoende 1600 1700 1800 1900 2000 1661: Första sedlarna
Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet et Finansinspektionen en Riksgälden
Riksdagen Finansutskottet Riksbanksfullmäktige
Riksbankens uppdrag Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet
Nya sedlar och mynt O k t o b e r 2 0 1 5 K o m m e r i o k t o b e r 2016 2015 2016 2017 O g i l t i g a e f t e r d e n 3 0 j u n i 2 0 1 6 O g i l t i g a e f t e r d e n 3 0 j u n i 2 0 1 7
Inflationsmålet
Varför är det viktigt med ett fast penningvärde prisstabilitet? Låg och stabil inflation Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska beslut Skapar förutsättningar för god och långsiktig hållbar tillväxt Hög och varierande (volatil) inflation skapar däremot problem... liksom även väldigt låg eller negativ inflation (deflation) under en längre period 10
Varför just 2 procent? Det viktiga är att ha ett mål något som vägleder prisoch lönebildningen 2 procent: Ger handlingsutrymme för penningpolitiken Ger utrymme för pris- och lönejusteringar Vanligt inflationsmål i omvärlden 11
Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning
Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning Lättare att uppnå inflationsmålet Penningpolitiken kan ta större hänsyn till konjunkturläget
Lägre och mer stabil inflation sedan inflationsmålet infördes KPI, årlig procentuell förändring 16 KPI Medelvärde 16 12 12 8 8 4 1971-1992 Medelvärde 8,3 Std avv 3,0 1993-2015 (april) Medelvärde 1,4 Std avv 1,4 4 0 0-4 70 75 80 85 90 95 00 05 10 15-4 Källor: SCB och Riksbanken
Högre och mer stabila reallöner sedan inflationsmålet infördes Årlig procentuell förändring 8 8 6 6 4 2 1971-1992 Medelvärde 0,75 Std avv 3,05 4 2 0-2 1993-2013 Medelvärde 1,96 Std avv 1,95 0-2 -4 Reallöner, arbetare inom industrin -4 Medelvärde -6 70 75 80 85 90 95 00 05 10-6 Anm. Data t.o.m 2013. Avser industrin SNI B+C Källor: SCB och Riksbanken 15
Penningpolitiken den senaste tiden
Det går ganska bra för svensk ekonomi Stabil BNP-tillväxt Arbetsmarknaden förbättras Anm. Årlig procentuell förändring respektive procent av arbetskraften 15-74 år, säsongsrensade data. Källor: SCB och Riksbanken
men inflationen är för låg 4 3 KPIF exklusive energi KPIF KPI 4 3 2 2 1 1 0 0-1 10 12 14 16 18-1 Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Expansiv penningpolitik för att inflationen ska stiga Reporäntan har sänkts till 0,35 procent Vi köper statsobligationer Vi är beredda att göra mer
Reporäntan påverkar utlåningsräntor Procent Anm. Utlåningsränta till hushåll avser lån för bostadsändamål. Inlåningsränta avser hushåll och företag. Källor: SCB och Riksbanken
och växelkursen SEK/EUR Anm. Streckade linjer markerar penningpolitiska beslut under 2015. Källor: Macrobond och Riksbanken
Varför minusränta? Varför nöjer vi oss inte med låg inflation? Inflationen har varit låg länge Ränteläget är lågt internationellt Minusräntan är egentligen inte så speciell
Rekordlåga styrräntor internationellt Procent Anm. ECB avser EONIA och är ett månadsgenomsnitt. Källor: Bank of England, ECB, Federal Reserve Bank of New York och Riksbanken
Internationella realräntor har fallit 12 10 8 6 Danmark Finland Norge Japan Frankrike Kanada Storbritannien USA Tyskland Sverige 12 10 8 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 90 95 00 05 10 15-4 Anm. Kvartalsdata, två års glidande medelvärde. Källa: OECD
Erfarenheter av minusräntan Normalt genomslag i ekonomin Utlåningsräntor sjunker med reporäntan Ingen minusränta för hushållen Bankernas räntenetto och vinster är fortsatt höga Tekniska problem? Ingen ökad efterfrågan på kontanter FRN-marknaden IT-system
Risker med lågt ränteläge Huspriser och hushållens skulder växer snabbt! Vi kan inte avvika för mycket från omvärldens penningpolitik Lite högre reporänta löser knappast dessa problem Det behövs riktade åtgärder
Stigande skulder och bostadspriser Hushållens skulder Bostadspriser Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen (liksom disponibel inkomst). Bostadspriser och disponibel inkomst index, 2007 = 100. Källor: SCB, Valueguard och Riksbanken
Risker med lågt ränteläge Huspriser och hushållens skulder växer snabbt! Vi kan inte avvika för mycket från omvärldens penningpolitik Lite högre reporänta löser knappast dessa problem Det behövs riktade åtgärder Det låga ränteläget motverkas bäst med expansiv penningpolitik Annars får vi leva med låg ränta ännu längre
Risker för inflationsuppgången Låg inflation länge Hur snabbt stiger inflationen? Oro i tillväxtekonomierna Fall i oljepriset Centralbanker i otakt Snabb förstärkning av kronan - en risk för inflationsuppgången
Fortsatt hög beredskap Viktigt att trenden uppåt i inflationen fortsätter Redo att agera även mellan ordinarie möten
Tack!