Anna Lagerstedt & Johanna Bylander Knowledge management- en självklarhet inom nätverk? En studie av Lunds Klimatallians
Karl-Erik ville ha hjälp med att hitta synergieffekter och brytpunkter Syftet och målet: att agera som en kunskapskälla. Knowledge managementperspektivet: fokus på vad riktig kunskap är. Kunskap kan ses om en rotresurs för alla organisationer och nätverk som avgör hur och vad org./nätverket åstadkommer. Begreppskomplexitet Bakgrund
Syfte och mål Syfte: undersöka hur kunskap organiseras med utgångspunkt i det specifika sammanhanget nätverk empiriskt riktad studie inom knowledge managementforskningen med kunskap som den huvudsakliga processen. Mål: ge en ny syn på nätverket och hur det fungerar möjliggöra utveckling av sin kunskapsorganisering.
Teori Skillnad mellan data, information och kunskap
Frågeställningar Hur organiseras kunskap i nätverk? Har aktörerna i Lunds Klimatallians olika sorters kunskap? Hämmar det befintliga användandet av kunskap dess organisering? Kan en förändrad organisering av kunskap ge effekter för nätverkets kunskap? Hur kan synergieffekter uppstå i nätverket, med avseende på organisering av kunskap?
Olika sorters kunskap Tyst Kodifierad underförstådd Personifierad/ organisatorisk Bred/ heterogen Djup/ homogen
De tre stegen i kunskapsformering
Nätverk Nätverk: Aktörer i ett nät av relationer. Relationsbegreppet en viktig faktor, och avser ett varaktigt förhållande som genererar förväntningar och uppfattningar mellan olika aktörer Nätverksutformning: Formellt/ informellt. Centraliserat/ decentraliserat. Spektrum. Absorbtionsförmåga, utvecklingsfas synergieffekter
Metod Valt att inte namnge någon med undantag av Karl- Erik Grevendahl Medlemmar Svarat på introducerande mailfrågor Deltagande under observationen Intervju Karl- Erik Grevendahl ej skickat till x x Wihlborgs x Lunds universitet Miljöbron x x Trivector x IKANO x x PROBI x x Presis Genarps lådfabrik x x Axis x Kraftringen Advokatfirman VICI x Gambro x Tuna Trafikskola x x Knorr- Bremse x x Färs & Frosta Sparbank General Plastic Scandinavia x x Lunds kommun x x x SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Internationella Miljöinstitutet x
Lunds Klimatallians Start 2010 20 aktörer
Mål, vision och syfte Lunds Klimatallians skapar möten mellan klimat- och affärsnytta. I nätverket samlas företag som arbetar aktivt med klimatfrågan och ser värdet med att dela kunskap. Mixen av företag och ett nära samarbete med Lunds Universitet och kommunen gör nätverket till en spännande grogrund för innovationer och nya samarbeten.
Intervjuer- om nätverket vi kan berätta vad vi håller på med vi kan i alla fall bidra med vår kunskap Vi kan få kunskap genom andra företags arbete och vad de åstadkommit. Karl-Erik har massvis med idéer och så hänger vi andra på Alla nämner individkontakt Oklart vad Lunds Klimatallians syftar till och egna rollen
Intervjuer- om träffarna Träffarna triggar till nya tankegångar och väcker inspiration, men ger inget konkret Det blir en isolerad händelse, en intressant förmiddag sen stänger man av när man går hem Saknar länken mellan den allmänna informationen och ner till praktisk handgriplig kunskap Gemensam efterfrågan av mer handgriplig kunskap, samt vi fick intrycket av att många inte har reflekterat över vad nätverkets syfte egentligen är
Intervjuer- om förbättringsmöjligheter Man hade kunnat sätta upp någon slags mellanmöten där man träffas ett par timmar Man skulle ju vilja göra hur mycket mer som helst, men jag märker inget tryck från medlemmarna Kanske man ska fundera lite över vad vi vill åtstadkomma? Gemensam uppfattning om att det finns potential i nätverket, men att den inte riktigt utnyttjas.
Observation
Analys Olika sorters kunskap i Lunds Klimatallians Bilden visar hur kunskapsformeringen ser ut i Lunds Klimatallians. Nätverket kommer inte vidare till integrering av kunskap, utan fokuserar på att dela den
Forts. analys Lunds Klimatallians som ett heterogent nätverk är inte ett problem i sig, utan de måste anpassa hur de organiserar sin kunskap efter nätverket. Centraliserat nätverk, vilket innebär att aktörerna blir mindre villiga att påverka det.
Slutsatser Fråga 1: Heterogent nätverk, aktörerna har kunskap inom differentierade kunskapsområden olika sorters kunskap i den mening, att de har olika erfarenheter och förkunskaper. Dock har de gemensamt, att alla besitter en underförstådd kunskap inom den egna branschen. Fråga 2: För stort fokus på delning, behövs mer integrering av den djupa kunskapen hämmar till viss del. Även den centraliserade nätverksstrukturen hämmar kunskapsformeringen eftersom aktörerna blir passiva behövs ökad social sammanhållning
Forts. Slutsatser Fråga 3: God social sammanhållning vilja att dela kunskap. Finns underförstådd, djup kunskap hos de olika representanterna. Fråga 4: Ja. Ökat fokus på integrering förändrad organisering. Effekterna detta kan resultera i är: Ny kunskap skapas i nätverket Nätverket fördjupar sin kunskap medlemmarna ser nyttan med Lunds Klimatallians bättre social sammanhållning = synergieffekter
Forts. slutsatser Huvudfråga: Hur organiseras då kunskap i nätverk? Via sort av kunskap, individers tolkning och sättet kunskapen vidarebefordras på (delning eller integrering). Via sociala eller informella nätverk individer emellan, eftersom det finns en motsägelse i att kodifiera kunskap; det blir information. Kunskap måste inbegripa en mänsklig faktor. Därför är organiseringen av kunskap i nätverk, beroende av hur det specifika nätverket är uppbyggt, vilka aktörer som ingår samt deras förkunskaper.
Rekommendationer Interaktion och diskussion ny kunskap, och inte bara utbyta information bättre social sammanhållning sannolikheten för att uppnå synergieffekter ökar. Se över struktur och innehåll på träffarna, för att kunna använda sig av den underförstådda kunskap som finns internt i nätverket. Ordna ett reflektionsmöte; vad är vi, vad vill vi, hur ska det göras? Många medlemmar uttrycker en förvirring kring nyttan med nätverket samt dess syfte.
Frågor och svar