IisALA ~KOMMUN Bilaga KS 2013/223/ l 1 (3) 2013-09-24 DIARIENR:2013/152 KOMMUNSTYRELSEN Per-Olv Rapp Ink. 2013-09- i5 Svar på mtinen Bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår brtt Carla Gunnarssn (C) ch Christer Erikssn (C) inkm27mars 2013 med rubricerad mtin. Mtinärerna föreslår att kmmunstyrelsen ges i uppdrag att initiera ett arbete med sciala insatsgrupper i ett samarbete mellan kmmunen, plisen, frivilligrganisatiner ch övriga berörda myndigheter. Mtinärerna skriver att Riksplisstyrelsen har haft regeringens uppdrag att under 2011-2012 bedriva en piltverksamhet med sciala insatsgrupper riktad mt unga sm riskerar att b ii kriminella. Försöksverksamheten, sm har bedrivits i tlv svenska kmmuner i landet ch varit inriktad på unga i åldern 15-25 år, har gett ett gtt resultat. Därför har Riksplisstyrelsen i februari 2013 fått ett nytt regeringsuppdrag att frtsätta använda ch utveckla arbetsmetden sciala insatsgrupper. Sciala insatsgrupper bygger på förbättrad samverkan på lkal nivå. Huvudansvaret för arbetet inm de sciala insatsgrupperna vilar på scialtjänsten i den kmmun där den unge br. Insatserna för den unge krdineras på individnivå. De sciala insatsgrupperna syftar till att hjälpa individer sm riskerar att hamna i en kriminelllivsstil ch att hjälpa unga att hppa av från kriminella nätverk. Arbetet innebär att scialtjänsten tillsammans med plisen, övriga berörda myndigheter ch frivilligrganisatiner samarbetar ch använder sin samlade kmpetens fkuserat ch uthålligt i arbetet med unga i riskznen. Det kan handla m att stärka det sciala nätverket kring den unge, särskild yrkesträning, arbete, fritidssysselsättning eller särkskilt stöd i sklarbetet, allt för att mtverka sciala prblem ch psykisk hälsa. Redan idag samarbetar lika myndigheter kring unga sm riskerar att hamna i en kriminelllivsstil Det sm är skillnaden med arbetet i de sciala insatsgrupperna är att det sker strukturerat, i samverkan med många berörda aktörer ch på individnivå utifrån ett samtycke från den enskilde till infrmatinsutbyte. Sedan flera år finns en samverkansöverenskmmelse m brttsförebyggande ch trygghetsskapande arbete tecknad mellan Sala kmmun ch Plismyndigheten i Västmanland. Att gå vidare med arbetet kring sciala insatsgrupper är ett naturligt sätt att fördjupa samverkan. SALAKOMMUN Kmmunstyrelsen Bx 304 733 25 Sala Besöksadress: Stra Trget 1 Växel: 0224-74 70 00 Fax: 0224-188 50 kmmun.inf@sala.se www.sala.se Per-Olv Rapp Kmmunstyrelsens rdförande per-lv.rapp@sala.se Direkt: 0224-74 7100
2 (3) 2013-09-24 Kmmunstyrelsen Samverkan i sciala insatsgrupper handlar m att lika aktörer tillför sina specifika resurser, kmpetenser ch kunskaper till en uppgift sm man gemensamt har att genmföra. De aktörer sm ingår i arbetet ger stödinsatser utifrån sina uppdrag ch sitt ansvar, men man arbetar samtidigt gemensamt med att krdinera insatser för att kunna åstadkmma ett mer samlat stöd till ungdmen. Det vill säga samrdning av insatserna. Samrdning kan bland annat handla m att lika insatser kmmer i rätt följd. Samsyn handlar m att ha en gemensam bild av utgångspunkterna för att samverkansarbetet med målgruppen ch hur de lika delarna i arbetet ska genmföras. l Sala finns ett gemensamt arbetssätt sm liknar sciala insatsgrupper men sm är anpassat till Sala kmmuns rganisatin ch Närplisens möjligheter att tillsätta resurser. Under de senaste åren har Sala kmmun stärkt insatserna i det förebyggande arbetet runt ungdmar: En ny drgförebyggande ungdmstjänst har inrättats för att fkusera på att fånga upp ungdmar tidigt. Huvudarbetet är att arbeta förebyggande med ungdmar/unga vuxna 13-21 år sm befinner sig i riskznen för missbruk av narktika ch ungdmar sm påvisar ett intresse för en kriminelllivsstil Tjänsten har en samrdnande funktin för arbetet mellan lika myndigheter ch förvaltningar, bland annat ett nära samarbete med plisen. En msrgsstyrka har bildats för de ungdmar där förebyggande insatser ch kmmunens tidiga åtgärder inte gett psitiva resultat vid nrmbrytande beteende, drgbruk chfeller kriminalitet. De sm ingår i msrgsstyrkan är handläggare från scialtjänsten ch sklpersnal med ansvarig rektr ch andra parter sm är relevanta i ärendet. Det kan vara till exempel plis, fritidspersnal ch psykiatri. Samtycke från föräldrar inhämtas innan möte ch persnerna sm deltar kan variera utifrån var i prcessen man är. FUP (Förebyggande ungdmspaketj-gruppen har fått ny struktur ch mandat för sitt arbete. FUP-gruppen arbetar mt ungdmsmissbruk under riskhelger såsm valbrg, sklavslutning ch lucia. Sala kmmun har utökat sin samverkan med närplisen. Det hålls veckrnöten mellan skla, scialtjänst ch plis där fkus ligger på individer ch insatser. Det hålls månadsmöten i FUP-gruppen där samtalen ligger mer på övergripande nivå med gemensam planering av lika insatser ch arbetssätt. Sklan har gemensamma rutiner för hur man hanterar giltig frånvar/sklk. Kmmunens säkerhetsansvarige pekar på en rad åtgärder sm skulle förstärka möjligheterna att upptäcka, fånga upp ch sätt in tidiga åtgärder för ungdmar sm begår brtt. Sm mtinärerna påpekar finns sedan några år tillbaka en samverkansöverenskmmelse, uppdaterad våren 2012, m brttsförebyggande ch trygghetsskapande arbete mellan Sala kmmun ch plismyndigheten i Västmanland. En uppföljning av överenskmmelsen kmmer att göras i BRÅ/KsLu under hösten 2013. Det finns här möjligheter ta upp en diskussin m behvet ch
1. ~~~ SALA KOMMUN 3(3) 2013-09-24 Kmmunstyrelsen intresset av att initiera ett arbete med sciala insatsgrupper enligt mtinärernas intentiner. Med hänvisning till vanstående föreslår jag att ledningsutskttet föreslår att kmmunstyrelsen hemställer att kmmunfullmäktige beslutar att överlämna frågan m sciala insatsgrupper att hanteras vidare av BRÅ att anse mtinen besvarad Per-Olv Rapp (S) Ordförande kmmunstyrelsen
Bilaga KS 2013/223/2 1(2) 2013-05-16 VITRAN DE DNR 2013/152 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Kmmunstyrelsen lllk. 2013-09- 2 5 YTTRANDE Mtin- Bekämpa ungdmsbrttligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår brtt. Centerpartiet har lämnat in en mtin till kmmunfullmäktige m ungdmsbrttligheten ch hur vi ska bekämpa den efter knceptet Sciala insatsgrupper. SOCIALA INSATSGRUPPER Både Scialstyrelsen ch Riksplisstyrelsen har lämnat ut vägledningar på hur sciala insatsgrupper ska fungera. Arbetsmetden bygger på samverkan ch tidiga insatser av lika samhällsaktörer för att förhindra unga att utveckla en kriminell livsstil. Framförallt är det en samverkan mellan scialtjänst, plis, skla ch vårdnadshavare men andra aktörer kan vara BUP, arbetsförmedling, idrttsförening ch fritidsverksamhet. Målsättningen är att tidigt bryta ett nrmbrytande beteende ch erbjuda ungdmarna ett samlat stöd från samhället för att utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Enligt regeringsbeslut vilar huvudansvaret för arbetet med de sciala insatsgrupperna på scialtjänsten i den kmmun där den unge br, men alla inblandade parter ska ha en samverkan, en samrdning ch en samsyn i arbetet. Samverkan handlar m att lika aktörer tillför sina specifika resurser, kmpetenser ch kunskaper till en uppgift sm man gemensamt har att genmföra. De aktörer sm ingår i arbetet ger stödinsatser utifrån sina uppdrag ch sitt ansvar men man arbetar samtidigt gemensamt med att krdinera insatserna för att kunna åstadkmma ett mer samlat stöd till ungdmen, det vill säga samrdning av insatserna. Samrdning kan bland annat handla m att lika insatser kmmer i rätt följd. Samsyn handlar m att ha en gemensam bild av utgångspunkterna för samverkansarbetet med målgruppen ch hur de lika delarna i arbetet ska genmföras. VAD GÖR VI I SALA? Vi har ett arbetssätt sm liknar sciala insatsgrupper men sm är anpassat till Sala kmmuns förmåga ch Närplisens förmåga att tillsätta resurser. Under de senaste åren har vi i Sala stärkt insatserna i det förebyggande arbetet runt ungdmar. En ny drgförebyggande ungdmstjänst har inrättats för att fkusera på att fånga upp ungdmar tidigt. Huvudarbetet är att arbeta förebyggande med ungdmar/unga vuxna 13-21 år sm befinner sig i riskzn för missbruk av narktika ch ungdmar sm påvisar ett intresse för en kriminelllivsstil
2(2) 2013-05-16 Kmmunstyrelsens förvaltning Tjänsten har en samrdnande funktin för arbetet mellan lika myndigheter ch förvaltningar, bl a nära samarbete med plis. En Omsrgsstyrka har bildats för de ungdmar där förebyggande insatser ch kmmunens tidiga åtgärder inte gett psitiva resultat vid nrmbrytande beteende, drgbruk chfeller kriminalitet. De sm ingår i msrgsstyrkan är handläggare från scialtjänsten ch sklpersnal med ansvarig rektr ch andra flesta parter sm är relevanta i ärendet. Det kan vara plis, fritidspersnal, psykiatrin mm. Samtycke från föräldrar inhämtas innan möte ch persnerna sm deltar kan variera utifrån var i prcessen man är. FUP-gruppen har fått ny struktur ch mandat för sitt arbete. FUP-gruppen arbetar mt ungdmsmissbruk under riskhelger såsm valbrg, sklavslutning, lucia sv. Vi har utökat vår samverkar med närplisen där vi dels har veckrnöten mellan skla, scialtjänst ch plis där fkus ligger på individer ch insatser. Vi har ckså månadsmöten i FUP-gruppen där samtalen ligger mer på övergripande nivå med gemensam planering av lika insatser ch arbetssätt. Nya rutiner runt sklk har tagits fram. Sklk är en av de signaler sm visar att ett barn inte mår bra. VAD BEHÖVER VI KOMPLETTERA MED För att kmplettera vårt arbete med förebyggande åtgärder ch att fånga upp ungdmar i riskzn tidigt behövs resurser. Vi saknar en drgsamrdnare sm kan hjälpa till med utbildning ch infrmatin runt alkhl, tbak ch narktika i sklr ch andra föreningar. Tjänsten ska vara kpplad till drgförebyggande ungdmstjänsten. Sklrna behöver ha speciallärare, fritidspedagger ch kuratrer sm kan avlasta lärare när det blir knflikter i sklan. Det finns ckså tankar m ett insatsteam sm skulle kunna rycka in vid behv. Teamet skulle egentligen inte tillhöra någn skla utan kunna rycka in på beställning när det blir en knflikt på en skla. Elevhälsan måste få resurser att följa upp elevers hälsa inm andra mråden sm påverkar förmågan att tillgdgöra sig kunskap, såsm matvanr, sömn, stress mm. Dessa frågr brde ckså tas upp på elevens utvecklingssamtal Plisen behöver få sina vakanser tillsatta så de kan ha persnal sm kan arbeta med det förebyggande arbetet Sklan behöver arbeta in rutinerna runt sklk enligt arbetssätt sm har beslutats. Per Skg
Bilaga KS 2013/223/3 SALAKOM UN Kmmunstyrelsens förvaltning CENTERPARTIET Mtin till kmmunfullmäktige i Sala kmmun Bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår brtt! Riksplisstyrelsen har haft regeringens uppdrag att under 2011-2012 bedriva en piltverksamhet med sciala insatsgrupper riktad mt unga sm riskerar att bli kriminella. Scialstyrelsen har samtidigt haft i uppdrag att ta fram en vägledning ch utveckla en riskbedömningsmanual Försöksverksamheten, sm bedrivits i 12 kmmuner i landet (stadsdelarna Gttsunda (Uppsala), Hyllie (Malmö), V. Hisingen (Gbg), Tensta (Sthlm) samt kmmunerna Södertälje, Btkyrka, Karlskrna, Brlänge, Linköping, Örebr ch Bden) ch varit inriktad på unga i åldern 15-25 år, har gett ett gtt resultat. Därför har Riksplisstyrelsen nu i februari fått ett nytt regeringsuppdrag att frtsätta använda ch utveckla arbetsmetden sciala insatsgrupper. Sciala insatsgrupper bygger på förbättrad samverkan på lkal nivå. Huvudansvaret för arbetet inm de sciala insatsgrupperna vilar på scialtjänsten i den kmmun där den unge br ch insatserna för den unge krdineras på individnivå. De sciala insatsgrupperna syftar till att hjälpa individer sm riskerar att hamna i en kriminelllivsstil ch att hjälpa unga att hppa av från kriminella nätverk. Arbetet innebär att scialtjänsten tillsammans med plisen, övriga berörda myndigheter ch frivilligrganisatiner samarbetar ch använder sin samlade kmpetens fkuserat ch uthålligt i arbetet med unga i riskznen. Det kan handla m att stärka det sciala nätverket kring den unge, särskild yrkesträning, arbete, fritidssysselsättning eller särskilt stöd i sklarbetet, allt för att mtverka sciala prblem ch psykisk hälsa. Redan idag samarbetar lika myndigheter kring unga sm riskerar att hamna i en kriminell livsstil Det sm är skillnaden med arbetet i de sciala insatsgrupperna är att det sker strukturerat, i samverkan med många berörda aktörer ch på individnivå utifrån ett samtycke från den enskilde till infrmatinsutbyte. Scialstyrelsen har tagit fram en vägledning för lkalt arbete i syfte att mtverka en kriminell livsstil bland unga genm samverkan i sciala insatsgrupper. Likaså har Plisen infrmatinsmaterial kring de sciala insatsgrupperna. Utvärdering från det prjekt sm bedrivits 2011-2012 finns ckså att ta del av.
Sedan flera år tillbaka finns en Samverkansöverenskmmelse m brttsförebyggande ch trygghetsskapande arbete tecknad mellan Sala kmmun ch Plismyndigheten i Västmanland. Att gå vidare med ett arbete kring sciala insatsgrupper är enligt vår uppfattning ett naturligt sätt att fördjupa samverkan. Med hänvisning till vanstående hemställer vi att kmmunstyrelsen ges i uppdrag att initiera ett arbete med sciala insatsgrupper i ett samarbete mellan kmmunen, plisen, frivilligrganisatiner ch övriga berörda myndigheter. Christer Erikssn (C)