Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator: Els-Mari Törnquist
Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Analys... 4 Presentation... 4 Diskussion... 6 Litteratur... 8 Bilaga 1... 9 Bilaga 2... 10 2
Inledning Den här texten ingår som ett moment i kursen, Perspektiv på den andre, som ges i utbildningen Lärande och samhälle med huvudämne Kultur, medier och estetik. Jag har tillsammans med Jessica Ekdahl genomfört detta projekt. Vi träffade vid två tillfällen en pojke, som jag i den här texten väljer att namnge Tor. Vid dessa tillfällen genomförde vi intervjuer och observationer med Tor. Skolan som Tor går på ligger i närheten av Tors bostad. Den består av ett hus med elever från förskoleklass upp till årskurs 3. Tor går själv i årskurs 2, med en klass på 17 elever. Han bor i ett hus med sin mamma, pappa och kanin. Han tycker om att träffa kompisar, läsa, Star Wars och spela tv-spel. Metod Vi har utgått från etnografisk forskningsmetod, där forskaren för att förstå andra människors sätt att leva och lära, fångar dessa människors erfarenheter genom människornas uttryckssätt (Kullberg 2004:11). Enligt min bedömning har forskningen varit kvalitativ och har följt den sk. upptäcktens väg (context of discovery) genom att teorier har skapats utefter projektets gång (Kullberg 2004:53). Genom den formella intervjun, även kallad djupintervjun (Kullberg s. 120), samt genom deltagande observation i klassrummet och på skolgården har vi försökt att fånga essensen av barnet, Tor (Kullberg 2004:91). Den deltagande observationen har främst fungerat som ett komplement för att få se Tors agerande i andra sammanhang och miljöer än i rummet vid intervjusituationerna. Vi har haft två stycken intervjuer med Tor (se Bilaga 1 & 2). Inför första intervjun utgick vi från perspektivet social konstruktionism som innebär att individen består av olika sociala konstruktioner (Stier 2003:21). Därför arbetade vi fram olika kategorier som kunde tänkas finnas med i hans liv som till exempel familj, husdjur, intressen och framtidsdrömmar. Vid andra intervjun valde vi att främst fokusera på fantasi. Vi hade vid båda tillfällen färdigformulerade frågor att utgå från, men vi var båda öppna för diverse utsvävningar i form av följdfrågor. De inledande frågorna i båda intervjuerna hade i syfte att få Tor att känna sig bekväm i intervjusituationen genom att vi utgick från företeelser som är känt och ligger nära till hands för honom (Doverberg & Pramling Samuelsson 2000:33). Vid första tillfället handlade de om vad Tor tycker om, och vid andra tillfället bad vi honom att återberätta saker som hänt sedan vi var där sist. Resterande frågeställningar har varit av övergripande karaktär som t.ex. berätta om din familj, skolan och vad du vill bli när du blir stor. Vi har under intervjuerna även följt upp Tors svar på ett varierande sätt genom att bekräfta och upprepa 3
hans svar, eller genom att ställa en följdfråga (Doverberg & Pramling Samuelsson 2000:38). Det fanns också en fråga per intervju där Tor fick rita och berätta. Vi dokumenterat intervjuerna med hjälp av ljudinspelning, film och foto. Detta för att helt kunna fokusera på Tor under intervjuerna (Kullberg 2004:121). Analys Vi har transkriberats intervjumaterialet från ljudinspelning till text. Materialet har granskats flera otaliga gånger, samt reflekterats och diskuterats kring för att skapa mening i det som sägs. Bearbetningen av materialet har dels gjorts i form av ett multimodalt porträtt. Detta porträtt gjorde jag och Jessica tillsammans. Det utvecklades i tre steg från endast visuell kommunikation till ett slutligt multimodalt porträtt med kommunikationsformerna visuell, auditiv och kinestik. Jag har sedan med hjälp av intervjumaterialet, reflektionerna tillsammans med Jessica samt gestaltningen av porträttet konstruerat tankekartor för att få överblick och för att skapa mig en egen mening. Med utgångspunkt på Tors sociala konstruktioner som jag sedan har bearbetat med hjälp av relevant litteratur. Presentation Nu kommer jag att försöka redogöra för vilka sociala konstruktioner som finns i Tors liv samt framtidsdrömmar, önskningar och fantasi, utifrån vad som sagts i intervjuerna. Familjen är en stor del i Tors liv. Han pratar mycket om sin mamma, pappa och kanin som nästan alltid är glada. Mamman som följer honom till och från skolan varje dag och säger att det enda som Tor har i sitt huvud är spel. Pappan som nästa är flintskallig och gör skojiga bilder av familjen på sin ipad. Kaninen som heter Molly och är gammal. Familjen utgör en stor del av hans vardagliga liv, märkväl när han beskriver sin dag för oss: Tor: Först äter jag frukost, sen åker jag till skolan, också jobbar jag där och allting. Sen går jag hem så brukar jag, med mamma, så brukar jag inte göra så mycket, bara sitta ner typ eller läsa en tidning. Och sen så sen så äter vi middag och sen kollar jag på tv och sen när jag gjort det så borstar jag tänderna och allt det andra och går och lägger mig. Familjen brukar åka på semestrar tillsammans. Tor berättar gärna om vad som hände när de var på Legoland. Med stor inlevelse berättar han om de olika världarna byggda av lego, karusellerna och berg- och dalbanan. 4
Skolan är mestadels enkel, tycker Tor. Han tycker att det mesta är roligt, men tycker speciellt mycket om matematiken och rasten för att då kan man leka och busa. Såhär återberättar Tor en dag i skolan: Jessica: Vad gjorde ni i skolan då? Tor: Inte jättemycket, hade svenska, matematik och ja... Jessica: Gick det bra då? Tor nickar. Jessica: Vad gick bäst svenskan eller matte? Tor: Ehh, jag tyck tyck dem sätter inte betyg. Jessica: Nä. Tor: Jag tyckte att det gick rätt så snabbt. Jessica: Det gick snabbt. Vad var lättast då? Tor: Ja. allting är lätt. Jessica: Är allting lätt? Tor: ganska lätt. Kompisarna träffar Tor i skolan och på fritiden. Han pratar speciellt om två kompisar som han brukar umgås med. Tor utrycker det som att att leka med kompisar är ett av hans fritidsintressen. När jag frågar Tor vad han och kompisarna brukar göra svarar han följande: Tor: Leka och hålla på och göra lite saker. Ibland tycker vi ofta att, vad ska vi göra? Vad ska vi leka? Så vi bara går runt och så frågar vi: nej du får inte spela. Så vi får inte. Vi bara går runt lite, så då blir det två stycken som bara springer runt och tittar i rummet och inte vet vad man ska göra. Medier har också en del i Tors liv. När han är hemma brukar han spela tv-spel, titta på tv eller ligga i sängen och läsa en bok eller tidning. När vi frågar honom om vad för sorts spel, film eller bok han föredrar att läsa säger han Star Wars. Han brukar spela Lego Star Wars, hans pappa har en dvd-samling med alla Star Wars filmerna som han brukar få titta på och han har både tidningar och böcker som handlar om Star Wars. På fritiden går Tor på simskola. Han berättar stolt om hur han har tagit nästan alla simmärkena. Det började med Hajen, sen har han tagit Silverfisken, Guldfisken, Baddaren och Sköldpaddan m.fl. Han spelar även fotboll, såhär svarade han när vi frågade om han spelade fotboll: 5
Jessica: Spelar du fotboll? Tor: Näh, ja det gör jag. Jag går på träning. Jessica: Du går på träning, jaha. Tor: Jag spelar inte fotboll på fritiden, nej jag gillar inte det. Jag pro.., jag måste göra det. Madeleine: Jaha, varför måste du göra det? Tor: Hörde du inte vad jag sa? Jag går ju på fotbollsträning. Framtidsdrömmar, önskningar och fantasi pratade vi också under intervjun. Tor ville bli ambulans- eller brandman när han blir stor. Eftersom att det verkar vara mycket action i dessa yrken, samt för att han har vill hjälpa andra människor. När vi låter honom rita vilka saker han skulle vilja ha på sin alldeles egna ö ritar han karusellerna och berg- och dalbanan från legoland. På frågan om vad han skulle önska sig om han hittade en anden i lampan och fick tre önskningar svarade han följande: Tor: Alla Lego Star Wars i hela världen. Också till och med dem som kommer fram. Madeleine: Okej, var det önskning ett? Tor: Ja och alla spel i världen som jag tycker ser roliga ut. Madeleine: Vad då för slags spel? Tor: Ja till exempel Lego Star Wars eller nånting. Madeleine: Är det tv-spel eller så här Tor: Ja, tv-spel! Madeleine: Tv-spel. Tor: Spel, spel, spel, tv-spel, spel! Madeleine: Är det till wii-et? Tor: Jaa! Jag har bara wii. Madeleine: Jaha, alla spel till wii-et som du tycker är roliga. Också tredje önskningen då, vad skulle du säga till anden då? Tor: Jag önskar mig alla pengar och diamanter och allt annat som finns i hela världen. Diskussion Nu kommer jag att diskutera och reflektera kring utvalda delar i presentationen. Både jag och Jessica var överens om att Tor kändes som en typisk pojke speciellt med tanke på hans fritidsintressen och intresse för medier. Oddbjørn Evenshaug och Dag Hallen (2001:283) skriver att barn uppmuntras och har förväntningar på sig utifrån sitt genus. Förutom att barnet tidigt får en könsidentitet så sker även könsrollskategorisering och 6
könsrollssocialisation som innebär att barnen tillägnar sig könsrollsnormer, det vill säga motiv, värderingar och beteendemönster som anses passande för respektive kön i den kulturen där barnen växer upp (Evenshaug & Hallen 2001:283). Trots att jag vet att det även finns flickor som spelar tv-spel och har intresse för Star Wars, så inbillar jag mig att majoriteten av entusiasterna är pojkar. Jag tycker att hans syn på fotbollen var intressant. Just det med att han var så noga med att poängtera för oss att det inte är ett intresse utan att han endast går på fotbollsträning. Jag undrar varför han känner så angående fotbollen? Är det uppmuntran och förväntningar på Tor som pojke som styr, då fotboll kan anses vara en manlig sport? Eller är det som Jonas Stier (2003:52) skriver att [B]arn försöker efterlikna sina föräldrar och gör efterliknandet till en del av sig själva. Kanske är det så att en av Tors föräldrar spelar och/eller har intresse för fotboll. Är det Tors vilja att efterlikna föräldern som gör att han går på fotbollsträning? Eller kanske är det ett resultat av konformitet (Thornberg s.105)? Att många av Tors kompisar och/eller klasskamrater spelar fotboll, vilket gör att Tor följer majoritetspåverkan? Jag tyckte också att det var intressant att saker från Tors sociala konstruktioner gjorde yttringar i hans fantasi. Såsom att karusellerna från legoland återkom på hans egna ö och att han önskade sig Lego Star Wars tv-spel av anden i lampan. Den första formen av samband mellan fantasi och verklighet består däri att alla skapelser av fantasin alltid är uppbyggda av element som hämtas ur verkligheten och ingår i en människas tidigare erfarenheter (Vygotskij 2005:17). Jag anser att intervjumetoden är ett bra sätt att fördjupa sig och komma åt en annan persons tankar. Ett samtal kan få en att se en person ur ett annat perspektiv, exempelvis så ser jag inte Tor på samma sätt idag som jag gjorde innan intervjuerna och analysarbetet. Nackdelen med intervju som metod kan vara att den är situationsbunden med det menar jag att yttre faktorer, som exempelvis val av rum och tidigare händelser på dagen, kan påverka resultatet. I min utvärdering av projektet känner jag mig nöjd med hur jag och Jessica förberedde oss inför intervjuerna. Intervjufrågorna och deras karaktär fungerade utmärkt i sammanhanget. Jag hade dock önskat att jag varit mer aktiv i den kontinuerliga analysen, genom att under hela processen formulera frågeställningar och återgå till mitt mål (Kullberg 2004:177). Jag har genom detta projekt fått prova på intervjumetoden och etnografisk forskningsmetod, vilket gör att jag nu ser möjligheterna med dessa metoder och är inte främmande för att använda dem. Jag tror att detta kan vara ett bra sätt att vara medveten i lärandeprocesser och veta var eleverna befinner sig. Samt för att komma åt elevernas intressen och erfarenheter för att kunna knyta an till dessa i undervisningen. 7
Litteratur Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB. Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Lev S Vygotskij (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB. Stier, Jonas (2003). Identitet Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur. Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber AB. 8
Bilaga 1 Intervju 1 1. Favorit mat? 2. Djur? 3. Favorit färg? 4. Favorit musik? 5. Favorit bok? 6. Idoler/ förebilder? 7. Favorit film? 8. Dataspel? Familj och bostad: 9. Rita sin familj. 10. Hur bor ni? 11. Vem bor i ditt hus/lägenhet? Fritid: 12. Fritidsintressen? 13. Vad brukar du göra hemma när skolan slutat? Framtid: 14. Vad vill du bli när du blir stor? Skolan: 15. Vad tycker du är roligt i skolan? 16. Kan du visa runt oss på skolan var du brukar vara? 9
Bilaga 2 Intervju 2 1. Vad gjorde du igår? 2. Hur ser en vanlig dag ut för dig? 3. Hur blir du när du är arg? 4. När blir du arg/ Varför? 5. Hur blir du när du är glad? 6. När blir glad/ vad gör dig glad? 7.Hur blir du när du är ledsen? 8. När/ Varför blir du ledsen? Fantasi 9. Om du fick tre önskningar, vad skulle du önska dig då? 10. Om du hade en egen ö vad skulle du ha på den? Rita. 10