Klassifikation av sociala insatser/interventioner



Relevanta dokument
Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

Individens behov i centrum

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Säkerhet och integritet utifrån ett juridiskt perspektiv Patrik Sundström Socialdepartementet

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Äldres behov i centrum ÄBIC

Individens behov i centrum

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Patientlag

Resultat av remiss för diagnosbegrepp

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll

Individens behov i centrum, IBIC

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Informationsträff NPÖ

Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI)

Gemensamt språk och ICF

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Process för terminologiarbete

Dokumentation i patientjournalen

SIP Samordnad Individuell Plan

Äldres behov i centrum (ÄBIC) - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk

NI 2015:1 Kort introduktion

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning (S 2011:03) Dir.

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum)

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Termlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5)

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

ehälsa Sidan 0 av 20

Granskningsmall handläggningsdokumentation

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Klassifikationer och hkodverk

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Preliminärt internt utbildningsprogram september Preliminärt utbildningsprogram september 2014

Patrik Sundström, huvudsekreterare Utredningen om rätt information i vård och omsorg. Utredningen om rätt information i vård och omsorg

Na tverksdag fo r ledningsansvariga inom Elevha lsans medicinska insats

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård. Urval ur ICF och KVÅ

Transkript:

Klassifikation av sociala insatser/interventioner Ett utvecklingsarbete i samarbete med socialstyrelsen och medlemmar

Klassifikationer Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem (ICD-10- SE) Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och barn- och ungdomsversion (ICF-CY) Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ WHO:s huvudklassifikationer ICD-10 International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems ICF International Classification of Functioning, Disability and Health ICHI International Classification of Health Interventions

International Classification of Health Interventions (ICHI) Det tre övergripande indelningarna är: vad är målet för interventionen (target) dvs till vad riktas åtgärden såsom aktivitet, delaktighet, kroppens anatomi och kroppsfunktioner vilken typ av intervention det är (actions) exempelvis observation, testning, rådgivning, information/utbildning, vilken metod, teknik, tillvägagångsätt, urval mm som används för att utföra interventionen (means).

Syfte att tillhandahålla en vetenskaplig bas för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd att etablera ett gemensamt språk för att underlätta kommunikation att möjliggöra jämförelse av data mellan länder, mellan hälsooch sjukvård och andra relaterade verksamheter och över tid att tillhandahålla ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem

ICF som teoretisk modell biopsykosocial modell Funktionstillstånd/ Funktionshinder Hälsotillstånd Kroppsfunktioner Aktivitet Delaktiget & Struktur Kontextuella faktorer Omgivningsfaktorer Personfaktorer

Aktiviteter och Delaktighet 1. Lärande och att tillämpa kunskap 2. Allmänna uppgifter och krav 3. Kommunikation 4. Förflyttning 5. Personlig vård 6. Hemliv 7. Mellanmänskliga relationer 8. Större livsområden 9. Samhälle, socialt och medborgerligt liv

Omgivningsfaktorer Omgivningsfaktorer den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar Underlättande eller hindrande faktorer

Varför behöver vi en klassifikation? Olika begrepp och benämningar av insatser Går ej jämföra Missförstånd Behöver insatser tillsammans med boendeform För att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och öka tillgången till data av god kvalitet om socialtjänstens olika verksamhetsområden och om hemsjukvård

Syfte Syftet är att utveckla en klassifikation av sociala insatser

Mål Målet är att det finns entydiga och enhetliga sociala insatser som kan användas inom olika områden i den lokala dokumentationen för att återanvändas vid informationsöverföring, lokal verksamhetsuppföljning, som underlag för nationell statistik, i öppna jämförelser för att utveckla evidensbaserad praktik. De kan även användas i lagar, föreskrifter och allmänna råd samt i riktlinjer och annan dokumentation där man beskriver insatser.

Målgrupp Målgrupp för klassifikation av sociala insatser är professionerna, verksamhetsansvariga, verksamhetsutvecklare samt ansvariga för utveckling av uppföljning på nationell nivå.

Avgränsningar Arbetet kommer att avgränsa sig till personnummerbaserad dokumentation i kärnprocessen

Genomförande Insamling av källmaterial Analys av källmaterial Utveckla insatser utifrån de tre axlarna i ICHI Ta fram beskrivningar/definitioner Välja term/kodtext Dokumentera i mall (kod, kodtext, beskrivning, kommentar, användningsområde ev innesluter, utesluter)

Genomförande Avstämning med intern och extern arbetsgrupp/ referensgrupp Definierade begrepp och rekommenderad term enligt terminologiprocessen skickas på remiss Testverksamhet våren 2013 Besluta om fastställd kod, kodtext och beskrivning Skriva rapport om utvecklingsarbetet Publicera fastställd kod, kodtext och beskrivning hösten 2013 Marknadsföra

Tack för visat intresse Annica Blomsten

Utredningen om rätt information i vård och omsorg Hur långt har vi kommit

Uppdraget Tydliggöra gränserna mellan individens och vårdgivarens personuppgiftsansvar Överväga behov av reglering av personuppgiftsansvar, t.ex. att peka ut en aktör som ansvarig för övergripande IT-säkerhetsåtgärder Analysera övriga legala frågor, t.ex. sekretess, allmänna handlingar Ta fram författningsförslag

Vad pågår redan nu Apotekens Service AB har fått i uppdrag att etablera en elektronisk plattform för personligt hälsokonto Utredning om beslutsoförmögna Kartläggning: i vilka situationer behövs tydligare lagstöd? Bedömning: när/vem/hur avgör beslutsoförmåga? Beslut: vem ska ta beslut för en beslutsoförmögen? Förslag: en enkel reglering för sjukvård och forskning

Kartläggning av behov, förutsättningar och hinder för en ändamålsenlig informationshantering En sammanfattande bild av hittills gjorda studiebesök och möten Samstämmiga bilder i stort Stort engagemang Olika förutsättningar beroende på mångfalden av aktörer Stora olikheter mellan kommuner Några goda exempel Några områden behöver ytterligare kartläggning, särskilt socialtjänst och samverkan rörande barn

Rätt information i vård och omsorg = ett känt vardagsproblem

Kommunal vård och omsorg Primärvård Länsdelssjukvård Högspecialiserad vård

Vårdplanering: Medicinska bedömningar Omvårdnad Rehab insatser Boende / SoL insatser

Problembeskrivning Patientintegritet vs. Patientsäkerhet Vad är samtycke och när gäller det Rädsla att bli sedd som hacker Mindre rädsla att göra fel, om man inte vet Nytt arbetssätt utmanar Stora skillnader i SoL och HSL dokumentation Begreppsförvirring; vårdplanering, vårdplan, IVP och genomförande plan = ingen plan!

Utmaningar Vårdplanering = en mekanisk process Olika system; Meddix, Prator, Klara Vårdplanen ses inte som journalhandling Oklart vad som skall överföras Vad är HSL och vad är SoL? Vem avgör vad? Vem avgör var? Vem ser individen = personen?

Uppdraget Kartlägga och identifiera: vilken information som behöver dokumenteras och utbytas för att möjliggöra samverkan inom och mellan sjukvård och socialtjänst nödvändiga förutsättningar för en mer sammanhållen informationshantering vilka hinder som finns idag för en sådan informationshantering (juridik, teknik, verksamhet)

Uppdraget - Grundläggande Utreda vilka behov som finns av: information, utbildning, andra kompetenshöjande insatser om vad den berörda lagstiftningen innebär, samt överväga andra åtgärder än lagändringar

Rätt information i vård och omsorg = en utmanande målbild

En av utmaningarna - informationshantering Hur ska individerna identifieras i de län där mångfalden av utförare i vård och omsorg är stor? utspridd informationshantering, ev. stor systemflora sekretessgränser mellan vårdgivare många personuppgiftsansvariga om individen rört sig mellan olika vårdgivare saknas helhetsbild av vårdtyngden även om det rent tekniskt är möjligt att samköra data, saknas sannolikt stöd i lagstiftning för att göra det på ett effektivt och säkert sätt

Nästa steg i utredningen Djupare analys av verkligheten Djupare analys av lagstiftningen Analysera olika vägar framåt Vid behov överväga justerad lagstiftning och andra åtgärder som möjliggör ett proaktivt arbetssätt

Utmaningar och hinder Dubbeldokumentation: särskilt vid samverkan och vid integrerade verksamheter Ostrukturerad dokumentation: svårt att överblicka, svårt att få snabbt besked, svårt att överföra Systemflora: många olika system (eller installationer av samma system) kräver stora investeringar Inkompatibilitet: system som inte klarar av att kommunicera med varandra

Forts Osäkerhet/okunskap rörande lagstiftningen (vad och hur?) Otrygghet rörande beslutsoförmögna Spärreglerna komplicerade och svåra att implementera på ett ändamålsenligt sätt Kommunerna behöver bli producenter av information, t.ex. i NPÖ för att bota det informationsglapp som finns visavi landsting/privata vårdgivare

Forts Kommuner är generellt i behov av ökat stöd, t.ex. för att strukturera vård- och omsorgsdokumentationen Svårnavigerad mångfald: informationshanteringen blir fragmentarisk i län med många privata utförare Läkemedel och VMI (viktig medicinsk information) är kritiska informationsmängder, utmaningar såväl i lagstiftning (spärregler), teknikutveckling, rutiner, yrkeskultur m.m. Glapp mellan nationella initiativ och lokala/regionala behov och prioriteringar

Positiva erfarenheter Generellt ett stort engagemang Arbete för att bli mer följsam i förhållande till lagstiftningen Arbete med att anpassa information efter olika användares behov genom att skapa olika vyer (aktiva val) Landstingens arbete för att trygga kommunernas informationsbehov, t.ex. NPÖ eller titthål Arbete med att öka patienters medverkan Arbete med gemensam upphandling av system (Kommunförbundet Västerbotten)

Tack för visat intresse Annica Blomsten