TEMAVISNING MED VERKSTAD

Transkript

1 KONST/GENUS TJEJBILDER - KILLBILDER Efter en kort introduktion kring Bror Hjorths skulpterade Färg & Formskylt (där kvinnan står som symbol för naturen och det vilda) delas klassen in i mindre grupper. Varje grupp får sig tilldelad ett av Bror Hjorths konstverk/historiska konstbilder med tillhörande frågeställningar som gruppen skall se på och diskutera. Därefter får grupperna redovisa för varandra och tillsammans diskuterar vi kring de manliga och kvinnliga förebilder som speglas och har speglats i konsten och andra bilder i olika tider. Temat handlar om drömmar och verklighet och rätten att bara vara oavsett kön. Vi omges av bilder och budskap i olika former. Ungdomar ser och lär av t.ex. tv-program, musik-videos, filmer, tidningar, böcker och vuxnas sätt att vara. Hur påverkas vi av alla olika bilder, ideal och budskap? Vi vill genom samtal kring Bror Hjorths konst visa på sådant som försöker tala om för oss hur män och kvinnor är eller borde vara. I verkstan fortsätter diskussionen genom att gruppen gör en motbild på de bilder som varit deras. Med utgångspunkt från deras bilder samtalar vi sedan om olika sätt att framställa män och kvinnor om hur de t ex används som symboler för olika saker. Tjejbilder-Killbilder har vi arbetet med sedan 2004, inspirerade av Socialdepartementets projekt FLICKA.

2 KONST/SVENSKA/DRAMA DEN FRYSTA BILDEN Vi tittar tillsammans på några av Bror Hjorths målningar och låter dem vara utgångspunkten för en dramatisering. Klassen delas sedan in i mindre grupper. Utfrån varsin Bror Hjorthmålning får varje grupp i uppgift att hitta på en historia om vad som hände innan och efter det som skildras i målningen. De små korta dramatiseringarna uppför vi därefter för varandra. Den frysta bilden görs rörlig. I verkstan fortsätter vi arbetet genom att överföra dramatiseringen till en serie målade bilder. De rörliga bilderna blir till nya frysta bilder. Bror Hjorths målning infogar vi i serien. Besöket avslutas med att varje grupp får redovisa sitt bildarbete och diskutera problemen med att försöka fånga ett moment i en bild. MUNTLIGT BERÄTTANDE Bror Hjorth målade flera minnesbilder som berättar om hans barndom och uppväxtmiljö. Vi berättar om dessa bilder och låter dem vara utgångspunkt för ett samtal om bilden och minnet. Hur kan bilder användas för att berätta en historia? Vad och hur minns vi och hur påverkas och framkallas minnet av bilder? I verkstan får eleverna i uppgift att måla en egen minnesbild av en person, en miljö eller av en händelse. Utifrån målningen får sedan var och en berätta för de andra om sitt minne och sin bild. Syftet med verkstadsarbetet är dels att gestalta ett minne i bild och dels att öva sin förmåga att utifrån en bild muntligt berätta om en personlig upplevelse.

3 KONST/NATURKUNSKAP FÄRG OCH SEENDE [1 besök. Visning och färgverkstad] Naturvetaren och konstnären har ofta fler beröringspunkter än vad man till en början skulle kunna tro. Båda studerar de världen noggrant och experimenterar för att komma till ny kunskap och få nya idéer. De konstnärer som arbetar med färg använder sina sina kunskaper om ljuset och färgen, ögat och hjärnan. På sätt och vis kan man säga att konstnären i olika utsträckning också arbetar med fysik, kemi, biologi, psykologi och filosofi. Vi låter Bror Hjorths konst vara utgångspunkten för våra undersökningar av färgen. Vad är färg egentligen? Vad är efterbilder och hur använder man komplementfärger? Vi diskuterar hur något kan vara genomskinligt, vad som händer när man blandar två färger och om kan man få tillbaka grundfärgerna i en blandning igen? Tillsammans tittar vi också på och diskuterar hur Bror Hjorth har använt färg i sina konstverk. I verkstan utför vi ett antal färgexperiment utifrån det vi talat om under visningen och målar egna bilder där vi bland annat använder oss av komplementfärger. Visningen och verkstadsarbetet ger tillsammans grundläggande kunskaper i färglära, om ljusets betydelse för färg och seende och om hur det mänskliga ögat fungerar.

4 KONST/BIOLOGI ANSIKTEN OCH PORTRÄTT [2 besök. Visningar och skulptur- och färg-och-formverkstad] Bror Hjorth gjorde många porträtt, både av sig själv och andra. Tillsammans tittar vi på och talar om Bror Hjorths porträtt och om ansiktets olika delar, proportioner och uttryck. Vi försöker också hitta nya sätt att beskriva ett ansikte, t ex som ett landskap. Dessutom undersöker vi hur färgen kan påverka uttrycket i ett ansikte och hur man kan berätta något om den man porträtterar. I verkstaden utgår vi från vårt eget ansiktes landskap när vi formar ett ansikte i lera. Andra gången målar vi våra skulpturer. Besöken avslutas med att varje elev får berättar om sin skulptur. MÄNNISKOKROPPEN SOM MODELL [1 besök. Visning och skulpturverkstad] Tillsammans tittar vi på och talar om några av Bror Hjorths modellstudier. För att teckna, måla eller skulptera efter nakenmodell krävs kunskap om människokroppen och dess anatomi. Vi talar om hur Bror Hjorth har använt sina kunskaper människokroppen och vad som har påverkat formspråket i hans modellstudier. Vi undersöker också hur man beskriver en rörelse i något som står stilla. I verkstaden provar vi att i lera forma en kropp i rörelse. Besöket avslutas med att varje elev får berättar om sin skulptur. KÄRLEKEN OCH MÄNNISKAN [2 besök. Visningar och skulptur- och färg-och-formverkstad] Kärleken och människan är centrala teman i Bror Hjorths konst. I museet finns flera konstverk med kärleksmotiv. Vi tittar på och diskuterar kring några av dessa konstverk. Samtalen får kretsa kring hur det känns att vara kär, vad kärlek är, hur man kan uttrycka kärlek, vem och vad man kan älska och om man kan älska personer på olika sätt etc. I verkstaden skulpterar och målar vi egna bilder av kärleken. Besöken avslutas med att varje elev får berättar om sin skulptur.

5 KONST/RELIGION NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Tillsammans studerar vi skulpturgruppens tillkomst, innehåll och form genom att titta närmare på några skisser och förlagorna och jämför med den färdiga skulpturen. Gruppen får veta mer om hur Bror Hjorth har gått till väga för att göra skulpturen. Tillsammans ger detta en utmärkt inblick i en konstnärs arbete. Vi samtalar också om folktro, om näcken och huldran, och om spänningen och fantasin i sagor och myter. Vi funderar också kring om och vad sagor och myter kan ha för syfte. Också talar vi om hur vardagslivet på landet, där Bror Hjorth växte upp, kunde vara för ett barn för hundra år sedan. Utifrån Bror Hjorths skulpturgrupp låter vi oss inspireras till att form egna näckar och huldror, spelmän eller dansande människor. Andra gången målar vi våra skulpturer. Besöken avslutas med att varje elev får berätta om sin skulptur. BILDER SOM BERÄTTAR OM JESUS OCH ANDRA GESTALTER Bror Hjorth gjorde flera verk för olika kyrkor runt om i landet och han var mycket intresserad av Jesus som person. Tillsammans tittar vi på och samtalar om några av Bror Hjorths målningar, reliefer och skulpturer som är avsedda för kyrkor. Vi jämför altartavlan i Salabackekyrkan med bildberättelserna i de gamla bonadsmålningarna från Småland, Halland och Dalarna och diskuterar några delar av altartavlan för Jukkasjärvi kyrka. Under visningen samtalar vi också bland annat om vad som skiljer olika religioner åt och vad som är gemensamt. I verkstan gör vi egna bonadsmålningar. Besöket avslutas med att varje elev får berätta om sin målning.