Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1
Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan 3 Förskolan förutsättningar... sidan 3 Barngrupp... sidan 3 Personal.. sidan 3 Lokaler & Utemiljö sidan 4 Arbetet i förskolan sidan 4 Språklig och matematisk utveckling... sidan 4 Social och emotionell utveckling sidan 4 Barns nyfikenhet och lust att lära sidan 5 Samverkan mellan förskola och hem. Sidan 5 Prioriterat område sidan 5 Resultat i förskolan sidan 6 Bedömning, åtgärder som genomförts och åtgärder för utveckling... sidan 6 2
Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån verksamhetsmålen i förskolan har arbetats med och vilka åtgärder som behövs för att ytterligare utveckla kvalitén i förskolan, utifrån Läroplan för förskolan Lpfö-98, Kvalitet i förskolan, allmänna råd och kommentarer från Skolverket, samt lokal arbetsplan. Kvalitetsredovisningen är ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av målen. I denna redovisning fokuserar vi på: Hur förskolan arbetat med barns språkliga och matematiska utveckling. Hur förskolan arbetat med sociala och emotionella utveckling. Hur förskolan arbetat med att utmana barns nyfikenhet och lust att lära. Hur förskolan har samverkat med hemmen. Organisation Arkens förskola har under året 2009 bestått av två avdelningar med ca 30 st inskrivna barn i åldern 1 5 år Barnen är fördelade på 2 avdelningar. En grupp med barn i åldern 1 3 år och en grupp med 3 5 år. Fyra förskollärare och två barnskötare är fördelade på avdelningarna. Förutsättningar Barngrupp Barngruppen sammansättning, storlek och könsfördelning har haft stor betydelse för det pedagogiska arbetet och förutsättningarna ser lite olika ut under vår resp. höst. I gruppen med de yngsta barnen har hösten dominerats av kontinuerliga inskolningar pga att många 6-åringar gick över till förskoleklass och förskolan tog emot många nya barn. I den äldsta barngruppen har man arbetat med sin miljö, haft tydliga gränser i sitt förhållningssätt gentemot barnen vilket skapat en trygghet hos barnen. Barngruppen har delats utifrån utvecklingsnivå, detta för att skapa lugnare inlärningsmiljöer. Förutsättningar Personal Ett arbetslag har deltagit i kompetensutveckling Teknik i förskola ett samarbete med Innovatum i Trollhättan. I Utomhuspedagogik, en dagsutbildning, deltog två pedagoger. Arbetslaget i gruppen med de yngsta barnen har inte haft någon kompetensutveckling under året. Möjligheten till planering, reflektion och diskussion har upplevts tillfredsställande. Även den enskilda planeringen har fungerat. 3
Lokaler & Utemiljö Barnen är indelade på två avdelningar Styrbord och Babord. Båda avd. kan kännas lite begränsade utifrån ytan och då speciellt i förhållande till antalet barn i den äldsta gruppen. Man arbetar hela tiden med att förändra lokalerna utifrån barnen intresse. För att skapa lugnare lärmiljöer och dela barngruppen har man använt övervåningen Bryggan, här finns möjlighet till större yta t ex vid dans och motorikövningar ex. Röris. Utemiljön inbjuder till lek och stimulerar motoriken. Närmiljön är en stor tillgång, bl.a. vid regelbundna ute-dagar. Arbetet i förskolan Språklig och matematisk utveckling: Man arbetar med delade samlingar under dela av året, för att möta varje enskilt barn i sin språkutveckling. Barnen stimuleras genom rim och ramsor, rytmik och sång, sagor. Boksamlingar har varit en del av arbetet med språkutveckling, barnen får ta med sig en bok hemifrån, som de får berätta om för sina kompisar. Personalen känner att barnen klarar uttrycka sig mer och att de vågar och vill berätta mer om egna upplevelser. Medveten fokusering på tidig matte tränas genom en mattelåda som innehåller olika matematiska utmaningar som man arbetar med på ett lekfullt sätt. Många vardagssituationer bidrar även till förståelse för antal ex. vid dukning. Personalen märker tydligt att barnen litar på sin egen förmåga när det gäller att lösa problem och uttrycka sig verbalt. På förskolan finns arbetsmaterial för pedagogerna som ger stöd för arbetet med barns språkutveckling. Social och emotionell utveckling: Arbetsmaterialet StegVis används tillsammans med de äldsta barnen för att stimulera och utveckla barnens emotionella och sociala kompetens. Personalens eget förhållningssätt i vardagsarbetet är viktigt, att ge utmaningar och stödja och vägleda i t.ex. konfliktsituationer ger barnen möjlighet att bli mer självständiga och kunna lösa en konflikt själva. Arbetet utifrån förhållningssättet i arbetsmaterialet vävs in kontinuerligt i alla vardagssituationer. Även temaarbetet i den äldsta barngruppen fokuserar man på vänskap. Man har utgått från boken Vännerna i Kungaskogen. Här känner personalen att barngruppen har utvecklats, blivit mer självständiga och bättre på att sätta ord på sina känslor.. 4
Barns nyfikenhet och lust att lära: Arbete med miljön för att skapa mer tillgängligt och inbjudande material för barnen bidrar till att stimulera, väcka nyfikenhet och möjlighet att utforska. Tillgängligheten bidrar till att barnen utvecklar god fantasi och lust att leka. Leken är ett mycket viktigt pedagogiskt verktyg och man strävar efter att ge barnen tid och rum för den fria leken. De vuxna går aktivt in och stöder barnen i leken för att de ska komma vidare och utveckla den sociala kompetensen, lek och lärande går hand i hand och personalen strävar efter att se de lärande möjligheterna i leken. Man arbetar även med portfolio som dokumentationsmodell och förhållningssätt i verksamheten. Dokumentera barnets utveckling genom foto, synliggör barnets verkliga utveckling. En viktig del av dokumentationen finns tillgänglig för barn varje enskilt barn i en egen Portfoliopärm. Här kan barnet själv uppleva sin egen kunskapsutveckling jag kan, vilket ger en grundläggande tillit till inlärning. Samverkan mellan förskola och hem: Inskolningstiden är det första viktiga mötet för personal med barn och föräldrar. Här läggs grunden för en god kontakt som ska bygga på ömsesidig tilltro för varandras kompetenser. Ett öppet och förhållningssätt där man är lyhörd och försöker tillgodose barns och föräldrars önskemål ses som viktigt. Den dagliga tamburkontakten med föräldrar är viktig för att hela tiden informera föräldrar vad som händer det enskilda barnet och i förskoleverksamheten som helhet. Under inskolningstiden har man det första viktiga samtalet med föräldrar och under våren genomförs ett utvecklingssamtal som bygger på den dokumentation man arbetat fram runt barnet under året. Samtal erbjuds även under hösten. Föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har haft utvecklingssamtal kontinuerligt under hela året. Utvecklingssamtalet är ett viktigt samtal där man fokuserar på vad barnet kan och i en dialog med föräldrar tillsammans ser på vad barnet behöver utveckla, här är barnets egen portfoliopärm ett viktigt redskap. Det finns även utarbetade dokumentationsunderlag för samtalet bl.a. det viktiga TRAS-schemat som är en kartläggning av barns tidiga språkutveckling. Inför samtalet genomförs barninterjuver, föräldrarna fick även en egen frågeställning att fundera över inför samtalet. Varje månad får föräldrarna ett månadsbrev där man informerar vad som ska hända i verksamheten. Förskolan genomför ett föräldramöte under hösten och några gemensamma aktiviteter för barn och föräldrar under året. De yngsta barnen hade t ex en vernissage för sina föräldrar som avslutning på sitt tema Kroppen. Prioriterat område: Fokuserat på språkutvecklingen samt självständighetsutvecklingen, målsättningen har varit att få barnen trygga i sig själva, stimulera barnen till att tänka efter själva och att den vuxne finns till hands som ett stöd. Tillrättalägga rummen för att stimulera till lek, skapande och lärande. Arbeta med StegVis och Röris varje vecka. Vår termin: Skogsdagar men besök på egen lägerplats varje vecka, där man haft matlagning, samlingar med olika både språkliga och matematiska uppdrag Hösttermin: Arbetet med boken Vännerna i Kungaskogen kopplat till figurerna i dockteatern. 5
Resultat i förskolan : Barnen i förskolan har som helhet utvecklats positivt. Utifrån barnens ålder och indelningen i mindre grupper, har alla utvecklat en språklig och matematisk förståelse. Alla barnen kan utifrån sin grupptillhörighet, räkna, känna igen/skriva sina namn, färger, prepositioner osv. Barnen är trygga i gruppen och den individuella självständigheten har utvecklats. Arbetet med den grundläggande sociala och emotionella kompetensen har givit gott resultat. Med den tillgängliga miljön har barnens fantasi och lust att leka ökat. Åtgärder som genomförts: Åldersindela barnen i en grupp i ålder 1 3 år och en grupp 3 5 år. Nya arbetslag Kompetensutveckling Teknik i förskolan och utomhuspedagogik.. Bedömning: Rektors bedömning är att arbetslaget har arbetat väl mot läroplanens mål att sträva mot och verksamhetens arbetsplan. Förskolan har reviderat egen arbetsplan utifrån Skolverkets Kvalitet i förskolan vilket förstärker samsyn och kvalitet i verksamheten. Personalen har under året arbetat på ett målmedvetet sätt när det gäller förskolans och barnens individuella utveckling. Arbetslaget återgått till att arbeta med tidigare presenterad åldersindelning. Åtgärder för utveckling: Likabehandlingsplan, litterturseminarium, Genuspedagogik / Kajsa Svaleryd Utveckla utemiljön Samverkan mellan avdelningarna samt kommunikationen mellan personalen 6
7