Introduktion till semantik Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1
Delmomentet semantik Fyra föreläsningstillfällen med efterföljande seminarier: 1. Introduktion till semantik (Kap. 1-2) 2. Lexikal semantik och kognitiv semantik (Kap. 3, 11) 3. Semantik och logik (Kap. 4) 4. Satssemantik (Kap. 5-6) Teoretiska perspektiv på språklig betydelse Praktiska tillämpningar i analys av språkliga data 2
Delmomentet semantik Upplägg: Föreläsningar med utgångspunkt i Saeed Seminarier kring övningarna till kapitlen (i svensk version) Förbered genom att försöka lösa övningarna Diskussion i smågrupper Redovisning av svarsförslag 3
Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.1-2 Semantik inom lingvistik Semantik och semiotik Den semiotiska triangeln Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp 4
Semantik inom lingvistik Semantik som en egen modul 5 Bild från: http://en.wikiversity.org/wiki/file:major_levels_of_linguistic_structure.svg
Semantik inom lingvistik eller som en integrerad del i alla övriga moduler? Exempelvis: Inom fonologi: /A:/ /a/ hat hatt Fonem: Minsta betydelseskiljande enhet Inom morfologi: katt + er Morfem: Minsta betydelsebärande enhet 6
Semantik inom lingvistik Ordbetydelse och satsbetydelse Ordbetydelse finns lagrat i ett mentalt lexikon (ordförråd) Satsbetydelse är kompositionell ett uttrycks betydelse bestäms av betydelsen hos de ingående delarna och sättet på vilket de kombineras (jmf. generativ grammatik) Yttrande = Konkret språkligt uttryck Sats = Abstrakta grammatiska element (yttrande minus fonetik) Proposition = Basala element i satsbetydelser (sats minus grammatik) 7
Semantik inom lingvistik Semantik satsbetydelse (sentence meaning) Icke situationsberoende, ingen koppling till deltagarna Pragmatik avsedd betydelse (speaker meaning) Situationell, deltagarnas tolkningar 8 Bild från: http://www.flickr.com/photos/83133617@n00/422895344
Semantik inom lingvistik Kan språklig betydelse separeras från kontext? Han körde bilen. Vi kan förstå den generella betydelsen av han, men behöver kontextuell information för att veta vem som är referent. Denna typ av deiktiska (pekande) referenser är extrema fall, men även i andra satser kan det vara svårt att bortse från kontexten. 9
C.S. Pierce Semiotik Ikon: likhet mellan uttryck och det som representeras (t.ex. porträtt) Index: nära koppling mellan uttryck och det som representeras (t.ex. rök och eld) Symbol: konventionella kopplingar mellan uttryck och det som representeras (t.ex. militära medaljer) Vilken typ av relation gäller för språkliga tecken? Träd Vovve 10
Semiotik Ferdinand de Saussure Ett tecken är en godtycklig och konventionell kombination av ett uttryck och ett innehåll Betydelsen är delvis beroende av relationen till andra tecken inom systemet Innehåll/betecknad (signifié) signified signifier signified signified signified signifier signifier signifier Uttryck/betecknare (signifiant) 11
Strukturella teorier Traditionell/lexikal semantik Fokus på betydelserelationer inom ett system (jmf. Saussure) Semantisk räckvidd (semantic scope) Ett ords betydelse bestäms delvis av vilka andra relaterade ord det finns i språket. Några släktskapstermer (från Bolander 2012:31) sv Farmor/ mormor eng grandmother younger brother jap* sobo/ o-bãsan yngre bror äldre bror syskon otõto/ otõtosan 729G08 elder brother ani/ o-nisan ; brothers and sisters kyõdai/ go-kyõdai * Se originalet för exakt japansk stavning. 12
Den semiotiska triangeln Ogdens triangel (anpassad från Föllesdal et al. 2001, s.253) Mening, begrepp Uttrycker Faller in under/ Ger upphov till träd; [træ:d] Uttryck Refererar till Referent 13
Referentiella teorier Formell/logisk semantik (uttryck referens) Mening, begrepp Uttrycker Ger upphov till Uttryck Referent Refererar till 14
Referentiella teorier Betydelsen skapas i relationen mellan språk och värld Substantiv får mening eftersom de denoterar objekt i världen och satser eftersom de denoterar situationer och händelser. En negerad sats har annan betydelse än en icke-negerad för att den beskriver en annan situation (de är också inkompatibla). T.ex. logisk semantisk analys 15
Referentiella teorier Att identifiera med hjälp av ord (referera/denotera): Referens Denotation = talaren refererar = orden denoterar Refererande och icke-refererande uttryck: En katt kom springande. Katten var rödspräcklig. Refererande Specifik tolkning Tänk om man hade en katt. Katten är ett vanligt husdjur. Icke-refererande Generisk tolkning 16
Referentiella teorier Konstant och variabel referens: Eiffeltornet Konstant han, hon, hen, jag, du etc. Variabel = kontextberoende Referens och extension: Referent = det som pekas ut i en särskild kontext. Extension (omfång) = alla objekt som skulle kunna vara tänkbara referenter till ett uttryck. Relationen mellan ett uttryck och dess extension = denotation. 17
Referentiella teorier Några problem med en förenklad referentiell teori: Har ord som kanske, väldigt, inte eller alla referenter? Hur kan vi tala om t.ex. jultomten? Min granne, Göran, Sixtens pappa, vårt kommunalråd kan alla ha samma referent, men har de samma betydelse? Man behöver också förhålla sig till tecknets innehåll (sense). 18
Representationella teorier Konceptuell/kognitiv semantik (uttryck begrepp (concept)) Mening, begrepp Uttrycker Ger upphov till Uttryck Referent Refererar till 19
Representationella teorier Vår förmåga att tala om världen är beroende av våra mentala representationer av densamma. Mentala representationer Bilder Begrepp (concepts) Några metoder för att beskriva begrepp 20
Representationella teorier Nödvändiga och tillräckliga villkor girl woman spinster mare human + + + female + + + + adult - + + + never married + 21
Representationella teorier Nödvändiga och tillräckliga villkor Vem bestämmer vilka villkor som är nödvändiga och tillräckliga? Exakta definitioner är det ofta bara experter som bryr sig om. 22
Representationella teorier Prototyper Vad är det bästa exemplet på en fågel? Centrala och perifiera exempel Otydliga gränser mellan kategorier 23
Situerade teorier T.ex. Linells dialogiska perspektiv på språklig betydelse (Linell 1998, kap.7) Betydelse är i grunden situtationsbunden (jmf. pragmatiska teorier som hävdar att fixerade betydelser kontextualiseras). Men, betydelse is not totally constructed in situ (s.113). Ord har så kallade meaning potentials där delvis olika betydelser blir centrala beroende på kontexten. Betydelse fixeras tillfälligt, och är i många fall relativt stabil även över tid. I vissa sammanhang dekontextualiseras betydelsen (t.ex. i ordböcker och i vetenskapliga sammanhang). 24
Några perspektiv på Språk och tanke: Språklig relativitet (t.ex. Sapir-Whorf-hypotesen) - Att det finns lexikaliserade termer för olika fenomen i vissa språk men inte i andra reflekterar kulturen och det behov som finns av att uttrycka dessa fenomen... - Extrem version: Språket vi talar bestämmer hur världen kan konceptualiseras The language of thought hypothesis - Vi tänker utan språk (eller så tänker vi på Mentalese) 25
Några perspektiv på Bildligt/figurativt språk alltså, t.ex.: Metafor ord eller uttryck som används i överförd betydelse (bildligt) om något som liknar det ursprungliga (Nationalencyklopedin): Jag surfade hela natten. Metonymi t.ex. behållare för innehåll: Jag tar gärna en kopp. Synekdoke del för helhet eller tvärtom: Sverige leder. Ironi (bygger på motsatser) Tio procent rätt på tentan Han är en riktig Einstein. Även t.ex. hyperbol (överdrift) och litotes (underdrift) 26
Några perspektiv på Bildligt/figurativt språk: Literal language theory - Det finns en skillnad mellan bokstavligt och bildligt (figurativt) språk. - Bildligt språk processeras på andra sätt än bokstavligt. - Metaforer dör över tid och blir en del av det bokstavliga språket. Kognitiv semantik - Metaforer är en integrerad del i mänsklig kategorisering - ett grundläggande sätt att organisera våra tankar om världen. 27
Källor Saeed, J. (2009) Semantics. Oxford: Blackwell. Bolander, M. (2012) Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber. Föllesdal et al. (2001) Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi. Stockholm: Thales. Linell, P.(1998) Approaching Dialogue. Talk, interaction and contexts in dialogical perspectives. Amsterdam: John Benjamins. 28