KONSTpedagOgiSKT program 2011 BROR HJORTHS HUS



Relevanta dokument
KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

KonstpedagogiskA program BROR HJORTHS HUS 2010

KONSTPEDAGOGISKA PROGRAM BROR HJORTHS HUS 2009

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013

Konstpedagogiska program 2014

KONSTPEDAGOGISKT PROGRAM

Konstpedagogiska Program Hogstadiet & Gymnasiet

konstpedagogiska program 2013 Högstadiet - Gymnasiet

Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD

BROR HJORTHS HUS på egen hand Torsdagar kl ÅR 4-6

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

Bildanalys. Några frågor: 1. Varför fotograferar vi? 2. Varför visar vi våra bilder för andra? Det handlar om allmänmänskliga behov...

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

KONSTHALL MÄRSTA SIGTUNA MUSEUM

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

Leonardo da Vinci och människokroppen

Bild och grafisk form

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9

Bild och grafisk form

DE FYRA ELEMENTEN UPPGIFTSMATERIAL

NATIONELLA BILDTÄVLING

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

Språkrunda. För dig som vill träna svenska på Moderna Museet Malmö

Bildanalys. Introduktion

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Skolprogram svenska trender och traditioner

Pedagogik. Lärarhandledning för Passion. Utställningshallen, plan 3. Öppen 2 juni 15 januari 2012

SIGTUNA MUSEUM & ART

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något?

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

HANDLEDNING PERFECT GIRL

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

PEDAGOGMATERIAL - SKA VI VA?

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Pedagogiskt program. Landskrona museum

Henke och bokstäverna som hoppar

Lärandematris Street Art åk 7 BILDSPRÅK. ritar former på bokstäver och bilder som är ganska svåra.

Pedagogiskt program. Landskrona museum

DET SOM HÄNDER PÅ KONSTMUSEET HÖST-16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Program för skolverksamhet. hösttermin 2018 Gymnasiet. Varbergs fästning

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM

VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM!

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Labanskolan Frisärskola. Presentation av konstprojektet. Ämnesövergripande undervisning

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag!

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

Besök oss - Visningar

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

När jag och Hanna, som är fyra och ett halvt år, samtalade om vilken

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring ( , Danmark)

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

Kulturgaranti. för barn och unga

Konstnär Eva Wirén 2016 /2017

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Kursplan för konstskolan 2 år

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Lärarhandledning till elevernas studiematerial

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad

Skol- pro- gram våren 2018

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Visa vägen genom bedömning

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Kursplan Blandtekniker

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM

LÄR DIG VARSÅGOD. Övningsblad med fri kopiering!

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

SPELANDE I KONSTHISTORIEN

Symmetribegreppet. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

Arbetsområde: Inte konst(igt)

20:17 MEDIEpedagogiskt Centrum VBläddra för att öppna

Carl Larsson vänner & ovänner

Transkript:

KONStpedagogiskt program 2011 BROR HJORTHS HUS

LÄR, UPPLEV OCH UTVECKLAS bror hjorths hus Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper i olika åldrar och med olika förutsättningar. Vi arbetar utifrån teman och anpassar visningen efter gruppers för kunskaper och skolans ämnesområden. Ett tema med konsten som utgångspunkt kan vara givande för många av skolans ämnen, inte bara inom bildämnet. Temat styr samtalet och visningen av konsten i museet. I verkstan knyter det egna skapandet an till visningens tema. Det skapande arbetet avslutas alltid med ett samtal kring elevernas verk. Ett besök i Bror Hjorths Hus är både lustfyllt och lärande. Målet med den konstpedagogiska verksamheten i Bror Hjorths Hus är att inspirera till ett aktivt, självständigt bildseende och ge lust till eget bildskapande. Eleverna får träna på att uttrycka erfarenheter, iakttagelser och känslor genom samtal kring konsten i museet och genom det egna skapandet. Därigenom utvecklas vår förmåga att se och förstå oss själva och vår omvärld. Arbetar ni med något särskilt tema i skolan och har något önskemål om en vinkling som inte tas upp här så är ni mer än välkomna att höra av er. Vi utarbetar gärna visningar i samråd med er! Välkommen till oss! Maria Malmberg-Wallin Museilektor maria@brorhjorthshus.se

välkommen till BROR HJORTHS HUS Bror Hjorths röda trähus i Kåbo är ett litet men innehållsrikt konstnärsmuseum. Här hade konstnären sitt hem och sin ateljé. Bland möbler och böcker finns färdiga verk samt skisser, förlagor och verktyg som berättar om hur ett konstverk växer fram. Förutom Bror Hjorths konst visas också tillfälliga konstutställningar. Det finns alltid något aktuellt och passande för grupper i alla åldrar. Vi kan ta emot 30 elever samtidigt, eleverna delas då in i två grupper. Visning med verkstad tar cirka 90 minuter. Visning utan verkstad tar cirka 50 minuter. VIP-visningar Första torsdagen i varje ny utställningsperiod visar vi utställningen för dig som jobbar med barn och unga. Kom för din egen skull eller om du funderar på att boka ett specialgjort pedagogiskt program. Visningen är kostnadsfri. Skapande skola Vi erbjuder även uppsökande pedagogiska program inom ramen för skapande skola. För program och priser hänvisas till vår hemsida www.brorhjorthshus.se Programmen för förskolor, skolor och fritids i Bror Hjorths Hus är gratis! Bokning tel 018-567030, vardagar 9-12

Förskolan VAD BROR HJORTH TYCKTE OM Programmet lämpar sig väl för ett första möte med museet men anpassas efter just din grupps förkunskaper. Eleverna får lära känna Bror Hjorths konst och öva sig på att läsa bilder och att uttrycka sig visuellt. Gruppen kan komma vid ett till tre tillfällen. Lämpligt för barn från fyra år. Visning: Bror Hjorths Hus är fullt av tavlor, skulpturer och reliefer. Ofta skildrar hans konst det vardagliga livet, hemmet och familjen. Tillsammans ser vi på och samtalar om hans konst och upptäcker vad det var han tyckte om. Verkstad: I verkstan får barnen med färg eller lera berätta om vad de själva tycker om. Vi avslutar varje tillfälle med att prata om barnens verk och hur de gjorde för att berätta om det som de själva gillar. VAD BERÄTTAR BILDEN? Barnen får öva sitt bildseende och pröva att sätta ord på sina synintryck. Du kan välja om vi ska arbeta utifrån Bror Hjorth-samlingen eller konsten i den tillfälliga utställningen. Programmet riktar sig till barn på 3-5 år. Visning: En bild kan innehålla en hel historia, eller i alla fall ge upphov till en. Vi ser på och samtalar om bilderna, och fantiserar med utgångspunkt i deras innehåll och uppbyggnad. Tillsammans går vi på upptäcktsfärd i bilderna. Verkstad: I verkstan tecknar och målar barnen sina egna berättelser. Vi avslutar besöket med att barnen får berätta om vad de har målat.

TJEJBILDER KILLBILDER Barn påverkas från att de är små av samhället runt omkring dem. Hur påverkas barn av alla olika bilder, ideal och budskap? Vi vill genom samtal kring Bror Hjorths konst och barns lekar visa på sådant som försöker tala om för oss hur pojkar och flickor är eller borde vara. Visning: Med utgångspunkt i barnens lekar samtalar vi kring några målningar och skulpturer där Bror Hjorth på olika sätt skildrat kvinnor och män, flickor och pojkar i olika situationer. Finns det lekar som bara pojkar kan delta i och finns det sådant som bara flickor kan göra? Vem eller vad bestämmer t.ex. vem som får vara prins essa eller Spiderman när man leker? Verkstad: I verkstan får barnen teckna och måla en bild på sin favoritlek. Vi avslutar besöket med att barnen få berätta vad de målat. Vi pratar om vilka som leker vad och vad som ingår i leken av föremål, utklädningskläder och annat.

FORM OCH FÄRG Fyrkantiga, runda, trekantiga och ovala former kan användas till allt möjligt i en bild. Ett fönster, ett öga, en skorsten, en grind; allt har sin speciella form och färg! Det här är ett spännande och lekfullt sätt att möta konst på och sam tidigt träna sitt form- och färgseende. Lämpligt för barn från fyra år. Visning: Barnen får olika formpusselbitar att ha med sig på vår vandring i museet. Formbitarna hör hemma i någon av Bror Hjorths målningar. Tillsammans ser vi på bilderna och de barn som känner igen sin formpusselbit i målningen visar den. Vi pratar om vilken form och färg pusselbiten har och vad den gör för nytta i bilden. Verkstad: Var och en får använda sina former från pusselbitarna när de gör sin egen bildberättelse med kol och temperafärg.

VAD BROR HJORTH TYCKTE OM NÄCKENS POLSKA OCH ANDRA SÄGNER Programmet lämpar sig väl för ett första möte med museet men anpassas efter just din grupps förkunskaper. Eleverna får lära känna Bror Hjorths konst och öva sig på att läsa bilder och att uttrycka sig visuellt. Gruppen kan komma vid ett till tre tillfällen. Visning: Bror Hjorths Hus är fullt av tavlor, skulpturer och reliefer. Ofta skildrar hans konst det vardagliga livet, hemmet och familjen. Tillsammans ser vi på och samtalar om hans konst och upptäcker vad det var han tyckte om. Verkstad: I verkstan får barnen med färg eller lera berätta om vad de själva tycker om. Vi avslutar varje tillfälle med att prata om barnens verk och hur de gjorde för att berätta om det som de själva gillar. Skulpturen Näckens polska som står framför tågstationen är ett av Bror Hjorths mest kända konstverk. Barnen får fundera på hur ett konstverk kan ta form och höra om olika mytologiska figurer som finns i Bror Hjorths konst. Gruppen kan komma vid ett eller två tillfällen. Visning: Vi följer Bror Hjorths arbeten med Näckens polska i ateljén. Vi samtalar om skulpturen, hur den blev till och vad den föreställer. Barnen får höra historier om Näcken och Huldran, Pan, Orfeus och dansande nymfer. Vad kan historierna ha haft för betydelse för 100 år sedan när Bror Hjorth var liten? Verkstad: I verkstan får barnen skulptera sina egna sagofigurer. Vid andra besöket får barnen måla sina skulpturer. Vi avslutar med att samtala om barnens figurer. ÅRskurs 1-6

BARNS RÄTTIGHETER Barn har sina egna rättigheter. Temat ger eleverna en möjlighet att lära sig om dem och reflektera vad de har för betydelse för just dem. I anslutning till programmet i Bror Hjorths Hus kan du också boka ett besök av Barnombudsmannen i Uppsala för en förberedande lektion i din klass, om vad Barnkonventionen är. (Boka hos dem på telefon 018-694499.) FN:s barnkonvention, artikel 13: Barn har rätt till yttrandefrihet. Det innebär att få ta del av andras tankar och åsikter och att uttrycka sina i tal, skrift eller i konstnärlig form. Visning: I Bror Hjorths Hus ser vi på konst som berör olika vinklar av barnkonventionen. Vi samtalar om vänner, familjen, rätten till sjukvård och skolgång samt om rätten att vara olika men ändå lika mycket värda. Verkstad: Efter visningen får eleverna visualisera sina tankar om vad som är viktigt i barnkonventionen för just dem.

TJEJBILDER KILLBILDER Barn påverkas från att de är små av samhället runt omkring dem. Hur påverkas barn av alla olika bilder, ideal och budskap? Vi vill genom samtal kring Bror Hjorths konst och barns lekar visa på sådant som försöker tala om för oss hur pojkar och flickor är eller borde vara. Visning: Med utgångspunkt i barnens lekar och fritidsintressen samtalar vi kring några målningar och skulpturer där Bror Hjorth på olika sätt skildrat kvinnor och män, flickor och pojkar i olika situationer. Finns det verksamhet som bara pojkar kan delta i och finns det sådant som bara flickor kan göra? Vem eller vad bestämmer till exempel vem som dansar balett eller spelar ishockey? Verkstad: I verkstan får eleverna teckna och måla en bild av något de gör på sin fritid. Med utgångspunkt från bilderna pratar vi om olika aktiviteter inomhus och utomhus, om det är saker man gör ensam, eller tillsammans med andra, och vilka i så fall. JESUS OCH ANDRA hjältar I Bror Hjorths konst möter man många personer som han beundrade för att de gjort något bra. På skulpturen Visdomens brunn finns många av hans idoler samlade. Eleverna får också möta Bror Hjorths målningar, reliefer och skulpturer föreställande Jesus, som är avsedda för kyrkor eller liknande. Visning: Vi tittar tillsammans på Bror Hjorths förebilder med tonvikt på Jesus. Vi funderar på olika sätt att måla historien om Jesus och ser på skissen till altartavlan i Salabackekyrkan. Vi jämför Bror Hjorths bilder med en bonads målning från 1700 talet. Varje tid har haft sitt sätt att avbilda Jesus. Verkstad: I verkstan får eleverna till uppgift att välja en historisk person och göra en bild av den i vår tid. Det kan bli Jesus med Bermuda shorts eller varför inte Gandhi med mp3-spelare!

årskurs 4-9 MÄNNISKAN SOM MOTIV Välj inriktning Kroppen eller Porträtt Den största delen av Bror Hjorths konst föreställer människor. Modellstudier av människor i helkroppsformat eller porträttstudier. I det här programmet ser vi på människan ur ett konstnärligt perspektiv i stället för att fokusera på om ett utseende är fult eller snyggt. Hur är egentligen människokroppen uppbyggd? KROPPEN Visning: Vi studerar Bror Hjorths modellstudier tillsammans och talar om kroppens anatomi och funderar på varför så många av hans skulpturer är nakna? Vi undersöker också hur man kan visa rörelse i en stillastående skulptur. helkroppsformat som gör någonting, uttrycker en rörelse. Vi avslutar med att titta på elevernas skulpturer tillsammans. PORTRÄTT - Två tillfällen Visning: Vi talar om ansiktets proportioner och prövar att beskriva ansiktet som ett landskap och jämför olika porträtt som Bror Hjorth skapat. Vi pratar också om hur man kan påverka uttrycket i ett ansikte. Vid andra tillfället ser vi på färgens betydelse för vårt intryck av porträtten. Verkstad: Här plockar vi fram speglar och eleverna får pröva att göra ett självportätt i lera. Vid andra tillfället pratar vi om hur man blandar hudfärger och eleverna får måla sina porträtt. Vi avslutar tillfällena med att titta på elevernas skulpturer tillsammans. Verkstad: Här får eleverna själva forma en skulptur av lera föreställande en människa i

FÄRG OCH SEENDE I det här programmet upplever vi Bror Hjorths konst från naturvetenskapens perspektiv. Vi pratar om färgblandning, komplementfärger, efterbilder och lite om ögats fysik. Vi undersöker hur en konstnär har använt sig av den kunskapen i sina bilder? Visning: Utifrån Bror Hjorths konst pratar vi om vad färg egentligen är och ser efter hur han använt sig av t.ex. komplementfärger. Vi pratar om hur man med färgens hjälp kan skapa en illus ion av djup. Vi diskuterar hur något kan vara genomskinligt och vad som händer när man blandar två färger. Verkstan: I verkstan gör vi färgexperiment och målar egna bilder där vi använder oss av komplementfärger.

BROR HJORTH NÄCKENS POLSKA Årskurs 7-gymnasiet Bror Hjorth räknas som en av Sveriges största 1900-tals konstnärer. I Bror Hjorths hus kan vi lära känna hans konstnärskap genom en stor mängd skisser och färdiga konstverk. Programmet tar cirka 50 minuter. Visning: Visningen ger en översikt av Bror Hjorths konst och liv. Vi talar om inspirationskällor och influenser som t.ex. folkmusiken och folkkonsten. Vi samtalar om kulturlivet i Paris under hans studietid där på 20-talet och sätter in honom i ett konsthistoriskt sammanhang. Vi tittar också på hur hans egen stil förändrats över tid och hur han arbetat med volymen i sina skulpturer. Skulpturen Näckens polska är en av Bror Hjorths mest kända konstverk. På museet kan man följa hans 16 år långa arbete med verket. Med utgångspunkt i Näckens polska reflekterar vi över den offentliga konstens historia och vad den kan ha för betydelse för oss idag. Visning: Vi ser på skisser och förlagor till Näckens polska och eleverna får höra historier om Näcken och Huldran och fundera på vad Bror Hjorth ville med sin skulptur. Vi talar om hur skulpturen blev emottagen när den kom på plats 1967. Har skulpturen någon betydelse för oss idag? Varför placerar man konst i offentlig miljö? Verkstad: I verkstan får eleverna i uppgift att göra en skiss i lera till ett eget konstverk som kunde ta Näckens polskas plats eller stå någon annanstans i Uppsala. Vilken konst skulle finnas i det offentliga rummet om eleverna fick bestämma?

KÄRLEKEN OCH MÄNNISKAN Kärleken och människan är två centrala teman i Bror Hjorths konst. I museet finns flera konstverk med kärleksmotiv. Visning: Vi ser på några verk av Bror Hjorth som behandlar olika aspekter av kärlek. Tillsammans samtalar vi om kärleken till familjen och kompisar eller kärleken till djur och natur. Vi pratar också om den romantiska kärleken mellan två människor och ser på Bror Hjorths kärleksgrupper. Han vill i sina kärleksbilder visa samhörigheten mellan två älskande och kraften i en omfamning. Verkstad: I verkstan skulpterar vi egna kärleksbilder. Besöket avslutas med ett samtal kring elevernas verk.

BILDER AV KVINNLIGT OCH MANLIGT Genom samtal kring Bror Hjorths konst och diskussioner i små grupper vill vi visa på sådant som försöker tala om för oss hur män och kvinnor är eller borde vara. Vad finns det för föreställningar om manligt och kvinnligt idag? Vad säger reklamens och massmedias bilder om hur vi borde vara? Visning: Efter en introduktion delas klassen in i grupper. Varje grupp får arbeta med ett tema kring ett av Bror Hjorths konstverk samt reproduktioner av andra välkända konstverk och reklambilder. Med utgångspunkt från gruppernas redovisningar vandrar vi sedan runt i museet och samtalar om ämnen som skönhetsideal och konstnärers musor. Verkstad: I verkstan fortsätter diskussionen genom att gruppen gör en motbild till de bilder som varit deras. Med utgångspunkt från deras bilder samtalar vi sedan om olika sätt att framställa män och kvinnor. HUR BLIR MAN VAD MAN ÄR? Bror Hjorth återkommer i sin konst till människor som betytt mycket för honom: Familjen, Jesus, Nietzsche, Albert Schweitzer och Sokrates. I det här programmet får ungdomarna tillfälle att reflektera över vem eller vad som påverkat dem att forma sina åsikter och värderingar. Visning: Vi samtalar om olika personer i Bror Hjorths konst och vad de stod för. Vi funderar över hur man egentligen kommer fram till sina egna åsikter. Vilka ger oss grunderna för vår moral och etik? Hur blir man vad man är? Verkstad: Här får ungdomarna uttrycka sina tankar i konstnärlig form genom att göra en skulptur som gestaltar något eller någon som påverkat dem själva. Vi avslutar med att tala om ungdomarnas skulpturer och deras tankar kring dem.

tillfälliga utställningar Har ni varit många gånger i Bror Hjorths Hus? I vår tillfälliga utställningsdel byter vi utställning ungefär var 6:e vecka. Kom med din grupp och upptäck konst av olika konstnärer. Visningen: Tillsammans ser vi på konsten och samtalar om vad den har att säga oss. Vi pratar om vad konstnären tänkt och hur vi upplever konsten. Verkstaden: Eleverna får själva arbeta skapande med utgångspunkt från ett givet tema som finns i utställningen de sett. Vi anpassar verkstan så ni får arbeta med olika material vid de olika tillfällena. anpassade grupper Vi tar gärna emot grupper i behov av särskilt stöd och arbetar då med program som exempelvis Form och Färg eller Kärleken och Människan (se föregående sidor). Det går förstås också bra att anpassa andra program efter gruppens olika behov. sfi - svenska för invandrare Alla program går att anpassa till lättare svenska. Konstpedagogerna i Bror Hjorths Hus är lyhörda för gruppens respons. Vi arbetar med dialogvisningar där eleverna får sätta ord på sina synintryck och sin konstupplevelse. Vi för gärna en diskussion med er pedagoger om hur ni skulle önska att ert besök på Bror Hjorths Hus ska se ut. Alla åldrar och grupper

Omslagsbild: Landet där inget går snett av Emil Forsberg norbyvägen 26, 752 39 uppsala 018-567030 www.brorhjorthshus.se