PRESENTATIONER av Vinnovaprojekt

Relevanta dokument
GRUPP 4 Moderator: CharloZe Ahlgren Moritz, Malmö högskola

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

GRUPP 2 Moderator: Cecilia Christersson, Malmö högskola

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan Johan Blaus

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

UoH strategisk samverkan SUHF

Utbildningsrådet Karin Wikeby, utbildningsavdelningen. PROTOKOLL Tisdag den 27 maj 2014, kl 14:00 17:00 Lars Öberg, Academicum, Medicinaregatan 3

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

UTVECKLING AV KVALITETSSYSTEM I HÖGRE UTBILDNIING. Inblick vad gör lärosätena?

VKF-konferens Borås 10 mars 2016

Fyrklöververktyget Rapport

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

KLOSS Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan. 9 lärosäten, KTH projektleder

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas!

Ärende Anmärkningar Ansvarig. Föredragningslista godkänns

Beviljade ansökningar Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan 2013 steg-2

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

1. Meriteringsmodellen

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Samhällsvetenskapliga fakultetens lärardag 25/ Att undervisa i studerandeaktiva miljöer med begränsade resurser

Örebro universitets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet biologi

Policy för kvalitetsarbetet

Ansökan och ärendets hantering. Malmö högskola Rektor

1(6) Patricia Staaf BESLUT Dnr Mahr /621. Handlingsplan för breddad rekrytering

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006

Pedagogiska karriärvägar - ett nationellt perspektiv

Mittuniversitetets ansökan om tillstånd att utfärda. ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 i undervisningsämnet

Bedömning av pedagogisk skicklighet

Karriärvägar. Samtliga universitet. Tre högskolor: Halmstad, Malmö Mälardalen

Ämnesblock historia 112,5 hp

Programmets syfte och mål

Minnesanteckningar från Workshop om studieplan i nya Ladok (för lärosäten med terminsregistrering)

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

Utredning av ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utvärdering av Sveriges universitet och högskolor

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

KK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2)

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena matematik och religionskunskap

Mittuniversitetets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet matematik

UMEÅ UNIVERSITETS PEDAGOGISKA MERITERINGSMODELL att bedöma pedagogisk skicklighet

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i grundskolans årskurs 7 9 i undervisningsämnet religionskunskap

DEN HÖGRE UTBILDNINGEN I ETT 50-ÅRS PERSPEKTIV

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

VFU konferens Workshop 2 Onsdag den 26 oktober 2016 kl

Goda exempel på breddad rekrytering och breddat deltagande Malmö högskola

Strategi för kvalitetsarbete vid fakulteten hälsa och samhälle

Protokoll fört vid sammanträde med Blekinge Tekniska Högskolas Styrelse Tid: , kl. 10:00 12:30 Plats: Hus J, plan 4, rum J 4228 (Utsikten),

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

Det akademiska värdet av mobilitet EU-finansierat projekt för att öka antalet utresande utbytesstudenter

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Psykologiska institutionen

Beslut om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. Universitetskanslersämbetets bedömning

Styr- och handledningsdokument

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet

Jämställdhet i akademin: Då, nu och sedan. Ulrika Helldén & Boel Kristiansson Nationella sekretariatet för genusforskning 10 mars 2016

NU - Nätbaserad utbildning för internationell positionering. Linda Assbring

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2019 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Högskolekvalitet 2010

RIKTLINJER FÖR ATT UTSE EXCELLENT LÄRARE

Bilaga 1. Anvisningar för sökande till pedagogisk meritering

Karolinska Institutets Pedagogiska Akademi

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnet arabiska som modersmål

Riktlinjer för antagning av excellent lärare vid Högskolan i Halmstad

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen

Kvalitetssystem för utbildning

MAH / Styrelsen. Lärarrepresentanter. Studeranderepresentant. Personalföreträdare med närvaro- och yttranderätt. Evelina Lindén

Tal- och språkstörning hos barn I, 30 hp Speech and Language Impairments in Children I, 30 credits


Utveckling av ledningen av utbildning, forskning och samverkan vid Malmö högskola

Institutionen idrottsvetenskap VERKSAMHETSPLAN 2013

Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola

HÖGSKOLAN DALARNA

Riktlinjer för anställning av lärare och utnämning av docent vid Blekinge Tekniska Högskola

System för säkring och utveckling av kvalitet

Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid

PROTOKOLL

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor Dnr L 2014/85

Riktlinjer för bedömning av pedagogisk skicklighet vid läraranställning

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik vid Mälardalens högskola

Tack för alla motioner!

Utredning av systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning

Sex- och samlevnadsundervisningen

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

UFV 2015/475. Uppdrag om att utforma en modell för systematisk utbildningsutvärdering. universitet. Direktiv. Beslutade av rektor

Fråga 2. Hur kan vi medverka för att studenterna utvecklar sig i att arbeta evidensbaserat?

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN

Högskolan Kristianstads ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Workshop: Varför och hur samverkar Lnu?

SASMA, Masterprogram i Service Management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Service Management, 120 credits

NYTT NATIONELLT KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR UTBILDNING. Vad händer på nationell nivå? Anne Persson Dekan. Bild 1

Uppföljning av dietistexamen vid Uppsala universitet

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I

Det akademiska värdet av mobilitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Lärosätenas indirekta kostnader

Transkript:

PRESENTATIONER av Vinnovaprojekt

Fram0dens ingenjörer och utbildningssamverkan Susanne Nilsson, KTH

KTHs Impact work - Framåtsyftande - Påverkan genom samverkan - Forskning och utbildning Framtidens ingenjörer och utbildningssamverkan KTH Strategiska Partnerskap 61

KTHs Utbildningssamverkan underliggande drivkrafter KTH strategiska partners stora intresse i utbildningsfrågor Lärarnas behov av samverkan med externa parter Öka integrationen mellan forskning och utbildning Visa på vad utbildningssamverkan har bidragit till 62

Increasing Collabora0ve Capaci0es (ICECAP) Niklas Nordquist, SLU

Prak0kutvecklingen vid den samhällsvetenskapliga fakulteten Ingela Steij Stålbrand, LU

Om ag se träden för all skog som är i vägen Ingela Steij Stålbrand, lektor i psykologi Samhällsvetenskapliga fakulteten, InsVtuVonen för psykologi Lunds universitet

VFU en möjlighet 0ll innova0on och samverkan inom utbildning? Lena Persson, HKR & CharloSe Lorentz Hjort, Krinova

Inkubation för offentlig Innovation Lena Persson, vice rektor samverkan

Leapfrogs - stöd för utveckling av affärsidéer Sven Olsson, LU

Villkor för entreprenöriella studenter» Vem är Sveriges störste riskkapitalist? Svar: CSN» Lätt att få pengar till dyra konsulter» Lätt att få rådgivning» Man får jobba kvällar och helger med sitt projekt» Det lyfter aldrig eftersom man inte kan testa på riktigt

Leapfrogs 3 månader För studenter (18-30 år)

Resultat 2012-2015? LU, MAH, BTH & HKR 154 projekt genomförda 4,2 miljoner kronor

Integrerad samverkan - studenter och företag Anders Nilsson, BTH

Integrerad samverkan in real life Anders Nilsson, projektledare Blekinge Tekniska Högskola

Utgångspunkt och mål Utgångspunkt; Högskolans studenter har potential att fungera som utvecklingsresurser för regionens företag och kan dessutom fungera som brobyggare mellan företagen och högskolans övriga kunskapsresurser vilket på längre sikt kan leda till mer avancerade samverkansprojekt. Mål; Att skapa ett differentierat innovations- och utvecklingsinriktat erbjudande vilket mobiliserar högskolans studenter som utvecklingsresurser för regionens företag Att utveckla det infrastrukturella stödet för studentbaserad samverkan (Att skapa ett övergripande strategiskt ramverk för samverkan) Långsiktig ambition; Utvecklade kontakter mellan företag och studenter gör att fler studenter hittar arbete och stannar i regionen samt att företagen utvecklar sin verksamhet i riktning mot ett större kunskapsinnehåll BTH breddar sin kontaktbas bland MM-företag

Resultat Utveckling och test av två erbjudanden i form av kurser; Ämnesintegrerat innovationsprojekt (15 hp); ämnesblandade studentteam arbetar med en utvecklingsorienterad uppgift formulerad av en extern organisation (jfr Demola) Arbetsintegrerat lärande innovation o utveckling (10 hp); 200 timmars praktik i utvecklingsinriktad verksamhet Utveckling av kortare, praktiskt inriktade utbildningsmoduler kring innovation f att stimulera efterfrågan för kurserna bland studenter och lärare Inventering av, och förslag till utveckling av BTHs labbresurser Samverkansenkät bland prefekter o programansvariga Påbörjad utveckling av program och policy f BTHs samverkan (partnerskapsprogram, samverkan som meriteringsgrund, öppna labbresurser, utveckling av samverkansplaner f BTHs utbildningar)

Erfarenheter Projektet har fungerat som en viktig katalysator f tydliggörande och formalisering av BTHs samverkan Att skapa nytt i en period av generella neddragningar är svårt Traditionen av kollegialt beslutsfattande skapar lätt förändringströghet Administrativt regelsystem leder till långa ledtider vad gäller förändringar i kursstruktur och kursinnehåll ( djävulen sitter i detaljerna förändring tar tid) Ansökningssiffror dålig indikation på faktiskt intresse bland studenter Svårt att intressera studenter för kurser (och andra aktiviteter) utanför deras ordinarie program Stort gensvar bland företag i regionen även om dessa behöver hjälp att formulera lämpliga projektuppgifter

Fyrklövermodellen eh självskahningsverktyg för ah mäta insatser för studenters entreprenörskap Emma Hermansson, LNU

Fyrklöververktyget Verktyg för ah skaha eh enskilt lärosätes arbete med ah utveckla studenters entreprenörskap och involvering i innova0onsprocesser. Samlat grepp om faktorer som bidrar 0ll ah utveckla entreprenöriella färdigheter hos studenter. Diskussionsunderlag Visuellt tydligt hur man prioriterar och var det finns eller saknas strategi och /eller samverkan. SäH ah mäta lärosätets egna utveckling

Några frågeställningar ah prata om imorgon Hur arbetar DiH lärosäte för ah s0mulera studenters entreprenörskap? Hur får ni studenter ah involvera sig i innova0onsprocesser (företag/forskare)?

Prototyping the future Karin Johansson-Mex, LU

SAMVERKANS ARENOR UTMANINGSDRIVNA

Vägen 0ll samverkanssäkrad utbildning (Samsäk) Andreas Jacobsson, Mah

Samverkanssäkrade utbildningsprogram M U L

Start Utbildningsintegrerad samverkan leder till ökad kvalitet och stärkt relevans, MEN: Lärare ges sällan utrymme att inkludera samverkansinslag i undervisningen Samverkan syns sällan i kvalitetsarbetet Samverkan är sällan meriterande och lönegrundande Det saknas ofta mål för utbildningssamverkan och den följs sällan upp Därför har vi arbetat med att identifiera metoder och strategier för att integrera samverkan i och kring utbildningsprogram Så att det stärker kvalitet och bidrar till progression Vi har också identifierat möjligheter och utmaningar kopplat till detta arbete M U L

Mål För att långsiktigt integrera samverkan i utbildningsprogram krävs bl.a. att samverkan reflekteras i lärosätenas visionsarbete och styrdokument ingår i processerna för styrning, planering och uppföljning av utbildning införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem speglas i lärarnas pedagogiska modeller och ingår i utbildningens progression Lärosätena bör införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas Hur har vi kommit fram till det här? Alla svar finns i Skriften M U L http://samsak.mah.se/

PANEL Anders Lönn poli0skt sakkunnig, Utbildningsdepartementet Agnete Vabø NIFU Jenny Börjesson ordförande, Studentkåren Malmö Lars Bengtsson professor, Lunds universitet Viveka Persson Universitetskanslersämbetet

TACK FÖR IDAG! VI SES SNART PÅ BOULEBAR. #samkval