Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad



Relevanta dokument
All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Om autism information för föräldrar

Specialpedagogiska skolmyndigheten välkomnar en revidering av läroplan för förskolan och lämnar här synpunkter på valda delar.

Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK. Lejla Kocan, Leg. logoped DART

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Heden Läsår 18/19

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala Lena Mattsson, leg. logoped

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

I Ur och Skur Lysmasken Verksamhetsplan 2019

Har ni CODA i er verksamhet?

enspr k h tec Barn oc

Språkutvecklingsprogram

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg.

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Ritade tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken

Varje barns rätt till kommunikation. TAKK-kommunikatörer inom förskola och skola i Alingsås kommun

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Vad är då Taktil språklighet?

EXAMENSARBETE. TAKK som pedagogisk metod i förskolan. En studie av förskollärares användande av TAKK. Linda Burman Linda Nilsson 2016

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Opalens måldokument 2010/2011

2

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Verksamhetsplan. Bonobos förskola

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Välkommen till Förskolerådet

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Stockens förskola ALINGSÅS

Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Skogstrollet

Arbetsplan. Lillbergets förskola. Avd /2016

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Utvecklingsområden Österängs förskola 2015/2016

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

KURSKATALOG HÖSTTERMINEN resurscentrum staffanstorps kommun

Arbetsplan läsåret

Tecken som stöd för tal, TSS

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Guide: Hur du utvärderar en digital bilderbokstjänst för förskolan

Senast ändrat

Handlingsplan 2012/Förskola

Tallgårdens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Transkript:

Välkommen till TAKK - tecken som stöd

Svenskt Teckenspråk (Tsp) på olika sätt Svenskt teckenspråk, i dagligt tal bara teckenspråk Visuellt språk - annan grammatik än svenskan. Tecknad svenska Talar och tecknar samtidigt, Tecknen i samma ordning som de talade orden. Tecken som stöd (Tss) Lånade enstaka tecken från Tsp Stöd till talet Behöver inte kombineras Tss en strategi och får inte förväxlas som ett språk.

T A K K Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation

Alla har ett språk inom sig. Små barn kan inte förmedla det till omvärlden och det är ofta frustrerande. Språk är människans främsta redskap för att tänka ett verktyg för tanken och en identitet. Bra för självförtroendet att lyckas kommunicera. Att bli förstådd är trygghet

Syftet med att använda TAKK? Ge tidigare tillgång till språk Att skapa en levande kommunikation Att små barn själva ska kunna uttrycka sig och bygga upp ordförråd. Att alla ska kunna kommunicera vad de vill, när de vill och till vem de vill.

Vem har nytta av TAKK? Alla barn, som ett extra stöd i sin kommunikation / språkutveckling. Språksvårigheter Utvecklingsvariation, Autism eller CP skada, Annat modersmål (Tss gemensamt en bro) Blyga Selektiv Mutism Stammar

När kan man börja teckna med sitt barn? Man kan börja mycket tidigt, redan på skötbordet. På senare år har forskare intresserat sig för att använda tecken med spädbarn Uttrycka sig tidigare med tecken än med tal. Inlärningsprocessen förenklas och förstärks av att både höra, se och känna orden. Learning by doing (Dewey).

Läroplanen ställer en mängd m krav oss. Inget går g r att uppfylla om vi inte lyckas kommunicera med varandra Tecken är bryggan till språket en krypning Alla har rätt till ett språk / kommunikation tecken som stöd till talet är en väg.

Använder andra sinnen Ökar koncentrationen Fångar barnet/elevens uppmärksamhet, närvaro och delaktighet. Ger ögonkontakt Vi blir tydligare - måste titta på varandra, fördelar koncentrationen till det visuella Ökar intresset för talat språk Utvecklar en nyfikenhet och lär sig genom ett sådant förhållningssätt, något nytt

forts Avlastar hörseln Dämpar ljudnivån Dämpar samtalspartnerns talflöde Vi själva blir lugnare Ökar samspel Tränar turtagning. Vikten av att alla runt barnet/eleven kan kommunicera.

Tecken kräver mindre finmotorik än tal Lättare att säga ett ord med hjälp av tecken än med det talade språket. Ett talat ord försvinner ut i luften Handens rörelser är lätta både att göra och att se. Kan vara överenskomna tecken som ex. funktionshindrade lättare kan utföra.

HUR gör vi.. Tydliggör det talade språket Talar och tecknar samtidigt, Tecknen blir strålkastare - viktigaste orden. Kompletterar - talade språket med teckenspråkets handrörelser. Språkets struktur blir tydligare

Är mer konkreta än enbart tal Start - Substantiv och sk. funktionsord, mera, kom, äta Understrykningar i talet, du väljer själv - viktigaste. Språket utvecklas nya tecken lärs in hela tiden. Roligt med ett Hemligt språk

Relationsskapande Socialt samspel skapas då barn/elever med olika bakgrund och kunskaper i dialog lär sig tillsammans. När flera kan delta på samma villkor får vi en ökad förståelse för att vi alla är olika. Vi hjälper varandra vidare mot nya utvecklingszoner.

forts Alltid använder stödtecken - kan alla göra sig förstådda och förskolan har en beredskap. Det som krävs är resurser i form av utbildade pedagoger. Det räcker inte med en kurs i tecken ett antal gånger, man måste använda dem. Vuxna spelar en viktig roll - hela tiden ligga steget före.

Nackdelar Finns inga nackdelar. Föräldrars reaktion är ofta - Finns det risk för att barnet inte lär sig tala eftersom det redan kan teckna? NEJ När ett barn blir moget för tal - lämnar tecken, precis som när man kan gå slutar krypa. Däremot kommer säkerligen flera barn/elever inte att använda sig av tecken som stöd när de blir äldre men fått en möjlighet att använda Tss som verktyg i sin språkutveckling

Varför använda teckenalfabetet? Auditivt Kan det för eleven vara svårt att höra skillnad på ljud exv. e, i, y,, o, u, å k, g, b, d, För att undvika framtida problem - viktigt att stöd sätts in tidigt Fonologisk medvetenhet. För även om eleven inte kan koppla ljud till bokstav kanske han vet hur den ser ut och kan skriva den om han ser tecknet för den.

Tips Teckna första bokstaven i barnets namn - omedvetet övar - lär in teckenalfabetet Persontecken specifikt kännetecken Uppsatta bilder i lärmiljön - fungerar som förstärkning som ger barnen inre bilder Att skapa en affär - stimulerar samspelet mellan barnen.

Andra fördelar med TAKK Behöver de inte avbryta i ett samtal - Teckna vänta Behöver inte alltid ropa till varandra om någon som står längre bort - teckna, det sänker automatiskt ljudnivån. Barnen är medvetna om vilka som inte kan. Innebär att alla alltid kan kommunicera i lek och ingen blir utanför på grund av svårigheter att tala.

Att underhålla TAKK Det är förhållandevis lätt att dra igång saker - stora utmaningen ligger i att hålla igång engagemanget - få en fördjupad kunskap. När man börjar med tecken är det många som känner sig dumma och fåniga, känns obekvämt att göra tecken samtidigt som man talar. Hösten - När de äldsta tecknarna har börjat skolan - Ringrostiga Behövs varje termin nybörjar- och fortsättningskurser lär in nya tecken, nya sånger och för att kunna arbeta med nya teman.

Bra för alla barn Kommuner som tagit beslut att alla förskolor skall använda - arbeta med TAKK /Tss som lärverktyg. Använder alltid stödtecken - möta alla barns behov Förberedelse Fördel vid flytt inom den egna kommunen - även för pedagoger som byter arbetsplats i densamma

Slutreplik från Förbjudet till att det idag finns forskning som på olika sätt belyser att Tss är främjande för barns/elevers kommunikation och språkutveckling / inlärning.! att det i dag finns hela kommuner som arbetar med TAKK - tecken som stöd på alla sina förskolor. Fantastiskt utveckling! Teckentolkning - symbol på säcken

TAKK Else Åhmark Leg.Specialpedagog else-marie.ahmark@molndal.se ------------------------------------------------ Mölndals stad Skolförvaltningen Nämndemansgatan 3, vån 4 431 33 Mölndal 031-315 10 00 växel Mobil: 0766-10 60 39 -------------------------------------------------

Varför är det bra att använda TAKK? Ger tidigare tillgång till språk Tecken kräver mindre finmotorik än tal Använder andra sinnen Ökar koncentrationen Är mer konkreta än enbart tal Ökar intresse för talat språk Tydliggör det talade språket Ger ögonkontakt Dämpar samtalspartnerns talflöde Fungerar som en brygga mellan tal i omgivningen och eget kroppsspråk

Källor: Lpfö 98 (2010) Skolverkets allmänna råd för förskolan (2013) Nya Skollagen (2010) BABYTECKEN Jessica Forsberg Åsa Rosqvist (2011) Lilla boken om tecken som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling Anneli Tisell (2011) TAKK-TECKEN SOM ALTERNATIV OCH KOMPLETTERANDE KOMMUNIKATION Boel Heister Trygg (2004) Maths Pehrssons Rapport: Främjar det utvecklingen? Ladda hem som pdf dokument på Spreadthesigns webbplats http://www.sdr.org/teckensprak/teckensprakssymbol www.spsm kommunen som satsar på kommunikation (Bengtsfors) www.ling.su.se TAKK Tecken som stöd, Tecken gör alla tryggare www.lararnasnyheter.se Om tecken för hörande barn www.infoteckenforlaget.info www.teckenforlagetibromma@vahoo.se www.talamedtecken.se Forskningsrön om tecken och gester Tecken som stöd för barn med sen språkutveckling www.teckna.se www.sokcentrum.se www.takkforspraket.se Teckenspråk, talat och skrivet språk, ; En forskningssammanställning om tvåspråkighet Emelie Cramér-Wolrath, fil.dr och FoUsamordnare, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Östra regionen, Maj 2015