EXAMINATIONSUPPGIFT B

Transkript

1 EXAMINATIONSUPPGIFT B Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162)

2 Innehåll 1. Termer som kan användas inom bildanalys Analys av porträtt av kungafamiljen Kungaparet Tolkning av bilden... 4 Källförteckning

3 1. Termer som kan användas inom bildanalys Utifrån kurslitteraturen, Medier och kommunikation (Falkheimer, 2001) och Medie Kultur Medie Samhälle (Gripsrud, 2011) har jag tagit fram ett antal begrepp som kan användas vid bildanalys. Denotation: Denotation är den entydiga meningen/betydelsen som ett meddelande, text eller bild har (Falkheimer, 2001, s 147). Konnotation: Konnotation är den mångtydiga betydelsen av ett meddelande, text eller bild. Konnotationerna kan man säga är kollektiva associationer. De är kulturellt etablerade och kodifierade (Gripsrud, 2011, s 149). Syntagm och paradigm: Ett syntagm är en ordningsföljd av tecken och paradigmen är kategorier av tecken som kan sättas in på de olika ställena i ordningsföljden. I grammatiken talar man om olika platser i en sats som skall fyllas med olika typer av ord. Detta tankesätt kan även användas vid tolkning av olika företeelser (Gripsrud, 2011). Författaren tar i sin bok upp ett talande exempel, nämligen en restaurangmeny där man skall välja mellan olika rätter inom de olika kategorier som finns på menyn (förrätt, huvudrätt, efterrätt etc.). Genre: En genre är ett teckensystem med överenskomna regler för att tolka ett kommunikationsinnehåll (Falkheimer, 2001, s 141). Genren består av koder som bestämmer typ av tecken som får förekomma inom genren och vilka kombinationer som är tillåtna. En genre är relativt stabil men förändras till viss del med tiden eftersom dess innehåll bestäms av överenskommelser inom en viss kultur. Till exempel sätter filmproducenter ibland in nya delar i filmer i etablerade genres. Ibland accepteras dessa av publiken och de nya delarna blir en del av den aktuella genren (Gripsrud, 2011, s 162). Symboler, ikoner och index: Amerikanen Charles Peirce har delat in tecknen i tre olika kategorier beroende på det logiska förhållandet mellan tecknet och dess betydelse. Symboler har en godtycklig och konventionell betydelse. Som exempel på detta tar han upp det verbala språket, företags logotyper etc. För att kunna tolka dessa förutsätts att man lärt sig en viss kod för att förstå dess betydelse. En andra kategori är ikoner (eller ikoniska tecken). Ett exempel är fotografier som är ikoner för det som fotografiet föreställer. Tredje kategorin är index (indexikaliska tecken). I det här fallet finns ett orsak-verkan-förhållande mellan tecknet och dess betydelse. (Gripsrup, 2011). 3

4 2. Analys av porträtt av kungafamiljen Aktuell uppgift går ut på att göra en bildanalys av ett eller flera porträttbilder på medlemmarna i det svenska kungahuset. Bilderna ligger på Kungaparet Denotation: Bilden är ett porträttfotografi av ett stiligt, uppklätt par. Fotografiet är taget i en praktfull miljö. Konnotation: Det är ett officiellt porträtt av det svenska kungaparet. Båda är galaklädda, kungen har orderstecken och medaljer och drottningen bär ordenstecken och dyrbara, historiska smycken. Bilden är tagen i slottsmiljö och bakgrunden matchar parets framtoning. Beroende på om betraktaren/tolkaren är positivt eller negativt inställd till kungahuset och monarkin så finns det många olika konnotationer som kan knytas till bilden. Om man är för kungahuset kan man uppleva att bilden representerar Sverige och dess historiska tradition av regenter. Syntagm och paradigm: Man kan säga att syntagmet är kungligt, officiellt porträtt. Detta består av ett antal paradigm för val av klädsel, frisyr, smycken, medaljer/ordnar och miljö/bakgrund för fotografiet. Minsta lilla avvikelse från dessa paradigm skulle sannolikt framkalla reaktioner hos betraktaren. Genre: Fotografiet tillhör genrerna porträttfotografi och kungaporträtt. Ikoner: Fotografiet kan sägas vara en ikon för kungaparet/-huset och därmed för den svenska monarkin. Symboler: För den som är insatt i ordensväsendet och vet vilka medaljer kungen bär så är dessa förknippade med mycket historia. Även drottningens val av smycken kan vara en symbol för smyckenas historia och anknytning bakåt till tidigare generationer. 3. Tolkning av bilden För att kunna tolka vald bild ovan så har jag tagit i beaktande vad Gripsrud (2011) tar upp i sin bok rörande sociala skillnader, livstilar och smak hos betraktaren. I boken tar författaren bland annat upp begreppet sociala rummet. Detta är en modell av samhället som den franske sociologen Pierre Bourdieu arbetat fram. Han har skapat ett diagram med olika positioner (markerade som yrkesgrupper) i det sociala rummet med utgångspunkt i ekonomiskt och kulturellt kapital (Gripsrud, 2011, s 106, 113). 4

5 I det här sammanhanget anser jag att det är av stor betydelse var man själv befinner sig i det sociala rummet för på vilket sätt man tolkar aktuell bild. Som jag tidigare nämnt (i samband med bildens konnotationer) så har betraktarens inställning till kungahuset/monarkin en stor del i vad man tycker om bilden. Om man ser till det sammanhang bilden är publicerad (kungahusets officiella hemsida) så är det föga troligt att någon som är negativt inställd överhuvudtaget ser bilden. För den som är insatt i vilka medaljer, ordnar och smycken som finns med på bilden så finns det säkert ett stort intresse av vad som man valt att visa. Den som är intresserad av de svenska slotten kanske försöker lista ut var kortet är taget. Källförteckning Gripsrud, Jostein (2011) Mediekultur Mediesamhälle. Göteborg: Daidalos. Falkheimer, J. (2001) Medier och kommunikation. Lund: Studentlitteratur. 5