Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 2009-08-03 Dnr 1.1 2008/232352
Samverkan med Försäkringskassan Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2009, samverkan med Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen ska genom samverkan med Försäkringskassan underlätta övergången från ersättning via sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. Med anledning av införandet av rehabiliteringskedjan är det särskilt viktigt att vid behov underlätta omställning till annat arbete samt vidta nödvändiga rehabiliteringsinsatser. Följande grupper ska prioriteras; sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar som kan behöva byta anställning på grund av ohälsa, sjukskrivna i mer än 180 dagar som har behov av rehabiliteringsåtgärder i samverkan, samt personer med aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning. Arbetsförmedlingen ska vidare redovisa och analysera vilka effekter reformerna inom sjukförsäkringen fått för myndighetens insatser och administration. Uppdraget ska utföras i samråd med Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. En delredovisning omfattande första halvåret 2009 och bedömning av volymer och behovet av insatser under 2010 ska lämnas. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Siri Persson. I den slutliga handläggningen har chefen för Avdelningen Rehabilitering till arbete Henrietta Stein och biträdande generaldirektör Lena Liljebäck och chefen för Ledningsstaben Jan-Olof Dahlgren deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Lena Liljebäck Siri Persson 1
2
Innehållsförteckning Sammanfattning...5 1. Bedömning av volymer till Arbetsförmedlingen som en konsekvens av förändringarna i sjukförsäkringen...7 2. Prioriterade grupper...8 3. Ledning och styrning av samverkan...11 4. Rutiner i samverkan...12 5. Konsekvenser för Arbetsförmedlingens insatser och administration...13 6. Konsekvenser av de nya reglerna för arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan...17 7. Arbetsförmedlingens förslag för att öka förutsättningarna för att uppfylla uppdraget att underlätta övergången från ersättning från sjukförsäkringen till arbete eller aktivt arbetssökande...17 3
4
Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett väl utvecklat samarbete och fastställda rutiner för hur samverkan ska ske för att underlätta övergång från sjukförsäkring till arbete. Arbetsförmedlingen kan inte särskilt registrera personer som har varit sjuka och uppburit ersättning från Försäkringskassan. Uppgifter om ohälsa utgör en känslig personuppgift enligt 13 personuppgiftslagen (1998:204). Arbetsförmedlingens uppskattning om volymer baseras på siffror från Försäkringskassan. Försäkringskassan räknar med att det ökade utflödet ur sjukförsäkringen, som konsekvens av de nya reglerna, blir mellan 37 000 och 15 000 personer årligen för perioden 2009 till 2011, med en högsta notering 2010. 1 Arbetsförmedlingens uppfattning är att inflödet var lägre än prognostiserat under 2008 och till och med första kvartalet 2009. Från och med april 2009 rapporteras från lokala arbetsförmedlingar om en viss ökning av inflödet. De prioriterade målgrupperna får del av insatser såväl i de verksamheter som finansieras via samverkansmedel som i ordinarie verksamhet vid Arbetsförmedlingen. För målgruppen med långa sjukskrivningar och tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning anser Arbetsförmedlingen att rehabilitering i samverkan är en gynnsam faktor för personens möjlighet att tillgodogöra sig aktiva insatser i omställningssituationen. Arbetsförmedlingen föreslår därför att övergången för dem med långa sjukskrivningstider eller dem med tidsbegränsad sjukersättning även fortsättningsvis ska ske enligt de upparbetade rutinerna för den så kallade handlingsplanssamverkan och finansieras via samverkansmedel. Arbetsförmedlingen bedömer att förutsättningarna för dem som lämnar ersättning från sjukförsäkringen att få ett nytt arbete är komplexa. För en del personer är hälsan mycket instabil och därför sker återkommande övergångar mellan sjukförsäkringen och aktivt arbetssökande. En del av dem som lämnar sjukförsäkringen har ett eller flera funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Personer med långa sjukskrivningar bakom sig har svårt för att konkurrera om de lediga platserna. Dessa grupper är en del av den strukturella arbetslösheten. Inom grupperna finns också andra individuella faktorer som kan påverka deras 1 Prognos, källa Försäkringskassan. 5
konkurrenskraft negativt som kort utbildning, hög ålder och utomnordisk bakgrund. Även i den goda konjunkturen som fanns fram till hösten 2008, hade dessa grupper svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Deras andel av de arbetslösa inskrivna hos Arbetsförmedlingen ökar successivt i tider av högkonjunktur. Drygt hälften, 52 procent, av dem med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och går ut i arbete får någon form av subventionerad anställning på anslaget för särskilda medel för funktionshindrade. För personer som har anställning och har en tidsbegränsad sjukersättning på mindre än 100 procent är möjligheten till lönesubvention hos nuvarande arbetsgivare helt stängd enligt nuvarande regelverk. Arbetsförmedlingen bör få möjlighet att erbjuda lönebidrag för redan anställda även om de har mindre än hel tidsbegränsad sjukersättning. 6
1. Bedömning av volymer till Arbetsförmedlingen som en konsekvens av förändringarna i sjukförsäkringen De senaste fem åren har antalet personer med ohälsa och/eller funktionshinder ökat bland Arbetsförmedlingens arbetssökande. En bidragande orsak är den utökade samverkan med Försäkringskassan kring sjukskrivna som får del av Arbetsförmedlingens insatser för att kunna återgå i arbete. Inflödet till Arbetsförmedlingen av personer som fått sin sjukpenning eller tidsbegränsade sjukersättning indragen, beräknades öka ytterligare från och med oktober 2008 som en konsekvens av de nya reglerna i sjukförsäkringen. Försäkringskassan räknar med att det ökade utflödet ur sjukförsäkringen, som konsekvens av de nya reglerna, blir mellan 37 000 och 15 000 personer årligen för perioden 2009 till 2011, med en högsta notering 2010. 2 Arbetsförmedlingen kan inte särskilt registrera personer som har varit sjuka och uppburit ersättning från Försäkringskassan. Uppgifter om ohälsa utgör en känslig personuppgift enligt 13 personuppgiftslagen (1998:204). Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att bistå Försäkringskassan med relevanta data och annan hjälp i Försäkringskassans arbete att följa upp effekterna av förändringarna i sjukförsäkringen. Viss registerdata lämnas till Försäkringskassan varje månad. Men då de juridiska premisserna för detta är osäkra har en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gjorts att Försäkringskassan ska inkomma med en tydlig och skriftlig beställning av vilka variabler de vill ha om denna överföring ska fortsätta. Försäkringskassan har, med hänvisning till att de är statistikförande myndighet, inkommit med en beställning och begärt ut uppgifter från Arbetsförmedlingen för att lösa sitt uppdrag. Beställningen har dock varit utan specificerade variabler och enbart varit övergripande där Försäkringskassan begärt ut registerdata för alla nuvarande och tidigare inskrivna på Arbetsförmedlingen. Frågan är dock om en sådan beställning är allt för övergripande för att vara juridiskt tillfredställande. Inför föreliggande återrapporteringen har Försäkringskassan lämnat samkörd statistik till Arbetsförmedlingen. Vissa frågetecken finns dock kring kvalitén på den här statistiken. Denna osäkerhet kring statistiken kan emellertid vara normala inkörningsproblem där bättre kunskap kring de olika myndigheternas sätt att hantera statistik måste upparbetas. Både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har vid upprepade kontakter med sina respektive departement påtalat ovanstående svårigheter med att följa upp och utvärdera effekterna av rehabiliteringskedjan och 2 Prognos, källa Försäkringskassan. 7
andra reformer i sjukförsäkringen. Från Arbetsförmedlingens sida har såväl ledningen, Avdelningen Rehabilitering till arbete, Analysavdelningen samt Juridiska enheten deltagit i diskussionerna med departementet. Från och med oktober 2008 och fram till och med första kvartalet 2009 var inflödet från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen lågt. Från och med april månad 2009 uppfattar Arbetsförmedlingen en viss ökning av inflödet. I kontakter med Försäkringskassan framkommer bilden att de personer som befinner sig mellan dag 91 och 180 med ersättning från sjukförsäkringen och har anställning, i hög grad väljer att återgå till sin arbetsgivare. Vidare anges att det har tagit längre tid än beräknat för Försäkringskassan att tillämpa de nya rutinerna i rehabiliteringskedjan. Tillämpningen börjar nu sätta sig inom Försäkringskassan och av den anledningen beräknar man att inflödet till Arbetsförmedlingen kommer att öka under året. Vid årsskiftet 2009/2010 kommer ett antal personer, enligt uppgift från Försäkringskassan, att uppnå det maximala antalet dagar som rätt till ersättning från sjukförsäkringen kan utgå. Arbetsförmedlingen har begärt mer exakta uppgifter på förväntade volymer från Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen bedömer att tidigare prognoser, se budgetunderlag för 2010-2012, kvarstår avseende volymer och effekter för programmedel. Med hänsyn till ovanstående dock med en viss tidsmässig eftersläpning. Om trenden att personer med anställning väljer att återgå till ordinarie arbetsgivare håller i sig, blir inflödet från den gruppen lägre än prognostiserat. 2. Prioriterade grupper Följande grupper ska prioriteras; sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar som kan behöva byta anställning på grund av ohälsa, sjukskrivna i mer än 180 dagar som har behov av rehabiliteringsåtgärder i samverkan, samt personer med aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning. Personer som är sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar som kan behöva byta anställning på grund av ohälsa får del av Arbetsförmedlingens insatser i den ordinarie verksamheten. Här har Arbetsförmedlingen säkerställt resurser för att snabbt kunna tillgodose deras behov av stöd för att finna nytt arbete. Särskilt avdelade arbetsförmedlare ansvarar för den första kontakten med den arbetssökande och Försäkringskassan. 8
Sjukskrivna i mer än 180 dagar samt de med tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning vars rätt till ersättning från sjukförsäkringen upphör eller blir indragen får stöd i omställningen i ordinarie verksamhet vid Arbetsförmedlingen. Det finns fastställda rutiner för överföringen mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (se under avsnitt rutiner i samverkan). Arbetsförmedlingen har säkerställt att resurser finns för att möta upp behovet. En del personer väljer att själva anmäla sig som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Sjukskrivna i mer än 180 dagar samt de med tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning som bedöms behöva arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan, får del av insatser som finansieras via samverkansmedel eller medel från utgiftsområde 9. För 2009 beräknas en volym om minst 15 000 personer få samverkande insatser. Personer som får del av dessa insatser har vid ingången av samverkan rätt till ersättning från sjukförsäkringen. För 2009 finns samverkansmedel avsatt för den så kallade handlingsplanssamverkan samt försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har fått ytterligare ett särskilt uppdrag från Socialdepartementet att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning. Medel till det sist nämnda uppdraget finansieras från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslag 1:8 bidrag till psykiatrin. Handlingsplanssamverkan För 2009 ska inflödet för handlingsplanssamverkan vara minst 15 000 nya deltagare med följande fördelning på nationell nivå: Tabell 1: Fördelning av målgrupper Målgrupp Antal Andel Arbetslösa med sjukersättning 8 000 53 % Arbetslösa sjukskrivna 5 000 33 % Arbetslösa unga med aktivitetsersättning 1 000 7 % Anställda sjukskrivna eller med sjuk- eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning 1 000 7 % Totalt 15 000 100 % 9
Den totala volymen om 15 000 personer är densamma som för 2008. För 2009 prioriteras arbetslösa personer med sjukersättning. I målgruppen arbetslösa sjukskrivna ska unga till och med 29 år prioriteras. Försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna Försöksverksamheten riktar sig till personer som varit sjukskrivna i mer än två år, personer med tidsbegränsad sjukersättning samt personer med aktivitetsersättning. Målgruppen omfattar både sjukskrivna arbetslösa och sjukskrivna anställda som behöver byta anställning på grund av ohälsa. Syftet med försöksverksamheten är att pröva om man genom att anlita alternativa aktörer, som får ersättning utifrån prestation och resultat, snabbare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd för att återfå arbetsförmågan och erhålla ett reguljärt arbete. Fram till och med juni 2009 är det knappt 1 200 personer som tar del av (eller har tagit del av) insatser hos alternativ aktör. Arbetsförmedlingen har i detta särskilda uppdrag ett pågående samarbete med Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). IFAU s uppdrag är att utvärdera försöksverksamheten med Alternativa insatser. En första rapport kommer under våren 2010, slutrapporten kommer våren 2011. IFAU kommer att studera en grupp med personer som får del av ordinarie rehabiliteringssamverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och en grupp med personer som får del av insatser av alternativa aktörer. Upphandling av tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Uppdraget är att upphandla rehabilitering och andra typer av stödtjänster företrädesvis i form av arbetsledning och handledarstöd för målgruppen. Syftet är att ge personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning rehabilitering, sysselsättning och arbete. Verksamheten riktar sig till personer som har sin försörjning från sjukpenning, aktivitetsersättning, tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning (som beviljats före den 1 juli 2008), aktivitetsstöd, arbetslöshetsförsäkring eller kommunalt försörjningsstöd. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ansvarar för urvalet av deltagare. I uppdraget angavs att omfattningen skulle vara minst 750 personer. Upphandlingen resulterade i avtal med 31 leverantörer, som offererade 458 platser. De flesta aktörer är företag inom den sociala ekonomin och för andra aktörer finns sociala företag som samarbetsparter och underleverantörer. Arbetsförmedlingen bedömer att en viss utökning av 10
platserna kan komma att ske med hjälp av bland annat direktupphandling. Avtal med leverantörer tecknades i början på juni och i mitten på juli hade fem personer startat. 3. Ledning och styrning av samverkan Det finns en chefsgrupp på nationell nivå för samverkan mellan myndigheterna. Den nationella gruppen ansvarar för att ta fram målgrupper, volymer och mål för de personer som bedöms behöva arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan. Detta regleras i en årlig gemensam överenskommelse. På lokal nivå finns en samverkansgrupp bestående av ansvariga chefer från respektive arbetsmarknadsområde och lokalt/lokala försäkringscenter, som ansvarar för att arbetet bedrivs enligt den nationella överenskommelsen. Den nationella samverkansgruppen och de lokala samverkansgrupperna utgör också forum för generella samarbets- och utvecklingsfrågor för att säkerställa att det gemensamma uppdraget om att underlätta omställningen mellan sjukersättning och aktivt arbetssökande fungerar även för personer som inte deltar i verksamhet som finansieras via samverkansmedel. I handlingsplansamverkan finns väl utvecklade arbetsmetoder enligt den så kallade Farosprocessen. Arbetet bedrivs i team med personliga handläggare från Försäkringskassan och arbetsförmedlare som är särskilt avdelade och arbetar heltid i uppdraget. Som stöd för arbetet finns åtta samverkanssamordnare (motsvarande resurs finns hos Försäkringskassan). Samordnarna utgör ett stöd till chefer och samverkansgrupper. Tillsammans med ansvariga chefer verkar de för enhetlighet, identifierar utvecklingsbehov och föreslår åtgärder. Nämnda struktur för samverkan utgör också basen för de särskilda uppdragen om försöksverksamheten för långtidssjukskrivna och insatser för psykiskt funktionsnedsatta. Den nationella samverkansgruppen är också ett forum för att behandla frågor utifrån ett statligt ägarperspektiv beträffande den finansiella samordningen (Finsam). Arbetsförmedlingen har deltagit i en förstudie av det sektorsövergripande systemet för uppföljning av resultat av samverkan och finansiell samordning (SUS). Syftet med förstudien var att ta fram ett beslutsunderlag inför beslut om fortsatt utveckling av SUS. Utvecklingen av SUS går nu vidare till en genomförandefas, där Arbetsförmedlingen kommer att delta. Dialog om förvaltning och utveckling av SUS förs kontinuerligt i det nationella råd som etablerats mellan myndigheterna för den finansiella samordningen. 11
För att få en samlad bild av effekterna av samverkansmedel är behovet av ett väl fungerande uppföljningssystem stort. För den samverkan som bedrivs med samverkansmedel mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gör Arbetsförmedlingen en uppföljning genom Arbetsförmedlingens ordinarie system, Ledning & Styrning. 4. Rutiner i samverkan I samarbetet finns tydliga rutiner och kontaktvägar för hur den enskilde ska erbjudas stöd vid övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. För att underlätta övergången och för att möjliggöra stöd från Arbetsförmedlingen genomfördes under september 2008 informationsinsatser om de nya reglerna inom sjukförsäkringen till samtliga arbetsförmedlingsområden. Informationen genomfördes i samverkan med Försäkringskassan. Gemensamma rutiner för avstämnings- och överlämningsmöten tillsammans med Försäkringskassan och den försäkrade har funnits sedan halvårsskiftet 2006. I samband med rehabiliteringskedjan infördes ett nytt gemensamt möte, kontaktmöte. Målgruppen är sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar som kan behöva byta anställning på grund av ohälsa. Syftet med kontaktmötet är att den försäkrade i ett tidigt skede bereds kontakt med Arbetsförmedlingen för att tillvarata den tid som denne har fortsatt rätt till ersättning från sjukförsäkringen. I kontaktmötet deltar handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och den försäkrade. Om den försäkrade tackar nej till kontaktmöte, informeras denne om möjligheten att på eget initiativ kontakta Arbetsförmedlingen. Från januari till och med juni 2009 3 har Försäkringskassan erbjudit 4 1 736 personer möjligheten att delta i kontaktmöte. Under samma period har Försäkringskassan erbjudit 1 026 personer överlämningsmöte, som riktas till personer där Försäkringskassan överväger att inte betala ut sjukpenning och där personen vid tidpunkten för överlämningsmötet inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Avstämningsmöten sker i de ärenden där Försäkringskassan bedömer att det är oklart om den försäkrade kan börja söka nytt arbete. Här har 3 4 Enligt uppgift från Försäkringskassan Observera att siffrorna gäller erbjudna möten, ej faktiskt genomförda. Uppgifter för maj och juni är preliminära. 12
Arbetsförmedlingen ingen tillgänglig statistik för de avstämningsmöten som enbart gäller mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I rutinerna mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för det särskilda uppdraget för psykiskt funktionsnedsatta kommer samverkan att ske via avstämningsmöten. 5. Konsekvenser för Arbetsförmedlingens insatser och administration Förändringarna i sjukförsäkringen har medfört att Arbetsförmedlingen inom ordinarie verksamhet ånyo har uppdraget att arbeta med personer med ohälsa och som har anställning. En konsekvens för de personer som har kvar sin anställning och rätt till ersättning från sjukförsäkringen, är att de försäkringar som normalt omfattar Arbetsförmedlingens deltagare i program inte gäller. Med hänsyn till att personen har en pågående sjukskrivning och pågående anställning kan inte aktivitetsstöd utgå och då gäller inte de försäkringar Arbetsförmedlingen har. Efter bedömning av Försäkringskassan, kan personen beviljas rehabiliteringspenning under deltagande i program. Enligt förordningen (2000:630 26 ) om särskilda medel för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga kan möjlighet finnas för anställning med lönebidrag, hos nuvarande arbetsgivare, om personen haft hel tidsbegränsad sjuk eller aktivitetsersättning alternativt att personen tidigare, inom tre år, haft anställning med stöd. För personer som har anställning och har en tidsbegränsad sjukersättning på mindre än 100 procent är möjligheten till lönesubvention hos nuvarande arbetsgivare helt stängd enligt nuvarande regelverk. I och med förändringen i sjukförsäkringen drabbar nämnda begränsning i förordningen särskilt hårt dem som till exempel via rehabilitering i samverkan tidigare bedömts ha rätt till 50 procent tidsbegränsad sjukersättning. Mot bakgrund av att de har en anställning som inte motsvarar heltid, har arbetsgivaren ingen skyldighet att utöka arbetstiden. Att finna ytterligare ett arbete på halvtid som går att förena med pågående anställning kan vara ytterst svårt. Personer med mindre än hel tidsbegränsad sjukersättning som har en anställning, har i och med sin deltid en anpassad arbetssituation. Arbetsförmedlingens erfarenhet är att arbetsgivarna har svårt att tillmötesgå en utökning av arbetstid och förändring av arbetsuppgifter med hänsyn till personens reella arbetsförmåga. En konsekvens kan bli att personen får lämna sin anställning för att söka arbete på heltid. Arbetsförmedlingen bedömer att en förändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för funktionshindrade är nödvändig. Nuvarande regelverk bör ändras till att inkludera alla med tidsbegränsad sjukersättning 13
oavsett omfattning av ersättning från sjukförsäkringen. En sådan förändring skulle medföra en mer effektiv användning av samhällets resurser genom att Arbetsförmedlingen kan tillvarata personens förankring i arbetslivet. Den som på grund av ohälsa inte kan återgå i sin anställning kan under vissa förutsättningar söka arbete med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, med bibehållen anställning. Om Försäkringskassan har bedömt att personen har arbetsförmåga och därför inte längre har rätt till sjukpenning är det Försäkringskassans beslut som kommer att ligga till grund för arbetslöshetskassans bedömning när personen ansöker om arbetslöshetsersättning. Generellt eftersträvar myndigheten att förenkla administrationen. Mot bakgrund av att personer med anställning är en målgrupp där regelverket tillämpas särskilt, har Arbetsförmedlingens medarbetare fått ytterligare regler och rutiner att förhålla sig till i mötet med den enskilde. Mot bakgrund av ett relativt lågt inflöde och en relativt kort period finns ännu ingen tydlig bild om behovet av insatser för dem som är sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar och som kan behöva byta anställning på grund av ohälsa. Det framgår dock att det är olika tjänster och insatser som efterfrågas, bland annat information om arbetsmarknaden, vägledning och rehabiliterande insatser. En del personer har också kunnat återgå till ordinarie arbetsgivare. Genom den samverkan som bedrivs gemensamt av båda myndigheterna via samverkansmedel har Arbetsförmedlingen eller extern aktör, stora möjligheter att underlätta övergången från sjukförsäkringen till arbete eller aktivt arbetssökande. Genom väl definierade rutiner och mötesformer samt särskilt avdelade resurser underlättas omställningen för den enskilde. I denna samverkan är det möjligt att tillvarata medicinsk utredning och rehabilitering som har genomförts under den tid som personen uppburit ersättning från sjukförsäkringen. Det medicinska underlaget utgör en viktig grund för Arbetsförmedlingen i planering av fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering. Tillgången till medicinskt underlag medför förutom tidsbesparing hos myndigheten också en positiv känsla hos individen, erfar Arbetsförmedlingen. Individen upplever att tidigare gjorda insatser har betydelse för den fortsatta planeringen och denne behöver inte börja från början igen. Arbetsförmedlingen kan också vid behov ha kontakt med behandlande läkare för att till exempel rådgöra om lämplig arbetsmiljö och/eller lämpliga arbetsuppgifter. Vid bestämda tidpunkter sker avstämningar mellan den enskilde och myndigheterna. Den enskilde får därmed en god kontroll över de förutsättningar och villkor som framträder i rehabiliteringsprocessen. För målgruppen med långa sjukskrivningar och 14
tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning bedömer Arbetsförmedlingen att denna möjlighet är en gynnsam faktor för personens möjlighet att tillgodogöra sig aktiva insatser i omställningssituationen. Genom insatserna i samverkan har de fått en grundläggande kännedom om sina förutsättningar för arbete eller utbildning och kan därigenom ta del av Arbetsförmedlingens tjänster. Denna samverkansform har funnits mellan myndigheterna sedan 2003. Under åren har resultatet ut i arbete eller utbildning legat på knappt 40 procent. Övriga deltagare, som inte når målet har antingen överförts till fortsatta insatser av Arbetsförmedlingen i ordinarie verksamhet alternativt har kunnat gå tillbaka till fortsatt handläggning av Försäkringskassan. Det sist nämnda alternativet kommer i fortsättningen inte vara möjligt mot bakgrund av reformerna i sjukförsäkringen. En konsekvens blir att en del kommer att hamna utanför försäkringssystemen. Personer där rätten till ersättning från sjukförsäkringen upphör eller som får sin rätt till fortsatt ersättning från sjukförsäkringen indragen får stöd i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Även för dessa grupper behövs vanligtvis motiverande och arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens möjlighet till tidiga insatser försvåras med hänsyn till att medicinskt underlag saknas. För att stötta personen och klargöra dennes förutsättningar för arbete behövs ofta utredande insatser av Arbetsförmedlingens specialister. En konsekvens blir längre ledtider före aktiva insatser. Utredningarna visar ofta att personen har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Många personer har därtill en kvarstående upplevelse av ohälsa. Detta medför betydande svårigheter för deras möjlighet att ta del av aktiva insatser och vara aktivt arbetssökande. För en del personer är hälsan mycket instabil och därför sker återkommande övergångar mellan sjukförsäkringen och aktivt arbetssökande. De med långa inskrivningstider hos Arbetsförmedlingen har kvalificerat sig till jobb- och utvecklingsgarantin och under våren har en del uppnått tidsgränsen för fas tre. Här ser Arbetsförmedlingen ett stort problem för de personer som har en instabil hälsa som medför att de inte aktivt kan delta i jobb- och utvecklingsgarantin och i sysselsättning i fas tre. En dialog om nämnda problematik är påbörjad mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Initialt kommer Försäkringskassan att se över sina rutiner för personer som är sjukskrivna och deltar i jobb- och utvecklingsgarantin. I förordningarna jobb- och utvecklingsgarantin (2007:414) och jobbgarantin för ungdomar (2007:813) finns inget stöd för att återkalla anvisningarna för sjukskrivna. Arbetsförmedlingen har påtalat detta i budgetunderlaget för 2010-2012 och föreslagit att personer som är sjukskrivna ska behandlas på 15
samma sätt som exempelvis föräldralediga. För att uppnå enhetlighet i bedömningen har Arbetsförmedlingen rekommenderat följande hantering tillsvidare: Deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som är sjuka kvarstår i jobb- och utvecklingsgarantin oavsett frånvarons längd. Deltagare i jobbgarantin för ungdomar som är sjuka kvarstår i garantin vid kortare frånvaro. I de fall sjukskrivningen är längre, i normalfallet minst 30 dagar, kan en återkallelse övervägas om det finns särskilda skäl för detta. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Den deltagare som återkallas bör åter kvalificera sig för garantin, innan en ny anvisning görs. En del av dem som lämnar sjukförsäkringen har funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Personer med långa sjukskrivningar bakom sig har svårt för att konkurrera om de lediga platserna. Vi ser att resultatet i handlingsplanssamverkan sjunker, fram till och med juni månad är det 36 procent som går till arbete eller utbildning. Dessa grupper är en del av den strukturella arbetslösheten. Inom grupperna finns också andra individuella faktorer som kan påverka deras konkurrenskraft negativ som kort utbildning, hög ålder och utomnordisk bakgrund. Även i den goda konjunktur som fanns fram till hösten 2008, hade dessa grupper svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Deras andel av de arbetslösa inskrivna hos Arbetsförmedlingen ökar successivt i tider av högkonjunktur. Drygt hälften, 52 procent, av dem med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och som lämnar Arbetsförmedlingen till arbete, får någon form av subventionerad anställning på anslaget för särskilda medel för funktionshindrade. För att öka förutsättningen för dem som lämnar sjukförsäkringen att få arbete, bedömer Arbetsförmedlingen att ytterligare personella resurser behöver avsättas för ackvirering av praktik och arbete. För att få till stånd en anställning behövs förutom lönesubvention även hjälpmedel och anpassning för dem med funktionshinder. De som inte kan återgå till sitt tidigare yrke på grund av ohälsa eller funktionsnedsättning kan behöva kompetensutveckling eller till och med en helt ny yrkesutbildning för att kunna konkurrera om de lediga jobben. 16
6. Konsekvenser av de nya reglerna för arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Reglerna i sjukförsäkringen från och med 1 juli 2008 innebär bland annat att antalet sjukpenningdagar begränsas. Detta leder till att det kommer att finnas försäkrade som kan vara i behov av rehabiliterande insatser i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen men som endast har ett begränsat antal dagar med sjukpenning (rehabiliteringspenning) kvar. Samma förhållande gäller för personer som enligt övergångsregler har rätt till tidsbegränsad sjukersättning ytterligare en tid. De handläggare som arbetar inom rehabiliteringssamverkan måste göra en hållbar och realistisk planering för den arbetslivsinriktade insatsen även om deltagaren har betydligt kortare tid än ett år kvar på sin ersättning. Detta ställer givetvis höga krav, både på handläggarna, men även på deltagaren. Denna förändring kan komma att negativt påverka dels inflödet till de insatser som bedrivs i samverkan, dels resultatet till arbete och utbildning. Diskussion och bedömning mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan om huruvida insatser i rehabiliteringssamverkan är möjliga att genomföra under den tid som personen har kvar sin ersättning har redan påbörjats för flera personer. Den dialogen kommer att bli alltmer frekvent under hösten 2009. Reglerna gäller följaktligen även för de deltagare som får sina insatser hos en alternativ aktör. Enligt det avtal som tecknats med aktörerna kan en person vara i insats hos dem upp till ett år. Detta är dock inte görligt när en person inte längre har ett år kvar av sin ersättning från sjukförsäkringen. Aktörerna informeras om detta i samband med avrop och kan avstå från att starta insats på grund av deltagarens begränsade ersättningstid. Det finns ännu inget exempel på att detta har inträffat. 7. Arbetsförmedlingens förslag för att öka förutsättningarna för att uppfylla uppdraget att underlätta övergången från ersättning från sjukförsäkringen till arbete eller aktivt arbetssökande Som tidigare nämnts är Arbetsförmedlingens erfarenhet att de personer som får del av arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan har goda förutsättningar för att dels få arbete, dels kunna bli aktivt arbetssökande. Denna samverkan ger en längre övergångsfas där individen ges möjlighet att utveckla och upparbeta en arbetsförmåga med stöd av såväl personella resurser som aktiva förberedande insatser. Ytterligare en aspekt som bedöms vara av stor vikt är att personen har fortsatt ekonomisk trygghet under denna 17
övergångsfas. Denna trygghet medför att personen kan koncentrera sig på sina resurser och förutsättningar för arbete. Arbetsförmedlingen föreslår därför att övergången för dem med långa sjukskrivningstider eller för dem med tidsbegränsad sjukersättning ska ske enligt de upparbetade rutinerna för den så kallade handlingsplanssamverkan och finansieras via samverkansmedel. Genom klarhet i personens medicinska status redan vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen, särskilt avdelade personella resurser med fördjupad kompetens om respektive myndighets uppdrag, möjlighet till särskilda förberedande rehabiliteringsinsatser samt ekonomisk trygghet i övergångsfasen bedömer Arbetsförmedlingen att möjligheten för att underlätta övergången från ersättning från sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande ökar avsevärt. För de personer som har utvecklat och uppnått en arbetsförmåga genom deltagande i handlingsplansamverkan och där behov av fortsatta aktiva arbetslivsinriktade insatser kvarstår, önskar Arbetsförmedlingen en dialog med Arbetsmarknadsdepartementet kring alternativa lösningar. Arbetsförmedlingen bedömer att det är angeläget att tillvarata de erfarenheter och kunskaper som såväl arbetsförmedlare som den enskilde har uppnått genom samverkan. För dem som ännu ej uppnått kvalificeringstiden för deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin respektive jobbgarantin för ungdomar, kan en direkt överföring till nämnda program vara ett alternativ. Arbetsförmedlingen vill dock utreda hur många som eventuellt kan bli berörda av en sådan förordningsförändring samt se över eventuella övriga konsekvenser för Arbetsförmedlingens resurser och insatser, före en ändring i förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin (2007:414) och jobbgarantin för ungdomar (2007:813). 18
19
Arbetsförmedlingen Besöksadress Hälsingegatan 38 Stockholm Postadress 113 99 Stockholm Telefon: 08-508 801 00 www.arbetsformedlingen.se