I II Landstinget ,.- / <:p'ilaga LS ~ 108 A. Budget Finansplan BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen. Ordförandens förslag

Transkript

1 I II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ekonomienhet <:p'ilaga LS ~ 108 A BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Sida 1 (4) Dnr LD13/01275 Uppdnr Landstingsstyrelsen /19 Landstingsfullmäktige Budget Finansplan Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Finansplan för åren och budget för 2014, enligt bilaga b, godkänns. 2. Driftbudgetramar år 2014 till styrelser och nämnder fördelas enligt bilaga c. 3. Investeringsutgifter för år 2014 med 308 mkr för fastighetsinvesteringar och med 278,5 mkr för övriga investeringar enligt bilaga d, beviljas. Sammanfattning Finansplanen omfattar ekonomisk plan för åren samt budget för Skatteintäkterna har beräknats utifrån en oförändrad skattesats på 11,16. Det budgeterade resultatet 2014 är ett överskott på 128 mkr, vilket innebär en ökning av det egna kapitalet med motsvarande belopp. Det samlade resultatet under planperioden tillsammans med prognostiserat resultat för 2013 uppgår till 949 mkr, vilket innebär att det ackumulerade underskottet t o m 2012 på 932 mkr återställs senast I planen ingår krav på generella besparingar med 0,5 procent per år, motsvarande ca 25 mkr per år. Jämfört med budgetbeslutet i juni föreslås följande större föränd ringar/utökade ramar Hälso- och sjukvård Den tillfälligt utökade budgetramen 2013 med 100 mkr permanentas. Därutöver utökas ramen med 50 mkr motsvarande beräknad avvikelse mellan effekter av besparingar i förhållande till kvarvarande obalans. Fördelning av utökad ram, totalt 150 mkr, beslutas av landstingsstyreisen i januari För drift av ambulanshelikopterverksamhet budgeteras 15 mkr 2015 och därefter 30 mkr per år. Postadress Box Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun,.- / Kontakt Handliggare Jansson Nordel! Eva Britt Org.nr: Funktionssamord evaobrilt,jansson@ttdalama,se ~ jp

2 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr LD13/01275 Sida 2 (4) Övriga förvaltningar och central buffert För övriga förvaltningar föreslås tillskott med 14 mkr, bl.a. utökad ram för utbildningsförmåner, främst för vidareutbildning till specialistsjuksköterskor. En utökning föreslås med 44 mkr bl a för fortsatt extra kösatsning, e hälsa samt utrymme för att hantera medicinsk utveckling, ökade krav och behov. I förslag till budget ingår en samlad investeringsbudget 2014 på 587 mkr och för hela planperioden omfattar investeringarna 2,2 miljarder kronor. I ärendet redovisas följande dokument a) Beslutsunderlag b) Finansplan och budget 2014 c) Driftbudget 2014 per styrelse/nämnd d) Investeringsramar 2014 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget De ekonomiska förutsättningarna i finansplanen baseras på Sveriges kommuners och Landstings prognoser för skatteunderlagsutveckling och löne- och prisutveckling. Prognoserna presenterades 10 oktober och därför var det inte möjligt att behandla ärendet om budget och finansplan på arbetsutskottet den 21 oktober. Finansplanen omfattar ekonomisk plan för åren samt budget för I finansplanen redovisas drift-, investerings-, resultat-, balans- och finansieringsbudget. Skatteintäkterna har beräknats utifrån en oförändrad skattesats på 11,16. Det budgeterade resultatet 2014 är ett överskott på 128 mkr, vilket i sin tur innebär en ökning av det egna kapitalet med motsvarande belopp. Det samlade resultatet uppgår till 949 mkr, vilket innebär att det ackumulerade underskottet t o m 2012 på 932 mkr återställs senast I förslag till budget och plan ingår konsekvenserna av det nya kostnadsutjämningssystemet. Det innebär att landstinget är stora bidragsmottagare jämfört med tidigare år. Den ekonomiska strategin är att landstingets kostnadsnivå skall vara högst i nivå med jämförbara landsting samt innebära - Realistiska överskotts- och övriga finansiella mål

3 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr LD13/01275 Sida 3 (4) - Realistiska krav på besparingar och effektiviseringar - Realistiska finansieringsramar för verksamheterna i förhållande till uppdrag och omvärld - Funktionell investeringsstrategi som säkrar kostnadseffektiva verksamhetslösningar För att skapa en mer realistisk finansieringsram för hälso- och sjukvården 2014 föreslås en utökning av ramen med 150 mkr jämfört med budgetbeslutet i juni. I detta har hänsyn tagits till besparingseffekter inom de fokusområden som presenterats. Från 2016 ligger ett tillkommande besparingskrav på 50 mkr som skall vara identifierat senast vid ingången av Den utökade ramen för hälso- och sjukvården skall innebära stärkt legitimitet för budgetverktyget, stärka budgetdisciplinen, öka styrbarheten och minska awikelser samt förbättra budgetprocessen. I förslag till budget ingår en samlad investeringsbudget 2014 på 587 mkr och för hela perioden omfattar investeringarna 2,2 miljarder kronor. Investeringarna kommenteras i finansplanen. I budget och planförslaget ingår amortering av lån med 50 mkr 2013 och 100 mkr per år 2014 och Därefter har inte landstinget någon extern upplåning. För närvarande finns 400 mkr placerade i pensionsportfölj. Ytterligare placeringar med 400 mkr planeras under planperioden. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Detta perspektiv framgår av finansplanen. Juridik Enligt 8 kap 4 kommunallagen ska landstinget varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Enligt 5 ska budgeten innehålla en plan för verksamheten och ekonomin. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Patientperspektiv, miljö, likabehandling, barn konsekvens, folkhälsa, konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv berörs direkt eller indirekt av budget och finansplan men redovisas inte ytterligare här. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 kommer att äga rum

4 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr LD13/01275 Sida 4 (4) Uppföljning Budgeten följs upp genom delårsrapport och årsredovisning.

5 \ ~ILAGA I--'S ' 108 B Landstinget DALARNA Finansplan Budget 2014 Landstingsstyrelsen 4 november 2013 o

6 Finansiella mål och nyckeltal Finansiella mål Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan Resultatet ska vara ett överskott på minst 2% i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och : statsbidragsintäkterna O 2, ,4 3,1 2,9 Soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år Likviditeten ska fortlöpande vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske, mkr Lån, mkr O O Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100% vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod, % Nyckeltal Utdebitering 10,89 11, ,16 11,16 Skatteintäkts- och generella statsbidragsutveckling, % 2,1 5, ,2 3,9 3.3 Nettokostnadsutveckling, % 3,3 4,81) 2.0 2,1 2,9 3,3 Arets investeringar, mkr Självfinansieringsgrad, % Arets resultat, mkr ) Arets resultat i relation till skatteintäkter och statsbidrag, 0/0 O 2, ,4 3,1 2.9 Resultat att återställa enligt balanskrav, mkr O Soliditet, % Soliditet inkl ansvarsförbindelse, % Likvida medel, exkl placerade pensionsmedel, mkr Placerade pensionsmedel, mkr Lån O O Amortering O O O Ansvarsförbindelse pensioner inljänade före 1998, inkl löneskatt Pensionsavsättning, förmånsbestämd ålderspension inkl löneskatt, mkr ) Enl resultaträkningen 2,9% = exkl hänsyn till att hemsjukvårdsverksamheten övergått till kommunerna 2) Resultatet. 153 mkr, är exkl -228 mkr som är en effekt av sänkt diskonteringsränta på pensionsskulden l

7 Budget 2014 och Plan sid 1. Finansiella mål och nyckeltal 1 2. Inledning 3 3. Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen 3 4. Ekonomiska förutsättningar 4 Skattesats Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 4 Kostnadsutjämning 5 Statsbidrag 5 Befolkningsutveckling 6 Löne- och prisförändringar (Landstingsprisindex) 6 Arbetsgivaravgifter 6 5. Ekonomi - Politikens inriktning och uppdrag 7 6. Framtidsplan Ekonomisk strategi och åtgärdsplan för ekonomi i balans 7 8. Patientavgifter i sjukvården 8 9. Pensionskostnader Balanskrav Ekonomiska ramar 2014 per styrelse/nämnd Interna poster Investeringar Lån Pensionsmedel Finansiell analys 17 Finansiella mål 17 Resultat 18 Kapacitet 21 Risk - kontroll Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget Driftbudget lnvesteringsbudget 29 2

8 BUDGET 2014 OCH PLAN Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2013 landstingsplan och finansplan I finansplanen, som är en del av landstingsplanen, anges de övergripande ekonomiska förhållandena för perioden samt ekonomiska driftramar för styrelser och nämnder. Inför fullmäktige i november 2013 görs en översyn och korrigering av budget och plan utifrån nya kända förutsättningar, bl a nya prognoser på skatteintäkter och löne- och prisutveckling samt ny bedömning av landstingets ekonomiska läge. Prognos 2013, som redovisas i finansplanen, är upprättad per augusti och visar ett plus på 153 mkr, inklusive en intäkt på 100 mkr från AFA försäkringar samt exklusive effekt av ökad pensionsskuld på grund av sänkt diskonteringsränta (RIPS). Resultatet i den reviderade budgeten för 2013 är 139 mkr. Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen Regeringens bedömning av det ekonomiska läget har presenterats i budgetpropositionen för Det senaste årets internationella konjunkturnedgång har slagit hårt mot den svenska ekonomin. BNP ökade med enbart 0,7 procent 2012 och även hittills i år har BNP utvecklats svagt. Framförallt exporten, men även investeringarna och hushållens konsumtion har påverkats negativt av de försämrade förutsättningarna. Vissa indikatorer tyder på att läget kommer att förbättras något andra halvåret. Men framförallt bedömer regeringen att nästa år blir bättre. En starkare internationell utveckling och en ökad tillförsikt hos svenska företag och hushåll leder till att BNP år 2014 kan öka med 2,5 procent. Bedömningarna för perioden utgår från en ökad resursanvändning och att ekonomin går mot ett jämviktsläge. Enligt regeringens prognos kommer arbetslösheten att ligga på drygt 8 procent både i år och nästa år. Regeringen pekar dock på att sysselsättningen med tanke på den svaga konjunkturen utvecklas förhållandevis väl och en förklaring till att den höga arbetslösheten består är att arbetskraften ökar starkt. För att få till en riktig nedgång i arbetslösheten krävs betydligt starkare sysselsättningsökning. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med mellan 0,6 och 1,2 procent per år fram till och med Resultatet i kommunala sektorn väntas vara positivt va~e år och cirka 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Regeringens beräkningar utgår från att kommuner och landsting anpassar sina kostnader för att åtminstone klara balanskravet. Enligt regeringen är hushållens konsumtion en viktig drivkraft för återhämtning i svensk ekonomi. Den stora satsningen i budgeten syftar till att stärka hushållens inkomster och konsumtionsvilja. Jobbskatteavdrag, sänkt skatt för pensionärer, höjd brytpunkt för statlig skatt m m handlar om stimulanser i storleksordningen 20 miljarder kronor. Regeringen varnar dock för att den förhållandevis ljusa prognosbilden kan bli betydligt mörkare. Det råder en stor osäkerhet om den framtida internationella konjunkturutvecklingen och även hushållens agerande kan innebära en betydligt svagare efterfrågeutveckling. Särskilt om det blir ett högre ränteläge kan den höga skuldsättningen sätta hinder i vägen för hushållens konsumtion. Nyckeltal svensk ekonomi - procentuell förändring Bedomning i regeringens budgetproposition for 2014 (sep 2013) BNP 1) 1,2 1,2 2,6 3,3 Arbetade timmar 1) 0,6 0,3 0,5 1,1 Arbetslöshet 2) 8,0 8,2 8,1 7,8 KPI 0,9 0,1 0,9 1,7 1) Kalenderkorrigerade 2) Procent av arbetskraften ,5 3,1 1,6 1,5 7,0 6,4 2,7 3,2 3

9 Ekonomiska förutsättningar Landstingets verksamhet påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Den samhällsekonomiska utvecklingen påverkar landtingets intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag. Det finns starka samband mellan ekonomisk tillväxt och resurser till hälso- och sjukvården. Skattesats 2014 I förslaget till budget- och plan är skattesatsen oförändrad; Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning I budget 2014 och plan beräknas skatteintäkterna utifrån en utdebitering på kronor per skattekrona. Prognosen över landstingets skatteunderlag utgår från de antaganden som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har redovisat i oktober. ekonominytt nr 15/2013. I samma ekonominytt och i Ekonomirapporten per oktober gör SKL bedömningen att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. I år väntas BNP öka med 0.8 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2.7 procent. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras en bit in på nästa år. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsattstark krona håller tillbaka löne- och prisutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer. d v s efter avdrag för pris- och löneökningar. är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Aren 2015 och 2016 beräknas skatteunderlaget realt sett växa med drygt 2 procent. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 antas sysselsättningen växa med över 1.5 till 2 procent. Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring (SKL april 2013) BNP* , Sysselsättning. timmar * , Arbetslöshet , Timlön. KL ** , KPI ,3 2, * kalenderkorrigerad utveckling ** Konjunkturlönestatistik (KL) är den officiella statistiken över löneutvecklingen I en jämförelse mellan regeringens och SKLs prognoser på skatteunderlagstillväxten är den ackumulerade skillnaden 0.2 procentenheter. Skillnaden enstaka år beror på olika bedömningar av utvecklingen på arbetsmarknaden samt ökningstakten avarbetade timmar och löner. Skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL. okt , Regeringens BP, sep , ,7 4,

10 Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. En s.k. strukturkostnad räknas fram enligt ett antal modeller för respektive landsting. Avgiften eller bidraget till kostnadsutjämningen är skillnaden mellan landstingets så kallade strukturkostnad och den genomsnittliga strukturkostnaden för riket. Fram till 2005 var Dalarna ett mottagarlandsting i kostnadsutjämningssystemet. Mellan 2006 och 2012 har landstinget bidragit till systemet. Avgiften 2006 var 8 mkr och ökade därefter till 97 mkr För 2012 skedde en vändning och avgiften minskade till 41 mkr, d v s en minskning med 56 mkr jämfört med året innan. I år, 2013, är landstinget återigen bidragsmottagare, nu med 49 mkr. En parlamentarisk kommitte har haft i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning och lämnade sitt slutbetänkande till regeringen april Regeringen har därefter presenterat sitt förslag till nytt utjämningssystem. Slutgiltigt beslut förväntas komma i riksdagen i december. I budget och plan har kostnadsuljämningen beräknats utifrån den nya föreslagna modellen. Landstinget är bidragsmottagare 2014 med 137 mkr, en skillnad på 234 mkr jämfört med respektive år 2010 och 2011 när avgiften till systemet var som störst. I samband med införande av ett nytt system kommer landsting med negativa utfall, inklusive införandebidrag, att få ett införandebidrag under åren Införandebidraget finansieras av samtliga landsting via det generella statsbidraget och uppgår 2014 till 95 kronor per invånare. Därefter sänks bidraget successivt fram till För Landstinget Dalarna innebär det en avgift 2014 på ca 25 mkr. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (mkr) Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Plan Utdebitering 10,89 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 Landstingsskatt Avräkning innevarande år Avräkning föregående år Inkomstuljämning Regleringsavgift Kostnadsutjämning Strukturbidrag Summa Förändring i % jmf föregående år 3,1 5,9 6,0 3,4 3,3 4,3 3,6 Statsbidrag Lakemedel Någon överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget kommer inte att tecknas för Ambitionen är att komma överens om ett avtal för Landstingets bidrag för läkemedel i år prognostiseras med 650 mkr. Under planperioden budgeteras 660 mkr 2014 och 670 mkr per år

11 Övriga specialdestinerade statsbidrag I årets budget ingår specialdestinerade statsbidrag med netto 25 mkr. Intäkter för statsbidragen sjukskrivningsmiljard, rehabiliteringsgarantin, psykisk ohälsa, sammanhållen vård för äldre samt ökad patientsäkerhet ingår med totalt 60 mkr. Budgeterade kostnader för insatser att nå kraven för att få statsbidrag uppgår till 35 mkr. Beloppen, både intäkter och kostnader, ingår även respektive år under planperioden. Statsbidrag från den s k kömiljarden budgeteras med 30 mkr per år. Kostnader för extra kösatsningar har budgeterats med 20 mkr 2014 och 10 mkr Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för landstinget eftersom den påverkar behov av och efterfrågan på landstingets tjänster. Den påverkar också landstingets intäkter bl a genom att bidrag för kommunalekonomisk uljämning baseras på invånarantal. Förändring med invånare motsvarar ca 20 mkr i intäkter. Prognosen för befolkningsutvecklingen är enligt SKL:s planeringsförutsättningar från oktober För Dalarna antas invånarantalet öka med totalt 1350 personer under perioden Antalet invånare i Dalarna 1995 var Därefter minskade befolkningsantalet varje år fram till 2007 för att sedan öka åren Ar Antal invånare 1 nov resp år Förändring från föregående år Löne- och prisförändringar för landsting (LPI) Ilandstingsprisindex (LPI) ger Sveriges Kommuner och Landsting sin bedömning av landstingens prisutveckling. Beräkningarna bygger på den bild av samhällsekonomin som beskrivits ovan. SKL räknar med samma löneutveckling i landstingen som för hela arbetsmarknaden. Läkemedelspriserna beräknas falla bl a beroende på patentutgångar. Förändringen i högkostnadsskyddet 2012 innebär också att hushållen står för en större del av läkemedelskostnaderna än tidigare vilket påverkar priset som landstinget får betala. SKL gör även antagandet att den överenskommelse som staten har tecknat med Läkemedelsindustriföreningen, om en sänkning av priserna på förmånsläkemedel godkända 1998 eller tidigare, kommer att realiseras. För 2014 beräknas den sammanvägda löne- och prisutvecklingen inklläkemedel till 2,2 procent. Löne- och prisutveckling exkl läkemedel beräknas till 2,9 procent LPI, årlig procentuell förändring {procent) Landstingsprisindex inkl läkemedel 1,7 2,2 1,8 2,8 3,0 - Timlön 2,7 2,9 3,1 3,6 4,0 - Sociala avgifter 3,6 4,5 0,7 4,5 4,0 - Läkemedel -2,0-2,2-1,1-1,0-0,8 - Förbrukning 0,5 1,5 1,8 2,2 2.3 Landstinsserisindex exkl läkemedel 2,1 2,9 2,2 3,2 3,5 Arbetsgivaravgifter I budget 2014 räknas med ett påslag på 43,63 procent för arbetsgivaravgifter. Höjningen jämfört med 2013 beror på ökade kostnader för avtalspensioner. Arbetsgivaravgifterna enligt lag och avtalsförsäkringarna är oförändrade, 31,42 respektive 0,21 procent. Pålägget för pensioner är höjt till 12 procent. 6

12 Ekonomi - Politikens inriktning och uppdrag Ilandstingsplanen anges politikens inriktning och uppdrag för landstingets ekonomi. Ekonomisk balans och en sund ekonomisk hushållning är avgörande för en framtida vård och välfärd tillgänglig för alla. Landstinget Dalarna har och ska fortsättningsvis ha en solidarisk finansierad hälso- och sjukvård. Ordning och reda ska känneteckna landstingets ekonomi. Uppdragen är Ekonomi i balans - ordning och reda i ekonomin God ekonomisk hushållning - finansiellt mål Finansiering för framtida pensionskostnader ska säkerställas Det ackumulerade underskottet ska återställas Ekonomin ska möjliggöra investeringar för framtiden Sociala bokslut ska kunna presenteras under planperioden För att möta framtida utmaningar är det viktigt med en stabil och stark ekonomi. Målet för Landstinget Dalarnas ekonomiska politik är att nå en långsiktigt stark ekonomi som lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Medborgarna i Dalarna ska känna förtroende för att landstinget använder skattemedlen på bästa och mest effektiva sätt. En grundläggande utgångspunkt är att verksamheter inte skall kosta mer än vad som kan finansieras med intäkter. (las mer ilandstingsplan ) Framtidsplan 2025 "Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025" beslutades av landstingsfullmäktige i juni. Framtidsplanen är tänkt som ett långsiktigt inriktningsdokument för landstingets utveckling som behöver brytas ned och samordnas i ordinarie planeringsprocess. Ekonomisk strategi och åtgärds plan för ekonomi i balans En stor kvarvarande utmaning under den kommande planperioden är att balansera verksamhet och ekonomi. Landstingets ekonomiska restriktioner är den yttre gräns inom vilken verksamheten ska bedrivas och eventuella målkonflikter måste hanteras utifrån detta. Det är därför viktigt att det i landstingets förvaltningar skapas en god ekonomisk hushållning, vilket bland annat innebär att verksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. I ett omvärldsperspektiv skall kostnadsnivån maximalt vara på en genomsnittsnivå jämfört med liknande landsting. Den ekonomiska strategin utgår från ett koncerngemensamt fokus och ansvar för att nå framgång. Strategin fokuserar på översyn och effektiviseringar av främst bemannings- och utbudsstrukturer, modernisering av sjukvården, i kombination med ett ständigt förbättringsarbete, dels för att återställa det ackumulerade underskottet men framförallt för att skapa utrymme och "spänsf i landstingets ekonomi inför framtida utmaningar i form av den demografiska och medicinska utvecklingen. Därutöver står landstinget inför ett ökat behov av investeringar, vilket i sig också ställer krav på en förbättrad ekonomisk kapacitet. En omfattande plan för ekonomi i balans togs fram Under 2011 genomfördes betydande besparingar och effektiviseringar inom främst bemannings- och utbudsstrukturer. Merparten av åtgärderna fokuserar på hälso- och sjukvården men kompletteras också med koncernövergripande åtgärder. Atgärderna utgår ifrån att samtidigt bibehålla eller förstärka tillgänglighet, arbetsmiljö och patientsäkerhet samt modernisera sjukvårdsutbudet. Från 2012 urholkas delvis effekterna genom ökade personalkostnader vilket innebär att ytterligare åtgärder vidtas 2013 för att infria de ekonomiska målen. 7

13 Beslut kopplade till åtgärdsplan för ekonomi i balans har hitintills tagits i form av steg tre steg. Den ekonomiska målbilden är att åtgärdsplanen sammantaget skall ge effekter som stärker landstingets ekonomi med i storleksordningen mkr jämfört läget Under har betydande effekter uppnåtts, ca 175 mkr, men samtidigt lägre jämfört med målbilden. I ett omfattande förändringsarbete ingår åtgärder som från och med 2014 beräknas ge ytterligare mkr inom följande fokusområden; Bemanningsstruktur; verksamhetsanpassad och kostnadseffektiv Vårdgarant; i första hand hög vårdgarantiuppfyllelse och i andra hand i nivå med kriterierna för den s k kömiljarden LSkemede/; kvalitativ och effektiv förskrivning samt minskade kostnader Den ekonomiska strategin därutöver är att landstingets kostnadsnivå skall vara högst i nivå med jämförbara landsting samt innebära Realistiska överskotts- och övriga finansiella mål Realistiska krav på besparingar och effektiviseringar Realistiska finansieringsramar för verksamheterna i förhållande till uppdrag och omvärld Funktionell investeringsstrategi som säkrar kostnadseffektiva verksamhetslösningar Inom ramen för den ekonomiska strategin ligger ett tillkommande besparingskrav på 50 mkr som skall vara identifierat senast vid ingången av Samtidigt med kraven på besparingar togs beslut om skattehöjning med 50 öre 2013 för att möta framtidens ökade krav på hälso- och sjukvården. Kraven kommer från den demografiska förändringen med allt fler äldre samt den medicinska utvecklingen. Landstinget står också inför ökade behov av investeringar i fastigheter, IT-struktur och medicinteknisk utrustning som bedöms vara nödvändiga för att klara framtida behov ur ett kvalitativt och patientsäkerhetsperspektiv. För att stärka ordning och reda i ekonomin sker en fortsatt utveckling av internkontrollmodellen. En modernisering och utveckling av ekonomistyrningen har påbörjats och kommer att fortsätta. Regler för över- och underskottshantering införs inom Hälsoval och Tandvård fr o m En fortsatt implementering inom övriga verksamheter kommer att värderas under För att uppnå en ytterligare kostnadseffektiv verksamhet gäller det att kartlägga och effektivisera processerna, med fokus på att göra rätt saker med god kvalitet och säkerhet och med så låg kostnad som möjligt. Omvärldsbevakning och jämförelser kommer att förbättras. Den traditionella ekonomistyrningen behöver kompletteras med en utvidgad verksamhetsuppföljning. Under planperioden, fr om 2015, föreslås en utökning av drift- och investeringsramar för ambulanshelikopter bl a för att förbättra patientsäkerheten och ytterligare modernisera hälso- och sjukvårdsuppdraget. En långsiktigt strategisk framtidsplan för modern hälso- och sjukvård i perspektivet 2025 har utarbetats och kommer att vara vägledande för landstings- och verksamhetsplaneringen. Patientavgifter i sjukvården I förslaget till budget och plan är patientavgifterna oförändrade jämfört med Pensionskostnader Landstingets pensionsåtagande regleras genom avtalen PA-KL som gäller pensioner inljänade före 1998, PFA98 som gäller och KAP-KL som gäller från Pensionsavtalet KAP-KL är uppsagt utifrån ett uppdrag att träffa ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal. Förhandlingar pågår och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta har träffat principöverenskommelse med de centrala fackliga organisationerna om nytt avtal. I anslutning därtill har överenskommelse om förlängning av KAP-KL träffats. Parternas gemensamma målsättning är att ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal ska gälla från och med Den lagstadgade blandmodellen detaljreglerar redovisningen av pensioner i kommuner och landsting och innebär att pensioner inljänade före 1998 redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse. 8

14 Redovisning inom linjen innebär att skulden endast finns beskriven som en notering under balansräkningen och att skuldökningen inte ingår i verksamhetens kostnader. Pensionsskulden beräknas enligt regelverket "riktlinjer för beräkning av pensionsskuld" RIPS07. Enligt RIPS07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin innebär att den rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldberäkningen enligt PIPS07 sänks med 0,75 procentenheter från och med 2014, (SKL ekonominytt 08/13). Den sänkta räntan innebär en skuldökning med 228 mkr och ingår som en kostnad Pensionskostnaderna under budget och planperioden baseras på prognos från KPA i augusti Pensionskostnader och ansvarförbindelse, mkr Prognos Budget Plan Plan Plan Pensionskostnader inkl särskild löneskatt och finansiell kostnad Kostnad för sänkt diskonteringsränta (RI PS) 228 Avsatt till pensioner inkl särskild löneskatt (BR) Ansvarsförbindelsen Balanskrav Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Landstinget har sedan införandet av balanskravet 2000 haft stora svårigheter att hantera kostnadsutvecklingen. Detta har lett till ett samlat underskott på 932 mkr t o m I prognos 2013 uppgår det samlade underskottet till 779 mkr. Med de resultat som budgeteras tillsammans med prognostiserat resultat 2013 så återställs det ackumulerade underskottet Regeringen har lagt propositionen (prop 2011/12:172) "Kommunala resultatuljämningsreserver". De nya reglerna är ett komplement och en vidareutveckling av befintliga regelverk om God ekonomisk hushållning. Syftet med de nya reglerna är att förbättra möjligheterna för kommuner och landsting att kunna uljämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av konjunkturvariationer. Kortfattat innebär förslaget att kommuner och landsting under vissa förutsättningar ges möjlighet att inom ramen för sin balanskravsutredning och det egna kapitalet kunna bygga upp så kallade resultatuljämningsreserver. Reservering till resultatutjämningsreserven får göras med belopp som motsvarar den del av resultatet som överstiger 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om det egna kapitalet är negativt, inkl ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när reservering får ske i stället uppgå till 2 procent. 9

15 Ekonomiska ramar 2014 Driftbudgeten omsluter tkr som fördelas till styrelser och nämnder enligt tabellen nedan. Förändringar 2014 i förhållande till budget 2013 framgår i kommentarer och tabeller. Landstingstyreisen; Hälso- och sjukvård Central förvaltning, hälsoval Central förvaltning, övrigt Finansförvaltning Budget 2014 tkr Fastighetsnämnden Servicenämnden Kultur- och bildningsnämnden Tandvårdsnämnden Tandvårdsnämnden, beställartandvård Patientnämnden Revision Gemensam nämnd för kostsamverkan Gemensam nämnd för hjälpmedelsverksamhet Summa driftbudget O O O Landstingsstyrelsen I hälso- och sjukvård För löne- och prisökningar har hälso- och sjukvårdsramen, exklusive läkemedel, räknats upp med 2,9 procent. Antaganden om löne- och prisutvecklingen är enligt SKL:s landstingsprisindex. För att skapa en mer realistisk finansieringsram för hälso- och sjukvården föreslås att den tillfälliga förstärkningen 2013 med 100 mkr permanentas. Därutöver föreslås en utökning av ramen med 50 mkr motsvarande beräknad awikelse mellan effekter av besparingar i förhållande till kvarvarande obalans. En slutlig fördelning av utökad ram, totalt 150 mkr, kommer att beslutas av landstingsstyrelsen i januari I fullmäktiges budgetbeslut i juni avsattes centrala medel för bl a omställningskostnader samt ökade kostnader i samband med inflyttning i nya vårdblocket, nytt patienthotell samt palliativa vårdplatser. Dessa medel, 40 mkr, samt avsatta medel för lönestrategiska satsningar omdisponeras till hälso- och sjukvårdsramen. Landstingsfullmäktige beslutade i februari i år att subventionera alla hormoninnehållande preventivmedel för kvinnor under 26 år. Budgetramen tillförs 4 mkr. En utveckling och utbyggnad av missbruks- och beroendevården i Dalarna planeras. Arbetet ska ske tillsammans med kommunerna i länet. Beslut tas i separat ärende till fullmäktige i november. I budget har 3 mkr avsatts i hälso- och sjukvårdsramen för ändamålet. För förstärkning av psykosocial kompetens för förbättrat omhändertagande av barn och ungdomar inom primärvården tillfördes ramen 4 mkr per år 2012 och Ytterligare 4 mkr tillförs Motsvarande satsning gjordes för några år sedan för vuxnas omhändertagande. Ett generellt krav på kostnadsminskningar motsvarande en halv procent åläggs samtliga verksamheter. För hälso- och sjukvården uppgår det till 20 mkr. Högspecialiserad vård och läkemedel är undantagna det generella sparkravet. 10

16 H~i1so- och sjukvård Landstingsbidrag föregående år, exkl förmånsläkemedel Tilläggsbudget 2013 (LF april) "utökning 2014 Omdisp, hjälpmedel till hälsoval Löne- och prisuppräkning Prisjustering hjälpmedel Förmånsläkemedel Prisjustering läkemedel Subvention preventivmedel Tillskott, awikelse effekter sparkrav Nya vård blocket, patienthotell, palliativa vårdplatser Lönestrategiska satsningar, ssk Höjd ob-ers fr okt 2014 Psykosocial komp barn/ungdomar Missbruksvård Omdisp till Centr fv/kunskapscenter Generellt sparkrav Budget 2014, tkr Landstingsstyre/sen / Hå/sova/ I hälsovalsersättningen för 2013 ingår 18 mkr för en satsning att stärka primärvården. I budget 2014 och i planen ingår ytterligare 11 mkr per år. Satsningen innebär bl a en mål bild om 1 distriktsläkare per 1500 patienter. I förhållande till 2013 har hälsovalsersättningen, exklusive läkemedel, räknats upp med landstingsprisindex, 2,9 procent. För läkemedel innebär prisjusteringen en minskad ram med 10 mkr. Hälsoval övrigt tillförs 800 tkr avseende extra ersättning, utöver hälsovalsersättningen, till de vårdcentraler som samverkar med kommunerna i gemensam familjecentralsverksamhet. Från hälso- och sjukvårdsramen omdisponeras 6 mkr avseende kostnader för hjälpmedel som från och med 2014 ska ingå i hälsovalsersättningen. Från centralt avsatta medel för lönestrategiska satsningar för sjuksköterskor omdisponeras 3,7 mkr till hälsovalsersättningen. Budgeterad omslutning för hälsovalsersättningen 2014 är tkr. Hälsoval Hälsovalsersättning föregående år, exkl förmånsläkemedel Hjälpmedel, omdisp från hs-ram Löne- och prisuppräkning 2,9% Lönestrategiska satsningar, ssk Primärvårdssatsning Förmånsläkemedel Prisjustering läkemedel Summa hä/sova/sersättning Hälsoval övrigt föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9% Familjecentraler Summa hä/soval övrigt Budget 2014, tkr Il

17 Landstingsstyrelsen / Central förvaltning Anslagen för trafik, bidragsgivning i övrigt samt partistöd är nominellt oförändrade i budgetförslaget I övrigt har centralförvaltningens budgetram räknats upp med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på en halv procent uppgår till 2 mkr, varav 700 tkr inom hjälpmedelsverksamheten. I fullmäktiges beslut om reviderad budget 2013 ingår avkastningskrav på 3 mkr för hjälpmedelsverksamheten. I budget 2014 utökas avkastningskravet med 1 mkr och ändras till en ramjustering med 4 mkr. Därutöver ska priset på hjälpmedel sänkas motsvarande en kostnadsminskning på 1 mkr för hälso- och sjukvården. I budgetbeslutet i juni tillfördes 20 mkr för ökade kostnader i samband med nytt avtal med Microsoft om licenser. För vidareutveckling av ledningsinformationssystemet BILD utökades ramen med 3 mkr. Abonnemangskostnaden för kommunikationssystemet Rakel har höjts med 2500 kr per enhet. En utökning av ramen med 2 mkr ingår i budgetförslaget. För utbildningsförmåner, främst för vidareutbildning till specialistsjuksköterskor, föreslås en utökad ram med 3 mkr. För e-hälsa och satsningar på invånartjänster och vårdtjänster föreslås en utökad ram med 6 mkr. Anslaget för oförutsett föreslås utökas med 10 mkr. Övriga tillskott till ramen för central förvaltning, i förhållande till 2013, uppgår till 4,5 mkr och avser bl a att täcka kostnader för sjukvård till personer som befinner sig illegalt i landet, ljänst som brandsamordnare, ljänster kopplade tillledningsinformationssystemet BILD samt bidrag till nytt samordningsförbund Finsam Säter. Från hälso- och sjukvårdsramen omdisponeras 3,5 mkr till central förvaltning för finansiering av kunskapscenter. Fr o m 1 januari 2012 har en omreglering av kollektivtrafiklagstiftningen skett som innebär att det i varje län ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. Myndigheten ska vara i förvaltningsform, som kommunalförbund eller gemensam nämnd. I Dalarna är Region Dalarna trafikmyndighet. Framtida kostnader är i dagsläget svårbedömda, dels beroende på att nuvarande avtal med entreprenörer för busstrafiken upphör 1 juli 2014, dels på översyn av trafiklinjer. Kostnaderna kommer även att påverkas av hur den fria marknaden för kollektivtrafiken utvecklas. I planen har inte hänsyn tagits till eventuella kostnadsökningar. Budgetramen ligger oförändrad jämfört med Central förvaltning exkl hälsoval Landstingsbidrag föregående år Tilläggsbudget 2013 (LF april) Kösatsning 2013 Löne- och prisuppräkning 2,9% Minskad ram, hjälpmedel Generellt sparkrav Ledningsinfo.system BILD Kommunikationssystem Rakel Utbildningsförmåner Nationell forskningsfond, CKF E-hälsa Oförutsett Omdisp från hs-ram, kunskapscenter Tillskott, övrigt Licenser Budget 2014, tkr

18 LandstingstyreIsen / finansförvaltningen Pensionskostnader har budgeterats i enlighet med KPA:s prognos från augusti Jämfört med KPA:s prognos från mars som låg till grund för budgetbeslutet i juni är pensionskostnaderna mkr högre. Räntekostnaden för värdesäkring av pensionerna är däremot 15 mkr lägre. Intäkter och kostnader relaterade till de specialdestinerade statsbidragen sjuskrivningsmiljard, rehabiliteringsgarantin, psykisk ohälsa, sammanhållen vård för äldre samt ökad patientsäkerhet ingår i budgetförslaget med netto 25 mkr. Därutöver har budgeterats statsbidrag från den s k kömiljarden med 30 mkr och kostnader för extra kösatsning med 20 mkr. I hälso- och sjukvårdsramen finns ytterligare medel, ca 30 mkr, budgeterade för kösatsning. I budgetförslaget 2014 har 30 mkr avsatts för att bl a hantera medicinsk utveckling, ökade krav och behov. Finansförvaltningen Pensionskostnader inkllöneskatt Internt påslag för pensioner, schablon (12%) Patientförsäkring, premie Förändring löneskuld Interna räntor Statsbidrag kömiljard Extra kösatsning Specialdestinerade statsbidrag Kostnader rel till statsbidrag Medicinsk utveckling m m Moms, tandvård Placeringsråd m m Budget 2014, tkr Fastighetsnämnden Avkastningskravet uppgår till 18,7 mkr. Det är en minskning från 2013 med 2,3 mkr och en konsekvens av försäljningen av åtta sjukhemsfastigheter och därmed aweckling av Landstingsfastigheters förvaltaransvar som innebär förändringar av driftkostnader och -intäkter. Fastighetsnämnden Avkastningskrav föregående år Justerat avkastningskrav Budget 2014, tkr Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsnämndens budgetram är uppräknad med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på 0,5 procent uppgår till 0,5 mkr. Kultur- och bildningsnämnden har ansvarat för att ta fram Dalarnas regionala kulturplan som bl a ska utgöra underlag vid dialog med Statens Kulturråd om fördelning av de statliga kulturrnedlen till Dalarna. Landstinget utökade kulturbudgeten 2013 med 850 tkr för prioriterade områden i planen. Motsvarande belopp ligger oförändrat i 2014 års ram. För 2014 föreslås ytterligare 500 tkr tillföras ramen bl a för Fristadsförfattare och höjning av kulturpriserna. 13

19 Kultur- och bildningsnämnden Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9 % Tillskott 2014 Generellt sparkrav Budget 2014, tkr Tandvårdsnämnden Folktandvårdens budgetram ar uppraknad med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på 0,5 procent uppgår för folktandvården till 1 mkr. I fullmäktiges beslut om reviderad budget 2013 ingår avkastningskrav på 3 mkr för tandvårdsverksamheten. I budget 2014 utökas avkastningskravet med 2 mkr och ändras till en ramjustering med 5 mkr. För "Tredje steget i tandvårdsreformen" har det generella statsbidraget tillförts 205 mkr (21 kr per invånare) vilket innebär ca 5,8 mkr för Landstinget Dalarna. Beställarenhetens budgetram utökades med 2,5 mkr För 2014 tillförs ytterligare 3,3 mkr. För löne- och prisökningar ar beställarenhetens ram uppräknad med 2,9 procent. Folktandvård Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisupprakning 2,90/0 Generellt sparkrav Ramjustering Budget 2014, tkr Beställartandvård Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisupprakning 2,9 % Tredje steget i tandvårdsreformen Budget 2014, tkr Patientnämnden I budget 2014 ingår kompensation för löne- och prisökningar enligt landstingsprisindex, 2,9% samt för kostnader utöver index med 300 tkr. Patientnamnden Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisjustering Budget 2014, tkr

20 Interna poster För interna mellanhavanden i landstinget förutsätts eventuella kostnadsökningar hållas inom den generella uppräkningen i budget 2014, d v s 2,9 procent, under förutsättning att inga andra överenskommelser gäller. Internräntan 2014 sänks från 2,9 till 2,5 procent enligt SKLs rekommendation i ekonominytt 16/2012. Internräntan på fastighetsinvesteringar beräknas med ett genomsnitt av räntan på statsobligationer de senaste 10 åren, 3,25 procent. 15

21 Investeringar Landstinget Dalarna står inför ett betydande investeringsbehov i det korta och halvlånga perspektivet, utifrån flera års besparingar på investeringsbudgeten. Detta bedöms särskilt avse behov av fastighetsinvesteringar, delvis förklarat av ålderstigna anläggningar, samt ett behov av IT-strukturella utvecklingsinsatser. Landstingsfullmäktige har fattat beslut om en ny investeringspolicy och kopplat till denna har direktiv tagits fram. Målet är att identifiera långsiktiga behov och förbättra beslutsunderlag i de strategiska investerings- och utvecklingsfrågorna. Ett koncernövergripande investeringsråd är bildat. Sammantaget innebär detta en mer välutvecklad investeringsprocess och -strategi för att förbättra övergripande värderings-, prioriterings- och beslutsprocesser. Förtydligade krav på att investeringar i normalläget ska vara självfinansierade och leda till ökad effektivitet för att säkra framtida sjukvårdsbehov. Under 2014 kommer nya långsiktiga lokalutvecklingsplaner att tas fram för samtliga sjukhus där Landstinget Dalarna är ägare av lokalerna. En samlad bedömning har gjorts av investeringsbehoven samt ekonomiskt investeringsutrymme för åren I förslaget till budget och plan redovisas en totalram för investeringar respektive år. I förslaget ingår två strategiska objekt, ny vårdbyggnad Mora lasarett med beräknad investering på 380 mkr ( ) samt anskaffning av ambulanshelikopter 65 mkr (2014 och 2015). Övriga investeringsobjekt i planen understiger 50 mkr.. Investeringar i fastigheter Förslag till investeringsbudget för fastigheter omsluter mkr under perioden För 2014 planeras för investeringar i följande anläggningar och utgörs i huvudsak av ombyggnationer; Falu lasarett 91 mkr, Mora lasarett 72 mkr, Ludvika lasarett 58 mkr, Avesta lasarett 42 mkr. I övriga anläggningar totalt 45 mkr. Investeringar i IT Merparten av investeringsbudgeten riktas mot fortsatt modernisering av infrastrukturen, utveckling av e-hälsoljänster samt reinvesteringar. Investeringar inom hälso- och sjukvård I budget 2014 upptas 133 mkr för investeringar inom hälso- och sjukvård. Merparten avser reinvesteringar i befintlig medicinteknisk och övrig utrustning. Jämfört med budgetbeslutet i juni har investeringsramen 2014 tillförts 20 mkr för utrustning till Dagkirurgi, Falu lasarett och 13 mkr för anskaffning av ambulanshelikopter. Lån I fullmäktiges beslut i september 2009 om uppförande av ny vård byggnad vid Falu lasarett ingår att upplåning kan ske om behov uppstår. I budgeten för 2011 upptogs lån med 300 mkr, varav 250 mkr verkställdes. I prognosen för 2013 ingår amortering med 50 mkr och i budget och plan ingår amortering av resterande del med 100 mkr per år 2014 och Pensionsmedel Vid årsskiftet 2012/2013 var 300 mkr placerade för pensioner. Under 2013 har ytterligare 100 mkr placerats. I budget- och planförslaget ingår ytterligare placeringar med 200 mkr per år 2016 och

22 Finansiell analys I analysen ingår bokslut 2012, prognos upprättad per augusti 2013, budget för 2013 (reviderad april 2013, LF 41) och plan för åren RK-modellen - en modell för f inansiell analys Syftet med den finansiel la analysen, RK-modellen, är att klargöra om landstinget har en god ekonomisk hushållning eller ej. Analysen bygger på fyra aspekter som är viktiga ur ett fi nansiellt perspektiv. De fyra perspektiven; Resultat - Kapacitet och Risk - Kontroll är hörnstenar i modellen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Vilken balans kommer landstinget att ha över sina intakter och kostnader över tiden? Vilken kapacitet har landstinget att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Föreligger några risker som kan påverka landstingets resultat och kapacitet? Vilken kontroll har landstinget över den ekonomiska utvecklingen? Finansiella mål För planperioden är utgångspunkten en oförändrad skattesats (1 1,16). Skattesatsen är den ekonomiska ram som tillsammans med de finansiella målen sätter gränsen för verksamhetens omfattning. De finansiella målen ska vara styrande för vad landsti nget långsiktigt vill uppnå. Målen som landstinget valt som indikatorer för den ekonomiska utvecklingen framgår av tabellen neda n. Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan Resultatet ska vara ett överskott på minst 2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatteoch statsbid raqsintäkter O Solid iteten ska öka med minst 3 procentenheter per år Likviditeten, exkl placerade pensionsmedel, ska fortlöpande vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske, mkr Lån, mkr O O Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringa r ska till 100 procent vara självfinansierade sett över en f~raå rs~er i od 17

23 Resultat Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan Skatte- och statsbidragsutveckling, procent 2,1 5,5 2,9 3,2 3,9 3,3 Nettokostnadsutveckling, ~rocent 3,3 2, 9 (4,8) 2,0 2,1 2,9 3,3 Skatte, statsbidrags- och nettokostnadsutv 6,0., , 4,0 t-----f-~t_- :7o;;;;::: j f'o f-----'l~f-l--::o""-~- I p 0,0-1---_- -_ Progn Budget Pla n Plan Plan ,0 I -Skatte-och statsbldragutv - Nettokostnadsutv För att upprätthålla ekonomisk balans är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar mer an skatteintäkter och statsbidrag. Budgeten för 2014 innebär en nettokostnadsökning med 2% jämfört med prognos För att uppnå den budgeterade nettokostnadsutvecklingen förutsätts att pågående åtgärder inom områdena bemanning, vård garanti och läkemedel ger förväntade effekter och att effektiviseringsarbetet, generella och selektiva, därutöver också ger kostnadsminskningar. Prognosen för 2013 visar på en kraftig ökning av skatteintäkter jämfört med Det beror i huvudsak på skattehöjningen Skattesatsen 2012 var 10,89. Skatteväxlingen med kommunerna för hemsjukvården minskade skattesatsen med 23 öre och tillsammans med skattehöjning med 50 öre innebär det en skattesats 2013 på 11,16, d v s en nettoförändring med 27 öre. Nettokostnadsökningen enligt resultaträkningen är 2,9 procent. Med hänsyn till att hemsjukvårdsverksamhet motsvarande ca 130 mkr övergått till kommunerna är ökningen 4,8 procent. Ar 2012 var nettokostnadsutvecklingen 1 procent högre än intäktsutvecklingen. Aren var förhållandena de motsatta. Landstingets relativt låga kostnadsutveckling, 2009 den lägsta bland landstingen, samtidigt med statens konjunkturstöd 2010 och en tillfällig höjning av de generella statsbidragen 2010 och 2011 bidrog till den positiva utvecklingen. Driftkostnadsandel För att uppn å och upprätthålla en god ekonomisk hushållning är det avgörande att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Ett mått på denna balans är driftkostnadsandelen som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till landstingets skatteintäkter och statsbidrag. Redovisas en driftkostnadsandel under 100 procent ha r landstinget en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter och utrymme skapas för att finansiera investeringar. Generellt brukar en driftkostnadsandel på 98 procent betraktas som god ekonomisk hushållning eftersom de flesta landsting då klarar av att över en längre tidsperiod finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar. Driftkostnadsandelen har de senaste åren legat på 100 och däröver vilket visar på negativt resultat i förhållande till målen. Under budget- och plan perioden ligger driftkostnadsandelen på procent. Det är Väsentligt att driftkostnadsandelen inte försämras då 18

24 detta innebär att kostnaderna för landstingets löpande verksamhet ökar snabbare än skatteintäkter och statsbidrag. Driftkostnadsandel 10'~ ,O Progn Budget Plan Plan Plan I_ Orlftkostnadsandel God ok hushållning I Investeringar Bokslut 2012 I nvesteringar, mkr 491 Investeringsvolymiverksamhetens nettokostnad, Erocent 7,1 Prognos ,7 Budget Plan Plan Plan ,0 7,7 6,7 6,5 Investeringarna under budget- och planperioden uppgår till drygt 2,2 miljarder. Den relativt höga investeringsnivån kan ses som en konsekvens av flera års sparkrav på investeringsbudgeten. En ökad investeringstakt innebär en högre belastning på ekonomin i framtiden i form av ökade driftkostnader. Fastighetsinvesteringarna innebär tillkommande kapitalkostnader (avskrivni ng och ränta) under planperioden. Kapitalkostnaderna förväntas täckas av berörda verksamheter i form av ökad hyra. Det är viktigt att understryka att det ska finnas utrymme för den ökade hyreskostnaden inom den ram som gäller det aktuella året. För att hantera de ökade driftkostnaderna behövs det effektiviseringar Investeringar (mkr) 500 t- - l-- ~: l-- - l-- l-- e- - t- t- - - l-- l-- ~ 200 r-- l-- l-- - l-- l-- - l-- l-- e- '00 t- t- t- - t- t- - - t- t- ~ o o. -o, -,o -11 -'2-13 -l'

25 Självfinansieringsgrad av investeringar Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan Självfinansieringsgrad, procent Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringar t;lr självfinansieringsgraden. Den mt;lter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintt;lkter och statsbidrag som återstår när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att landstinget kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att landstinget inte behöver låna till investeringarna och att landstingets långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. På grund av de senaste årens höga investeringsnivåer, bl a ny vårdbyggnad vid Falu lasarett, har landstinget tvingats låna 250 mkr. Aterbetalning av lånet planeras Målet att investeringarna till 100 procent ska vara självfinansierade uppnås de två sista åren i planperioden. Stora investeringsvolymer ökar sårbarheten i landstingets ekonomi. Vid en höjning av investeringsnivån krävs ett förbättrat resultat för att klara den framtida ekonomin. Självfinansieringsgrad av investeringarna, i procent 200, , "o ~ to :::::0"""'==--1 ~o t--:::::;;;;;o--...,---- = i - o ~ Progn Budget Plan Plan Plan SJälvflnanslerlngsgrad ~ ål Resultat Bokslut Prognos Arets resultat, mkr 153 Arets resultat i relation till skatteintäkter och senereiia statsbidrae O 2,1 Budget Plan Plan ,7 2,4 3,1 Plan ,9 Resultatöverskott i verksamheten skapar handlingsutrymme för att utveckla verksamheten och ha förmåga att fullgöra framtida ekonomiska åtaganden, bl a pensionsåtaganden. Utrymme behöver finnas för oförutsedda händelser och risker, till exempel sämre skatteunderlagsutveckling, oväntade kostnadsökningar med mera. Budgeterat resultat 2014 är 128 mkr, motsvarande 1,7 procent av skatte- och statsbidragsintäkter. Landstingets finansiella mål att resultatet ska vara ett överskott på minst 2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter uppfylls. 20

26 300 2SO , ' 00 mso o.so rf10/ Resultat... /' - ) - - I f- L- - - '--- ' """ "''" 2012 Progn Budget Plan ""2lJT3" -,.,. -,"'" -'1JllC -'1rIT ~ 1 ~ 0,5 p O -0,5 1-1,5 2 _ Resultat, mkr _ Arets resultat I k av s katt och stb _ W I 2 % Balanskrav Enligt kommuna llagen ska landstinget ha ekonom isk balans vilket in nebär att resultatet ska vara ett överskott, Landstinget Dalarna har sedan införandet av balanskravet 2000 haft stora svårigheter att hantera kostnadsutvecklingen. Detta har lett till ett samlat underskott på 932 mkr t o m 2012, Resultaten i budget- och planförslaget tillsammans med prognostiserat resultat 2013 in nebär att det ackumulerade underskottet återställs 2017, Aterställandeaveget kapital, mkr n O InI os -o7.. J,'.!!, {17.,00 I, "'\ ---- / \.../, / I _ Res ultat Ackumulerat underskott I Kapacitet Soliditet Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan Soliditet, procent Soliditet inkl ansvarsförbindelse, procent Solid iteten är ett av de viktigaste måtten för att bedöma landstingets ekonomiska styrka och stabilitet i ett längre perspektiv, Måttet anger hur stor del av de totala tillgångarna som fina nsieras med eget kapital. Ju hög re soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap finns det. Efter ett pa r år med negativ soliditet är prognosen för 2014 positiv, 1 procent. Fram till 2017 bedöms soliditeten öka 21

27 till 14 procent. Förklaringen till detta är landstingets positiva resultat i budget och plan och att en större del av tillgångarna kan finansieras via ökat eget kapital. Om ansvarsförbindelsen, pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen, inkluderas i soliditetsmåttet är soliditeten negativ och uppgår till -134 procent 2014 och till -89 procent Landstingets finansiella mål att soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år uppfylls samtliga år under planperioden. 40 Soliditet 01-- er- r- r-- r- r-' r-" -.--IL ("o l- I-- I-- ~ W U W --.: ~o l- I-- I-- I-- l- - l- - P -120 I- - l- I-- I I. Soliditet _ Soliditet inkl ansvarförbindelse I Risk - kontroll Här redovisas hur landstinget står sig finansiellt på kort- och medellång sikt. En god ekonomisk hushållning innebär att landstinget inte behöver vidta alltför drastiska åtgärder vid finansiella SVängningar. Likviditet ur ett riskperspektiv Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan Likvida medel inkl placerade medel, mkr (exkl pensionsmedel) Pensionsmedel, mkr Lån, mkr O Amorterin!ij, mkr O O O O Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick likvida medel inkl kortfristiga placeringar till 189 mkr. Därutöver var 300 mkr placerade som pensionsmedel. Likviditeten är sedan 2011 förstärkt med lån på 250 mkr. Under planperioden förbättras likviditeten beroende på en positiv resultatutveckling vilket gör att lånet kan återbetalas. Resultaten möjliggör även placering av pensionsmedel med totalt 400 mkr under planperioden. Målet att likviditeten skall vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske uppnås inte i början av planperioden. För att lösa finansiering av bl a investering i ny vårdbyggnad vid Falu lasarett upplånades 250 mkr under Aterbetalning av lånet ingår i planen med 50 mkr 2013 och 100 mkr respektive år 2014 och

28 likvida medel '00 r ~ ~~-- 'OO ~~~---- / ~5oo /-7"" n"o~~~ o Progn Budget Plan Plan Plan Likvida medellnkllån _ Placerade pensionsmedel _ lån Pensionsåtagande Bokslut Prognos Pensionsavsättning inkl individuell del 1998 och 1999 samt löneskatt, mkr Ansvarsförbindelse pensioner intjänade före 1998 inkllöneskatt, mkr Placerade pensionsmedel, mkr Budget Plan Plan Plan Landstingets totala pensionsskuld beräknas uppgå till 7,7 mdr år 2014 varav 5,4 mdr avser pensioner intjänade före 1998 och som ligger utanför balansräkningen. All nyintjänad förmånspension (inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp) kostnadsförs och redovisas som en avsättning i balansräkningen. Även avgiftsbestämd del (individuell del) för 1998 och 1999 ingår i avsättningen. Pensionsutbetalningarna ökar kraftigt under planperioden och kulminerar under 2020-talel. I en strategi för att hantera framtida pensionsutbetalningar är det första del målet att placerade medel för pensioner ska uppgå till minst 10 procent av den totala pensionsskulden och uppnås under planperioden. I oktober 2013 är 400 mkr placerade för pensionsändamål och under budget- och planperioden planeras ytterligare placeringar med 400 mkr. Placeringar 2017 uppgår då till 800 mkr. 23

29 Känslighetsanalys I sammanställningen redovisas hur ett antal faktorer påverkar landstingets ekonomi. Händelser Förändring i mkr Löneförändring med 1 % inkl sociala avgifter för samtlig personal i landstinget +/- 42 Förändring av kostnader för läkemedel med 1 % +/- 9 Förändring av generella statsbidrag inklläkemedel med 1% +/-17 Förändring av utdebitering med 10 öre +/- 50 Förändring av antalet invånare i länet med 1000 invånare +/

30 Budget för 2014 och planer för åren De ekonomiska riktlinjerna för det fortsatta planeringsarbetet framgår av dokumenten Resultatbudget, Balansbudget, Finansieringsbudget, Driftbudget och Investeringsbudget Resultatbudget Resultatbudgeten visar verksamhetens beräknade kostnader och intäkter, beräknade skatteintäkter och statsbidrag samt finansiella kostnader och intäkter. Skillnaden mellan intäkter och kostnader utgör årets resultat. RESULTATBUDGET, mkr Bokslut Budget Prognos Budgetl Plan Plan Plan : Verksamhetens intäkter 1070 Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Netto ;..7024: : Aw k rh,41 i ngar : -285: Verksamhetens nettokostnad ; Skatteintäkter 1) Utjämningsbidrag och statsbidrag 2) , Finansiella intäkter Jämförelsestörande rea\anst 50 Finansiella kostnader 3) ' Sa sk atteinuik ler och finansnetto ' 7437: Are1s resultat Återstaliande av tidigare års balanskrawresultat ,.42~ : Ack balanskrawresultat -932, '. -65f : 17: 1) Skatteintäkter: Preliminära skatteintäkter ' 5710' , A\fäkning innevarande år A\fäkning föregående år Summa : ) Utjämningsbidrag och statsbidrag Inkomstutjämnings bidrag 1 002: ; 1092, Regleringsa\gift : 070: Strukturbidrag 4, Kostnadsutjämningsa\giftl-bidrag : 137: 142: 146: 151 Statsbidrag för läkemedel 663: ị 660i 670: 670, 670 Stb minskad sjukfrånvaro 9: 10 26: Summa 1579: : i 1815: 1826: " 3) Finansiella kostnader Ränta på pensionsawättning. -78: Ränta LÖF, lån och ö\kigt -15; ,; Summa :.. 57'

31 Balansbudget Balansbudgeten visar den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder. BALANSBUDGET, mkr Bokslut Prognos: Buctget Plan Plan Plan TILLGANGAR Anläggningstillgångar Byggnader o~_h ma~ _ Maskiner och im,entarier Pågående im,esteringar Finansiella ~.~läggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristi{iJa fordrin~ar Kortfristiga placerade pensionsmedel Lik\Ada medel Summa omsättningstillgångar SUMMA'TILLGANGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets res ultat Avsättnin~~r Pensionsavsä!tning : _, Summa avsättningar Skulder Kortfristiga skulder ' Långfristi~~ ~~ulder Summa skulder SUMMA EGET-KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER ' 26

32 118 Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten visar betalningsflödet från löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet och mynnar ut i förändring av likvida medel. -~ ~ - -- FINA NS/ERINGSBUDGET, mkr Bokslut Prognos; Budget: Plan Plan: Plan : 2014: 2015; 2016; 2017 Den löpande verksamheten :Årets resultat " 1-75' ,Awkrivningar ; 330 :Försäljningar/Utrangerln~ar ' -30 : A wättning pen~i()r'lsskuld Not ' : 228 : Kassaflöde från~öp~al!«!e verksamhet före förändring av rörelsekapital : , --.- F(jfljndring i ttirelsek apital : FörändrinQ avförrå"d 1 1, O O O: O : Förändring av kortfristi~afordringar Not ' O O' O F örandring av k()rtfri~tiga ~kulder Not O Totalt kassaflöde från.löpande v~rksamhet ! : 797 Investeringsverk samhet, " ~-.-. Inwsteringar ' ' Avyttring/minskning av fif!ansi.ella till~ångar 67 2 Kassaflöde från i.n.vestering!werksamhet : -518! -518:... : Finansieringsverk samhet.. Förändring av 1~1"!~!r!~~i9~.~~ul.cJer -1-50' -100' -100 Kassaflöde från finansieringsverksamhet : -100; ; Arets kassaflöde 51 61; -62: -72, 240! 279: Lik\Ada medel, ir:'~lopl~~.medel \Ad.. ~r~ts bö~an : 551' 499: 421: 667: : Lik\Ada medel'.!r1.k-'.el~~.r:nedel ~d årets slut ; t 946; Förändrin9. likvida medel ' 240 j 279 varav lån vid årets blirjan ! 100 O O varav lån vid årets slut ' 100' O O O Not 1 Pensionsskuld F~rändring a" p~nsionsskuld in~1 löneskatt 322: ; 113 Värdesäkring av pensionsskuld ; 115 Not 2 Föränd~ir19"Clv kortfri!;tiga fordringar Skatt sluta""äkn!~~.~,~~ 1. O" ' 160: 202: 228 Skatt sluta""äknif1:9.?~~~.. _ O' O: O: Not 3 Föränd~il1!tCl_,,_~~~i~ga skulder Utbetalning inneståe.r:'~~komp. tid Skatt sluta""~konion,9 " ' Skatt slutavräkning : O 27

33 Driftbudget Driftbudgeten visar inom vilken ekonomisk ram den planerade verksamheten ska bedrivas. Ramarna för respektive styrelse/nämnd/förvaltning framgår av tabellen nedan. Beloppen i tkr. Budget( Budget Plan Plan Plan 2013: LandstingstyreIsen; Hälso- och sjukvård : Central förvaltning, hälsoval : Central förvaltning, övrigt : Finansförvaltning : Fas tighetsnäm nden : Servicenäm nden -2000; O O O O Kultur- och bildningsnämnden Tandvårdsnäm nden, folktandvård Tandvårdsnämnden, beställartandvård Patientnäm nden Revision 5700, Gemensam nämnd för hjälpmedels verksam het. O O O O O Gemensam nämnd för kostsamverkan O O O O O Summa driftbudget '

34 Investeringsbudget Investeringsbudgeten omfattar investerin gar i fastigheter, utrustning och IT. Beloppen i tkr. Bokslut Prognos Investram Invest.ram Investram Investram Landstingsstyrelsen Hälso och sjukvård Nytt vårdblock, utrustning Dagkirurgi, Falu lasarett Ambulanshelikopler Central förvallning I MiT Central förvaltning löl.figl Hjälpmedel sa landstingsstyrelsen Senncenämnden Tandvårdsnämnden Kultur- och bildnings nämnden " varav Konstnärlig utsmyckning Gemensam nämnd tör kostsam\. rkan Sa utrustningsinvesteringar Fastighetsi nveste ri nga r Summa investe ringa r

35 Landstingstyreisen ; Hälso- och sjukvård Central förvaltning, hälsoval Central förvaltning, övrigt Finansförvaltning Budget 2014 tkr Fastighetsnämnden Servicenämnden Kultur- och bildningsnämnden Tandvårdsnämnden, folktandvård Tandvårdsnämnden, beställartandvård O Patientnämnden Revision Gemensam nämnd, hjälpmedelsverksamhet Gemensam nämnd, kostsamverkan Summa driftbudget O O

36 INVESTERINGSBUDGET, tkr Landstingsstyrelsen Hälso och sjukvård ", dagkirurgi, Falu lasarett ", ambulanshelikopter Central förvaltning IMiT Central förvaltning lövrigt Hjälpmedel sa landstingsstyrelsen Inves!.ram Servicenämnden Tandvårdsnilmnden Kultur- och bildningsnamnden varav KonstnMig utsmyckning Gemensam nämnd för kostsamverkan Sa utrustningsinvesteringar Fastighetsinvesteringar Summa investeringar

37 Dalarn as sjukvård spartl BUDGET PM o FRAN ALLIANSEN OCH DSP Till Landstingsstyrelsen

38 Landstinget Dalarnas mycket ansträngda ekonomi kommer att kräva en god styrning och ledning med ökat inslag av decentraliserat ansvar om budget 2014 ska hålla. Vi gör en extra satsning på sjuksköterskor i syfte att ge dem möjlighet att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor, som det idag råder stor brist på. Anslaget för denna utbildningssatsning är 16 miljoner kronor. Vi höjer även anslaget till primärvården med 52 miljoner kronor för att minska vårdköerna, höja kvaliten och satsa på hälsofrämjande insatser. Denna satsning innebär att vi ger primärvården bättre möjligheter att ta emot patienter. Den som är svårt sjuk eller multisjuk och har behov av extra stöd ska ha möjlighet att få vägledning aven personlig vårdlots. En vårdlots ger patienten stöd hjälper dem igenom svåra behandlingar. Den täta kontakten med patienterna gör det enklare att avgöra när och hur patienten behöver träffa läkare, sjuksköterska eller andra vårdprofessioner. Därför ger vi ett anslag på 3 miljoner kronor till denna satsning. Alliansen och DSP anser att patienter i livets slutskede ska få en god och värdig behandling. Därför ger vi ett anslag på 15 miljoner kronor till att införa speciella vårdplatser för palliativ vård för dessa patienter. Den digitala utvecklingen går hela tiden framåt och vi är måna om att landstinget Dalarna ska följa med i utvecklingen. Ett led i detta är att utveckla ehälsa och ett system med digitala journaler. Digitala journaler ger patienterna möjlighet att kunna läsa sina egna journaler på nätet och följa sin sjukdomshistoria. Till denna satsning ger vi 8 miljoner kronor. För att hälso- och sjukvården ska klara sitt uppdrag ger vi dem en ökad ram med 75 miljoner kronor. Den centrala förvaltningen har vuxit kraftigt de sista åren. Vi lägger ett sparkrav på den centrala förvaltningen med 10 miljoner kronor. Alliansen och DSP anser att det finns andra huvudmän som är mer lämpade än landstinget att driva folkhögskolorna. Vi vill därför ge den möjligheten till annan huvudman. En första nedtrappning av anslaget till folkhögskolorna sker redan under 2014 med 1,5 miljoner kronor.

39 Dalarnas sjukvårdsparti BUDGET 2014 FRÅN ALLIANSEN OCH DSP Till Landstingsstyrelsen

40 : 2014 I (belopp I tk,) INot 20" I Cent,all "'" I I I I Kult,,- och I - I -18~ : t1-4~ ' ,. ov.,, mk, ~ I BO~~',u~ Bugg,.~ 2013 Budget2014 Plan 2015 Plan 201 ' Plan , 799 lo I I I 11 I l och,2) ' 1 läkte, ",,eavlnsl 50 3) -9: -, ", 7648 llj!q I A,ets,esultat ", a:"~,~!g,,e å" lack: -93: Ii i I , å, 16, å, Summa ,552, ~,' I I 181 I ,65-7C I 4 4 I I -4: 49 if ' 151 I I '" ) i II I ~ -7: ~