Finansplan - Landstingets finansiella mål Mkr 350 300 250 200 150 100 50 0-50 -100-150 Resultat 2009 2010 2011 Progn Budg Resultat, mkr Årets resultat i % av skatt och stb Mål 2 % 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 procent procent 40 0-40 -80-120 -160 Soliditet 2009 2010 2011 Progn Soliditet Budg Soliditet inkl ansvarförbindelse 1000 800 926 Likvida medel, Mkr 200 Självfinansieringsgrad av investeringarna, i procent 600 544 150 Mkr 400 200 0-200 -400 250 250-14 2009 2010 2011 Progn -153 Likvida medel exkl lån 275 150-96 034 92 0 0 Budg Lån procent 100 50 0 2009 2010 2011 Progn Budg Självfinansieringsgrad Mål Rev Nov Landstingsfullmäktige -11-19- -20
Finansiella mål och nyckeltal Bokslut 2011 Prognos Finansiella mål Resultatet ska vara ett överskott på minst 2% av skatte- och statsbidragsintäkterna Soliditeten ska öka med mellan 1-3 procentenheter per år Likviditeten ska fortlöpande vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske, Mkr 0,2 0 3,2 4,1 3,7 3,7-1 -1 5 12 18 22-14 -153-96 34 92 275 Lån, Mkr 250 250 150 0 0 0 Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100% vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod, % Nyckeltal 44 45 81 114 117 132 Utdebitering 10,89 10,89 11,16 11,16 11,16 11,16 Skatteintäkts- och generella statsbidragsutveckling, % 2,1 2,4 4,5 2,3 2,8 3,1 Nettokostnadsutveckling, % 0,8 2,9 1,8 1,4 2,9 2,9 Årets investeringar, Mkr 559 530 597 510 490 440 Självfinansieringsgrad, % 44 45 81 114 117 132 Årets resultat, Mkr -149 2 233 302 284 291 Årets resultat enligt balanskrav, Mkr 15 2 233 302 284 291 Årets resultat i relation till skatteintäkter och statsbidrag, % 0,2 0 3,2 4,1 3,7 3,7 Resultat att återställa enligt balanskrav, Mkr -883-881 -648-346 -62 0 Soliditet, % -1-1 5 12 18 22 Soliditet inkl ansvarsförbindelse, % -155-146 -129-113 -96-81 Likvida medel, inkl placerade medel, Mkr (exkl lån) -14-153 -96 34 92 275 Lån, Mkr 250 250 150 0 0 0 Pensionsmedel, Mkr 203 301 401 501 651 801 Ansvarsförbindelse pensioner intjänad före 1998 inkl löneskatt, Mkr Pensionsavsättning, förmånsbestämd ålderspension inkl löneskatt, Mkr Tabell 1. Finansiella mål och nyckeltal. 5 254 5 226 5 206 5 136 5 122 5 107 1 597 1 765 1 917 2 066 2 245 2 433
Innehåll Inledning... 4 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen...5 och plan -... 5 Ekonomiska förutsättningar... 6 Skattesats...6 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning...6 Statsbidrag...8 Befolkningsutveckling...8 Landstingsprisindex...8 Arbetsgivaravgifter...8 Ekonomi Politikens inriktning och uppdrag...9 Framtidsplan 2025...9 Ekonomisk översikt...9 Ekonomisk strategi och åtgärdsplan för ekonomi i balans...10 Kommunalisering av...10 hemsjukvård...10 Patientavgifter i sjukvården...11 Högkostnadsskydd...11 Interna poster...11 Pensionskostnader...11 Hälsoval Dalarna...12 Trafik...12 Balanskrav...12 Ekonomiska ramar...15 Investeringar... 18 Lån...18 Pensionsfond...18 Finansiell analys... 19 Finansiella mål...19 Resultat...20 Kapacitet...23 Risk kontroll...24 för och planer för åren -... 26 Resultatbudget...26 Balansbudget...27 Finansieringsbudget...28 Driftbudget...30 Investeringsbudget...31 Tabellförteckning... 32
Inledning Landstingsfullmäktige fastställer i juni landstingsplan och finansplan -. I finansplanen, som är en del av landstingsplanen, anges de övergripande ekonomiska förhållandena för perioden - samt ekonomiska driftramar för styrelser och nämnder. Inför fullmäktige i november görs en översyn och eventuell korrigering av budget och plan utifrån nya kända förutsättningar, bl a nya prognoser på skatteintäkter och löne- och prisutveckling samt förslag som presenteras i regeringens budgetproposition. Prognos, som redovisas i finansplanen, är upprättad per augusti månads utfall samt SKL:s prognos i oktober på skatteintäkter och visar ett plus på 2 Mkr. 4 Finansplan -
och plan - Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen Regeringens bedömning av det ekonomiska läget har presenterats i budgetpropositionen för, september. I spåren av eurokrisen har den globala tillväxten bromsat in. Det kommer att ta tid innan en stabil lösning på de statsfinansiella problemen i euroområdet kommer på plats. Svensk ekonomi har visat god motståndskraft under det första halvåret. En fortsatt finansiell oro och en svag internationell konjunktur dämpar dock den svenska tillväxten och. Enligt finansministern har Sverige bland de starkaste offentliga finanserna i Europa, och är ett av länderna med lägst offentliga skulder. Förra året var BNP-tillväxten 3,9 procent och i år väntas den bli 1,6 procent. Huvudorsaken till att ekonomin bromsar in i år är osäkerheten kring världsekonomin och att det saknas långsiktigt hållbara lösningar på skuldkrisen i euroområdet. Denna osäkerhet minskar hushållens och företagens vilja att konsumera och investera samtidigt som efterfrågan på svenska exportprodukter minskar. Nästa år väntas ekonomin vända upp igen och BNP-tillväxten öka med 2,7 procent. Det dämpade konjunkturläget och leder till att arbetsmarknaden utvecklas svagt dessa år. Sysselsättningen ökar långsamt och arbetslösheten sjunker något. När osäkerheten lagt sig och den internationella konjunkturen tar fart förväntas svensk ekonomi återigen växa i god takt -. Sysselsättningen förväntas öka starkt samtidigt som arbetslösheten sjunker till drygt 5 procent. Det råder dock stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Sammantaget bedöms riskerna för en svagare utveckling dominera. Framförallt finns det en risk för att konjunkturnedgången i Europa förvärras ytterligare. Tabell 2. Nyckeltal svensk ekonomi procentuell förändring. Bedömning i regeringens budgetproposition för (sep ). 2011 BNP 3,9 1,6 2,7 3,7 3,5 3,0 Arbetade timmar 2,3 0,3 0,6 1,5 1,5 0,8 Sysselsättning 2,1 0,4 0,4 1,3 1,7 0,8 Arbetslöshet 7,5 7,6 7,5 6,7 5,5 5,2 Finansplan - 5
Ekonomiska förutsättningar Landstingets verksamhet påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Den samhällsekonomiska utvecklingen påverkar landtingets intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag. Det finns starka samband mellan ekonomisk tillväxt och resurser till hälso- och sjukvården. Skattesats Landstingsfullmäktige beslutade i september att skatteväxla 23 öre till kommunerna i länet med anledning av överföring av hemsjukvården. I oktober beslutade landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige att höja skatteuttaget med 50 öre. Nettoförändringen är en höjning med 27 öre, från 10,89 till 11,16 per skattekrona fr o m. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning I budget och plan - har skatteintäkterna beräknats utifrån den föreslagna utdebiteringen på 11,16 kronor per skattekrona. Prognosen över landstingets skatteunderlag utgår från de antaganden som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har redovisat i oktober, i ekonominytt nr 14/. svag under återstoden av i år och bit in på nästa år utifrån den svaga utvecklingen i omvärlden. Arbetslösheten stiger, men uppgången blir tillfällig och inte särskilt stor. I takt med att konjunkturutsikterna internationellt ljusnar höjs tillväxten också för svensk del. Arbetslösheten kan därmed börja pressas tillbaka. SKLs bedömning är att arbetslösheten efter en uppgång till knappt 8 procent når ner till drygt 6,5 procent. Det bidrar till att det reala skatteunderlaget växer i snabb takt under hela perioden. Skatteunderlaget antas växa i god takt under perioden fram till och med. I reala termer uppgår tillväxten till 1,5-1,8 procent årligen. Det är en bättre utveckling än normalt och hänger för åren - samman med den förbättring av arbetsmarknadsläget som då beräknas ske. För och beror den gynnsamma utvecklingen på en stark tillväxt av pensionerna. Regeringens uppfattning om den närmaste framtidens ekonomiska tillväxt och utveckling på arbetsmarknaden är mer optimistisk än de flesta andra bedömare. Även SKL:s syn är mindre optimistisk än regeringens. Det är huvudförklaringen till att regeringen skatteunderlagsprognos i budgetpropositionen visar högre utvecklingstal än SKL:s varje år utom. I samma ekonominytt och i Ekonomirapporten gör SKL bedömningen att tillväxten i svensk ekonomi förblir Tabell 3. Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring (SKL oktober ). 6 Finansplan - 2010 2011 BNP* 6,3 3,9 1,3 1,8 3,2 3,5 3,2 Sysselsättning, timmar* 2,5 2,3 0,2-0,2 1,2 1,4 1,0 Arbetslöshet 8,4 7,5 7,7 7,9 7,4 6,8 6,5 Timlön, KL** 2,6 2,5 3,2 2,8 2,8 3,4 3,9 KPI 1,2 3,0 1,1 1,0 1,6 2,3 2,6 * kalenderkorrigerad utveckling ** Konjunkturlönestatistik (KL) är den officiella statistiken över löneutvecklingen Tabell 4. Skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring. (procent) 2011 2011- SKL, okt 3,0 3,9 3,2 3,7 4,4 4,6 25,2 Regeringens BP, sep 3,0 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 27,4 SKL, april (budget LF juni) 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 4,3 25,3 Regeringens VP, april 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 4,7 27,3
Kommunalekonomisk utjämning I inkomstutjämningen har den garanterade skattekraften höjts från 110 procent till 115 procent i enlighet med förslaget i betänkandet Likvärdiga förutsättningar översyn av den kommunala utjämningen. Förändringen medför att inkomstutjämningsbidraget ökar. Då anslaget för kommunalekonomisk utjämning är fast så finansieras detta genom att regleringsbidraget blir lägre. Statsbidraget i kommunalekonomisk utjämning kommer som tidigare aviserats att tillföras 205 mkr som avser det Tredje steget i tandvårdsreformen. För Landstinget Dalarna innebär det cirka 4,5 mkr. Anslaget tillfördes 350 mkr och ytterligare 350 mkr som motsvarar minskningen av statsbidraget för läkemedel med anledning av höjningen av högkostnadsskyddet. För Landstinget Dalarna 10 mkr och ytterligare 10 mkr. I budgetpropositionen för föreslår regeringen inga generella tillskott till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Anslaget regleras bl a till följd av ett fortsatt höjt grundavdrag för pensionärer motsvarande beräknad effekt på landstingets skatteintäkter. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. En s.k. strukturkostnad räknas fram enligt ett antal modeller för respektive landsting. Avgiften eller bidraget till kostnadsutjämningen är skillnaden mellan landstingets så kallade strukturkostnad och den genomsnittliga strukturkostnaden för riket. Från att ha varit ett mottagarlandsting är Dalarna sedan 2006 ett landsting som bidrar till systemet. Avgiften har ökat varje år mellan 2006 och 2011, från 29 kr till 349 kr per invånare, motsvarande från 8 till 97 mkr. För skedde en vändning och avgiften minskade till 148 kr per invånare, totalt 41 mkr, d v s en minskning med 56 mkr jämfört med året innan. I prognosen för kostnadsutjämningen, SKL ek-nytt 14/, kommer Landstinget Dalarna att bli bidragsmottagare med 192 kr per invånare, motsvarande 53 mkr. Detta innebär en förändring av det totala bidraget med 94 mkr jämfört med och 150 mkr jämfört med 2011. Utredningar har visat att sättet att redovisa diagnoser har stor betydelse för utfallet i nuvarande system för kostnadsutjämning. Orsaken till de relativt stora förändringarna för Landstinget Dalarna och är troligen att införandet av DRG-registrering i landstinget har gett utslag i systemet. En parlamentarisk kommitté har haft i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning samt vid behov föreslå förändringar. Kommittén lämnade sitt slutbetänkande till regeringen den 27 april 2011. Landstinget Dalarna lämnade remissvar, Dnr LD11/01709, som innebar att landstinget ställer sig positiv till förslagen i utredningen. Regeringen har ännu inte lagt någon proposition om förändringar i kostnadsutjämningssystemet. I kostnadsutjämningen föreslår kommittén en del större förändringar samt ett flertal mindre justeringar och uppdateringar. Störst betydelse för landstingen har de förändringar som föreslås i delmodellerna för hälsooch sjukvård. De senaste åren har kritik uttalats från flera landsting, bl a Dalarna, mot den del av modellen Tabell 5. Skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. (Mkr) Bokslut 2011 Prognos Utdebitering 10,89 10,89 10,89 11,16 11,16 11,16 11,16 Landstingsskatt 5 046 5 234 5 235 5 577 5 671 5 858 6 080 Avräkning föregående år 24 5 Avräkning innevarande år 113 31 76-59 Inkomstutjämning 726 1008 1002 1 051 1 079 1 134 1 180 Regleringsavgift 223-53 -54-65 -85-118 -154 Kostnadsutjämning -97-38 -41 53 57 58 60 Delsumma 6 035 6 182 6 223 6 557 6 722 6 932 7 166 Statsbidrag för läkemedel 704 695 681 670 670 670 670 Summa 6 739 6 877 6 904 7 227 7 392 7 602 7 836 Förändring i % jmf föreg år 2,5 2,0 2,4 4,7 2,3 2,8 3,1 Finansplan - 7
för hälso- och sjukvård som avser vårdtunga grupper med innebörden att modellen är påverkbar och skapar felaktiga incitament. Kommittén har kommit fram till att systematiska skillnader föreligger såväl över tiden som mellan landsting avseende registrering av diagnoser. De förändringar som kommittén föreslår i modellen för hälso- och sjukvård innebär, när modellen får fullt genomslag, att Landstinget Dalarna blir bidragsmottagare av ca 100 mkr till skillnad från bidragsgivare med 100 mkr som i dagens modell (jämförelseår 2011). I landstingets finansplan ingår inte föreslagna förändringar då ännu inget beslut tagits om ny modell. Statsbidrag Läkemedel Det finns ännu ingen överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget för. Eftersom en stor del av året redan passerat är SKLs bedömning att något avtal för inte kommer att slutas mellan parterna. Några inledande diskussioner mellan parterna om överenskommelser för och har inte påbörjats. Det månatliga beloppet som utbetalas i statsbidrag har successivt minskat för varje kvartal. För budgeteras samma nivå som utbetalas för fjärde kvartalet. Det innebär totalt 670 mkr. Övriga specialdestinerade statsbidrag I avvaktan på överenskommelser om vilka krav som ställs för att få del av de specialdestinerade statsbidragen samt bedömning av insatser inom landstinget budgeteras varken intäkter eller kostnader. Överenskommelserna är ännu inte klara och mot den bakgrunden tas inte de specialdestinerade statsbidrag in i budgeten. Däremot kommer en värdering att ske inom ramen för ordinarie uppföljning och prognoser under. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för landstinget eftersom den påverkar behov av och efterfrågan på landstingets tjänster. Den påverkar också landstingets intäkter bl a genom att bidrag för kommunalekonomisk utjämning baseras på invånarantal. Förändring med 1 000 invånare motsvarar ca 20 mkr i intäkter. Prognosen för befolkningsutvecklingen är enligt SKL:s planeringsförutsättningar från oktober. För Dalarna antas invånarantalet minska år för att sedan öka med totalt knappt 1300 personer under planperioden. Antalet invånare i Dalarna 1995 var 291 200. Därefter minskade befolkningsantalet varje år fram till 2007 för att sedan öka åren 2008-2010. Tabell 6. Befolkningsutveckling. Antal invånare 1 nov resp år Förändring från föregående år 2010 2011 277 085 276 730 276 415 276 930 277 350 277 700 +670-355 -315 +515 +420 +350 Landstingsprisindex I landstingsprisindex (LPI) ger Sveriges Kommuner och Landsting sin bedömning av landstingens prisutveckling. SKL räknar med fallande läkemedelspriser för flertalet år bl a beroende på patentutgångar. Förändringen i högkostnadsskyddet innebär också att hushållen står för en större del av läkemedelskostnaderna än tidigare vilket påverkar priset som landstinget får betala. För beräknas den sammanvägda löneoch prisutvecklingen inkl läkemedel till 1,8 procent. Löne- och prisutveckling exkl läkemedel beräknas till 2,3 procent Tabell 7. LPI, årlig procentuell förändring (procent) Landstingsprisindex inkl läkemedel Arbetsgivaravgifter 2,0 1,8 2,1 2,6 2,9 Timlön 2,8 2,8 2,8 3,4 3,9 Sociala avgifter 3,9 2,2 2,2 4,0 3,9 Läkemedel -3,1-1,0 0,5-0,4-0,2 Förbrukning 2,0 1,5 1,6 2,1 2,3 Landstingsprisindex exkl läkemedel 2,8 2,3 2,3 3,1 3,4 I budget räknas med oförändrade avgifter jämfört med, d v s 42,65 procent av lönesumman, varav arbetsgivaravgiften enligt lag är 31,42 procent, premierna för avtalsförsäkringar 0,21 procent och pålägget för pensioner inkl löneskatt 11,02 procent. Den lagstadgade arbetsgivaravgiften är fastställd. Däremot är procentsatsen för avtalsförsäkringar preliminär och kan komma att justeras. 8 Finansplan -
Ekonomi Politikens inriktning och uppdrag I landstingsplanen anges politikens inriktning och uppdrag för landstingets ekonomi. Ekonomisk balans och en sund ekonomisk hushållning är avgörande för en framtida vård och välfärd tillgänglig för alla. Landstinget Dalarna har och ska fortsättningsvis ha en solidarisk finansierad hälso- och sjukvård. Ordning och reda ska känneteckna landstingets ekonomi. Uppdragen är Ekonomi i balans ordning och reda i ekonomin God ekonomisk hushållning finansiella mål Modernisering och utveckling av ekonomistyrningen Strategier för framtida pensionskostnader Återställa det ackumulerade underskottet Månatlig kvalitetssäkrad uppföljning av det ekonomiska läget För att möta framtida utmaningar är det viktigt med en stabil och stark ekonomi. Målet för Landstinget Dalarnas ekonomiska politik är att nå en långsiktigt stark ekonomi som lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Medborgarna i Dalarna ska känna förtroende för att landstinget använder skattemedlen på bästa och mest effektiva sätt. En grundläggande utgångspunkt är att verksamheter inte skall kosta mer än vad som kan finansieras med intäkter. (läs mer i Landstingsplan -) Framtidsplan 2025 Inom landstinget pågår arbete med framtagande av Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025. Framtidsplanen är tänkt som ett långsiktigt inriktningsdokument för landstingets utveckling. I slutet av mars genomfördes dialogdagar där politiker, landstings- och förvaltningsledningar diskuterade framtida utveckling för landstingets verksamheter. I oktober hölls ett tvådagars seminarium med fortsatta diskussioner kring Vision 2025 och ett antal teman på landstingets framtid. Arbetet fortsätter med målsättningen att presentera en slutversion av Framtidsplan 2025 till planeringsförutsättningarna inför och framåt, samt att framtidsplanen bryts ned och samordnas i ordinarie planeringsprocess. Ekonomisk översikt För år 2011 redovisade landstinget ett negativt resultat med 149 mkr. Resultatet exklusive en finansiell engångskostnad på 164 mkr avseende en förändrad värdering av pensionsskulden utifrån sänkt diskonteringsränta var +15 mkr. Landstingets nettokostnader minskade med 0,1 procent i löpande priser mellan 2010 och 2011. I nettokostnaderna ingick en återbetalning från Tåg i Bergslagen för överkostnader tidigare år med 61 mkr. Exklusive denna återbetalning ökade nettokostnaderna med 0,8 procent. Landstinget Dalarna hade den näst lägsta kostnadsökningen bland landstingen. Den genomsnittliga ökningen i landstingen 2011 var 3,4 procent. Landstinget Dalarnas relativt låga kostnadsökning är ett resultat av besparingsåtgärder i den omfattande planen för ekonomi i balans som tagits fram. Ingående åtgärder i planen omfattar nettokostnadsminskningar i storleksordningen 250 mkr. Under 2011 har effekter motsvarande ca 135 mkr verkställts. en för förutsätter att nettokostnaderna ökar med högst 0,6 procent jämfört med 2011. Totalt för landstinget prognostiseras ett nollresultat. Prognosen för verksamhetsresultatet är -155 mkr. En återbetalning från AFA sjukförsäkring för premier 2007 och 2008 ger 101 mkr i intäkter. Anledningen till återbetalningen är att antalet personer som har beviljats sjukersättning kraftigt minskat efter reformeringen av sjukförsäkringssystemet 2008. Prognostiserad nettokostnadsökning jämfört med 2011 är i löpande priser ca 2,9 procent, (exklusive återbetalning från Afa). Det budgeterade resultatet är ett överskott på 233 mkr. Jämfört med innebär budgetförslaget en nettokostnadsökning i löpande priser på knappt 2 procent. Samtliga förändringar i nu liggande förslag jämfört med budgetbeslutet i juni framgår av sammanställningen på sidan13. Finansplan - 9
Ekonomisk strategi och åtgärdsplan för ekonomi i balans Den ekonomiska strategin är och har varit präglad av att få ner kostnadsnivån, som jämfört med liknande landsting varit och delvis är hög. Detta innebär krav på besparing för samtliga verksamheter inom landstinget, dock med särskilt fokus på hälso- och sjukvården, för att nå en ökad kostnadseffektivitet. Strategin utgår från ett koncerngemensamt fokus och ansvar för att nå framgång. Strategin fokuserar på översyn och effektiviseringar av främst bemanningsoch utbudsstrukturer, modernisering av sjukvården, i kombination med ett ständigt förbättringsarbete, dels för att återställa landstingets ackumulerade underskott men framförallt för att skapa utrymme och spänst i landstingets ekonomi inför framtida utmaningar i form av den demografiska och medicinska utvecklingen. Därutöver beräknas landstinget stå inför ett ökat behov av investeringar, vilket i sig också ställer krav på en förbättrad ekonomisk kapacitet. I början av 2011 beslutades en omfattande åtgärdsplan för ekonomi i balans. Hitintills har beslut tagits i form av steg I-II samt delar av ett steg III, och därutöver planeras för ett steg IV under. Den ekonomiska målbilden är att åtgärdsplanen sammantaget skall ge effekter som stärker landstingets ekonomi med i storleksordningen 250-300 Mkr jämfört läget 2010. Under 2011 har betydande effekter uppnåtts, ca 130-140 Mkr. Prognosen för pekar mot ytterligare ca 60 mkr till totalt knappt 200 mkr. Detta tillsammans med krav på åtgärder som ingår i föreliggande plan innebär sammantaget kostnadsreduceringar på 350-400 mkr i perspektivet jämfört med 2010. Betydande struktur och personaleffektiviseringar har genomförts 2011 och vilket begränsar möjligheten att stärka ekonomin genom ytterligare stora kostnadsreduceringar samtidigt som målet för god ekonomisk hushållning ska infrias. Därutöver ska det ackumulerade underskottet på 880 mkr återställas. Förutom fortsatta krav på besparingar föreslås en skattehöjning med 50 öre för att möta framtidens ökade krav på hälso- och sjukvården. Kraven kommer från den demografiska förändringen med allt fler äldre samt den medicinska utvecklingen. Landstinget står också inför ökade behov av investeringar i fastigheter, IT-struktur och medicinteknisk utrustning som bedöms vara nödvändiga för att klara framtida behov ur ett kvalitativt och patientsäkerhetsperspektiv. Den ekonomiska strategin utgörs sammanfattningsvis av ett kraftfullt åtgärdsprogram, kostnadsreduceringar i kombination med en intäktsförstärkning genom föreslagen skattehöjning. Strategin bedöms öka landstingets ekonomiska styrka med i runda tal 600 mkr, vilket i sin tur är en nödvändighet för att möta framtida behov. Under planperioden riktas generella krav på besparingar mot samtliga verksamheter och därutöver riktade besparingar kopplade till åtgärdsplan för ekonomi i balans. Fokusområden, främst för hälso- och sjukvården, under planperioden är; vårdgaranti; minst i nivå med vårdgarantiuppfyllelse och ökat antal verksamheter i nivå med kriterierna för den s k kömiljarden bemanning; verksamhetsanpassad och kostnadseffektiv läkemedel; kvalitativ och effektiv förskrivning samt minskade kostnader Arbete med att ta fram en framtidsplan för landstinget i ett längre perspektiv mot 2025 har påbörjats och rapporterades av under årets dialogdagar. Arbetet fortsätter med målsättningen om en slutversion till planeringsförutsättningarna inför -2017. Inom ramen för framtidsplan men även utgående från landstingsplanen skall översyn och modernisering av ekonomistyrningen ske som ett effektivt verktyg att förbättra styrbarheten mot att uppnå önskvärda mål och beteenden, samt att på ett förtydligat sätt koppla samman uppdrag, måluppfyllelse och ekonomi. Därutöver kommer en strategi för framtida pensionskostnader att tas fram. Kommunalisering av hemsjukvård Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2011 att uppta förhandlingar med kommunerna i Dalarna om hemsjukvården. Bakgrunden är en ambition från regeringen att få ett enhetligt kommunalt ansvar för hemsjukvården i hela landet. Två tredjedelar av landets kommuner har redan tagit över detta ansvar. Landstinget och länets kommuner har under tiden juni 2011 till maj bedrivit ett gemensamt utredningsar- 10 Finansplan -
bete med syfte att kommunerna ska överta hemsjukvården fr o m. En slutrapport presenterades för kommun- och landstingspolitiker i början av maj månad. Landstingsfullmäktige beslutade i september, 111, att godkänna avtal om övertagande av hemsjukvård mellan landstinget och länets kommuner och som en följd därav en skatteväxling med 23 öre. Patientavgifter i sjukvården I förslaget till budget och plan - är patientavgifterna oförändrade jämfört med. Högkostnadsskydd Högkostnadsskyddet för besök inom den öppna hälso- och sjukvården höjdes 1 januari från 900 kr till 1100 kronor och för läkemedel från 1800 till 2 200 kronor. För patienter som har hunnit påbörja en högkostnadsperiod före ikraftträdandet gäller tidigare bestämmelser under resten av perioden. Landstinget Dalarnas avgiftsintäkter beräknas öka med 8 mkr per år och läkemedelskostnaderna beräknas minska med 20 mkr per år. För beräknades halvårseffekt av förändringarna, 4 respektive 10 mkr. Interna poster För interna mellanhavanden i landstinget förutsätts eventuella kostnadsökningar hållas inom den generella uppräkningen i budget, d v s 1,8 respektive 2,3 procent, under förutsättning att inga andra överenskommelser eller åtgärdsprogram gäller. Internräntan sänks från 4,2 till 2,9 procent enligt SKLs rekommendation i ekonominytt 25/2011. Internräntan på fastighetsinvesteringar beräknas med ett genomsnitt av räntan på statsobligationer de senaste 10 åren, 3,57 procent. Pensionskostnader Landstingets pensionsåtagande regleras genom avtalen PA-KL som gäller pensioner intjänade före 1998, PFA98 som gäller 1998-2005 och KAP-KL som gäller från 2006. Pensionskostnaderna baseras på prognos från KPA i augusti. Den lagstadgade blandmodellen detaljreglerar redovisningen av pensioner i kommuner och landsting och innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse. Redovisning inom linjen innebär att skulden endast finns beskriven som en notering under balansräkningen och att skuldökningen inte ingår i verksamhetens kostnader. Pensionsskulden beräknas enligt regelverket riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS07. Enligt RIPS07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Turbulensen på de finansiella marknaderna och i världsekonomin har lett till att den långa marknadsräntan i september 2011 var den lägsta som uppmätts i Sverige. Situationen ledde till att diskonteringsräntan sänktes med 0,75 procentenheter från 2011. Den sänkta räntan innebar en skuldökning 2011 med 164 mkr. För ligger räntan oförändrad men om nuvarande låga ränteläge håller i sig kommer sannolikt diskonteringsräntan att sänkas nästa år. Beslut om diskonteringsränta tas i september. Tabell 8. Pensionskostnader och ansvarförbindelse. (Mkr) Pensionskostnader inkl särskild löneskatt och finansiell kostnad Avsatt till pensioner inkl särskild löneskatt (BR) Prognos 575 568 587 652 692 1 765 1 917 2 066 2 245 2 433 Ansvarsförbindelsen 5 226 5 206 5 136 5 122 5 107 Finansplan - 11
Hälsoval Dalarna I Dalarna finns för närvarande fem privata vårdcentraler - i Borlänge, Falun och Ludvika finns vardera en och i Avesta två. Vårdcentralerna i Avesta öppnade under första kvartalet i år. Vårdcentralen i Ludvika öppnade efter sommaren och övriga privata öppnade hösten 2010. I juni avvecklades verksamheten vid den privata vårdcentralen i Hedemora. Totalt är ca 10 procent av Dalarnas befolkning listad vid de privata vårdcentralerna. Ramen för den totala hälsovalsersättningen påverkas inte i och med antalet privata aktörer. Det som sker är att ersättningen från beställarkansliet omfördelas mellan landstingets vårdcentraler och de privata vårdenheterna. Det är nödvändigt att det inom landstinget finns beredskap för att möta de förändringar som uppstår när privata vårdgivare etableras. För att stärka primärvården görs en satsning som bl a innebär en målbild om 1 distriktsläkare per 1500 patienter, mot idag 2000 patienter. I förslag till budget avsätts 18 Mkr. I beloppet ingår även en särskild lönesatsning som görs för gruppen allmänläkare samt 1 Mkr för extra besöksersättning vid läkarmedverkan i hemsjukvården. Primärvårdssatsningen är ett separat beslutsärende i landstingsstyrelsen samtidigt som detta budgetärende. Kostnader för läkemedel inom hälsovalsersättningen fördelas enligt en ny modell, som innebär att läkemedelskostnaden följer patientens listning. Motivet är främst att kostnadsansvaret direkt skall följa patientens omlistning till ny vårdinrättning på samma sätt som ersättningen gör. Modellen ses för närvarande över och en preliminär uppskattning är att kostnadsnivån kommer att minska med ca 4 Mkr, främst som en effekt av ett stort antal patentutgångar. I den samlade hälsovalsersättningen ingår denna effekt. erad omslutning för hälsovalsersättningen är 1 093 780 tkr. I förhållande till års ram har uppräkning gjorts med landstingsprisindex, 1,8 procent. En minskning av ramen har gjorts med 67 mkr som motsvarar de beräknade kostnaderna för hembesök och hjälpmedel som överförs till kommunerna med anledning av kommunaliseringen av hemsjukvård. Ramen för hälsovalsersättning har även reducerats med 14,7 mkr som avser kostnader för hjälpmedel där specialistvården är förskrivare. Kostnaderna för dessa hjälpmedel kommer fr o m att redovisas inom specialistvården. Till ramen för hälsovalsersättning har överförts 9,2 mkr från specialistvården för läkarmedverkan i hemsjukvård. Vidare har tillförts 3 mkr som motsvarar den extra löneökning som beviljats vårdförbundets medlemmar. Till budgetramen för hälsoval, övrigt har tillförts medel att användas till en modell för ersättning till de vårdcentraler som har ett stort antal listade personer som kommer från länder utanför Europa. I ramen budgeteras även statsbidrag som landstinget får som momskompensation på den ersättning som betalas till de privata vårdgivarna. Hälsovalsmodellen inkl ersättningssystem finns beskriven i rapport Hälsoval Dalarna och i Förfrågningsunderlag med förutsättningar att bedriva vårdverksamhet inom Landstinget Dalarnas primärvård. Rapporterna finns tillgängliga på landstingets hemsida. Trafik Fr o m 1 januari har en omreglering av kollektivtrafiklagstiftningen skett som innebär att det i varje län ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. Myndigheten ska vara i förvaltningsform, som kommunalförbund eller gemensam nämnd. I Dalarna är Region Dalarna trafikmyndighet. Beslut i frågan togs av fullmäktige i maj 2011. Trafikbudgetramen utökades med 18 mkr i budget för ökade kostnader för kollektivtrafiken. Det är framförallt tågtrafikens kostnader som ökar till följd av minskade statsbidrag. För år antas kostnaderna för kollektivtrafiken bli oförändrade jämfört med. För är kostnaderna i dagsläget svårbedömda, beroende dels på att nuvarande avtal med entreprenörer för busstrafiken upphör 1 juli, dels på landstingets översyn av trafiklinjer som ska ske under -. Kostnaderna kommer även att påverkas av hur den fria marknaden för kollektivtrafiken utvecklas. I planen har hänsyn inte tagits till eventuella kostnadsökningar -. Balanskrav Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Landstinget har sedan införandet av balanskravet 2000 haft stora svårigheter att hantera kostnadsutveck- 12 Finansplan -
lingen. Detta har lett till ett samlat underskott på 883 mkr t o m 2011. Med de resultat som budgeteras under planperioden tillsammans med prognostiserat resultat så återställs underskottet. Regeringen har lagt propositionen (prop 2011/12:172) Kommunala resultatutjämningsreserver. De nya reglerna är ett komplement och en vidareutveckling av befintliga regelverk om God ekonomisk hushållning. Syftet med de nya reglerna är att förbättra möjligheterna för kommuner och landsting att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av konjunkturvariationer. Kortfattat innebär förslaget att kommuner och landsting under vissa förutsättningar ges möjlighet att inom ramen för sin balanskravsutredning och det egna kapitalet kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver. Reservering till resultatutjämningsreserven får göras med belopp som motsvarar den del av resultatet som överstiger 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om det egna kapitalet är negativt, inkl ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när reservering får ske i stället uppgå till 2 procent. Tabell 9. Sammanställning över förändringar i budget jämfört med plan enligt beslut i LF juni. (Mkr) Resultat (LF juni ) 252 Intäkter Skattehöjning 50 öre 250 Skatteväxling 23 öre -140 Skatteintäkter inkl utjämning prognos oktober -52 Statsbidrag läkemedel -15 Summa förändring intäkter 43 Kostnader Hemsjukvård, kommunalisering -134 Ram/utrymme för senare fördelning 183 Hälsoval 12 Tandvård -1 Kultur- och bildning 1,3 Central förvaltning 8 Bidrag 1 Prisindex (LPI) -12 Sänkt internränta 8 Ränta på pensioner -5 Summa förändring kostnader 62 NYTT RESULTAT 233 Ram/utrymme för senare omdisponering till respektive förvaltning I budget föreslås att en ram avsätts för att senast under januari omdisponeras till respektive förvaltning, främst hälso- och sjukvård och central förvaltning. Bakgrunden är att en slutlig värdering av ekonomiska effekter inom nedanstående områden ännu ej avslutats. Hälso och sjukvården Ingående budgetmässig obalans Uppdrag kösatsning, se not nedan Medicinsk utveckling Riktade verksamhetsutökningar, alternativ ramutökning för befintlig verksamhetsnivå. Central förvaltning/övrigt Ram för oförutsett, effekt ökade investeringar och omställningskostnader Ram för e-hälsa/it Utrymmet som avsätts uppgår till 183 Mkr varav 50 Mkr (förutom redan tidigare avsatta 30 Mkr inom hälso- och sjukvårdens budgetram) avser uppdrag kösatsning Hälso- och sjukvård Överföring av ansvaret för hemsjukvård till kommunerna innebär att budgetramen minskas med 67 mkr. Kostnaden är i enlighet med beräkningar som tagits fram i arbetet inför beslut om kommunalisering (LF 111, sep ) I budgetförslaget för ingår krav på kostnadsminskningar med 86 mkr varav 60 mkr motsvarar steg 3 och 4 i åtgärdsplan för ekonomi i balans och resterande 26 mkr är den generella besparingen på en halv procent som åläggs samtliga förvaltningar. För förstärkning av psykosocial kompetens för förbättrat omhändertagande av barn och ungdomar inom primärvården tillfördes ramen 4 mkr. Ytterligare 4 mkr tillförs respektive år och. Motsvarande satsning gjordes för några år sedan för vuxnas omhändertagande. Från hälso- och sjukvårdsramen omdisponeras medel för centralt miljöarbete samt för finansiering av tjänst som försörjningsapotekare. Hälso- och sjukvårdsramen har tillförts medel för justering av koncernintern obalans samt omdisponering av centralt anslag för omställningskostnader. Finansplan - 13
Från hälsoval omdisponeras medel avseende hjälpmedelskostnader som fr o m ska redovisas inom specialistsjukvården. Till hälsoval omdisponeras 9,2 mkr som avser läkarmedverkan i hemsjukvård. Tandvårdsnämnden Folktandvårdens budgetram är uppräknad med 2,3 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på 0,5 procent uppgår för folktandvården till 1 mkr. Fr o m redovisas moms som en kostnad inom folktandvården. För detta kompenserades tandvården genom utökat anslag. Den uppskattning som låg till grund för momskompensationen har visat sig vara högre än det prognostiserade utfallet i år varför en reducering av budgetramen görs med 1 mkr. För Tredje steget i tandvårdsreformen har det generella statsbidraget tillförts 205 mkr, vilket innebär ca 4,5 mkr för Landstinget Dalarna. Beställarenhetens budgetram utökas med 2,5 mkr och ytterligare 2 mkr. Servicenämnden För servicenämnden budgeteras ett avkastningskrav med 2 mkr varav 1mkr utgör det generella sparkravet på 0,5 procent. Fastighetsnämnden Avkastningskravet uppgår till 21 mkr. Det är en nettoförändring med 300 tkr jämfört med och avser omdisponering av budgetmedel mellan fastighetsförvaltningen och centralförvaltningen. Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsnämnden har ansvarat för att ta fram Dalarnas regionala kulturplan - som bl a ska utgöra underlag vid dialog med Statens Kulturråd om fördelning av de statliga kulturmedlen till Dalarna. Fullmäktige beslutade i september att anta planen. För de prioriterade områdena i planen; Musikdramatik för och med barn och unga samt Avesta Arts storsatsning på samtidskonst, föreslås budgeten utökas med 500 respektive 350 tkr. Kultur- och bildningsförvaltningen ansvarar för den övergripande samordningen inom ramen för den nya samverkansmodellen och föreslås ett tillskott på 200 tkr för utökade kansliresurser. Kansliets flytt från landstingshuset till Region Dalarna innebar en ökad hyreskostnad med ca 250 tkr. en föreslås utökas med motsvarande belopp. Från landstingsstyrelsens anslag för bidragsgivning omdisponeras 600 tkr avseende bidrag till Arkivcentrum i Dalarna som fr o m ska ingå i den nya kultursamverkansmodellen. Det generella sparkravet på 0,5 procent uppgår för kultur- och bildningsnämnden till 0,5 mkr. Centralförvaltningen Landstingsstyrelsen beslutade i januari, 24, om medverkan i Nationella kvalitetsregister. ramen utökas med 3 mkr per år -. Från anslaget för bidragsgivning inom centralförvaltningen omdisponeras 600 tkr till kultur- och bildningsnämnden. Medlen avser bidrag till Arkivcentrum som ska rymmas inom den nya kultursamverkansmodellen. Till centralförvaltningen omdisponeras medel från hälso- och sjukvårdsramen och från fastighetsnämnden som avser centralt miljöarbete och som tidigare har internfakturerats förvaltningarna. Centralförvaltningens budgetram föreslås utökas med totalt 8 mkr för att täcka kostnader för läkemedelsenhetens arbete med läkemedelsgenomgångar för äldre, som under några år delvis finansierats med statsbidrag, samt kostnader för bl a regionsamverkan, ledningssystem, smittskydd och viss kompetensförstärkning. Det generella sparkravet på 0,5% uppgår för centralförvaltningen till 2 mkr, varav 700 tkr inom hjälpmedelsverksamheten. Övrigt landstingsgemensamt, finansförvaltningen Pensionskostnader har budgeterats i enlighet med KPA:s prognos från augusti. Jämfört med KPA:s prognos från december 2011 som låg till grund för budgetbeslutet i juni är kostnaderna oförändrade. Prognosen för värdesäkring av pensionerna är 5 mkr lägre. Av budgeterade medel för omställningsarbete, 30 mkr, omdisponeras 25 mkr till hälso- och sjukvårdsramen. 14 Finansplan -
Ekonomiska ramar Driftbudgeten omsluter 6 925 mkr som fördelas till styrelser och nämnder enligt tabellen nedan. I tabellen specificeras förändringar i förhållande till budget enligt kommentarer ovan. Tabell 10. Ekonomiska ramar, budget. (Tkr) Noter Landstingstyrelsen Hälso- och sjukvård 1 4 712 680 Central förvaltning, Hälsoval 2 1 115 670 Central förvaltning övrigt 3 448 320 Finansförvaltning 4 330 200 Fastighetsnämnden 5-21 000 Servicenämnden 6-2 000 Kultur- och bildningsnämnden 7 133 030 Tandvårdsnämnden 8 169 220 Tandvårdsnämnden, beställartandvård 9 28 930 Patientnämnden 10 4 230 Revision 11 5 700 Gemensam nämnd för kostsamverkan 0 Summa driftbudget 6 924 980 Noter till ekonomiska ramar, Tkr Not 1 Hälso- och sjukvård Landstingsbidrag föregående år 4 731 120 Åtgärdsplan för ekonomi i balans, steg 3 och 4-60 000 Generellt besparingskrav 0,5% -26 000 Kommunalisering hemsjukvård -67 000 Ramjustering för interndebitering Centralfv 6 000 Psykosocial kompetens barn/ungdomar 4 000 Löne- o prisuppräkning 1,8% 85 160 Höjning högkostnadsskydd - helårseffekt Omdisp centralt budgeterad löneökning vårdförbundet -2 500 13 000 Omdisp till centralförv/miljöenheten -900 Omdisp till centralförv/läkemedelsenheten Läkarmedverkan i hemsjukvård, omdisp till hälsoval -700-9 200 Tabell 11. Noter till ekonomiska ramar, budget. Hjälpmedel, omdisp från hälsoval 14 700 Omdisp från centralt anslag för omställning Not 2 Central förvaltning / Hälsoval Landstingsbidrag 25 000 4 712 680 Hälsovalsersättning föregående år 1 127 980 Löne- o prisuppräkning 1,8% 20 300 Kommunalisering hemsjukvård -67 000 Primärvårdssatsning 18 000 Läkemedel -4 000 Omdisp centralt budgeterad löneökning vårdförb Läkarmedverkan i hemsjukvård, omdisp från HS-ram 3 000 9 200 Hjälpmedel, omdisp till HS-ram -14 700 Ramjustering för interndebitering Centralfv 1 000 Summa Hälsovalsersättning 1 093 780 Finansplan - 15
Hälsoval övrigt 22 250 Höjning högkostnadsskydd - helårseffekt -1 500 Löne- o prisuppräkning 2,1% 470 Statsbidrag momskompensation privata vårdgivare Extra ers för listade personer från länder utanför Europa -5 000 3 000 Summa hälsoval övrigt 19 220 Omkostnader finans (placeringsråd m m) 500 Moms tandvård -13 300 Omställningskostnader 5 000 Ram/utrymme för senare fördelning (kösatsning, medicinsk utveckling, riktade verksamhetsutökningar, e-hälsa, oförutsett, omställning, effekt ökade investeringar) 183 000 330 200 Hälsovalskansli 2 610 Löne- och prisuppräkning 60 Summa hälsovalskansli 2 670 Not 3 Central förvaltning övrigt Landstingsbidrag föregående år 1 115 670 Ledning och adm stödfunktion 108 477 Handikappkonsulentverksamhet 5 704 Centrum för klinisk forskning 13 190 Politiker och politiska sekreterare 28 954 Centrala HS-anslag 8 600 Övrigt, oförutsett m.m. 20 800 Trafik 165 150 Bidragsgivning 21 445 LD Hjälpmedel 60 000 Delsumma 432 320 Löne- o prisuppräkning 2,3% 5 500 Miljöenheten, omdisp från HS-ram och fastighetsfv Bidrag Arkivcentrum till Kultur och bildning 1 700-600 Nationella kvalitetsregisterls 24/ 3 000 Generellt besparingskrav 0,5% -2 000 Bidrag, (Dalaflyget och Finsam) 800 Omdisp till Fastighet, kapitaltj.kostnader -1 100 Tillskott regionsamverkan, läkemedelsenh/farmaceuter, ledningssystem, smittskydd m m Omdisp från HS till centralförv/läkemedelsenheten Not 4 Finansförvaltning 8 000 700 448 320 Pensionskostnader inkl löneskatt 509 000 Internt påslag för pensioner, schablon (11%) -315 000 Patientförsäkring, premie 23 000 Förändring löneskuld föregående månad 4 000 Interna räntor -66 000 Not 5 Fastighetsnämnden Avkastningskrav föregående år -21 300 Omdisp av bidrag till central fv / miljöenheten -800 Omdisp från central förv (kapitaltj.kostn) 1 100 Not 6 Sevicenämnden -21 000 Avkastningskrav -1 000 Generellt besparingskrav 0,5% -1 000 Not 7 Kultur- och bildningsnämnden -2 000 Landstingsbidrag föregående år 128 670 Löne- o prisuppräkning 2,3% 2 960 Omdisp från LS bidragsgivning (Arkivcentrum) 600 Generellt besparingskrav 0,5% -500 Prio i kulturplanen, Avesta Art 350 -"-, Musikdramatik för barn och unga 500 Utökade kansliresurser 200 Ökade kostnader flytt till RD 250 Not 8 Tandvårdsnämnden/ folktandvård 133 030 Landstingsbidrag föregående år 167 370 Löne- o prisuppräkning 2,3% 3 850 Momskompensation barntandvård -1 000 Generellt besparingskrav 0,5% -1 000 Not 9 Tandvårdsnämnden/ beställartandvård 169 220 Landstingsbidrag föregående år 25 840 Löne- o prisuppräkning 2,3% 590 Tredje steget i tandvårdsreformen 2 500 28 930 16 Finansplan -
Not 10 Patientnämnden Landstingsbidrag föregående år 4 130 Löne- o prisuppräkning 2,3% 100 4 230 Not 11 Revision Landstingsbidrag föregående år 5 700 Löne- o prisuppräkning 0 5 700 Finansplan - 17
Investeringar Landstinget Dalarna står inför ett betydande investeringsbehov i det korta och halvlånga perspektivet, utifrån flera års besparingar på investeringsbudgeten. Detta bedöms särskilt avse behov av fastighetsinvesteringar, delvis förklarat av ålderstigna anläggningar, samt ett behov av IT-strukturella utvecklingsinsatser. Landstingsfullmäktige har fattat beslut om en ny investeringspolicy och kopplat till denna är riktlinjer/tillämpningsanvisningar under framtagande. Ett koncernövergripande investeringsråd är bildat. Sammantaget innebär detta en mer välutvecklad investeringsprocess och -strategi för att förbättra övergripande värderings-, prioriterings- och beslutsprocesser. Förtydligade krav på att investeringar i normalläget ska vara självfinansierade och leda till ökad effektivitet för att säkra framtida sjukvårdsbehov. En samlad bedömning har gjorts av investeringsbehoven samt ekonomiskt investeringsutrymme för åren -. I förslaget till budget och plan redovisas en totalram för investeringar respektive år. utrymme för akuta investeringar. Större investeringar sker inom laboratoriemedicin, automatiserad provmottagning, och inom bild- och funktionsmedicin främst röntgenutrustning samt därutöver objekt för att öka operationskapaciteten. Lån I fullmäktiges beslut i september 2009 om uppförande av ny vårdbyggnad vid Falu lasarett ingår att upplåning kan ske om behov uppstår. I budgeten för 2011 upptogs lån med 300 mkr, varav 250 mkr verkställdes. Prognosen för är att ligga kvar med lånet på 250 mkr. Amortering av lånet planeras åren och med 100 respektive 150 mkr. Pensionsfond I dagsläget är 300 mkr avsatta i pensionsfond. I budget och planförslaget ingår ytterligare avsättningar med 100 mkr per år och samt 150 mkr per år och. Investeringar i fastigheter Förslag till investeringsbudget för fastigheter omsluter ca 1 miljard under perioden -. För planeras för investeringar i följande anläggningar och utgörs i huvudsak av ombyggnationer; Falu lasarett 181mkr, varav nytt vårdblock 150 mkr, Mora lasarett 37 mkr, Ludvika lasarett 46 mkr, varav inflyttning av Solsidans vårdcentral 15 mkr, Avesta lasarett 15 mkr. I övriga anläggningar 36 mkr. Investeringar i IT Merparten av investeringsbudgeten riktas mot nödvändiga satsningar inom följande områden; nytt vårdinformationssystem, Take Care, infrastruktur och standardplattform samt e-hälsotjänster. Investeringar inom hälso- och sjukvård I budget upptas 140 mkr för investeringar inom hälso- och sjukvård varav 40 mkr för utrustning i det nya vårdblocket. Majoriteten av investeringsutrymmet kommer att avsättas för från tidigare år prioriterade men ännu ej genomförda objekt samt därutöver 18 Finansplan -
Finansiell analys I analysen ingår bokslut 2011, prognos upprättad per augusti inklusive skatteprognos per oktober, budget för och plan för åren -. RK-modellen en modell för finansiell analys Syftet med den finansiella analysen, RK-modellen, är att klargöra om landstinget har en god ekonomisk hushållning eller ej. Analysen bygger på fyra aspek- ter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. De fyra perspektiven; Resultat Kapacitet och Risk Kontroll är hörnstenar i modellen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Figur 1. Modell för finansiell analys. Vilken balans kommer landstinget att ha över sina intäkter och kostnader över tiden? Resultat Kapacitet Vilken kapacitet har landstinget att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Finansiell styrka Föreligger några risker som kan påverka landstingets resultat och kapacitet? Risk Kontroll Vilken kontroll har landstinget över den ekonomiska utvecklingen? Finansiella mål De nyckeltal som landstinget valt som indikatorer för den ekonomiska utvecklingen framgår av tabellen nedan. Resultatmålet uppnås varje år under planperioden. Likaså det finansiella målet soliditet som beräknas uppgå till 5 procent och öka till 22 procent sista året i planperioden. Likviditetsmålet uppnås inte i början av planperioden. För att lösa finansiering av bl a investering i ny vårdbyggnad vid Falu lasarett har extern upplåning med 250 mkr skett under 2011. Återbetalning av lånet ingår i planen med 100 respektive 150 mkr åren -. Målet att investeringarna till 100 procent ska vara självfinansierade uppnås fr o m år. Tabell 12. Finansiella mål. Resultatet ska vara ett överskott på minst 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter Soliditeten ska öka med 1-3 procentenheter per år Likviditeten ska fortlöpande vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske, Mkr Bokslut 2011-2,2 (0,2) Prognos 0 3,2 4,1 3,7 3,7-1 -1 5 12 18 22-14 -153-96 34 92 275 Lån, Mkr 250 250 150 0 0 0 Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod 44 45 81 114 117 132 Finansplan - 19
Resultat Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling För att upprätthålla ekonomisk balans är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Den budgeterade nettokostnadsökningen jämfört med är knappt 2 procent. I jämförelsen har tagits hänsyn till kommunalisering av hemsjukvården samt återbetalning från Afa försäkringar. En avgörande förutsättning för att uppnå den budgeterade nettokostnadsutvecklingen är att kostnaderna, i förhållande till prognos, minskas med ca 100 mkr. Prognosen för landstingens löne- och prisutveckling, LPI, är 1,8 procent för hälso- och sjukvård och 2,3 procent för övriga verksamheter. Åren 2009 och 2010 låg nettokostnadsutvecklingen på ungefär samma nivå som skatte- och statsbidragsutvecklingen. Intäktsökningen 2010 berodde till stor del på regeringens tillfälliga konjunkturstöd till kommunsektorn, som för Landstinget Dalarna gav 115 mkr. Även det generella statsbidraget höjdes tillfälligt 2010 och gav ca 35 mkr i ökade intäkter. Även 2011 ingår en tillfällig ökning av det generella statsbidraget med 27 mkr för Landstinget Dalarna. Sedan tidigare ingår beslutet om nivåhöjning av det generella statsbidraget med 1,5 mdr till landstingssektorn. För Landstinget Dalarna ca 45 mkr. Ökningen av skatteintäkter beror i huvudsak på förändrat skatteuttag. Skattesatsen är 10,89. Skatteväxlingen med kommunerna för hemsjukvården minskar skattesatsen med 23 öre och med förslaget till skattehöjning med 50 öre innebär det en skattesats på 11,16, d v s en nettoförändring med 27 öre. Driftkostnadsandel För att uppnå och upprätthålla en god ekonomisk hushållning är det avgörande att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Ett mått på denna balans är driftkostnadsandelen som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till landstingets skatteintäkter och statsbidrag. Redovisas en driftkostnadsandel under 100 procent har landstinget en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter och utrymme skapas för att finansiera investeringar. Generellt brukar en driftkostnadsandel på 98 procent betraktas som god ekonomisk hushållning eftersom de flesta landsting då klarar av att över en längre tidsperiod finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar. Driftkostnadsandelen har de senaste åren legat på 100 och däröver vilket visar på negativt resultat i förhållande till målen. Under budget- och planperioden ligger driftkostnadsandelen på 96-97 procent. Det är väsentligt att driftkostnadsandelen inte Diagram 1. Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling. Diagram 2. Driftskostnadsandel. 6,0 Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutv 104 Driftkostnadsandel 102 4,0 100 procent 2,0 0,0-2,0 2009 2010 2011 Progn Skatte- och statsbidragutv Budg Nettokostnadsutv procent 98 96 94 92 90 2009 2010 2011 Progn Budg Driftkostnadsandel Mål Tabell 13. Skatte-, statsbidrags och nettokostnadsutveckling. (procent) Bokslut 2011 Prognos Skatte- och statsbidragsutveckling 2,1 2,4 4,5 2,3 2,8 3,1 Nettokostnadsutveckling 0,8 2,9 1,8 1,4 2,9 2,9 20 Finansplan -