INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens översikt... 3 2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den... 7 2.2.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen... 7 inom kommunens område... 7 2.2.3.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen... 7 2.2.3.2 Utvecklingen i det egna ekonomiområdet... 8 2.2.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi... 10 2.2.5 Kommunens personal... 10 2.2.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt... 11 andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling... 11 2.2.7 Miljöfaktorer... 11 2.3 REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA TILLSYN HAR ORDNATS... 11 2.4 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERINGEN AV... 12 VERKSAMHETEN... 12 2.4.1 Resultaträkning och nyckeltal... 12 2.4.2 Resultaträkningens intäkter... 13 2.4.3 Resultaträkningens verksamhetskostnader... 15 2.4.4 Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget)... 15 2.4.5 Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat... 15 2.4.6 Finansiering av verksamheten... 16 2.5 DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 17 2.6 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER... 19 2.7 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 20 2.7.1 Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet... 20 2.7.2 Väsentliga händelser som gäller koncernen... 20 2.7.3. Koncernbokslutet med nyckeltal... 21 2.8 ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSÅRETS RESULTAT... 25 2.8.1 Behandling av räkenskapsperiodens resultat... 25 3 BUDGETUTFALLET... 26 3.1 UPPNÅENDE AV MÅLEN... 26 3.2 UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER... 26 3.2.1 Driftsekonomidelens utfall... 28 STADSSTYRELSEN... 28 CENTRALVALNÄMNDEN... 49 REVISIONSNÄMNDEN... 50 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel)... 52 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK... 55 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN... 58 BILDNINGSNÄMNDEN... 65 TEKNISKA NÄMNDEN... 107 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN... 118 3.2.2 Resultaträkningsdelens utfall... 172 3.2.3 Investeringsdelens utfall... 173
3.2.4 Finansieringsdelens utfall... 180 3.2.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster... 181 4. BOKSLUTSKALKYLER... 182 5. NOTER TILL BOKSLUTET... 190 6. AFFÄRSVERKENS BOKSLUT... 201 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN... 202 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTAD HAMN... 212 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK... 222 7. UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 240
1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och -förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. Till de delar som bestämmelserna i dessa lagar avviker från varandra tillämpas kommunallagen (BokfL 8:5 ). Bokföringsnämndens kommunsektion ger anvisningar om hur bestämmelserna i bokföringslagen ska tillämpas (KomL 67 ). Även vid upprättandet av koncernbokslut iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar (KomL 68 a ). ets innehåll Innehållet i kommunens bokslut fastställs i kommunallagen. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse (KomL 68.2 ). Därtill ska en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Närmare anvisningar om upprättandet av ett koncernbokslut för en kommun finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner. skalkylerna uppgörs i scheman enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Noterna uppgörs enligt kommunsektionens allmänna anvisning. Allmänna bokslutsprinciper När bokslutet och den ingående balansen upprättas ska så kallade allmänna bokslutsprinciper följas (BokfL 3:3 ). Bestämmelsen innehåller sex olika bokslutsprinciper och en princip som gäller den ingående balansen. - Antagande om att verksamheten fortsätter - Konsekvens i förfaringssättet från en räkenskapsperiod till en annan - Innehållsbetoning - Försiktighetsprincipen - Balanskontinuitetsprincipen - Prestationsprincipen - Principen om separat värdering Granskning och godkännande av bokslutet Kommunstyrelsen ska tillställa revisorerna bokslutet och därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorn ska senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden. Revisionsberättelsen ska vara adresserad till fullmäktige och den ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 73.1, 75.1 ). Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning, ska revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller och ett utlåtande av kommunstyrelsen. Revisionsnämnden gör en bedömning av anmärkningarna, förklaringarna och kommunstyrelsens utlåtande (KomL 75.2 och 3 ). Efter att bokslutet beretts i revisionsnämnden förelägger kommunstyrelsen det för fullmäktige senast före utgången av juni året efter räkenskapsperioden (KomL 68 ). 1
Revisionsnämnden delger fullmäktige revisionsberättelsen och kommer med ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet (KomL 71.2 ). Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden förelägger sin utvärderingsberättelse för fullmäktige som tar upp den som en separat punkt på föredragningslistan 2
2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2.1 Bestämmelser om verksamhetsberättelsen Kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar för att en verksamhetsberättelse avges (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ges uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av kommunens verksamhet (BokfL 3:1 ). Kommunens verksamhetsberättelse har särskilt i uppgift att redogöra för hur de mål för verksamheten och ekonomin som godkänts av fullmäktige i budgeten har nåtts i kommunen och kommunkoncernen (KomL 69 ). I verksamhetsberättelsen ska också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommunkoncernens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommun-koncernens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen därtill lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska det i verksamhetsberättelsen redogöras för hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin (KomL 69 ). Vid upprättandet av bokslut för ett affärsverk iakttas i tillämpliga delar denna allmänna anvisning. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för ett affärsverk balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. 2.2 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin 2.2.1 Stadsdirektörens översikt År 2010 var ett år präglat av återhämtning. Året innan (2009) upplevde världsekonomin en recession vars omfattning inte skådats sedan 1930-talet. Industriproduktionen i Finland sjönk år 2009 med 20,9 % jämfört med året innan, den största djupdykningen sedan 1918. Inte ens under krigsåren på 1940-talet sjönk industriproduktionen i Finland lika mycket. Bruttonationalproduktionen sjönk med 7,8 % år 2009. Under 1990-talets depression var den största enskilda minskningen 6 % år 1991. Ekonomin återhämtade sig snabbt under 2010. BNP ökade enligt preliminära uppgifter med 3,1% under 2010. Skäl att minnas är att djupdykningen år 2009 var av den kalibern att industriproduktionen i många branscher ännu är på 2006 års nivå. Som helhet är världsekonomin stadd på en bana av tillväxt även om det finns mörka moln på horisonten, framförallt inom EU och euroområdet. Riskerna för en ny recession i Europa är uppenbara. Asiens roll som världsekonomins tyngdpunkt blir för varje år allt starkare. Framförallt EU hotas av marginalisering ifall ingenting görs för att få igång en ny ekonomisk dynamik. Finland är i detta fall inget undantag. 3
Utvecklingen i Jakobstadsregionen var under finanskrisen exceptionell, också i ett historiskt perspektiv. Den stora djupdykningen under finanskrisen har följts av en relativt snabb återhämtning. Skäl att minnas är att situationen fortsättningsvis är mosaikaktig. Det är stor skillnad mellan branscher och också inom samma bransch kan det vara skillnad på olika företags återhämtningsgrad. Framförallt skogs-, livsmedels- och pälsbranscherna har en mycket gynnsam konjunktur för tillfället. Arbetslösheten vid årsskiftet var 9,6 % mot 12 % vid föregående årsskifte. Inom hela regionen var andelen arbetslösa vid årsskiftet 6,5 % jämfört med 9 % året innan. Befolkningsmängden i Jakobstad är på nytt inne i en tillväxtfåra och ökade under år 2010 med 30 personer så att vid utgången av år 2010 hade vi totalt 19650 invånare. Regionen som helhet visade en befolkningsökning på 197 personer. Staden Jakobstads bokslut för år 2010 uppvisar ett överskott på 1,79 M. År 2009 uppvisade staden ett underskott på 3,13 M. Staden reviderade sin avskrivningsplan vilket ökade avskrivningarna med 2,4 M. Med den gamla avskrivningsplanen skulle staden ha gjort ett överskott om 4,19 miljoner euro. Årsbidraget stiger till 11,1 M jämfört med 3,76 M år 2009. Det ökade årsbidraget beror främst på två faktorer. Den första faktorn är sparprogrammet. År 2010 var ett exceptionellt år med projekt 3% vars inverkan var 3,28 miljoner euro. Den andra faktorn är affärsverken. Affärsverkens överskott var 6,9 M jämfört med 2,3 M år 2009. Affärsverkens ökade resultat är den största enskilda posten som förklarar ökningen av årsbidraget. Eftersom det regionala social- och hälsovårdsverket inledde sin verksamhet under år 2010 är en direkt jämförelse av driftsinkomster och driftsutgifter svår att göra. Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 87 M vilket är en minskning med 4,4% i jämförelse med föregående år. Minskningen av nettoutgifterna beror främst på energiverkets goda resultat. Dess rörelseöverskott ökade med 4,2 M. Men även projekt 3% hade en avgörande inverkan. Den förverkligade inbesparingen inom projekt 3% blev 3,28 M när den sparplan som godkändes av stadsstyrelsen uppgick till 2,8 M. Stadens verksamhet exklusive affärsverken gör ett underskott på 5,1 M medan affärsverken gör ett överskott på 6,90 M. Motsvarande siffror för år 2008 var -5,4 M för staden exklusive affärsverken medan affärsverkens totala överskott var 2,3 M. En ljuspunkt är att stadens underskott exklusive affärsverken förbättrades med 0,3 M till -5,1 M från att ha varit -5,4 M. Utan ändring av avskrivningstiderna skulle underskottet vara 2,7 M. Detta kan främst tillskrivas två orsaker: affärsverkens förbättrade resultat och projekt 3%. Projekt 3% hade en viktig roll i resultatet för år 2010. Den förverkligade inbesparingen inom projekt 3 % blev 3,28 M när den sparplan som godkändes av stadsstyrelsen uppgick till 2,8 M. Personalen som deltog i projekt 3 % skall ha ett varmt tack för sina insatser. Det är viktigt att minnas att exceptionella insatser som projekt 3 % inte kan förverkligas varje år. Detta gör att fokus bör fortsättningsvis vara på att få till stånd bestående strukturella ingrepp i stadens driftsekonomi. För att stadens ekonomi skall vara på en långsiktigt hållbar nivå borde stadens resultat exklusive affärsverken uppvisa minst en nollnivå. Först när detta tillstånd har uppnåtts kan stadens ekonomiska läge karakteriseras som hållbart också i ett längre perspektiv. Detta faktum bör klart hållas i minnet vid framtida riskbedömningar och utgör det grundläggandet problemet inom staden Jakobstads ekonomi. 4
De totala skatteinkomsterna år 2010 ökade med 3,0 % och ligger på 65,6 M eller 3,0 M högre än år 2009. Skäl att notera är att skattesatsen höjdes med en procentenhet, vilket gav uppskattningsvis 2,8 M så den egentliga skatteökningen blev mycket blygsam. Kommunalskatten steg med 1,2 M (+2,2 %) medan samfundsskatten var ganska konstant på 4,1 M (-0,5 %). Skatteinkomsterna år 2010 fördelade sig så att kommunalskattens andel utgjorde 87,3 %, samfundsskattens andel 6,3 % och fastighetsskattens andel 6,3 %. Det som är oroväckande när det gäller kommunalskatteinkomsterna är att ökningen av den beskattningsbara inkomsten i Jakobstad under hela 2000-talet varit lägre än i landet i medeltal. En orsak till den lägre ökningen av skatteinkomsterna är den för Jakobstad allt ofördelaktigare försörjningsbalansen. För att korrigera läget krävs en fortsatt målmedveten satsning på en aktiv närings- och tomtpolitik. Investeringarna (netto) under året uppgick till 9,1 M mot 12,5 M året innan. De största investeringarna under året utgjorde Kyrkostrands-Jungmans skola och den nya brandstationen samt underhållande investeringar inom husbyggnad och kommunalteknik. Planeringen av Pietarsaaren lukios tillbyggnad fortskred under året. Av de totala investeringarna var stadens egen andel 4,7 M netto medan affärsverkens investeringar uppgick sammanlagt till 3,9 M. Social- och hälsovårdsverkets investeringar uppgick till 0,4 M. Staden Jakobstads skuldbörda ökade under år 2010 till 91,0 M eller 4 633 /inv. Skuldbördan år 2009 var 4347 /inv. Den långsiktiga investeringsnivån är i förhållande till årsbidraget på en ohållbar nivå eftersom den leder till en alltför stor låneupptagning. Alternativt bör driftsekonomin saneras. Utvecklingen av skuldsättningen är ohållbar i längden. Utgifterna inom framförallt social- och hälsovården är på en nivå som inte är hållbar och utgör en klar risk för staden i framtiden om tillväxttakten inte kan stävjas. Som ett led i stabiliseringen av ekonomin har en revidering av regionala strategier och stadens egen strategi gjorts under 2010 och en servicestrategi kommer att verkställas där riktlinjer dras för framtidens serviceproduktion. Dessutom ger bildandet av ett samarbetsområde för social-, hälso- och sjukvården från den 1.1.2010 med Jakobstad som värdkommun möjligheter till betydande effektivitetsvinster. Under år 2011 utarbetas en strategi samt en konsekvensbedömning för social- och hälsovården med målsättning att Jakobstads åldersstandardiserade kostnader för social- och hälsovården år 2013 befinner sig högst på landets medeltal. Detta helt i enlighet med stadsfullmäktiges beslut. Statens ämbetshus har just färdigställts och campus Allegros första del har tagits i bruk. Köpcentret Maria Malm och ett antal affärsprojekt befinner sig i skrivande stund i startgroparna. Dessa projekt kombinerat med Strengbergs renovering gör att Jakobstads centrum sjuder av aktivitet för tillfället. Arbetet med att öppna nya bostadsområden kommer att fortsätta under år 2011 med ibruktagande av Nyåkerns bostadsområde. Även nya industriområden öppnas, såsom Peders industriområde. Stadens tomtpolitiska program innebär att ca 550 nya tomter kommer att färdigställas under de nästa tioårsperiod. Sammanfattningsvis kan sägas att Staden Jakobstad och hela regionen har alla nycklar i sin hand för att blomstra och utvecklas också i framtiden. För att lyckas krävs klara strategiska val. Satsningarna på närings- och tomtpolitik måste fortsätta. Arbetet för diversifieringen av regionens näringsstruktur måste också fortsätta. Framförallt krävs en satsning på den kunskapsintensiva tjänstesektorn. 5
I stadens egna ekonomiska arbete krävs en översyn av servicenätverk- och strukturer för att få driftsekonomin på en nivå där stadens egna investeringar kan finansieras utan skuldsättning. Gällande skatteinkomsterna står Jakobstad tillsammans med andra gamla skogsindustriorter inför en situation där vi måste anpassa vår egen utgiftsstruktur till minskade skatteintäkter från branschen. I detta arbete utgör den reviderade strategiplanen Jakobstad- en livskraftig och välmående stad 2010-2020 en viktig hörnsten. Stadens nya förvaltningsstadga samt nya verksamhetsstadgor för olika nämnder är ett led i detta arbete. Stadsfullmäktiges beslut om att de åldersstandardiserade kostnaderna inom social- och hälsovården skall ner till landets medeltal år 2013 utgör en hörnsten i det strategiarbete som pågår inom social- och hälsovården för tillfället. Likalydande beslut gällande kostnadsnivån har tagits i samtliga samarbetsområdets fullmäktigeförsamlingar. Slutligen vill jag varna för att ställa offensiva framtidssatsningar och basservicen mot varandra. En aktiv satsning på tomt- och näringspolitik gör det i längden betydligt lättare i framtiden att klara av satsningarna på basservicen. Mikael Jakobsson Stadsdirektör 6
2.2.2 Kommunförvaltningen och ändringar i den Stadsfullmäktige År 2009-2010 Ordförande Anna-Maja Henriksson I viceordförande Ulla Hellén II viceordförande Markus Karlsson Parti Platser 1988 1992 1996 2000 2004 2008 SFP 16 16 15 15 17 18 SDP 14 14 11 9 8 10 Vf 8 8 7 5 6 4 Saml. 2 1 3 1 1 1 Centerp.+ obundna 2 2 2 6 2 2 De Gröna 1 2 2 1 - - Kristdemokraterna 2 5 4 4 PRO-Pietarsaari- 5 4 Jakobstad Egen fullmäktigegrupp 1 1 - - TOTALT 43 43 43 43 43 43 Stadsstyrelsen år 2009-2010 11 ledamöter, SFP 5, SDP 3, Vf 1, PRO 1, Kristdemokraterna 1 Ordförande Peter Boström Stadsdirektör Mikael Jakobsson Organisationsschema som bilaga. 2.2.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunens område 2.2.3.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen Finlands ekonomi har återhämtat sig snabbt efter finanskrisen 2009. Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 3,1 procent år 2010. Produktionen låg förra året på ungefär samma nivå som år 2006. Mest steg efterfrågan på grund av ökad export och privat konsumtion. Exportvolymen ökade med 5,1 procent och den privata konsumtionen med 2,6 procent. Den offentliga konsumtionen ökade med 0,4 procent. Hushållens realinkomster ökade i genomsnitt med 2,9 procent. 7
Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter visade kommunernas sammanräknade resultat år 2010 ett överskott på 1,5 miljarder euro. Av överskottet utgör dock 0,95 miljarder en bokföringsmässig försäljningsvinst som uppstod i samband med att kommunerna i Helsingforsregionen bildade en samkommun för miljötjänster. Kommunernas inkomster förbättrades i fjol vilket till stor del berodde på att över hälften av kommunerna höjde sin skattesats. Kommunerna fortsatte också att effektivera sin verksamhet samtidigt som den allmänna återhämtningen under årets senare hälft förbättrade kommunernas inkomster. Också de åtgärder som staten vidtog i slutet av år 2009 har haft stor betydelse. Trots det oväntade goda resultatet räcker kommunernas inkomster inte till att täcka kostnaderna för investeringarna vilket leder till en ökad skuldbörda. De preliminära bokslutssiffrorna visar att kommunernas skuldbörda låg på 2.005 euro per invånare år 2010 då den året innan låg på 1.838 euro per invånare. Enligt de preliminära uppgifterna har 8 kommuner negativt årsbidrag år 2010 då motsvarande antal år 2009 var 26. 2.2.3.2 Utvecklingen i det egna ekonomiområdet Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick enligt preliminära uppgifter till 49.536 personer vid årsskiftet 2010/2011, vilket är en ökning med +197 personer under år 2010. Samtliga kommuner i regionen uppvisade en växande befolkning. Befolkningsförändringen i Jakobstad uppgick till + 23 personer, vilket är en fortsättning på den tillväxt staden upplevt sedan år 2004 med undantag för år 2009. Jakobstads befolkning per den 31.12.2010 uppgår enligt preliminära uppgifter - till 19.650 personer. 1000 800 600 400 200 0-200 -400 1985 1986 1987 Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa 1985-2010 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring 8
Födelseöverskott i Jakobstad uppgick till +28 personer år 2010 ett överskott som sedan slutet av 90-talet har varit rätt obetydligt. Inrikesinflyttningen till Jakobstad steg kraftigt år 2010 - efter en svacka år 2009 - och uppgick till +745 personer, men nådde inte samma nivå som åren före den djupa recessionen. Inrikesutflyttningen steg likaså rätt kraftigt år 2010 till +870 personer - varför inrikesflyttningsnettot landade på minus 125 personer år 2010. Stadens totala flyttningsnetto år 2010 - omfattande både den nationella (-125) och internationella (+120) flyttningen landade alltså något på minus (-5 personer), trots ett fortsatt positivt inflyttningsnetto från utlandet. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Sysselsättningsläget Vid årsskiftet 2010/2011 var 6,5 % arbetssökande arbetslösa i regionen då motsvarande siffra vid föregående årsskifte låg på 9 %. Antalet arbetslösa arbetssökanden i hela landet uppgick till 10,3 % den 31.12.2010 d.v.s. samma nivå som föregående årsskifte. Jakobstads arbetslöshetsprocent uppgick till 9,6 % i slutet av år 2010 när den i slutet på år 2009 låg på 12 %. Antalet arbetslösa under 25 år var i december 2010 105 st. ( 2009 137 st. ) och av det totala antalet arbetslösa i december var 41,2 % över 50 år. Antalet som varit arbetslösa längre än 1 år var i december 2010 233 st. (2009 139 st.). I januari 2011 låg arbetslöshetsprocenten i Jakobstad på 9,2 %. 14,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 12,0 10,0 8,0 2010 2003 2004 2005 6,0 4,0 2,0 2006 2007 2008 2009 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 9
2.2.4 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Den största förändringen under 2010 i stadens verksamhet var bildandet av samarbetsområdet för social- och hälsovården där förutom Jakobstad även Larsmo, Nykarleby och Pedersöres social- och hälsovård ingår. Staden fungerar som administrativ värdkommun för samarbetet. Upprätthållaransvaret övergick den 01.01.2010. Den svåra recessionen i slutet av år 2008 och år 2009 innebar att stadsfullmäktige i samband med budgeten för år 2010 beslöt att kostnaderna skulle minskas med 3 milj. euro genom olika personalarrangemang. Den förverkligade inbesparing blev 3,28 milj. euro när den sparplan som godkändes av stadsstyrelsen uppgick till 2,8 milj. euro Inför år 2010 höjdes inkomstskattesatsen med 1 %-enhet till 20,25 % och även fastighetsskattesatserna höjdes. Trots höjningen av inkomstskattesatsen ökad inkomstskatterna endast med 1,2 milj. euro. Fastighetsskatten ökade med 0,7 milj. från år 2009 till år 2010. En ny avskrivningsplan, med förkortade avskrivningstider, godkändes i stadsfullmäktige i mars 2011 och tillämpas från och med bokslutet 2010. Den reviderade strategiplanen för staden, Jakobstad en livskraftig och välmående stad, för åren 2010-2020 godkändes i stadsfullmäktige 19.04. 2010. 2.2.5 Kommunens personal De stora förändringarna i antalet anställda 2010 beror på att staden enligt överenskommelse i nejden övertog social- och hälsovårdsservicen även för grannkommunerna Larsmo, Pedersöre och Nykarleby från och med 1.1.2010. Organisationsförändringar (inbördes) mellan de olika verken innebär förskjutningar i antalet anställda från 2010. Antal årsverken sektorvis under åren 2006-2010 2006 2007 2008 2009 2010 Social- och hälsovårdsväsendet 209 214 219 219 1370 Dagvårds- och utb.väsendet 522 534 562 557 547 Tekniska verket 202 202 207 211 260 Övriga 198 198 200 195 160 Årsverken totalt, 1131 1150 1188 1182 2337 sysselsättningsanställda ingår inte 2006 2007 2008 2009 2010 Totalantalet anställda vid årsskiftet (31.12) 1430 1431 1440 1425 2831 2010 2009 Löner totalt 79.307.070 38.695.313 Arvoden förtroendevalda 258.014 344.909 10
2.2.6 Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Staden har försäkringar för att skydda sig mot skador (brand- ansvars- och avbrotts-). Dessutom har staden en skadefond vars ändamål är att ersätta sådana skador som åsamkas stadens oförsäkrade egendom (egendomens värde är så lågt att det inte ansetts ändamålsenligt att försäkra den) samt sådana skador på stadens försäkrade egendom som faller inom ramen för stadens självrisk, samt även skador som faller inom ramen för ansvarsförsäkringens självrisk. Skadefondens belopp uppgår 31.12.2010 till 1,04 milj. euro. År 2010 konkurrensutsattes stadens försäkringar och i samband med detta gjorde stadens riskhanteringskommission tillsammans med en utomstående försäkringsmäklarbyrå även en kartläggning av stadens risker och försäkringsskydd. En riskfaktor utgör den höga skuldsättningen vilket gör staden ytterst känslig för stigande räntor. I dagens läge är ungefär hälften av stadens lånestock bunden till fast ränta och hälften till rörlig ränta 2.2.7 Miljöfaktorer Ett separat miljöbokslut uppgörs för år 2010. 2.3 Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Intern tillsyn omfattar samtliga åtgärder som ledningen vidtar i syfte att förbättra riskhanteringen samt öka möjligheterna att uppnå fastställda mål. Arbetet med att utarbeta instruktioner för hur den interna tillsynen inom staden ska ordnas fördröjs av de förändringsprocesser som värdkommunskapet medför. En ny enhetlig förvaltningsstadga trädde i kraft 1.7.2010 och ersatte en mångfald av enhetsspecifika instruktioner. Förvaltningsenheternas ledande tjänstemän ansvarar för och övervakar lagligheten i den egna verksamheten. Användningen av KommunOffice-programmet gör protokoll och tjänstemannabeslut tillgängliga för en bred användarskara och ökar därmed insynen i beslutsfattandet. Utgående från det antal beslut som tagits i stadens förvaltning under verksamhetsåret har antalet besvär och rättelseyrkanden varit ringa. Bestämmelser, föreskrifter och beslut iakttas följaktligen i vederbörlig ordning. För stadens social- och hälsovård har fataljetider för omfattande utlåtanden till Valvira gällande patientklagomål varit svåra att hålla p.g.a. stort antal ärenden. De i budgeten fastställda målen är bindande gentemot fullmäktige och utvärderas i samband med delårsrapporter och bokslut. Avvikelser analyseras och åtgärdas. Den elektroniska fakturahanteringen och utökat antal användare av ekonomisystemet och ledningsrapporteringen har förbättrat ansvarspersonernas möjligheter till budgetuppföljning liksom insynen i medelanvändningen. Den kommunstatistik som statistikcentralen årligen publicerar ger jämförelsematerial och utvärderingsverktyg beträffande kostnadsnivån och effektiviteten i stadens verksamhet. Kommunstatistiken följs upp och avvikelser från andra kommuner föranleder analys av den egna verksamheten och korrigerande åtgärder. 11
En kartläggning av kritiska framgångsfaktorer har gjorts i samband med stadens strategiplan 2004-2015. Strategiplanen har reviderats 2010 och gäller nu perioden 2010-2020. Dessa faktorer beaktas vid måluppställningen i budgeten och målutvärderingen i delårsrapporter och bokslut. En kartläggning av stadens risker och försäkringsskydd har under år 2010 gjorts av stadens riskhanteringskommission tillsammans med en utomstående försäkringsmäklarbyrå i samband med en genomgång av stadens försäkringar. Förvaltningsenheterna bevakar utvecklingen inom sina verksamhetsområden och vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera risker. Inom hälso- och sjukvården används HaiPro-systemet för rapportering av farliga situationer i verksamheten. Hamnverket gör riskbedömningar enligt International Ship and Port Facility Security Code. En ny riskkartläggning blir småningom aktuell. Staden har en fond för större skadefall och en riskhanteringskommitté som behandlar skadeärenden. Staden har direktiv för offentlig upphandling. Stadens anskaffningsenhet handhar upphandlingar som fordrar konkurrensutsättande. Uppföljning av avtalsvillkorens efterlevnad och preskriptionstider sköts på respektive enhet. Stadens avtal kommer att införas i ett registerprogram. Avtalen blir då tillgängliga för ansvarspersonerna och övervakningen av fataljetider underlättas. 2.4 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansieringen av verksamheten. 2.4.1 Resultaträkning och nyckeltal På grund av att social och hälsovårdsverket fr.o.m. 01.01.2010 ingår i stadens bokslut är jämförelser med år 2009 gällande verksamhetsintäkter och kostnader omöjliga att göra men däremot fr.o.m. verksamhetsbidraget är siffrorna jämförbara. En ny avskrivningsplan har även använts fr.o.m. bokslutet för år 2010 vilket avsevärt höjt avskrivningarna. 12
RESULTATRÄKNING 1000 euro 31.12.2010 31.12.2009 VERKSAMHETENS INTÄKTER 109 922 42 355 Tillverkning för eget bruk 1 710 2 042 VERKSAMHETENS KOSTNADER -198 660-135 448 VERKSAMHETSBIDRAG -87 028-91 052 Skatteinkomster 65 615 63 683 Statsandelar 33 518 32 314 Finansiella intäkter o kostnader -1 004-1 190 ÅRSBIDRAG 11 100 3 756 Avskrivningar på anläggn.tillg -9 309-6 885 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 1 792-3 129 Ökning(-)minskning(+) fonder 0 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER/UNDERSKOTT 1 792-3 129 Resultaträkningens relationstal 2010 2009 Verksamhetens intäkter/verksamhetens kostnader % 55,33 % 31,27 % Årsbidrag/avskrivningar % 119,25 % 54,55 % Årsbidrag euro/invånare 565 191 Antal innevånare 31.12. 19 650 19 620 2.4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningen intäkter uppgick sammanlagt till 210,1 milj. euro. Skattefinansieringen (skatter + statsandelar) uppgick till sammanlagt 99 milj. euro eller 47 % milj. andel Verksamhetens intäkter 109,9 52,3 % Skatteinkomster 65,6 31,2 % Statsandelar 33,5 16,0 % Finansiella intäkter 1,0 0,5 % TOTALT 210,1 100,0 % 13
Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna uppgick till 109,9 miljoner euro vilket innebär en kraftig ökning (159 %) som en följd av att staden säljer social- och hälsovårdstjänster till våra grannkommuner. De största posterna är försäljningsintäkter 91,7 miljoner euro och avgiftsintäkter 11,5 milj. euro. Skatteintäkter Skatteinkomster milj. 2010 andel% 2009 förändring Kommunalskatt 57,3 87,3 % 56,1 2,2 % Samfundsskatt 4,1 6,3 % 4,2-0,5 % Fastighetsskatt 4,2 6,4 % 3,4 21,0 % TOTALT 65,6 100,0 % 63,7 3,0 % De totala skatteintäkterna ökade med 3 % (1,9 milj. euro). Kommunalskatten ökade med 2,2 % (1,2 milj. euro). Inkomstskattesatsen höjdes med 1 %-enhet till 20,25 % vilket med oförändrad beskattningsbar inkomst borde ha inneburit en ökning av kommunalskatten med 2,8 milj. euro. Den beskattningsbara inkomsten (som ligger som grund för kommunalskatten) minskade i Jakobstad med 1 % från 2008 till 2009 när ökningen i hela landet var 0,9 %. Kommunalskatten minskade under samma tid med 2,3 % i Jakobstad då minskningen i hela landet var 0,2 %. Samfundsskatten minskade med 0,5 % (0,02 milj. euro). trots att kommunernas andel av samfundsskatten fortfarande låg på 32 %. Fastighetsskatten ökade med 21 % (0,7 milj. euro) som en följ av att skattesatserna höjdes till år 2010. Skattesatserna för fastighetsskatten var följande: allmän 1 % (2009 0,90 %), stadigvarande bostad 0,37 % (2009 0,27 %), annan bostad 0,97 % (2009 0,87 %), kraftverk 2,85 % (2009 2,50 %) och obebyggda byggplatser 3,00 %. Statsandelar Statsandelssystemet ändrade från och med 2010 varför jämförelse görs endast för den totala statsandelen. Den totala statsandelen ökade med 3,7 % eller 1,2 milj. euro. Statsandelar milj. 2010 2009 förändring Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 35,5 Utjämning av statsandelar på basis av skatteink. -0,9 Utjämning på basen av systemändring -0,2 Övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet -0,9 TOTALT 33,5 32,3 3,7 % 14
2.4.3 Resultaträkningens verksamhetskostnader Även gällande verksamhetskostnaderna är en jämförelse med år 2009 omöjlig på grund av att social och hälsovårdsverket ingår fr.o.m. 2010. Externa verksamhetskostnader 2010 andel% 2009 förändring Personalkostnader 102,1 51,4 % 52,2 95,7 % Köp av tjänster 49,7 25,0 % 56,1-11,5 % Material och förnödenheter 30,9 15,5 % 20,3 52,0 % Understöd 6,7 3,4 % 5,3 27,4 % Övriga verksamhetskostnader 9,3 4,7 % 1,6 485,4 % TOTALT 198,7 100,0 % 135,4 46,7 % 2.4.4 Nettoutgifter inom driftsekonomin (verksamhetsbidraget) Nettoutgifterna inom driftsekonomin uppgick till 87 milj. euro en minskning med 4,4 % (4 milj. euro) i jämförelse med föregående år. Minskningen av nettoutgifterna beror främst på energiverkets goda resultat. Deras rörelseöverskott ökade med 4,2 milj. euro. Men även projekt 3 % hade an avgörande inverkan. Nettoutgiften inom driftsekonomin i % av skattefinansieringen var 87,8 %. När det gäller de finansiella kostnaderna minskade de med 15,7 % (0,2 milj. euro). Orsaken till att finansieringskostnaderna minskade trots den stigande skuldbördan är det fortsatta låga ränteläget. 2.4.5 Årsbidrag, avskrivningar, räkenskapsperiodens resultat Årsbidraget år 2010 ligger på 11,1 milj. euro när det år 2009 låg på 3,8 milj. euro. Detta är alltså den summa som finns till förfogande för investeringar. De faktiska nettoinvesteringarna år 2010 låg på 9,1 milj. euro vilket innebär att investeringarna finansierades med årsbidraget. Avskrivningar ökade med 2,4 milj. euro i jämförelse med år 2009 som en följd av den reviderade avskrivningsplanen. Årsbidraget täckte 119 % av avskrivningarna. För att ekonomin skall vara i balans på lång sikt borde årsbidraget vara så stort att man åtminstone täcker investeringarna och en del av amorteringarna. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 1,79 milj.euro. I den ursprungliga budgeten för år 2010 uppgick underskottet till 2,65 milj. euro. 15
2.4.6 Finansiering av verksamheten Finansieringskalkyl 1000 euro 2010 2009 DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag 11 100 3 756 Korrektivposter -376-1 361 INTERNT TILLFÖRDA MEDEL 10 724 2 395 Investeringar i anläggningstillgångar -10 914-14 245 Finansieringsandelar för anläggningstillg 1 153 392 Försäljningsinkomster anläggningstillgångar 676 1 337 INVESTERINGAR NETTO -9 085-12 515 NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA 1 639-10 121 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning 33-250 * Minskning av utlåning 33 1 * Ökning av utlåning 0-250 Förändringar i lånebestånd 5 764 10 200 * Ökning långfristiga lån 12 000 17 000 * Minskning av långfristiga lån -10 436-10 443 * Förändring kortfristigt lån 4 200 3 643 Övriga förändringar av likviditeten -5 567 1 000 FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE 229 10 950 FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL 1 869 830 Kassamedel 01.01 9 535 8 705 Kassamedel 31.12 11 404 9 535 Färändring 1 869 830 Relationstal 2010 2009 Investeringars inkomstfinansiering 113,72 % 27,11 % Intern finansiering av kapitalutgifter 54,96 % 15,46 % Låneskötselbidrag 1,05 0,46 Kassadagar 19 22 16
Investeringsutgifterna uppgick till 10,9 milj euro. och finansieringsandelarna uppgick till 1,2 milj. euro. Vid försäljning av anläggningstillgångar erhölls 0,7 milj. euro. Årsbidraget uppgick till 11,1 milj. euro vilket innebar att investeringarna kunde finansieras med egna medel. Däremot kunde endast 55 % av totala kapitalutgifterna finansieras med egna medel. Årsbidrag, avskrivningar och investeringar-vuosikate, poistot ja investoinnit 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Årsbidrag-Vuosikate avskrivningar-poistot investeringar-investoinnit netto Trots att staden finansierade investeringarna med egna medel ökade lånebeståndet med 5,7 milj. euro och uppgår vid årsslutet till 91 milj. euro. Kassamedlen ökade under året med 1,9 milj. euro till 11,4 milj. euro och antalet kassadagar som beskriver stadens likviditet uppgick till 19 dagar. 2.5 Den finansiella ställningen och förändringar i den Kommunens finansiella struktur beskrivs med hjälp av balansräkningen. 17
1000 euro 2010 2009 2010 2009 AKTIVA 202 174 186 793 PASSIVA 202 174 186 793 A BESTÅENDE AKTIVA 165 097 165 016 A EGET KAPITAL 74 671 72 879 I Grundkapital 61 026 61 026 I Immateriella tillgångar III Övriga egna fonder 1 037 1 037 IV Överskott från tidigare räkenskapsperioder 10 816 13 944 II Materiella tillgångar 128 078 128 202 V Räkenskapsperiodens över/underskott 1 792-3 129 1 Mark- och vattenområden 7 410 7 619 2 Byggnader 48 614 48 160 3 Fasta konstruktioner och anordningar 60 905 62 419 C AVSÄTTNINGAR 552 590 4 Maskiner och inventarier 2 064 2 168 1 Avsättningar för pensioner 552 573 5 Övriga materiella tillgångar 5 963 5 662 2 Avsättningar för avstjälpningsplatsen 0 17 7 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 3 122 2 174 D FÖRVALTAT KAPITAL 3 248 1 989 III Placeringar 37 019 36 813 1 Statens uppdrag 42 89 1 Aktier och andelar 32 913 32 675 2 Donationsfonders kapital 3 182 1 900 3 Övriga lånefordringar 4 106 4 138 3 Övrigt förvaltat kapital 24 0 4 Övriga fordringar 0 0 E FRÄMMANDE KAPITAL 123 703 111 335 B FÖRVALTADE MEDEL 3 224 1 989 I Långfristigt 62 147 61 153 1 Lån från finansiella institut och 1 Statens uppdrag 42 89 försäkringsanstalter 51 141 49 831 2 Donationsfondernas särskilda täckning 3 182 1 900 2 Lån från offentliga samfund 4 200 5 100 3 Övriga förvaltade medel 0 0 6 Övriga skulder 6 806 6 223 7 Resultatregleringar 0 0 C RÖRLIGA AKTIVA 33 853 19 788 I Omsättningstillgångar 1 545 1 235 II Kortfristigt 61 556 50 181 1 Material och förnödenheter 1 539 1 182 1 Masskuldebrevslån 20 350 16 500 2 Förskottsbetalningar 5 53 2 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 12 203 10 449 3 Lån från offentliga samfund 900 900 II Fordringar 20 905 9 019 4 Lån från övriga kreditgivare 2 250 2 500 Långfristiga fordringar 2 741 1 872 5 Erhållna förskott 89 1 1 Kundfodringar 750 750 6 Skulder till leverantörer 7 454 10 481 2 Lånefordringar 376 376 7 Övriga skulder 4 523 2 245 3 Övriga fordringar 1 615 746 8 Resultatregleringar 13 786 7 104 Kortfristiga fordringar 18 163 7 147 1 Kundfordringar 13 031 6 266 Nyckeltal 2010 2009 2 Lånefordringar 52 47 3 Övriga fordringar 5 074 804 Soliditet 36,95 % 39,02 % 4 Resultatregleringar 7 30 Relativ skuldsättningsgrad 59,13 % 80,47 % Ackumulerat över/underskott 1000 euro 10 816 13 944 III Finansiella värdepapper Ackumulerat över/underskott /inv 550 711 Lånestock 1000 euro 91 044 85 280 IV Kassa och bank 11 404 9 535 Lån euro/inv 4 633 4 347 Lånefordringar 1000 4 106 4 138 Antal invånare 19 650 19 620 På bestående aktiva är de största posterna materiella tillgångar som uppgår till 128,1 milj euro och placeringar som uppgår till 37 milj. euro. Bland rörliga aktiva utgör fordringarna den största posten på 20,9 milj. euro. Fordringarna steg kraftigt som en följd av att staden säljer social- och hälsovårdstjänster till grannkommunerna. Kassa och bank uppgår till 11,4 milj. euro. På passiva sidan uppgår det egna kapitalet till 74,7 milj. euro. Överskott från tidigare räkenskapsperioer uppgår till 10,8 milj. euro och årets överskott till 1,8 milj. euro. I det egna kapitalet ingår också skadefonden som uppgår till 1 milj. euro. Den största posten på passiva sidan utgör det främmande kapitalet som uppgår till 123,7 milj. euro. 18