Delårsrapport 2012 Godkänd av Kommunfullmäktige 2012-10-17 141

Delårsrapport 2012 Godkänd av Kommunfullmäktige 2012-10-17 141

Innehållsförteckning Inledning.... 4 Måluppfyllelse koncernmål.. 5 Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling Ekonomi.. 15 Ekonomisk översikt Åtgärdsplan Investeringar Försäljningar Finansiell ställning Pensioner Koncernbanken Avslutande kommentarer Driftredovisning 2012 kommunen Personal.. 23 Antal anställda Faktiskt arbetad tid Övertid och mertid Sjukfrånvaro Kommunstyrelsen. 26 Ekonomiskt utfall med kommentarer Åtgärder Särskilda satsningar Investeringar och försäljning Kultur- och fritidsnämnden... 29 Ekonomiskt utfall med kommentarer Åtgärder Särskilda satsningar Investeringar Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.. 31 Ekonomiskt utfall med kommentarer Åtgärder Särskilda satsningar Investeringar Utbildningsnämnden. 33 Ekonomiskt utfall med kommentarer Kommentarer per verksamhet Åtgärder Särskilda satsningar Investeringar 2

Innehållsförteckning Vård- och omsorgsnämnden 36 Ekonomiskt utfall med kommentarer Kommentarer per verksamhet Åtgärder Särskilda satsningar Investeringar Kommunbolagen... 43 Ägardirektiv Ekonomiskt utfall med kommentarer Nyckeltal för bolagskoncernen Nyckeltal för intressebolag Resultaträkning kommunen 48 Balansräkning kommunen... 49 Kassaflöde kommunen. 50 Noter 51 Sammanställd redovisning 54 Oxelösunds kommunkoncern Resultaträkning koncernen Balansräkning koncernen Noter koncernen 3

Inledning Höstens mest prioriterade fråga är att få ihop finanserna. All utveckling bygger på att vi har en stabil ekonomi i botten. Alla har vi i organisationen jobbat hårt under året och dragit vårt strå till stacken. Vi är dock inte i mål ännu, läget är fortsatt tufft. I delårsrapporten uppvisas visserligen ett bokfört resultat om 6,9 miljoner kronor och för helår en prognos på 11,7 miljoner kronor. Men utifrån lagen om god ekonomisk hushållning visar årsresultatet ett minus på 3,8 miljoner kronor, vilket är allvarligt. Det innebär att vi står inför ungefär samma situation som vid årsskiftet 2011/2012 och då kan vi inte göra planerade satsningar under nästa år. Vi behöver tillsammans göra vad vi kan för att skapa struktur och effektivitet. Jag är övertygad om att vi tillsammans kommer att lyckas, i Oxelösund kan alla växa! När det gäller kommunmålen anger helhetsbedömningen en positiv utveckling. För samtliga mål finns både positiva och negativa utvecklingstendenser. I delårsrapporten redovisas måttens utveckling genom en tabell under respektive mål. Helhetsbedömning av utvecklingen mot måluppfyllelse visar för de fem kommunmålen: Trygg och säker uppväxt Målet kommer inte att uppnås under året men utvecklingen går åt rätt håll. Arbetet är långsiktigt och kräver uthållighet. God folkhälsa Målet kommer inte att uppnås 2012. Utvecklingen är svårbedömd. Vissa delar utvecklas positivt men förändringen är relativt liten. Även arbetet med detta mål är långsiktigt och kräver uthållighet. Trygg och värdig ålderdom Målet kommer inte att uppnås till alla delar under 2012. De insatser som har genomförts och pågår har ännu inte givit mätbara resultat i de mått som här redovisas. Attraktiv bostadsort Målet utvecklas i positiv riktning men samtliga målvärden kommer inte att kunna uppnås 2012. Hållbar utveckling Utvecklingen är positiv men effekterna har ännu inte har kunnat mätas med gällande mått. Målet kommer inte att kunna nås till alla delar under 2012. Charlotte Johansson kommunchef 4

Måluppfyllelse kommunmål Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. Prioriteringar till målet under planperioden Våra barn och ungdomar upplever skolan som trygg och erhåller goda studieresultat. Våra barn och unga deltar i ett brett kultur- och fritidsutbud. Våra yttre miljöer är trygga och säkra. Våra barns sociala miljö säkras genom effektivt resursutnyttjande. Mått Målvärde 2012 Nuläge delår 2012 Måttets utveckling 100 % 87% åk 8 Andel elever i årskurs 5 och 8 som känner sig trygga i skolan 1 90%-100% åk 5 Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet 2-1-årsvärde - Genomsnitt över 3 år - 95 % - 91 % 81,1 (Ek,hum,sam) 82,0 (est) (yrk) 79,3 (na, te) Barn och ungdomar 0-18 år med medlemskap i förening/föreningar - antal medlemskap - andel invånare 0-18 år med medlemskap i föreningar - 112 % Antal incidenter, till exempel rapporterade olyckor, skador och brott (mått, nuläge och målvärde kommer att definieras längre fram) Relevanta mätetal saknas Andel anmälningar av barn och ungdomar som far illa som blir föremål för utredning 3 53 % 55% 1 Mått ur Öppna jämförelser 2 Mått ur Öppna jämförelser 3 Egen statistik 5

Måluppfyllelse kommunmål Utveckling mot målet Enkäter och samtal med barn och föräldrar tyder på upplevelser av ökande trygghet i förskola och skola. Andelen barn och ungdomar som erhåller goda studieresultat har ökat något men är långt ifrån tillfredsställande. Behörighetskraven till gymnasieskolan har skärps och färre än tidigare är behöriga. Andelen anmälningar som leder till utredning har ökat. Ökningen kan bero på en ökad anmälningsbenägenhet eller/och ett ändrat arbetssätt rörande bedömningar. För socialtjänsten tidigare okända ungdomar har visat sig ha allvarliga drogproblem och stora behov av vård, vilket kan minska möjligheten att nå måluppfyllelse. Många barn och unga deltar i kultur- och fritidsaktiviteter men statistik som visar antalet som inte är med i någon förening saknas. Rutiner för rapportering av olyckor och incidenter med barn saknas och bör utarbetas. Bedömningen är att målet inte kommer att uppnås under året men att utvecklingen går åt rätt håll. Arbetet är långsiktigt och kräver uthållighet. Exempel på insatser som pågår eller planeras: Den länsövergripande modellen Ciceron för samverkan kring unga 16-29 år som står långt från arbetsmarknaden fortsätter. Unga som står lite närmare arbetsmarknaden hänvisas till det nya Communicareprojektet. Funktionsstöd erbjuder tillsyn och aktiviteter för barn och unga samt avlastning för familjer. Familjestöd erbjuds också i preventivt syfte. Personaltätheten har utökats på små förskolor. Kartläggning av otrygga platser i skolorna genomförs som grund för åtgärder. Arbete pågår kontinuerligt för att upptäcka nättrakasserier. Samverkan sker med skola, polis och socialtjänst genom bl.a. nätverksgruppen på Breviksskolan. Aktiviteteter ordnas i samverkan med bl.a. föreningar, studieförbund. Alla aktiviteter för barn och ungdomar är drogfria. Öppen fritidsverksamhet erbjuds för barn och ungdomar. Gång- och cykelvägnätet byggs ut. Avtal har tecknats med polismyndigheten om samverkan i trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete och en handlingsplan har utarbetats. Belysningen i trapphus och källargångar förbättras. 6

Måluppfyllelse kommunmål God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. Prioriteringar till målet under planperioden Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god. Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård. Vi stärker invånarnas förmåga att leva ett självständigt liv fritt från missbruk. Mått Målvärde 2012 Nuläge delår 2012 Måttets utveckling Helhetsbetyg Nöjd-Inflytande-Index (medborgarnas nöjdhet med insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter) 4 NII 40 (genomsnitt våren 2010) Ingen ny mätning genomförd Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling 5 Medelvärdet (44 % av maxpoäng i 2010 års undersökning) Ingen ny mätning genomförd Kommunens ohälsotal (antal utbetalda ersättningsdagar från Försäkringskassan per person 16-64 år och år) 6 Ohälsotalet i Sörmland (30,9 dagar juni 2011) Andel av befolkningen som vid minst ett tillfälle under kalenderåret fått ekonomiskt bistånd 7 3,9 % Antal invånare 20 år och äldre som genom vård- och omsorgsnämndens verksamhet har utredning eller insats för sin alkohol- eller narkotikaanvändning 8 Oförändrad nivå 35,6 (2011) (Sörmland 30,0) 3,5% (2011) 50 4 Medborgarundersökningen 5 Mått ur Kommunens kvalitet i korthet 6 Försäkringskassan 7 Mått ur Kommunens kvalitet i korthet 8 Egen statistik 7

Måluppfyllelse kommunmål Utveckling mot målet Medborgarnas känsla av delaktighet och inflytande har inte undersökts sedan våren 2010. Minskningen av kommunens ohälsa återfinns i den icke arbetande befolkningen. Bland de som arbetar har sjukpenningtalet ökat under perioden. Andelen som fått ekonomiskt bistånd har minskat. Arbetslösheten och särskilt ungdomsarbetslösheten har dock ökat. Detta leder till ett ökat antal nyansökningar om ekonomiskt bistånd vilket kommer att kunna påverka måttet/målet i negativ riktning. Antalet som har utretts för missbruk har ökat något. Bedömningen är att målet inte kommer att nås 2012. Utvecklingen är svårbedömd. Vissa delar utvecklas positivt men förändringen är relativt liten. Även arbetet med detta mål är långsiktigt och kräver uthållighet. Exempel på insatser som pågår eller planeras: Individuella planer för självförsörjning upprättas vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Ny plan har utarbetats för missbruksvården med fokus på förebyggande arbete och stöd på hemmaplan. Individuell kartläggning för sysselsättning görs med arbete som mål. Individuella planer upprättas utifrån riskbedömningar inom äldreomsorgen. Fokus på arbete med skolframgång för att minska risken för framtida utanförskap. Utveckling pågår för ökad delaktighet i utbildningen. Utveckling pågår av Ramdalens idrottsplats, sim- och sporthall samt spontanidrottsanläggningar. Marknadsföring och information om aktiviteter utökas. Samarbete sker med Vårdcentralen och Landstinget kring projektet Lev livet fullt ut i Oxelösund. Myndighetsutövningen effektiviseras. Kontroll görs av livsmedelsanläggningar. Folkhälsoråd har utsetts men arbetet är inte påbörjat. Nya rutiner har genomförts för synpunktshantering. En demokratiberedning har tillsatts. Främjande arbete pågår för kommunens personal, t.ex. hälsoinspiratörer. 8

Måluppfyllelse kommunmål Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. Prioriteringar till målet under planperioden Tillgängligheten i våra lokaler och anläggningar är god. All service till äldre ges med hög upplevd kvalitet. Äldre erbjuds goda möjligheter att bo kvar i egen bostad. Äldre i Oxelösund upplever att de har en god livskvalitet. Mått Målvärde 2012 Nuläge delår 2012 Måttets utveckling Andel av kommunens lokaler och anläggningar som är tillgänglighetsinventerade 9 100 % Ingen förändring Nöjd-Kund-Index äldreomsorgen 10 - hemtjänst - särskilt boende Andelen personer över 65 år - i särskilda boendeformer - i ordinärt boende med beviljad hemtjänst 11 NKI 80 NKI 80 < Rikets genomsnitt > Rikets genomsnitt NKI < 65 NKI < 61 (2011) Oxelösund 4 % 11% Riket 5% 11% 9 Egen statistik 10 Mått ur Öppna jämförelser 11 Mått ur Öppna jämförelser 9

Måluppfyllelse kommunmål Utveckling mot målet Arbetet med tillgänglighetsinventering 2012 har ännu inte påbörjats. Den upplevda kvaliteten redovisat som nöjd kund index har minskat, främst inom hemtjänsten. Äldre erbjuds goda möjligheter att bo kvar i egen bostad. Andel i särskilt boende har inte förändrat. Andel i ordinärt boende med beviljad hemtjänst har minskat. Bedömningen är att målet inte kommer att uppnås till alla delar under 2012. De insatser som har genomförts och pågår har ännu inte givit mätbara resultat i de mått som här redovisas. Exempel på insatser som pågår eller planeras: Utbildningsinsatser pågår för personal inom vård och omsorg. Aktivt arbete görs med att erbjuda ordinärt boende. Arbete med individuella vård- och omsorgsplaner pågår. Hemsjukvård och hemtjänst integreras. Mötesplatser för äldre erbjuds genom Mötesplats Björntorp och Seniorcafé på Koordinaten. Bokservice finns på äldreboenden samt via hembesök. Datakurser för seniorer erbjuds. Nya parkbänkar sätts upp. Nytt trygghetsboende byggs. Installation av hissar genomförs. Lokala värdighetsgarantier planeras. Tillgänglighetsinventeringen ska fullfölja 10

Måluppfyllelse kommunmål Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och hög kommunal service. Prioriteringar till målet under planperioden Vi har ett bra och varierat bostadsutbud för alla åldrar. Vi erbjuder bra barnomsorg och skola. Vi marknadsför våra unika förutsättningar till rekreation, kultur och friluftsliv. Vi har goda kommunikationer och en tillgänglig arbetsmarknad. Mått Målvärde 2012 Medborgarnas upplevelse av NII 64 kommunen som en attraktiv plats att (genomsnittet leva och bo i (Nöjd-Region-Index) 12 våren 2010) Kommunens placering i tidningen Fokus ranking Här är det bäst att bo Kommunens ranking ska förbättras Nuläge delår 2012 Ny undersökning ej genomförd Plats 280 av 290 (2012) Måttets utveckling Kommunens folkmängd 13 11 263 11 270 invånare (juni 2012) Antal nya bostäder 14 50 2 Nöjd-Kund-Index kommunal förskola och grundskola 15 90 % Nöjd-Medborgar-Index - förskola NMI 65 - grundskola 16 NMI 65 Sammanvägt resultat grundskola 17-1-årsvärde - Genomsnitt över 3 år Plats 100 Plats 110 Rese- och turismindustrins omsättning i Oxelösund 18 +14 % Turisternas helhetsupplevelse av Oxelösund 19 4,5 4,3 Antal förvärvsarbetande i kommunen 20 Förändringen (antal per 1 000 inv) medel Ny undersökning ej genomförd Plats 279 Plats 202 (ÖJ 2012) 153 mkr (2011) 4 901 pers.(2010) +8 medel: +9 12 Medborgarundersökningen 13 Statistiska centralbyrån 14 Egen statistik 15 Mått ur Kommunens kvalitet i korthet 16 Medborgarundersökningen 17 Mått ur Öppna jämförelser 18 TEM-undersökningen 19 Egen statistik ur Gästundersökningen 20 Mått ur Kommunens Kvalitet i Korthet 11

Måluppfyllelse kommunmål Utveckling mot målet Byggnation av 37 lägenheter trygghetsbostäder pågår. 18 platser i särskilt boende har invigts. Utöver dessa har det tillkommit få nya bostäder under året. Trots detta har befolkningen fortsatt att öka. Tillgång på förskoleplatser, omsorg på obekväm tid, skola i närområdet och möjlighet till studier inom Komvux och SFI är god. Arbetet med att förbättra elevernas skolresultat har ännu inte gett tillräcklig effekt. Marknadsföringen av möjligheterna till rekreation, kultur och friluftsliv har intensifierats. Måtten visar en klar förbättring av turismens omsättning och en marginell minskning av totalupplevelse under 2011. Sommaren 2012 har Oxelösund varit välbesökt av turister. Antalet förvärvsarbetande har ökat men hittills i något lägre utsträckning än önskat Målet utvecklas i positiv riktning men samtliga målvärden kommer inte att kunna uppnås 2012. Exempel på insatser som pågår eller planeras: Individuellt planerade boendelösningar för personer med funktionsnedsättningar görs. Särskild satsning görs på studiemöjlighet för vuxna. Planering pågår för utökning av förskoleplatser. Utställningen Historien i Sörmland - Sjöfart och Kustliv har färdigställts och finns nu med 26 informationsskyltar runt om i Oxelösund. Produktion av nytt sommarmagasin, Oxelösund sommar 2012. Webbplatser och sociala medier för kultur, fritid, turism utvecklas Arbetet med detaljplaneringen har prioriterats. Aktivt arbete görs med försäljning av tomter. Busstrafiken får ny linjesträckning och utökad tidtabell. 12

Måluppfyllelse kommunmål Hållbar utveckling Oxelösund tar ansvar för att långsiktigt säkra de resurser som behövs för att möjliggöra kommunens utveckling mot ett hållbart samhälle. Prioriteringar till målet under planperioden Vår ekonomi är stabil. Vi erbjuder ett attraktivt näringslivsklimat. Vi är en attraktiv arbetsgivare. Vi arbetar aktivt för att minska vår negativa miljöpåverkan. Mått Målvärde 2012 Nuläge delår 2012 Måttets utveckling Kommunens resultat (enligt resultaträkningen inklusive återlagda reavinster) som andel av skatter och 1 % 1,4 % generella statsbidrag 21 Kommunkoncernens soliditet (exklusive pensionsskuld) 22 Inget målvärde sätts för 2012 33,2 % Kommunens nettokostnadsandel 23 97 % 98,2 % Nöjd-Kund-Index enligt Stockholm Business Alliance gällande service/företagsklimat 24 Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen enligt Svenskt Näringslivs ranking Nöjd-Medarbetar-Index 25 NKI 70 Ingen ny undersökning genomförd 3,0 2,5 (2011) NMI 60 Mängden (kg) hushållsavfall per 210 invånare 26 kg/invånare Ingen ny mätning är genomförd 105,6 kg/invånare Anslutna till fjärrvärme 27 1 253 anslutningspunkter 1247 anslutningar (+4) 21 Egen statistik 22 Egen statistik 23 Egen statistik 24 Stockholm Business Alliance servicemätning 25 Medarbetarenkät 26 Egen statistik 27 Egen statistik 13

Måluppfyllelse kommunmål Utveckling mot målet Kommunens ekonomi är fortsatt ansträngd. Målet om resultat om 1% kommer dock att kunna nås med hjälp av återbetalda AFApengar. Nettokostnadsdelen har minskat marginellt men är fortfarande för stor. Den ekonomiska medvetenheten hos chefer och medarbetare är hög och kontrollen har förbättrats. Signalerna om att näringslivsklimatet har förbättrat är tydliga. Någon ny medarbetarenkät har inte genomförts, effekterna av genomförda satsningar för att bli en mer attraktiv arbetsgivare har inte kunnat mätas. Aktivt arbete mot negativ miljöpåverkan utförs i alla kommunala verksamheter men kan förbättras ytterligare. Utvecklingen är positiv men effekterna har ännu inte har kunnat mätas med gällande mått. Den ekonomiska utvecklingen måste följas noga. Målet kommer inte att kunna nås till alla delar under 2012. Exempel på insatser som pågår eller planeras: Satsning på ledarutveckling påbörjas. Medarbetarna får uppdragsbeskrivningar inriktade mot mål. Utbildningar i ekonomi och budgetarbete genomförs. Fler heltidstjänster erbjuds. Användandet av miljöbilar i verksamheten ökar. Källsorteringen har ökat. Ett policydokument om målstyrning och roller har antagits. Internkontrollplaner har utarbetats och utvecklas vidare. Förutsättningarna för anslutning till kommunalt vatten och avlopp ökar. Aktiviteter/kampanjer för minskat bilåkande genomförs. Nytt samverkansavtal har antagits. Ett program för näringslivsutveckling har antagits. Fler är anslutna till fjärrvärme. 14

Ekonomi Ekonomisk översikt I delårsrapporten 2012 uppvisas ett positivt resultat för kommunen, 6,9 miljoner kr. För helåret 2012 bedöms resultatet bli 11,7 miljoner kr, resp. -3,8 miljoner kr när detta redovisas enligt lagen om god ekonomisk hushållning (balanskravet). Åtgärder för att förbättra verksamheternas resultat har initierats och dessa redovisas i delårsrapporten. Samtliga nämnder, oavsett över- eller underskott, kommer att behöva bidra med åtgärder. Miljoner kr 2012 2011 2010 2009 2008 Delårsrapportens resultat 6,9-0,2 20,8-1,2-4,0 Årsprognos i delårsrapporten 11,7-0,2 25,5-3,6-5,5 Årets resultat -8,7 15,2 5,9-11,9 Resultat enl. balanskravsregeln -6,6 0,2 0,5-2,4 Nämnderna prognostiserar ett något bättre utfall för helåret än delårsresultatet.. Miljoner kr Prognos helår Delårsresultat Bokslut 2011 Delår 2011 Kommunstyrelse m.fl. -0,8 5,0-1,8-0,9 Kultur- och fritidsnämnd -0,6 0,7 0,6 1,4 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 1,1 1,3 0,1 0,5 Utbildningsnämnd -1,6-1,0-2,8-5,2 Vård- och omsorgsnämnd -7,0-6,1-9,3-10,8 Alla verksamheter -8,9-2,8-13,2-15,1 Kommunstyrelsen och övriga nämnder redovisar ett överskott på 2,5 miljoner kr men beräknar ett underskott, -0,8 miljoner kr. Driften av Mat- och städverksamheten medför återigen ett kraftigt underskott. Omställningen av måltidsproduktionen pågår men tar mera tid än planerat. Köksombyggnad och nya arbetsscheman, beställningsrutiner och nytt kostberäkningssystem påverkar takten på omställningen av måltidsproduktionen. Beträffande städservice så har Kustbostäder påbörjat avtalsskrivning med varje enhet inför 2013 och det kan konstateras att prissättningen varit mycket för låg i kommunal regi genom åren. Det positiva utfallet inom markförsörjning, arbetslokaler och verksamhetsfastigheter beror på att utvecklingen av fastighetsskatter och fastighetsavgifter blir annorlunda och väsentligt lägre än budgeterat. Dock kommer kapitalkostnader på pågående byggen att försämra resultatet under resten av året. 15

Ekonomi Utbildningsnämnden redovisar ett underskott på -1,0 miljoner kr och en årsprognos på -1,6 miljoner kr. Det är framförallt köp av verksamhet, d.v.s. kostnader för barn/elever på fristående, daghem och skolor i annan kommun som ökar stort. Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på -6,1 miljoner kr. Prognosen för helåret är ett underskott med -7,0 miljoner kr. Inom individ- och familjeomsorgen befaras ett underskott på -6,2 miljoner kr. Detta beror huvudsakligen på placeringar av barn, -1,9 miljoner kr resp. vuxna, -2,5 miljoner kr. Äldre- och handikappomsorgen kommer att visa ett underskott på -1,0 miljoner kr. Det beror mest på ökade kostnader inom hemtjänsten. LSS verksamheten kommer att visa ett underskott på -0,5 miljoner kr. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden redovisar en positiv avvikelse på 1,3 miljoner kr, vilket i huvudsak beror på att personalkostnader och bostadsanpassningsbidrag blir lägre än budgeterat. Årsprognosen är också positiv, 1,1 miljoner kr. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 0,7 miljoner kr men bedömer ett underskott på -0,6 miljoner kr för helåret. Orsaken är högre kostnader för fritidsanläggningarna. Kommunens resultatprognos består av flera faktorer (jämförelser med budget): Miljoner kronor Underskott i verksamheterna -8,9 Skatter och statsbidrag högre än budgeterat 6,8 Pensionskostnader blir högre än budgeterat -3,4 Finansnettot blir sämre än budgeterat -2,5 Avskrivningar och nedskrivningar mindre än budgeterat 3,0 Reavinster, mindre än budgeterat -0,9 Oförutsett, jämställdhetspott och reserv som ej förbrukas 4,4 Återbetalning av AFA-premier 8,2 Interna poster -3,5 Årets resultat bättre än budget 3,2 Återförs ökning av reavinster 0,9 Återställande av underskott från 2011-4,4 Avsättningar -4,0 Ianspråktagande av gjorda avsättningar 0,6 16

Ekonomi Prognosen för slutskatteavräkningen för 2011 innebär en intäkt i kommunens redovisning. En något mindre positiv avräkning bokfördes nämligen under 2011 och förbättringen, 1,2 miljoner kr, förbättrar resultatet under 2012. För slutskatteavräkningen 2012 bedömer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i sin senaste prognos att den blir positiv för kommunerna, varför resultatet för oss kommer att bli 6,7 miljoner kr bättre än budget. Fastighetsavgiften ökar med 0,7 miljoner kr mer än budgeterat och utjämningsavgiften till LSS-systemet blir 0,1 miljoner kr billigare än budgeterat. Övriga delar av skatter och statsbidrag kommer att falla ut som budgeterat. Utfallet för skatter och statsbidrag är en positiv årsprognos på 6,8 miljoner kr. Resultatet 2012 kommer att bäras upp av den återbetalning från AFAförsäkringen som aviserats, 8,2 miljoner kr. Utan den skulle resultatet bli -4,4 miljoner kr sämre än budgeterat. Tack vare den kan kommunen eventuellt återställa underskottet från 2011. Tack vare den har vi kunnat planera för satsningar 2013 på extra 4,0 miljoner kr. Resultat enligt balanskravet jämfört med budget (0 miljoner kr) blir -3,8 miljoner kr. Mycket beror på utvecklingen under resten av året om dessa planerade satsningar verkligen kommer att kunna sättas av i kommande bokslut. Finansnettots utveckling över tid, liksom budgetavvikelsen under 2012, är till största delen beroende på att utdelningarna från Oxelösunds Hamn och Förab minskat kraftigt. 2010 erhöll kommunen 9,2 miljoner kr och 2011 5,5 miljoner kr. 2012 budgeterades 5,0 miljoner kr, men vi fick bara 2,6 miljoner kr. Denna minskning har skett samtidigt som låneskulden ökat, och sammantaget innebär detta att finansnettot nu blir negativt istället för att bidra till ett positivt resultat. Åtgärdsplan Det negativa balanskravresultatet innebär ett kraftigt ökat krav på åtgärder i verksamheterna. Kommunchefen har initierat åtgärder för att komma tillrätta med underskottet. Vi behöver tydliggöra att samtliga verksamheter måste dra i handbromsen. Under resterande del av året måste vi bromsa i alla kostnader som går. Verksamheternas åtgärder redovisas i anslutning till nämndredovisningarna. Investeringar Den ursprungliga investeringsbudgeten omsluter 56,5 miljoner kr. Dessutom har 33,4 miljoner kr tilläggsbudgeterats avseende pågående projekt från föregående år. Totalt finns 89,9 miljoner kr i investeringsbudgeten för 2012. 17

Ekonomi Det största projektet avser fortsatt upprustning i en 3:e etapp för badet i Ramdalsanläggningen, 45,5 miljoner kr, vilken återinvigdes 1 september. Nya allvädersbanor på Ramdalens idrottsplats kostar 5,0 miljoner kr, och därutöver pågår en mängd olika upprustningsprojekt och energieffektiviseringar i olika fastigheter. Investeringar sker också i e-tjänster, verksamhets- och beslutsstödssystem, T.o.m. 31 augusti 2012 hade investeringsutgifter bokförts med 50,2 miljoner kr och årsprognosen pekar mot en nettoutgift på 72,3 miljoner kr. Försäljningar Årets uppdrag (budget) att genomföra försäljning av anläggningstillgångar, främst tomter på Vallsundsvägen och Lastudden, V. Femöre och Segelvägen samt tomträtter i fiskehamnen, uppgick till 9,4 miljoner kr brutto. Från försäljningar förväntas 7,5 miljoner kr flyta in. Objekt utöver budget förväntas bli försäljningar på Danviksholmarna och växthuset. Detta påverkar kassaflödet positivt, men reavinsterna lyfts tillbaka vid beräkning av balanskravsresultatet. Finansiell ställning Anläggningskapitalet, d.v.s. värdet av fastigheter, maskiner och inventarier exklusive långfristiga skulder och avsättningar var 254,9 miljoner kr (276,1 miljoner kr augusti 2011), och rörelsekapitalet, d.v.s. värdet av kassa, bank, placeringar, exploateringsfastigheter och fordringar exklusive. kortfristiga skulder, var -17,5 miljoner kr (-37,2 miljoner kr). De likvida medlen har under årets åtta första månader minskat med -5,8 miljoner kr, och var vid årets början 30,3 miljoner kr. Den största anledningen är att vi har en hög investeringsverksamhet, 50,2 miljoner kr som delvis täckts av likvida medel och ett positivt rörelseresultat. Soliditeten visar kommunens ekonomiska uthållighet på lång sikt och anges som andelen eget kapital av totala tillgångar. I delårsrapporten uppgår den till 26,9 % (30,9 %). Försämringen är en följd av de ökade investeringarna. I övrigt är den låga soliditeten mest av redovisningsteknisk art, därför att kommunens balansräkning innefattar koncernbolagens långfristiga skulder och motsvarande fordringar på bolagen. Utan detta skulle soliditeten bli 45,1 % (54,8 %). Pensioner Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner inkl löneskatt intjänade till och med 31 december 1997 behandlas som ansvarsförbindelse. Utbetalning av löpande pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner inkl löneskatt som intjänats från och med 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen och som avsättning i balansräkningen. 18

Ekonomi Kommunal- och oppositionsråd och vissa deltidspolitiker har rätt till pension enligt PBF (pensionsbestämmelser för förtroendevalda). Kommunen har två personer med visstidspension vilka ingår i avsättningar till pensioner. Den individuella delen av pensionsförmåner utbetalas i sin helhet till kommunens anställda för individuell placering. Pensionsskuld Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 349,8 miljoner kr varav 312,6 miljoner kr inom linjen (318,0 miljoner kr varav 291,3 miljoner kr inom linjen ). Det innebär att 89,3 % (91,6%) av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen. Placeringsregler Enligt 8 kap. 3a kommunallagen ska kommunfullmäktige meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. Syftet med en pensionsförvaltning är att, med hänsyn till åtagandets tidsmässiga struktur, dämpa den framtida likviditetsbelastningen. Vid förvaltningen av pensionsmedel kommer kommunen att i första hand amortera lån och att finansiera investeringar med eget kapital (återlån i verksamhet) och i andra hand att placera medel i säkra värdepapper såsom statspapper. I föreskrifterna för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser regleras både återlåning av pensionsmedel och övergripande placeringsstrategi. Dessa båda former av förvaltningsstrategier kan komma att kombineras över tid. Pensionskostnader Prognosen är att kostnaden för pensioner kommer att öka med 3,5 miljoner kr jämfört med budgeterade 30,9 miljoner kr. Det blir dock en minskning jämfört med 2011, från 38,6 miljoner kr till 34,4 miljoner kr, då politikernas ersättningar bokades upp. Den del som avser förtroendemännens pensioner har ökat ytterliggare med 1,7 miljoner kr sedan 2011. Pensionskostnaderna kommer att ta ett allt större utrymme av kommunens resurser. För vår del kommer pensionskostnaderna att nå sin kulmen mellan 2015 2033, enligt kommunens pensionsadministratör, KPA Pension Pensionskostnader inkl löneskatt, miljoner kr 2012 delår 2011 delår Förändring avsatt till pensioner 3,1 0,7 Individuell del 9,6 9,4 Pensionsutbetalningar, inkl förvaltningskostnad 12,3 13,7 Summa 25,0 23,8 Uppbyggnad av pensionsreserv Det finns olika sätt att hantera tillgångar för pensionsförpliktelser. Oxelösunds kommun har börjat tillskapa medel för pensionsreserver av egna resultat. I boksluten 2006, 2007 och 2010 byggde kommunen upp en pensionsreserv som uppgick till 14,3 miljoner kr. I bokslutet 2011 löstes en del, 4,8 miljoner kr, upp för att bl.a. väga upp pensioner för flera politiker som bokades upp. Återstoden är 9,5 miljoner kr, och syftet är att öronmärkta överskott i kommande balanskravsutredningar kan tas i anspråk för framtida kostnadsökningar gällande pensioner. 19

Ekonomi Koncernbanken All extern upplåning görs av koncernbanken i kommunens namn. Den totala låneskulden kan då förändras för kommunen, men detta beror ibland på att koncernbankens vidareutlåning till de kommunala bolagen förändras. Kommunens låneskuld hos bankerna uppgår till 489,6 miljoner kr (395,6 miljoner kr), en ökning med 94,0 miljoner kr på ett år. Sedan årsskiftet är ökningen 54 miljoner kr. Under 2012 har utlåningen till bolagen ökat med 18,4 miljoner kr, till 354,7 miljoner kr (336,4 miljoner kr), eftersom bolagen både amorterat på sin låneskuld med medel som flutit in från fastighetsförsäljningar och nyupplånat för produktion av Vitsippans trygghetsboende. Likvida medel minskade sedan årsskiftet med -5,8 miljoner kr till 24,5 miljoner kr (13,6 miljoner kr). Likviditeten är i behov av förstärkning och troligen måste vi låna resterande medel, 9,0 miljoner kr, upp till beviljad låneram. Nyckeltal 2012-08-31 2011-08-31 Total skuld (miljoner kr) 489,6 395,6 Varav utlåning till bolagen (miljoner kr) 354,7 336,4 Genomsnittlig ränta 3,48 % 3,81 % Riktlinjer i finanspolicyn Genomsnittlig räntebindningstid 3,18 år 4,75 år 2 år - 5 år Ränteförfall inom 1 år 31,2 % 4,4 % max 25 % samt 25 % mot rörlig Andel rörlig ränta 22,7 % 4,4 % max 25 % Genomsnittlig kapitalbindningstid 2,05 år 3,41 år Kapitalbindning < 1 år 39,1 % 15,4 % max 50 % Likvida medel (miljoner kr) 24,5 13,6 Ränterisk Koncernbanken skall, enligt finanspolicyn, eftersträva en jämn förfalloprofil med hänsyn till ränte- och kapitalbindningstid. Den volymvägda, genomsnittliga räntebindningstiden per 31 augusti 2012 ligger fortfarande klart över de 2 år som är den lägsta tillåtna nivån enligt finanspolicyn. Räntebindningar med förfall inom ett år är lägre än den högsta tillåtna nivån enligt finanspolicyn. En kraftig ökning har skett under året. Av detta var 22,7 % (13,2 %), exponerat mot rörlig ränta, också ökat kraftigt. Den ökade exponeringen innebär dock på kort sikt att räntenivån sjunker. 20