En handledning till boken
Innehåll Bakgrund till Pejjes många frågor 3 Vad säger läroplanen? 4 Hur du kan arbeta i klassrummet 5 TEMA Fattigdom 7 Fattigdom i världen 7 Fattigdom i Sverige 8 Förslag och frågor att arbeta med 9 Romernas historia och situation 11 Förslag och frågor att arbeta med 12 Orättvisor och barns rättigheter 13 Andra övningar som ni kan göra 14 Sammanfattning 15 Länkmaterial 16
Bakgrund till Pejjes många frågor Barn idag ser och möter fattigdom på ett mycket direkt sätt. Det ställer nya krav på oss vuxna som finns nära våra barn. Vi vuxna diskuterar på olika sätt det utbredda tiggeriet, men ofta lämnas barnen ensamma med sina funderingar och frågor. Fast vi vet att barn behöver få dela det de ser och upplever med vuxna i deras närhet. Verkligheten kan vara svår att förstå och den kan väcka oro och en känsla av vanmakt. Stockholms Stadsmission är en organisation som har stor erfarenhet av att möta EU-medborgare som lever i utsatthet och fattigdom. Våren 2015 tog organisationen fram sajten och kampanjen pratamedbarnen.se för att underlätta samtal kring dessa frågor. Under det arbetet träffade organisationen barn som delade med sig av frågor de hade om de personer som försörjer sig genom tiggeri på våra gator och torg. Därefter ställdes deras frågor till både män och kvinnor som tigger och svaren bildade det material som kampanjen byggdes kring. Kampanjen innehåller, förutom barnens frågor och svaren de som tigger gav, även tips till vuxna om hur de kan prata med barnen och svar på vanliga frågor om tiggeri. Ett samarbete påbörjades kort därefter mellan Bonnier Carlsen och Stockholms Stadsmission och ledde fram till boken Pejjes många frågor. Inger Ekbom stod för texten och Emma Göthner för illustrationerna. Boken är tänkt för barn mellan 5-6 år och upp till 8-9 år. Fast många av Pejjes frågor är säkert frågor som även äldre har!
Vad säger läroplanen? I både läroplanen för förskolan och grundskolan fastslås att skolan ska arbeta för förståelse och medmänsklighet. I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska även syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. I Skolverkets allmänna råd för förskolan poängteras också att arbetslaget fortlöpande bör analysera, reflektera och kritiskt granska sina egna värderingar, föreställningar och förhållningssätt när det gäller normer och värden och hur dessa tar sig uttryck i verksamheten. I läroplanen för grundskolan står det att skolan ska gestalta och förmedla solidaritet med svaga och utsatt och att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Under det centrala innehållet för samhällskunskap, årskurs 1 3, står det att undervisningen bland annat ska behandla: Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Hur du kan arbeta i klassrummet Genom boken Pejjes många frågor får vi ta del av Pejjes funderingar då han möter den verklighet han lever i, det han ser och tänker och de samtal han har med sina föräldrar. Om, och på vilket sätt barn pratar och delar det de är med om hemma ser olika ut. Det finns tre centrala teman i boken som går att arbeta med i klassen: fattigdom, romer, orättvisor. Målet med arbetet tillsammans med barnen är att: Fånga upp barnens egna frågor, tankar och förklaringar Skapa tid för att reflektera tillsammans och lyssna på varandra Förmedla kunskap om fattigdom och romernas historia. Prata om olika orättvisor och barns rättigheter. Under samtalen kring boken så är det bra att som pedagog ha förberett sig med frågor som kan komma upp, och svar att ge. I slutet av varje tema lämnar jag därför förslag på olika frågor som går att arbeta tillsammans med i klassen/gruppen. Temana fattigdom och romernas historia och situation inleds med kort fakta, för att ge en bakgrund till hur det ser ut idag. I slutet av boken listas även en länksamling där ni kan söka vidare på egen hand och läsa in er på de ämnen som ni diskuterar i med barnen. I klassrummet så är det positivt att försöka arbeta både genom samtal och praktiska uppgifter. Samtalen kan föras i grupp med de mindre barnen, eller två och två med äldre barn som där efter får berätta om vad de sagt och sammanfatta i helklass. Praktiska uppgifter ges med fördel i samband med diskussionerna.
Exempel: Att rita. T ex olika saker vi människor behöver för att leva. Såsom mat, någonstans att bo, kläder. Mer? Skriva. T ex en kort berättelse om ett barn som har föräldrar som lever i fattigdom, i Sverige eller ett annat land. Hur ser en dag i det barnets liv ut? Fundera fram frågor som ni skulle vilja ställa till de som tigger och/eller till vuxna personer som bestämmer om pengar. Tillverka sedan kort med t ex bilder på mat och kläder eller andra symboler för frågorna. Skapa ett träd fullt med orättvisor och ett annat träd med barns rättigheter. Intervjua varandra två och två. Låtsas att en av er två lever i fattigdom och den andre är en tv reporter som vill veta hur det är att vara fattig, men även hur fattigdom en ska bekämpas. Växla roller! Intervjua någon vuxen på skolan. Tänk ut några frågor om fattigdom och vad vi kan göra för att bekämpa fattigdomen. Ställ dessa till någon vuxen som arbetar på skolan. Skriv ner frågorna och vad svaren blir. Intervjuerna som föreslås ovan kan med fördel filmas eller spelas in, för att sedan spelas upp i helklass eller mindre grupper. Det kan också vara bra att informera föräldrarna under perioden ni arbetar med temana. Många frågor kan väckas hos barnen, och det är då bra om även föräldrarna känner till ert arbete och bakgrunden till arbetet, så att de är förberedda om barnen bär med sig tankar och frågor hem. Boken Pejjes många frågor och sajten pratamedbarnen.se kan här fungera som ett samtalssunderlag med barnens föräldrar.
TEMA Fattigdom Fattigdom i världen Den totala, extrema fattigdomen i världen har minskat under de senaste tio tjugo åren. Det är ekonomer överens om. Men en fråga som diskuteras är när en människa ska anses vara fattig och leva i fattigdom? En definition på extrem fattigdom är då en person har högst en dollar per dag att leva på. Relativ fattigdom är en annan definition av fattigdom som tar hänsyn till hur ekonomin för samhället och befolkningen i övrigt ser ut. Men siffror på hur mycket pengar som någon har visar bara en del av helheten om hur man lever. Fattigdom handlar om så mycket mer. Det handlar till exempel om att vara undernärd, att inte få gå i skolan och att inte ha tillgång till hälso- och sjukvård, att bli sjuk av förorenat vatten eller att vara hemlös. Det finns många orsaker till att ett land, ett område, en grupp människor eller en familj är fattig. Det kan handla om att många vuxna är arbetslösa, har låga löner, utbredd korruption i landet, en för liten industrisektor och en dåligt utbyggd infrastruktur. Många fattiga länder har plågats av krig under många år som har medfört att de inte har kunnat bygga upp landet ekonomiskt eller med skolor och en fungerande sjukvård. (Källa www.unicef.se)
Fattigdom i Sverige Inget annat land i EU har en lika stor andel hushåll med en god materiell och ekonomisk standard som Sverige. Men samtidigt är det så att andelen av befolkningen som befinner sig i risk för att hamna i fattigdom i Sverige ökar. Skillnaden mellan Sverige och länderna i EU har minskat under de senaste åren. (Källa SCB) Vissa som försörjer sig genom tiggeri är födda och uppvuxna i Sverige, andra är EU-medborgare från fattigare länder inom unionen. Men fattigdom behöver inte ta sig så tydliga uttryck som tiggeri. För många barn i Svenska skolor kan fattigdom istället handla om att inte ha råd med fritidsaktiviteter som att spela fotboll, gå till badhuset eller att göra något under sommarlovet. Kostnader för att åka buss/tunnelbana/spårvagn eller för att gå på bio kan hindra barn att delta i aktiviteter som andra familjer har pengar till. För många barn och föräldrar som lever i fattigdom är det även svårt att göra något extra under barnens sommarlov En viktig del att tänka på är att dessa barn från fattiga familjer ofta påverkas psykiskt av att föräldrarna inte har några marginaler om det skulle hända något. Det kan leda till oro, och att barnen känner ett alldeles för stort ansvar för familjens ekonomi. Det finns ofta något eller några barn från fattiga familjer i varje klass, vilket är viktigt att komma ihåg när diskussionen kring fattigdom förs i klassrummet.
Förslag och frågor att arbeta med Nedan ges exempel på några frågor att arbeta med. Frågor som kanske du som pedagog ställer och som barnen kan tänka kring själva eller två och två. Har du träffat någon som inte har pengar eller verkar fattig? Kommer du ihåg hur det var? Vad tänkte du? Pratade du med någon? Vad tänker du är det värsta eller tråkigaste med att vara fattig?
Därefter kan ni arbeta fram en bok eller ett häfte som berättar om gruppens/klassens Tankar om fattigdom. Till boken föreslår jag att ni arbetar med tre olika frågor. Frågor som är vanliga men som inte är helt enkla att svara på. Det kanske finns olika svar? 1.När är en person fattig? 2.Går det att vara fattig på olika sätt? 3.Kan vem som helst bli fattig? Be barnen prata två och två och rita eller skriva ner sina svar! Samla sedan ihop svaren genom att exempelvis klistra upp dem på lika stora papper som bli gruppens/klassens bok om fattigdom. Självklart är det bra om ni kommer på fler frågor! Arbeta med en fråga i taget och låt barnen ta god tid på sig. Som avslutning i boken kan ni även prata om vilken hjälp som finns i Sverige för barn och föräldrar som lever i fattigdom. Att barn ska få mat varje dag och någonstans att bo. Informera gärna barnen om att det finns en lag om det, socialtjänstlagen. Ni kan hitta information om den på barnombuds mannens hemsida, www.barnombudsmannen.se.
Romernas historia och situation Romer lever i hela världen och det finns omkring 20 miljoner. Historiskt sett har romerna förflyttat sig mellan olika länder och delar av världen för att söka sig ett bättre och tryggare liv. Flytten har inte alltid varit frivillig. Vi vet att romerna levde i Indien för länge sedan, under 900- eller 1000-talet, och att många av dem lämnade Indien. Orsaken till det kan ha varit svält, förföljelse eller religiösa motsättningar. I Sverige har det bott romer i mer än 500 år. De har kommit från olika länder med olika språk och olika traditioner. Romernas liv i Sverige har präglats av diskriminering. Det har funnits lagar som försökt tvinga dem att lämna landet eller begränsa deras rörelsefrihet och möjlighet att försörja sig. 1914 1954 stängde Sverige sin gräns helt för romer. Inga romer fick varken resa in eller resa ut från Sverige. Under 1939 1945 var romerna i Tyskland och andra europeiska länder utsatta för nazisternas förföljelse och många mördades i koncentrationslägren i Europa. Idag lever romer i hela Europa. Flest romer bor i Rumänien, ca två miljoner. Det bor också många romer i Bulgarien, Slovakien, Tjeckien och Ungern. I Sverige är romerna sedan år 2000 en utav Sveriges fem erkända nationella minoriteter.
Förslag och frågor att arbeta med I boken Pejjes många frågor ställer Pejje frågor till sig själv och sin mamma och pappa. Men framförallt tänker han mycket själv och försöker förstå det han ser och är med om. Läs upp delar ur boken och välj ut några av Pejjes funder ingar kring de som sitter och tigger. Vem tar hand om barn till de som tigger? Är någon fattig trots att den har en mobiltelefon? Etc. Barnen kan arbeta två och två och fundera tillsammans. Har barnen andra frågor och tankar än de som Pejje har? Skriv ner dem eller berätta! Ta sajten pratamedbarnen.se till hjälp. I arbetet med den lät Stockholm Stadsmission olika barn tänka ut vilka frågor de hade och ville ställa till dem som sitter och tigger. Där efter åkte vi runt tillsammans med en tolk och ställde frågorna till olika män och kvinnor som försörjde sig genom tiggeri på Stockholms gator. Vi skrev ner svaren vi fick. Svar som nu finns på sajten. I boken Pejjes många frågor finns även en lite förkortad version av det som finns på sajten pratamedbarnen.se. Låt barnen arbeta i mindre grupper med en fråga och ett svar. Vad tänker de då de läser eller får höra svaret. Väcks nya frågor? Vilka? Skriv ner och samla ihop dem. Som avslutande del i samtalet om romernas situation i Sverige eller Europa föreslår jag att ni pratar om hur barnen kan få kunskap och svar på sina frågor. Utan kunskap är det lätt att missförstå det som händer. Var kan ni t ex lära er mer om romernas liv och historia? Finns det någon som kan hjälpa till med att svara, hemma eller i skolan? Kanske kan ni även gå på museum, se film eller bjuda in föreläsare.
Orättvisor och barns rättigheter Temat orättvisor och barns rättigheter kan inledas med att verkligen undersöka alla olika slags orättvisor som ni i barngruppen kan komma på, stora som små. Pejje tyckte ju att det var orättvist att han inte hade en mobiltelefon. Att tycka att en sak är orättvis och känna avund är något som vi alla gör och har gjort. Nedan listar jag frågor som ni kan arbeta med. Vissa frågor kanske du som pedagog ställer, andra frågor kanske du låter barnen intervjua varandra. Har du blivit orättvist behandlad någon gång? Hur kändes det? Gjorde du något då? Varför blev det så, tror du? Har du/ni själva behandlat någon orättvist någon gång? Varför? Frågor likt dessa kan inspirera till spännande och tänkvärda samtal. Som vuxen pedagog kan du ju även dela med dig av någon egen erfarenhet.
Andra övningar som ni kan göra Hur många orättvisor finns det? Be barnen skriva/berätta fyra saker som de tycker är orättvist för varandra. Gå igenom i helklass och sätt upp eller skriv upp orätt visorna på tavlan eller på blädderblock. Finns det någon orättvisa som är det värsta en människa kan utsättas för? Be barnen prata om det två och två. Vad är det som gör att den orättvisa de valt är värst? Be barnen berätta hur de tänker! Motsatsen till orättvisa är rättvisa. Vad är motsatsen till det de valt? Finns det någon rättvisa som alla människor borde ha rätt till? Be barnen tänka efter själva. Ett sätt att fånga upp svaren är att genom rollspel låta något av barnen (eller du själv) vara en reporter som intervjuar.
Sammanfattning De frågor som kan lyftas under arbetet med boken Pejjes många frågor kan vara en ingång till större frågor, såsom diskriminering och rasism. Som exempel så kan temat orättvisor gå över till att vi har en lag (barnkonventionen) om vilka rättigheter ett barn ska ha i världen. Det är ett sätt att fortsätta arbetet. På så sätt kan arbetet kring Pejjes många frågor knytas till andra tema-arbeten i skolan, exempelvis arbetet kring FN-dagen.
Länkmaterial Stadsmissionen.se Pratamedbarnen.se Våren 2015 publicerade Stockholms Stadsmission i samarbete med Kärnhuset sajten pratamedbarnen. se där frågor från barn till personer som försörjer sig genom tiggeri samlades in och besvarades. Sajten innehåller även 6 tips om hur man kan prata med barn om tiggeri. Romernashistoria.se Där finns flera pedagogiska förslag på hur man kan arbeta i grupper med barn från 9-10 år. Det finns också intervjuer att läsa eller lyssna till eller en husvagn att gå in i. skl.se Organisationen Sveriges kommuner och landsting har tagit fram en kortlek om barnkonventionen: Öva barnkonventionen med kortlek Levandehistoria.se/klassrummet Material för klassrummet kring alla människors lika värde, romernas öde och demokrati. Bland annat övningar, radioteater, film, diskussionsmaterial och lektionsupplägg. Bris.se Där finn exempelvis en interaktiv bilderboks-app att ladda ner Alla barns rätt av Pernilla Stalfetdt. Radda.barnen.se Bland annat ett häfte man kan beställa för barn mellan 5 och 9 år Det här är dina rättigheter med ett medföljande inspirationsmaterial för lärare. För barn mellan 10-12 år finns samtalsunderlag för tre teman Dina rättigheter, Alla barn är lika mycket värda, Delaktighet och inflytande. 1177.se Information för barn våga berätta Barnombudsmannen.se kollpasoc.se En sida som barnombudsmannen tagit fram till barn som vill ha information om socialtjänsten och vad de som arbetar där gör för att hjälpa barn och föräldrar