Fyrklöververktyget Rapport

Transkript

1 Fyrklöververktyget Rapport

2 Innovationskontoret Fyrklövern K3: Delprojekt 2 Fyrklöververktyget 2015 Författare: David Calås 2

3 Inledning Fyrklöververktyget är ett verktyg som utvecklats för att skatta ett enskilt lärosätes arbete med att utveckla studenters entreprenörskap och involvering i innovationsprocesser. Verktyget tar ett samlat grepp om vilka faktorer som bidrar till att utveckla entreprenöriella färdigheter hos studenter. Fyrklöververktyget har tagits fram inom samarbetet för Innovationskontoret Fyrklövern som utgörs av Mittuniversitetet, Linnéuniversitetet, Karlstads universitet och Örebro universitet, under Tillsammans har vi identifierat 20 faktorer som speglar ett enskilt lärosätes satsningar på studententreprenörskap i bred mening. Utifrån dessa faktorer har vi utvecklat en metod för enskilda lärosäten att skatta sina prioriteringar och sitt nuläge. Verktyget har därefter tillgängliggjorts i en digital version och är idag redo för användning. Frågan om vad som vi anser främja studenters entreprenörskap och involvering i innovationsprocesser har genomsyrat arbetet. De faktorer som identifierats kan även ses som en sammanställning av vad Mittuniversitetet, Linnéuniversitetet, Karlstads universitet och Örebro universitet anser vara entreprenörskapsfrämjande aktiviteter eller strukturer vid ett lärosäte. Verktyget har idag inte testats i skarpt läge, men den 4 december 2015 kommer representanter från Linnéuniversitetet att samlas för att använda det i sin verksamhet. Ytterligare tester och utvärderingar planeras under Rapportens avslutande del redogör även för möjligheterna med att vidareutveckla Fyrklöververktyget. K3: Delprojekt II Oktober

4 4

5 Fyrklöververktyget Verktygets syfte Fyrklöververktygets syfte är att kartlägga och visualisera det arbete som pågår inom områden som främjar utvecklingen av studenters entreprenörskap och involvering i innovationsprocesser vid ett enskilt lärosäte. Det resultat som verktyget genererar är tänkt att utgöra underlag för att diskutera och prioritera frågor om lärosätets arbete med att främja studenters entreprenörskap och involvering i innovationsprocesser. Verktygets uppbyggnad Det lärosäte som skattas representeras i verktyget av en cirkel som sträcker sig över fyra kvadranter. Varje kvadrant representerar i sin tur en kategori. Bland kategorierna återfinns totalt 20 faktorer som anses främja utvecklingen av studenters entreprenörskap och involvering i innovationsprocesser. Följande kategorier har identifierats: 1. Interna strukturer Kategorin Interna strukturer omfattar lärosätets interna organisation, ledning och övergripande beslut rörande entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. 2. Utbildning Kategorin Utbildning omfattar undervisning som sker vid lärosätet och som har anknytning till entreprenörskap och innovation Främjande aktiviteter Kategorin Främjande Aktiviteter omfattar projekt, event och andra händelser som anses främja studenters entreprenörskap och involvering i innovationsprocesser (sker utanför undervisning och inte nödvändigtvis i lärosätets regi). 4. Innovationsstödsystemet Kategorin Innovationsstödsystemet omfattar de innovationsfrämjande strukturer och organisationer kring ett lärosäte som skapar arenor, driver på och främjar studententreprenörskap genom att till exempel tillgängliggöra finansiering, arbetsplatser och nätverk. De fyra kategorierna speglar två olika dimensioner bland de faktorer som identifierats. För det första ser vi att en faktor kan vara intern eller extern, det vill säga är något som sker inom lärosätet eller utanför det och inte nödvändigtvis i lärosätets regi. För det andra ser vi att en faktor kan vara en aktivitet eller struktur, det vill säga antingen händelser/aktiviteter eller utgöra en del i långsiktiga satsningar och infrastrukturen inom eller omkring ett lärosäte

6 Följande faktorer har identifierats: Självskattningsprocessen i Fyrklöververktyget utgår ifrån 20 faktorer som anses främja studenters entreprenörskap och involvering i innovationsprocesser. 5 faktorer är fördelade i varsin kategori. Illustrerat nedan i fyrklöververktyget representeras varje faktor av en enskild linje eller eker som löper ifrån mitten på verktyget och sträcker sig ut till kanterna Kategori 1: Interna strukturer består av följande 5 faktorer: Kompetensutveckling Entreprenörskap som del av den undervisande personalens pedagogiska kompetensutveckling. Erfarenhetsutbyte Former för nätverkande och erfarenhetsutbyte kring entreprenörskap inom lärosätet. Incitamentsstruktur Uppmuntran till entreprenörskap på fakultets-, utbildnings eller personnivå genom tydliga incitament i arbetet. Ansvarsfunktion Person eller enhet på lärosätet med ansvar för studenters entreprenörskap. Forskningsmiljö Forskargruppering inom entreprenörskap och/eller entreprenöriellt lärande. 6

7 Kategori 2: Utbildning består av följande 5 faktorer: Förebilder Entreprenörer och innovatörer som bidrar med erfarenheter och inspiration i undervisningen. Värdeskapande moment Studenters deltagande i värdeskapande processer, exempelvis genom skarpa case och utveckling av nya innovationer/verksamhetsutveckling. Momenten är integrerade i befintliga kurser. Fristående kurser Fristående, alternativt valbara, kurser vars innehåll har som främsta syfte att utveckla studenters entreprenörskap. Programkurser Obligatoriska programkurser vars innehåll har som främsta syfte att utveckla studenters entreprenörskap. Program Program vars innehåll har som främsta syfte att utveckla studenters entreprenörskap. Kategori 3: Främjande aktiviteter består av följande 5 faktorer: Inspirationsföreläsningar Föreläsningar i olika sammanhang där förebilder bidrar med erfarenheter och inspiration kring entreprenörskap. Nätverksfrämjande event Mingel, mässor, after works mm. I syfte att stärka studenternas professionella nätverk. Innovationsdrivande event Kreativa event där studenter får delta i innovationsprocesser. Utmaningsdrivna event Projekt där studenter matchas med utvecklingsuppdrag under längre men avgränsade perioder Mentorskap Tillgång till erfarna mentorer med fokus på entreprenörskap. 7

8 Kategori 4: Innovationsstödsystemet består av följande 5 faktorer: Finansiering Tillgång till verifieringsmedel och såddfinansiering. Innovationsmiljöer Tillgång till arbetsplatser i särskilda miljöer anpassade för affärs- och innovationsutveckling. Rådgivning/coaching Tillgång till kostnadsfri rådgivning eller coaching kring affärs- och innovationsutveckling. Tävlingar/stipendier/utmärkelser Tävlingar, stipendier och utmärkelser vars främsta syfte är att stimulera och stödja studenters affärs- och innovationsutveckling. Nätverk Tillgång till arenor för nätverkande kring affärs- och innovationsutveckling. Dimensioner av varje faktor Varje faktor representerar alltså ett område som anses bidra till ett entreprenörskaps- och innovationsfrämjande lärosäte. I självskattningsprocessen är det därför viktigt att även ange i vilken utsträckning som arbetet med varje faktor ser ut i dagsläget. Som tidigare nämnts representeras varje faktor av en linje/eker i Fyrklöververktyget. På denna linje/eker finns i sin tur en cirkelformad indikator som kan gradvis kan fyllas i för att visa på lärosätets arbete med respektive faktor. I självskattningsprocessen finns det här möjlighet att ange olika värden för att ange om arbetet med den aktuella faktorn 1) existerar, 2) sker i samverkan och 3) görs strategiskt. 8

9 I självskattningsprocessen innebär ovanstående att lärosätet anger, för varje enskild faktor, om arbetet med denna faktor existerar, sker i samverkan och/eller görs strategiskt. Med existerar menar vi att verksamhet finns idag som kopplas direkt till den aktuella faktorn, att det finns en person eller en enhet som arbetar med faktorn, att det finns dokumenterat att arbete med faktorn existerar, att det finns en allmän kännedom om att verksamhetsområdet finns eller att det på annat sätt omnämns i- eller utanför verksamheten. Om några av ovanstående beskrivningar stämmer in på lärosätets skattning av sitt arbete med faktorn, så anses den existera och fylls därmed i. Med frågan om arbetet med faktorn sker i samverkan syftar vi på en samverkan med relevanta parter för respektive faktor. Om det sker utbyte med flera aktörer, existerar etablerade kontakter mellan relevanta parter eller på annat sätt finns dokumenterat eller planerat samverkansarbete, så anses lärosätet arbeta med faktorn ur en samverkanssynpunkt. Med frågan om arbetet med en faktor sker strategiskt syftar vi på om det finns strategiska- eller rektorsbeslut, etablerade ledningsgrupper får sådana frågor som berör faktorn, finns budgeterade medel för arbete med faktorn, finns en uppbyggd infrastruktur kring faktorn eller att faktorn finns närvarande i formella dokument såsom kursplaner och utvecklingsstrategier eller liknande. Faktorernas relevans för lärosätet Fyrklöververktyget utgår även från en central frågeställning när det kommer till lärosätets värderingar. Lärosätet i vilken utsträckning man anser det vara relevant att arbeta med den respektive faktor. På så sätt bidrar även Fyrklöververktyget till att lärosäten får möjlighet att internt rangordna sina prioriteringar av de tjugo faktorerna. 9

10 Självskattningsprocessen I följande avsnitt beskrivs hur självskattningsprocessen med Fyrklöververktyget ser ut i praktiken och beskriver de olika momenten. 1. Verktyget öppnas När verktyget öppnas för första gången, eller inför en ny självskattning, fyller lärosätet i sitt användarnamn och lösenord. Genom att fylla i samma inloggningsuppgifter varje gång skapar vi möjligheten att i framtiden plocka fram äldre resultat som sparats. Självskattningen med Fyrklöververktyget är flexibel och lärosätet kan genomföra skattningen i valfri ordning. 2. Självskattning per faktor För att skatta lärosätets prioriteringar och arbete med varje faktor används funktionerna i följande panel: a. En rubrik förklarar vilken kategori som den aktuella faktorn tillhör. Detta visas även genom en förtydligande figur i panelens övre-mittersta del. b. Självskattningen sker först genom att göra en prioritering. Formuleringen lyder likadant för varje faktor; det vill säga i vilken utsträckning lärosätet anser det vara relevant att arbeta med den aktuella faktorn. Detta görs genom ett relä. c. I panelens nedre del anges i vilken utsträckning arbetet med den aktuella faktorn pågår idag enligt de definitioner/dimensioner som tidigare redogjorts för. d. Till höger öppnas en informationsruta som förklarar eller påminner vad som avses med den aktuella faktorn. a b b d c 10

11 3. Utfall/resultat När samtliga områden är ifyllda utifrån skattad prioritering och lärosätets arbete med varje faktor genererar Fyrklöververktyget en visuell översikt över lärosätets arbete med entreprenörskap- och innovationsfrämjande aktiviteter och strukturer. För varje faktor anger lärosätet i vilken utsträckning faktorn är relevant att arbeta med (se 2 b ovan). Detta anges genom ett relä som löper längs en skala som sträcker sig från inte relevant till mycket relevant. Eftersom lärosäten är unika måste vi ta i beaktande att deras prioriteringar mest troligt skiljer sig från varandra. Det är nödvändigtvis inte ett idealiskt läge att anse att samtliga faktorer är mycket relevanta, utan speglar relevansen för frågan om arbetet med varje enskild faktor för lärosätet. Om mycket relevant anges som svar kommer den cirkelformade indikatorn placeras längst ut på den eker som tillhör den aktuella faktorn. Om inte relevant anges som svar kommer den cirkelformade indikatorn till motsats placeras längst in på den eker som tillhör den aktuella faktorn. 11

12 Vidareutveckling Arbetet med att digitalisera Fyrklöververktyget har pågått under augustioktober 2015 parallellt med att Fyrklövermodellens slutgiltiga version tog form. I skapandet av det digitala verktyget har vi tagit flera möjligheter att vidareutveckla verktyget i beaktande och därmed lämnat många öppna dörrar. Exempelvis har en funktion införts som gör det möjligt att i framtiden spara och ladda resultat som genererats med Fyrklöververktyget. Genom att gå tillbaka i tiden och jämföra ett resultat från en självskattning året innan med dagens utfall utgör ytterligare diskussionsunderlag för lärosätet. Fyrklöververktyget har även potential att utvecklas vidare från sin nuvarande form som webbläsarbaserat, digitalt verktyg och anpassas för andra digitala forum. En annan intressant möjlighet inför framtiden, som också visar på Fyrklöververktygets potential, är att använda självskattningens utfall i en direktdiagnos. Genom att analysera och kvantifiera svaren som anges för varje faktor under självskattningsprocessen finns det potential att omedelbart kunna leverera feedback till användaren av verktyget; t.ex. funktioner som indikerar/flaggar för faktorer som skattas som högt prioriterade men som inte existerar någon verksamhet kring. På samma sätt kan en sådan analysfunktion integreras med databaser för sparade resultat från tidigare sessioner med Fyrklöververktyget och på så sätt analysera historiska data och utveckling över tid. Det finns många intressanta möjligheter att vidareutveckla Fyrklöververktyget som ett analysverktyg och att arbeta med funktioner till långsiktigt användande av den. Allt ovan är genomförbart utifrån den version som levererats idag. 12

13 13