Ätstörningar och ESSENCE

Relevanta dokument
Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015

Ätstörningar vid autism, Aspergers syndrom och autistiska drag

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Ätstörningar vid neuropsykiatriska tillstånd MARIA RÅSTAM SENIOR PROFESSOR, BUP, KLINISKA VETENSKAPER, LUND

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Neuropsykiatri i förskolan

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Ätstörningar vid fetma

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014

Habiliteringsprogram autism

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

Lindrig utvecklingsstörning

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Aspergers syndrom hos unga

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

Orofaciala funktionsstörningar. När mat och tandborstning blir en kamp. Ätsvårigheter. Kartläggning av barn med gastrostomi. Utbildningsdag

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

Ätstörningar. Information om ätstörningar

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

Sinnenas samspel. Eva Staffans

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

Ätstörningar Ulf Wallin

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017

AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Att ta på sig rätt glasögon

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Typisk oralmotorisk utveckling

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

Om autism information för föräldrar

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Autism en introduktion

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.

Checklista - vanliga stressorer

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

BUP-skrivning HT 2014

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Bruno Hägglöf

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

3 års hälsobesök i team

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut


Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

BARNFETMABEHANDLING OCH

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa

ESSENCE och trotssyndrom

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

Transkript:

Ätstörningar och ESSENCE Elisabet Wentz

Disposition ESSENCE och ätstörningar hos små barn ARFID (avoidant /restrictive food intake disorder) ESSENCE hos de som senare utvecklar ätstörning i tonåren

Matproblem första tecknet på autismspektrumstörning (ASD) Föräldrar berättar ofta att de i efterhand kan se barnets matproblem som det första oroande tecknet på ASD Amningen; vägrar ta bröstet, dålig sugförmåga, passivitet kan inte signalera hunger eller sätta igång att suga. Amning är ett vanligt problem vid ASD (47%; Provost et al, 2010) Övergångar till annan mat och matordning är kritiska; avvänjning från amning, att ta flaskan, äta puréer, äta fast föda, äta i ny omgivning t ex dagis

ESSENCE och uppfödningssvårigheter i spädbarnsåldern Uppfödningssvårigheter: kräver en dyad en interaktion mellan spädbarnet och föräldern/vårdnadshavaren Regulatoriska problem: uttalade problem med gråt/skrik, uppfödning och sömn hos spädbarn Förekommer bland 7.1-20 % av alla spädbarn Uppfödningsproblem i spädbarnsåldern predicerar svårigheter med socialt samspel i förskoleåldern (Schmid et al, 2010) 208 förskolebarn med ASD, 161 jämförelsebarn matchade för ålder, kön och BVC: signifikant fler konsultationer gällande uppfödningsproblem i spädbarnsåldern i ASD-gruppen (Barnevik Olsson et al, 2013)

ESSENCE och Failure to thrive i spädbarnsåldern Failure to thrive (FTT) inadekvat vikt- och längdtillväxt hos små barn. Kan orsakas av medicinska, psykologiska och/eller sociala faktorer Avvikande gensvar på sociala och känslomässiga stimuli en undergrupp av FTT beskrivs som irritabla och vill inte bli kramade, apatiska, oroliga, tillbakadragna och svårt att uttrycka sig med hjälp av ljud FTT vid ASD kan inte reglera matintag pga avsaknad av hunger och mättnadskänsla (Keen, 2008); avvikande perception (avvikande reaktion på ljud, visuella stimuli, beröring, temperatur och doft)

ESSENCE och uppfödningssvårigheter i förskoleåren 25-45% av normalutvecklade barn och upp mot 80% av barn med utvecklingsstörning har någon form av uppfödningssvårigheter Föräldrar till barn mellan 1.5-4 års ålder tillfrågades om barnets ätande på BVC: Problem med ätande predicerade för ASD men inte för ADHD (Jaspers et al, 2013) 2.5-5 år gamla barn med ASD: 17.6% låg över 95:e percentilen för BMI (= obesitas) jämfört med 10.4% i den allmänna befolkningen. Orsak: mat används som belöning i beteendemodifiering pga dålig respons beträffande beröm; selektivt ätande (Egan et al, 2013)

Autismspektrumstörningar och uppfödningssvårigheter i förskoleåren Ätproblem upplevs av föräldrar till förskolebarn med ASD som en av de största problemen: 92 % rapporterade matneofobi, 84% craving och 54 % pica. Signifikant vanligare med frekventa utbrott, kasta mat, kinkiga med maten (Provost et al, 2010) Främst barn med mycket repetitivt och ritualistiskt beteende och barn känsliga för sinnesintryck (känsel, lukt, smak) löper stor risk för uppfödningssvårigheter. Risk för uppfödningssvårigheter är inte relaterat till sociala och kommunikativa förmågan eller kognitiv nivå (Johnson et al, 2014)

Föräldrars oro för uppfödningssvårigheter hos barn med ASD över tid (Provost et al 2010) 25% oro första veckan 37% oro under första året 50% oro när barnet var mellan 1-2 år* 70% oro när barnet var mellan 2-3 år* 66% oro när barnet var mellan 3-6 år*

Vanligt förekommande ätproblem bland barn med ASD Pica Överätande Anorektiskt beteende Selektivt ätande (50-70%) Total matvägran Ovanliga matpreferenser Vägra att äta själv Uttalat drickande Undvika att dricka Craving Utåtagerande beteende vid måltid (utbrott, aggressivitet, självskadande beteende, vägrar sitta kvar)

Selektivt ätande Övergående problem hos ca 20% av alla normalutvecklade småbarn Förslag på kriterier (Nicholls et al, 2001): Begränsat antal maträtter/födoämnen (< 10) Intag av normalt antal maträtter/födoämnen har aldrig förekommit Förekommer efter 7 års ålder Undviker eller vägrar inta nya maträtter/födoämnen (matneofobi) Ingen bakomliggande somatisk sjukdom

ARFID (Avoidant restrictive food intake disorder) (DSM-5) Ät- eller uppfödningssvårigheter (t ex ointresse för ätande eller mat, undvikande baserat på matens sensoriska egenskaper) som manifesterar sig som ihärdigt misslyckande att uppfylla adekvata nutritions- eller energibehov associerade med en av följande: Signifikant viktförlust Signifikant nutritionsbrist Beroende av enteral eller oral näringstillförsel Tydlig påverkan på den psykosociala funktionen

ARFID (Avoidant restrictive food intake disorder) PEG/oral näringstillförsel Psykosocialfunktion Undvikande/ restriktivt ätbeteende Viktförlust Nutritionsbrist

ARFID Ska inte finnas någon störd kroppsuppfattning som vid anorexia nervosa Inte begränsat till barn utan sträcker sig över alla åldrar (I DSM-IV använde man i stället begreppet Uppfödningssvårigheter hos spädbarn eller småbarn ) Diagnosen ska bara ställas när ätstörningen innebär en kliniskt signifikant funktionsnedsättning

ARFID Bland 712 barn och ungdomar på 7 ätstörningsmottagningar i USA/Canada hade 14% ARFID och 14% anorexia nervosa (AN). Bland ARFID var 30% pojkar. ARFID var yngre än de med AN och ätstörningsdurationen var ofta längre. Uppdelning av ARFID: 29% selektivt ätande, 21% generaliserat ångestsyndrom, 19% magtarmsymptom, 13% rädsla för att äta efter satt i halsen/kräkts, 4% födoämnesallergi, 13% andra orsaker till begränsat matintag (Fischer et al, 2014)

ESSENCE och ätstörningar i tonåren 800 individer följdes prospektivt från småbarnsåren upp till unga vuxna år Konflikter i småbarnsåren kring ätandet och måltider inklusive ständig kamp med att få i barnet mat predicerade för anorexia nervosa Kinkighet med maten och pica i småbarnsåren predicerade för bulimia nervosa (Kotler et al, 2001)

ESSENCE och anorexia nervosa Hälften av alla individer som utvecklade anorexia nervosa i tonåren hade i småbarnsåren haft uttalade uppfödningssvårigheter och/eller svåra gastrointestinala problem som krävde sjukhusvård (Råstam, 1992)

Slutsatser Uppfödningssvårigheter är ett vanligt problem från tidig ålder vid ASD ARFID kan bli en användbar diagnos i DSM-5 för att kunna beskriva allvarligare uppfödningssvårigheter/avvikande ätbeteenden hos personer inom ESSENCE Störda ätbeteenden och uppfödningssvårigheter i småbarnsåren kan vara riskfaktorer för att utveckla ätstörning i tonåren

FJÄRDE BIRGIT OLSSONFÖRELÄSNINGEN 12 SEPTEMBER 2014 Titel: Toward a Science of Eating Disorders: Replacing Myths with Reality av Professor Cynthia M. Bulik, PhD, FAED Anmäl till anna.spyrou@gnc.gu.se Mer information kan du få genom att besöka